PM Emissioner från fordonsparken med fokus på utsläpp av kväveoxider (NO x ) - på uppdrag av BioFuel Region AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM Emissioner från fordonsparken med fokus på utsläpp av kväveoxider (NO x ) - på uppdrag av BioFuel Region AB"

Transkript

1 PM Emissioner från fordonsparken med fokus på utsläpp av kväveoxider (NO x ) - på uppdrag av BioFuel Region AB 1. Inledning Mars 2011 presenterade Europeiska Kommissionen en färdplan 1) för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle I färdplanen anges att utsläpp av växthusgaser bör reduceras med 80-95% jämfört med 1990 för att hålla temperaturökningen under 2 C. I ett kortare perspektiv har EU tillsammans med medlemsländer beslutat om en strategi ) där EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 20% till 2020 (från 1990 års nivå), öka andelen förnybara energikällor med 20% och förbättra energieffektiviteten med 20%. Från Svenskt nationellt håll har Regeringen tillsatt utredning Fossiloberoende fordonsflotta - ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser 3) som ska utarbeta den långsiktiga prioriteringen för att Sverige ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Prioriteringen, som presenteras 31 oktober 2013, ska ses som ett steg på vägen mot visionen Det är i dag ett känt faktum, och accepterat av såväl politiker som en bred allmänhet, att utsläpp av växthusgaser både på nationell och på internationell nivå till stor del har sitt ursprung från transportsektorn. Mycket av det framtida arbetet kommer därför att vara inriktat på transportsektorn. Stort arbete läggs kontinuerligt ner på att begränsa utsläpp från transportsektorn genom att införa nya Europeiska bestämmelser eller genom att skärpa redan införda krav. Tillverkare utvecklar sina fordon/motorer för att möta de krav som samhället ställer, samtidigt som andra krav på att använda en ökad andel förnyelsebara bränslen har tillkommit. Då motor/bränsle idag måste ses som samverkande delar är det inte alltid självklart att nya, i sig rena bränslen innebär lägre emissioner (CO, HC, NO x, partiklar) från fordonen trots att utsläppen av växthusgaser (CH 4, CO 2 ) minskar. Dessutom som fallet är med lätta fordon (personbilar, lätta lastbilar) bör man komma ihåg att olika gränsvärden gäller för dieseldrivna kontra bensindrivna bilar. Samhällets mål att luftkvaliteten ska förbättras i takt med att skärpta krav införs har hittills inte uppnåtts. Under senare år har därför allt större uppmärksamhet ägnats åt minska skillnader i emissioner när fordon/motorer godkänns vid provning enligt gällande bestämmelser och när dessa används under verkliga förhållanden. Kraven som har och kommer att införas reglerar inte bara de emissioner som kommer ut från avgasröret under olika körförhållanden, utan även hållbarhet på motorn och det avgasrenande systemet, system för övervakning av att komponenter fungerar under fordonets/motorns livslängd (On-board Diagnostic, ODB) och framför allt införandet av metoder för att säkerställa att emissionsprestanda uppfylls under den beräknade livslängden för fordonet/motorn. 1

2 2. Införandet av Miljözoner i Sverige Tre städer, Stockholm, Göteborg och Malmö införde 1995 Miljözoner för tunga diesel-motordrivna fordon. Målsättning med införandet var att förbättra luftkvaliteten, främst med avseende på utsläpp av partiklar, i (city-) områden där många människor exponeras för bilavgaser. Detta mål kan nås antigen genom att föryngra beståndet av tunga fordon (lastbilar & bussar) eller genom att eftermontera katalysator och/eller partikelfilter på äldre fordon och därigenom minska utsläppen. Av de två alternativen är givetvis det senare alternativet mer ekonomiskt fördelaktigt för fordonsägaren. Nyare fordon av en senare Euro-klass eller efterutrustade med någon form av godkänd avgasreningsutrustning släpper som regel ut mindre mängd skadliga avgaser. Ett system infördes med godkännande av avgasreningsutrustning som kunde monteras på fordon i bruk. Från början ställdes krav på en procentuell reduktion av utsläpp av kolväten (HC) och partiklar för att senare kompletteras med krav på procentuell reduktion av utsläpp av kväveoxider (NO x ). Idag är systemet något modifierat men fortfarande i bruk. Reduktion av HC och partiklar är relativt enkelt, medan reduktion av NO x på fordon i bruk är väsentligt svårare. För att få avsedd effekt på utrustningen och bibehållen bränsleförbrukning kan justeringar av motorns styrsystem krävas vilket kan vara förenat med komplikationer. En sådan modifiering kräver dessutom ett nära samarbete med tillverkare av motorn. Under senare delen av 2012 infördes ett nationellt system med typgokännande av eftermonterbar avgasreningsutrustning, men hittills har endast ett fåtal tillverkare ansökt om detta. Ytterligare städer i Sverige har infört begreppet Miljözon. Mer information finns att läsa på internet 4) 5). I vissa fall berörs även arbetsmaskiner av kraven i Miljözon då vissa entreprenader där arbetsmaskiner ingår ska vara försedda med eftermonterbar avgasreningsutrustning eller vara av senare års modeller. Internationellt har även Miljözoner införts och på en speciell hemsida 6) finns mer information att hämta. 3. Motorteknik För förbränningsmotorer som ingår i den befintliga fordonsflottan (lastbilar, bussar, personbilar) används i dag i huvudsak två olika principer för förbränning, Otto-motorn (med tändstift) 7) och Dieselmotorn (med kompressions-tändning) 8). Inom varje förbränningsprincip finns ett antal varianter som inte berörs närmare i detta PM men som finna att läsa om i ovanstående referenser. I jämförelse mellan de olika koncepten finns bland annat följande väsentliga skillnader: En Otto-motor har en lägre verkningsgrad (omkring 40%) i förhållande till en Diesel-motor vars verkningsgrad är ca. 50% under vissa belastningsfall. Detta innebär att en Diesel-motor, i samma storleksklass, har en lägre bränsleförbrukning uttryckt i liter/100 km och därmed också utsläpp av CO 2. 2

3 En Diesel-motor har, generellt sett beroende på motorns arbetsprincip, högre utsläpp av NO x och HC än motsvarande Otto-motor. I en Diesel-motor kan dessutom utsläpp av partiklar vara ett problem. Om en (tung) Diesel-motor utrustas med eftermonterbar avgasrenande utrustning kan i vissa fall utsläpp av NO 2 öka dramatiskt (från ca 5% av totala NO x till mer än 60% med en icke optimerad utrustning). Denna ökning kan ha en avgörande betydelse för luftkvaliteten. 4. Bränslen Olika bränslen kan användas i de två ovan nämnda motortyperna. Normalt används bensin som drivmedel i en Otto-motor, och dieselolja i en Diesel-motor, båda bränslen är dock av fossilt ursprung. Då samhällets intresse är stort för att fasa ut andelen fossila bränslen och öka andelen bränslen av förnyelsebart ursprung, har så kallade blandbränslen införts, som exempel E5 (låginblandning) och E85 (höginblandning) för att ersätta bensin. Dessa bränslen innehåller 5% respektive 85% etanol. I fallet med E5 kan detta bränsle med fördel användas i en Otto-motor. Då E85 används krävs att motorn är anpassad för detta bränsle. Dock kan en sådan motor drivas med vilken blandning som helst inom området 5-85% etanol. Skulle bränslet innehålla mer än 85% etanol kan svårigheter med start av motorn uppstå, speciellt vid låg yttertemperatur. För en Diesel-motor används idag i större delen av Europa, utan problem, ett bränsle som betecknas B7, dvs. en inblandning av 7% förnyelsebart bränsle i den konventionella dieseloljan. Vissa fordons-flottor använder även en kvalitet B30 eller i vissa fall B100, där allt bränsle är av förnyelsebart ursprung. Om andelen förnyelsebart är hög kan man dock råka ut för skador på motor eller den avgasrenande utrustningen om motorn inte är anpassad för en högre inblandning. Vissa bränsleleverantörer erbjuder också andra typer av bränsle som HVO, FAME 9) och blandningar därav. Ett ytterligare bränsle som kan användas i en Diesel-motor avsedd för tunga fordon är ED95 som består av 95% etanol och en tändförbättrare, detta för att kunna bibehålla kompressionständningen och därmed en högre verkningsgrad. Detta bränsle har sedan lång tid används huvudsakligen i stadsbussar i Stockholm, men har under senare år även introducerats på lastbilar främst i citytrafik. Infrastruktur är inte utbyggd för detta bränsle och är ännu ett bränsle som företrädesvis bara använts i Sverige. Motorer kan också använda gas som drivmedel. I Sverige är komprimerad naturgas/biogas (CNG/CBG) eller flytande naturgas/biogas (LNG/LBG) vanligast som drivmedel när det gäller gas. I andra länder ex. Italien, Holland är dock även propan (gasol) ett vanligt drivmedel, men kommer inte att behandlas mer i detta PM. När det gäller personbilar och lätta lastbilar är det i regel en Otto-motor som modifierats för att kunna använda metangas som drivmedel. För motorer som används i tunga lastbilar och bussar är det i regel en Diesel-motor som byggts om till Otto-motor (med tändstift) för att kunna använda metangas som drivmedel. Detta innebär i praktiken att verkningsgraden på motorn försämras (enligt punkt 3 ovan) och att fordonet därmed kommer att förbruka mer bränsle. Endast ett fåtal motorer som erbjuds på 3

4 marknaden är ursprungligen utvecklade och optimerade för att använda gas som drivmedel, resten är ombyggda/modifierade. För att uppfylla samhällets krav på maximalt tillåtet utsläpp måste ändrade nya motorer utföras av motortillverkare eller i nära samarbetet med tillverkaren, med ett nytt EUgodkännande som följd. Äldre fordon som varit i bruk och som modifieras av eftermarknadsfirmor har stora svårigheter att uppfylla samma krav som motorn i originalutförande och kan därför inte rekommenderas och är ej heller förenligt med Svensk lagstiftning. Under de senaste åren har Sverige tillsammans med andra intresserade EU-länder (Danmark, Finland, Japan, Kanada, Tyskland) samt EU Kommissionen, drivit ett projekt inom ramen för International Energy Agency Advanced Motor Fuels (IEA-AMF) för att följa utvecklingen med att förbättra emissionsprestanda och bränsleförbrukning för metandrivna motorer som används i tunga fordon. Projektet drivs av Sverige med utgångspunkten att metangas, och då speciellt biogas som drivmedel är ett bränsle som väl uppfyller kraven på ett uthålligt förnyelsebart bränsle, speciellt för tunga fordon. Intresset i projektet har fokuserats på Dual Fuel eller Metan-diesel koncept där dieselprincipen (med sin högre verkningsgrad) bibehålls och där bränslet utgörs av en varierande blandning av metangas och dieselolja. Dieseloljan ska primärt säkerställa att gasblandningen i cylindern ska antändas. Projektet ska avrapporteras i maj Mer information 10) om denna teknik finns att läsa på internet. Vad som ytterligare komplicerar bilden vad gäller bränsle är inte bara den teknik som kommer att användas i drivlinor (motor drivaxel) för framtida fordon utan även tillgång på bränsle. Nya krav kommer att införas både vad gäller avgasemissioner och bränslespecifikationer. Lätta fordon har varit i fokus under många år och kommer nu att följas av tunga fordon, arbetsmaskiner och sjöfarten. Ett av de områden där problem kan dyka upp är nya krav på dieselbränsle som används inom sjöfart. Kraven är att bränsle som i stort är samma som bränsle avsett för fordon måste användas. Den ökade kapaciteten för produktion av detta bränsle som därvid krävs, kan förmodligen inte tillfredsställas med dagens raffinaderier utan nya vägar måste skapas. En väg är då att introducera LNG som bränsle för sjöfarten, vilket kommer at ta tid. Förmodligen kan vi därför förvänta oss både en brist och en ökad kostnad för dieselolja i en nära framtid. Av tillgängliga och ekonomiskt möjliga alternativ är både myndigheter i Sverige och fordons- och motortillverkare eniga om att ett av de få möjliga framtida bränslen i närtid för den tunga trafiken är metangas i olika former. Trafikverket har presenterat ett scenario för introduktion av alternativa bränslen i Sverige (Bild 1, nedan). En slutsats av detta är att metan i olika former får anses som en viktig del i den svenska strategin att utveckla en fossiloberoende fordonsflotta. För att ytterligare framhålla betydelsen av att använda alternativa drivmedel har Näringsdepartementet sänt ut ett pressmeddelande 12 april 2013 där det framgår att Regeringen kommer att förlänga skattebefrielsen för de höginblandade och rena biobränslena, däribland E85 och biogas, så att dessa också efter 2013 kommer vara skattebefriade. 4

5 Bild 1: Möjliga vägar att kunna använda biobränslen som drivmedel för tunga fordon (källa: Trafikverket) 5. Utsläpp Drivkrafter som är vägledande för en tillverkare vid utveckling av motorer avsedda för användning inom transportsektorn är bra körbarhet och låg bränsleförbrukning. Från samhällets sida ställs krav på minimalt utsläpp av emissioner och från köparens sida är tillförlitlighet och låga driftskostnader en ledstjärna. Det är inte alltid dessa krav är förenliga. Lägre förbrukning av bränsle uppnås i regel med en Diesel-motor jämfört med motsvarande Otto-motor, tack vare en högre verkningsgrad för Dieselmotorn. Nackdelen är dock att utsläpp av NO x och partiklar ökar, men detta kan till viss del motverkas av att utrustning för att efterbehandla avgaserna på olika sätt introduceras i det avgasrenande systemet. En sådan montering innebär vanligtvis att kostnader ökar vilket kunden inte uppskattar. Detta innebär att design av en ny Diesel-motor idag är en kompromiss, och att någon golden bullet inte existerar. För att exemplifiera detta kan Bild 2, nedan, visa på olika vägar att uppfylla de krav på maximalt tillåtet utsläpp som myndigheter ställer på Diesel-motorer för tunga fordon. 5

6 Euro 6 Bild 2: Möjliga vägar för att uppnå samhällets krav på maximalt tillåtna utsläpp för tunga fordon Kurvan visar klart att det är en trade-off mellan utsläppen av partiklar och NO x. Också värt att notera i detta sammanhang är att gränsvärden för emissioner gäller för kombinationen av motor-avgasrenande koncept-bränsle dvs. vad som kommer ut ur avgasröret. Vid provning för erhållande av Europagodkännande används idag ett dieselbränsle (B7) som referensbränsle vid all provning. Om ett annat bränsle används som brinner med en klarare låga än dieselolja är det inte självklart att ett sådant bränsle resulterar i lägre emissioner. Om däremot ett förnyelsebart bränsle används kommer utsläpp av CO 2 dock att reduceras. Europarlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG 11) om främjande av användningen av energi från förnyelsebara energikällor, Bilaga V Bestämmelser för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen och deras fossila motsvarigheter redovisar den procentuella minskningen av GHG när olika ursprung använts för tillverkning av bränslet. Som tidigare nämnts är samhällets krav på maximalt tillåtet utsläpp av vissa föroreningar en av många parametrar som tillverkare beaktar. Avgaskrav för personbilar infördes i Sverige 1971 och för motorer som används i tunga fordon i början på 1990-talet. Under åren har såväl krav som provmetoder skärpts och dagens krav är mer än 90 % lägre än när de första kraven infördes. Samtidigt har förbrukning av bränsle minskat dramatiskt. Mer information om utveckling av de Internationella miljökraven finns på webben antingen i form av sammanställningar (främst EU: Light-duty emissions, Light-duty GHG och Heavy-duty emissions) 12) eller vad gäller Europa, som Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr. 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon med senare ändringar tom ) samt Europaparlamentets och Rådets förordning 6

7 (EG) nr. 595/2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon med senare ändringar tom ). Under senare år har allt större uppmärksamhet ägnats åt skillnader i utsläpp och förbrukning av bränsle när ett fordon provas enligt kraven för certifiering/godkännande och när samma fordon körs i normal trafik. Man bör härvid konstatera att tillverkare optimerar sina motorer för att klara de krav som samhället ställer i form av maximalt tillåtet utsläpp. Detta innebär inte per automatik att utsläpp i verklig trafik uppvisar samma mönster. I en undersökning publicerad 30 juli 2012 (The challange to NO x emission control for heavy duty vehicles in China) 17) har forskare från Kina kunnat konstatera att utsläppen från dieseldrivna tunga fordon vid verklig körning inte har förbättrats trots att emissions standard (gränsvärden) har skärpts. Ingen signifikant skillnad av NO x utsläpp för fordon godkända enligt kraven för Euro II Euro IV har verifierats. Detta samtidigt som utsläppen av NO x i verklig trafik har underskattats med ca 50%. Forskarna efterlyser mer effektiva åtgärder för att minska utsläppen av NO x från den tunga trafiken. En av åtgärderna som föreslås är ökat stöd för att införa metangasdrivna bussar. Parametrar som påverkar emissioner vid körning i verklig trafik kan vara temperatur, körmönster, topografi etc. Detta kan enkelt visas med nedanstående bild (Bild 3) som visar genomsnittligt utsläpp av NO x från personbilar med Diesel-motorer vid provning enligt NEDC körcykel (används vid certifieringsprov) och CADC körcykel (körcykel som mer motsvarar verklig körning). Trenden för personbilar är i stort lika med utvecklingen för tunga fordon. Strängare krav har införts på NO x emissioner för bilar godkända i enlighet med olika Euro-klasser, men visar vid körning mer relaterad till verklig körning att NO x emissioner snarare ökar med nyare teknik. EU arbetar dock med att täppa till de svagheter som finns med nuvarande regelsystem. 7

8 NOx Diesel NEDC CADC 1/3-Mix NOx [g/km] PreEURO 1 EURO 1 EURO 2 EURO 3 EURO 4 EURO 5 Bild 3: NO x emissioner från dieseldrivna personbilar Euro 0 Euro 5 (Källa: Hausberger, TU Graz) Erfarenhetsmässigt visar det sig vid provning med lätta fordon utrustade med Otto- resp. Diesel motor att skillnaden i utsläpp av NO x, vid verklig körning på väg kan skilja mellan 10 och 100 gånger till Ottomotorns fördel. Givetvis är denna skillnad starkt beroende av hur fordonen körs. Vid AVL MTC har under många år hållbarhetsprovning av tunga fordon genomförts. Provningen har finansierats av Vägverket/Transportstyrelsen och avsikten har varit att undersöka om tunga fordon i bruk klarar de krav som ställdes i samband med godkännandet av motorn i fråga och på senare tid om fordonen klarar de krav på avgasreningens hållbarhet som kommer att införas som krav för motorer godkända enligt Euro VI. Under åren har ett stort antal tunga fordon provats på chassidynamometer i laboratoriemiljö och på väg under normal användning, med olika last och vid olika temperaturer. För att kunna jämföra utsläpp från storleksmässigt likadana stora bussar men som använder metangas resp. dieselolja som bränsle kan följande sammanställning redovisas. Vid provning enligt bestämmelserna uppfyller samtliga bussar lagkraven. Skillnad av NO x utsläpp vid provning enligt bestämmelser och provning på väg (verklig busslinje) - Gasbuss, EEV lean burn 6 gånger högre vid provning på väg (vid -2 C yttertemp) - Gasbuss, EEV lean-mix samma nivå på utsläpp vid provning på väg som på chassidyn - Dieselbuss, Euro IV 40 gånger högre utsläpp vid provning på väg För att belysa skillnaden i utsläpp från tunga motorer har IEA i ett Working Document 18) 2010 analyserat data från Kraftfahrt Bundesamt, Tyskland som ligger till grund för typgodkännande av tunga gasmotorer (Certifieringsvärden). Analysen omfattar 28 fordon varav 12 använder naturgas som drivmedel (vid provtillfället) och 16 dieselolja. Jämförelse visar att de motorer som använder gas som drivmedel i 8

9 genomsnitt släpper ut 34% mindre CO, 24% mindre NO x och 79% mindre partiklar. Totala utsläppet av kolväten (THC) ökar dock med en faktor 6 främst beroende på högre utsläpp av metan från gasmotorer. Motsvarande analys av resultat från lätta fordon som omfattar 62 fordon varav 19 använder gas som drivmedel, 24 använder dieselolja och 18 är bensindrivna. Vad gäller utsläpp av kombinationen totala kolväten och kväveoxid, som anges i bestämmelser som gränsvärde, är utsläppen bättre än för dieseldrivna fordon, men något sämre än för bensindriva. 6. Tunga hybridfordon För att minska förbrukning av bränsle och därmed emissioner och växthusgaser finns idag teknik där en konventionell förbränningsmotor kopplas ihop med elmotorer för att därigenom skapa hybriddrift. Hybrider kan delas in i Hybrid electric vehicles (HEV) och Plug-in hybrid electric vehicle (PHEV). Om förbränningsmotorn utesluts i drivlinan blir resultatet Electrical vehicle (EV). Detta koncept är ännu inte vanligt förekommande för tunga fordon med försök pågår med att på olika sätt elektrifiera vägen 15). Utveckling av hybridfordon har pågått under många år. En av stötestenarna har varit att utveckling av batterier inte har gått så fort som man från början hoppades. I dag finns ett begränsat utbud av kommersiellt tillgängliga bussar att tillgå, medan utbudet för tunga hybrid lastbilar i Europa är starkt begränsat. International Energy Agency Hybrid Electric Vehicles (IEA-HEV) har i ett dokument presenterat utvecklingen av el- och plug-in hybrider 16). Som sammanfattning står att läsa: In the near term, electric-drive vehicles will most likely appear as personal vehicles sedans, light trucks and electric scooters and bikes. Buses may also be relatively early adopters, especially in applications such as extended electric range hybrids and electric trolleys (i.e., trolleys that can leave the overhead line system and run autonomously on batteries for part of the route). However, for heavier vehicles such as long-haul trucks, planes and ships, for example, the energy density and range limitations of batteries are likely to prevent significant market penetration until additional advances are made in light-weight, energy-dense battery (or other energy storage) technology. 7. Slutsatser För att nå det fastställda målet att reducera utsläpp av växthusgaser, måste många olika strategier tillämpas och det är en allmän uppfattning att enbart tekniska åtgärder (för att minska bränsleförbrukningen och öka energieffektiviteten) inte är tillräckligt. Reducera utsläpp genom att minska eller begränsa användning av privata fordon är ytterligare en strategi, men knappast politisk gångbar. Andra åtgärder måste vidtas som innebär en ökad användning av förnyelsebara bränslen. Enklaste sättet är att använda låginblandning av biokomponenter i det fossila, konventionella bränslet. En inblandning med upp till 10% av förnyelsebart bränsle för nyare fordon är möjlig utan en ökad risk för 9

10 haveri. Motorer som använder en högre inblandning måste vara designade för ett sådant bränsle för att minimera risken för motorskador. Metangas (Biogas) är det bränsle som på kort sikt förmodligen är det lämpligaste bränslet för transportsektorn, speciellt för tunga fordon där LNG kan användas. Motorer måste vara anpassade för bränslet, men teknologin är känd. Infrastruktur saknas för bränslet förutom i västra delen av Sverige. Delar av detta problem torde kunna gå att lösa med användandet av LNG/LBG. Volvo har inlett ett samarbete med Shell för att kunna försörja tunga fordon i long-haul trafik. För att förbättra energieffektiviteten utvecklas för närvarande teknik för dual-fuel/metandiesel. Genombrott för hybridteknik är mycket beroende på utveckling av batterier eller andra energibärare. Generellt gäller att längre räckvidd kräver större batterier som resulterar i betydligt dyrare fordon. För att reducera utsläpp av NO x har Dieselmotorn klara nackdelar jämfört med Ottomotorn (bensin, gas, E85), främst beroende på att NO x bildas under hög belastning och vid hög värme i förbränningsrummet (cylindern). Då dieselmotorn är mer energieffektiv jämfört med ottomotorn innebär detta (tyvärr) med automatik högre utsläpp av NO x. Den avgasreningsutrustning (SCR) som kan reducera utsläppet av NO x fungerar utmärkt i utpräglad landsvägskörning under hög last och med höga avgastemperaturer. Men fungerar dåligt då en motor går under låg last och utpräglad start-stop körning vilket är vanligt i stadstrafik. Detta i sin tur innebär låg avgastemperatur och medför att SCR-katalysatorn inte når tillräckligt hög temperatur för optimal funktion ( tänder ). Olika utredningar pekar på att skillnaden i utsläpp av avgasemissioner vid prov enligt lagstadgade krav ökar jämfört med när fordon används på väg i normal trafik. I jämförelse mellan gasdrivna fordon och dieseldriva har gasfordon i regel lägre utsläpp av NO x, men samtidigt högre utsläpp av totalkolväten, där metan utgör en väsentlig del. 8. Referenser 1) EU Färdplan 2050: 2) EU mål : 3) Dir 2012:78: 4) Miljözoner; Rapport från Trafikverket gesbeskrivning.pdf 5) Miljözoner i Stockholm: 6) Miljözoner i en internationellt perspektiv: 7) Wikipedia, otto-motor: 8) Wikipedia, diesel-motor: 9) Wikipedia, diesel bränsle (Engelska): 10) Rapport som beskriver DDF tekniken: 10

11 11) Rådets direktiv 2009/28/EG: 12) Environmental regulations for the transport sector: 13) EG nr 715/2007: 14) EG nr 595/2009: 15) EL-vägar: 16) IEA-HEV Technology Roadmap EV, PHEV: 17) Y. Wo et al: The Challange to NOx emission control for heavy-duty diesel vehicles in China 18) IEA Working Paper: The contribution of Natural Gas Vehicles to Sustainable Transport Publikationer som utgivits inom ramen för IEA-AMF: Allmän information om fordonsgas: Lennart Erlandsson, Senior Konsult

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden Miljöfordon Fredrik Ohlsson Produktchef Norden Dettifoss 200 ton per sekund Dramatiskt ökande transport behov Lagstiftning, en kraftfull grön resurs PM (g/kwh) 0.36 Eu1 (1993) Existerande och planerad

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2008-013575-206 SID 1 (9) 2012-05-09 Handläggare: Lova André Nilsson Telefon: 08-508 28 940 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05-22 p. 23 Definition

Läs mer

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället

Läs mer

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08 HUR STÄLLER VI EFFEKTIVA MILJÖKRAV I UPPHANDLINGAR? Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08

Läs mer

Förnybar energi i trafiken

Förnybar energi i trafiken Förnybar energi i trafiken Nils-Olof Nylund Energikonferens- Vilja, vision och verklighet 15.10.2009 Hanaholmen, Esbo Utmaningar i transportsektorn Innehåll Bilarna idag Projektioner för framtiden Biodrivmedel

Läs mer

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Alternative fuels Regional Manager Sales, Trucks VATTEN LUFT Vad är egentligen ett ton CO 2? 10 m diameter

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

TEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco

TEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco TEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Regional Manager, Sales & Marketing

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Etanol som fordonsbränsle

Etanol som fordonsbränsle Vägverket 1 Etanol som fordonsbränsle Etanolanvändning Etanolfordon i Sverige Konverteringsuppdraget - Vad händer nu? Pumplagen eller Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel

Läs mer

Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige

Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige Dettifoss 200 ton per sekund Lagstiftning, en kraftfull grön resurs PM (g/kwh) 0.36 Eu1 (1993) Existerande och planerad

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Olle Hådell 6 juli 2011 Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Statoils nya Diesel. Tekniska fördelar och funktion

Statoils nya Diesel. Tekniska fördelar och funktion Statoils nya Diesel Tekniska fördelar och funktion Introduktion Statoils nya Diesel innehåller 95 vol-% MK1-diesel och 5 vol-% RME (rapsmetylester) samt ett multi-funktionellt additiv som har en renhållande

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin Leader in Sustainable Transport 1 Krister Thulin krister.thulin@scania.com Scanias syn på hållbara transporter Smartare transporter Energieffektivitet Alternativa drivmedel De fyra drivkrafterna för hållbara

Läs mer

Hur regleras drivmedelskvalitén? Processen och bestämmelser. Ebba Tamm SPBI Luftvårdsföreningen 6 november 2014

Hur regleras drivmedelskvalitén? Processen och bestämmelser. Ebba Tamm SPBI Luftvårdsföreningen 6 november 2014 Hur regleras drivmedelskvalitén? Processen och bestämmelser Ebba Tamm SPBI Luftvårdsföreningen 6 november 2014 Utveckling drivmedelsvolymer 2000 2013 Toppåret för bensin 1989 Minus 2 Mm3 eller ca 40 %

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening; SFS 2003:872 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Regeringen föreskriver

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB 1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar

Läs mer

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar Avgasemissioner Buller Miljöpåverkan Kostnader Lars Eriksson Göteborg den 20 november 2015 - Avgasemissioner är inte längre något stort problem för stadsbussar.

Läs mer

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige 1 Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige Ecolution Scania Optimise Bioetanol Biodiesel Biogas 90 % av världens biobränsle Lokalt och globalt bränsle Många olika råvaror & processer Hållbar

Läs mer

Ett genombrott för gasdrivna, tunga lastbilar

Ett genombrott för gasdrivna, tunga lastbilar NYA VOLVO METANDIESEL Ett genombrott för gasdrivna, tunga lastbilar Kommer dina lastbilar att hålla ditt företag konkurrenskraftigt i morgon? Två stora utmaningar Ditt företag står säkert väl rustat för

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Växjö Tabell 1

Växjö Tabell 1 I fordonsunderlaget ingår både kommuners och landstings filialer och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På www.miljofordonsdiagnos.se visas endast resultat för de organisationer

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Bioethanol expansion in Sweden year 2001 2005 300 000 250 000 200 000 150 000 Total RME-volym Total etanol-volym 100

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

DML/HBL rapporteringen

DML/HBL rapporteringen Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Fredag 30 januari 2015 DML/HBL rapporteringen 2011, 2012, 2013-års mängder Marianne Pettersson Analysavdelningen Energimyndigheten DML årlig rapportering Färdiga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening; SFS 2009:231 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 26 mars 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Klimatnytta i korthet - ottomotor Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 47 Biogas 72

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Håkan Johansson } Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson

Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson Agenda Bakgrund och nuläge Olika alternativ på förnybara drivmedel Historien om E85 Styrmedels roll Olika upphandlingsstrategier förnybara

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Uppgifter om drivmedel i detta faktablad utgör medelvärden för alla svenska drivmedelsbolag och baseras på de utsläppsvärden

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Avgaskrav för arbetsmaskiner

8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Avgaskrav för arbetsmaskiner 8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Vid förbränning i en dieselmotor bildas olika typer av avgasemissioner. Utsläppsnivån för en del av dessa är reglerade i lagar och förordningar som successivt

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB 1 Folke Fritzson Hållbara transporter tillgängliga drivmedel 2 Ethanol < 90% Biodiesel < 70% FAME, RME, etc. Möjlig CO 2 -reduktion Biogas < 90% Stora möjligheter att minska CO 2 -utsläpp redan idag! Scania

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013 Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling Karlskoga, 14 juni 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Fordonsbränsle

Läs mer

Svavelfri europadiesel

Svavelfri europadiesel 1 Svavelfri europadiesel Sammanfattning Under de senaste åren har dieselförbrukningen i Sverige stigit och med en kraftigt ökande dieselbilsförsäljning och en förbättrad konjunktur beräknas volymtillväxten

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna

Läs mer

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle. 2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 28.1.2011 2010/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

STADSBUSSAR. Stadsbussar. 2015-05-18 Kunskapssammanställning EURO VI

STADSBUSSAR. Stadsbussar. 2015-05-18 Kunskapssammanställning EURO VI STADSBUSSAR 2015-05-18 Kunskapssammanställning EURO VI Ecotraffic har på uppdrag av Trafikverket gjort en kunskapssammanställning av moderna stadsbussar. Arbetet omfattar en beskrivning av Sveriges bussflotta,

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Mattias Svensson Svenskt Gastekniskt Center Svenska luftvårdsföreningens seminarium 18 november 2008 Fordonsgasens potential som drivmedel Störst inhemsk

Läs mer

Innehållsförteckning. Suzuki CNG. Fördelarna med att köra gasbil är många: CNG

Innehållsförteckning. Suzuki CNG. Fördelarna med att köra gasbil är många: CNG SUZUKI CNG Suzuki CNG Nu finns två av Suzukis modeller som miljöbilsalternativ Swift CNG och S-CROSS CNG (CNG = komprimerad naturgas). systemet är utvecklat och designat av Konvegas i Sverige och är speciellt

Läs mer

Hur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke

Hur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke Hur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke Erik Thunström Upphandlare Sundsvalls kommun Umeå 2014-11- 06 Renare lu? med @ärrvärme - men vad gör vi åt bilen? 1969 2014 Inversioner ef problem

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

SÅ PÅVERKAR KALLSTARTER MILJÖN

SÅ PÅVERKAR KALLSTARTER MILJÖN SÅ PÅVERKAR KALLSTARTER MILJÖN EN STUDIE OM KALLSTARTADE BILAR OCH DESS PÅVERKAN PÅ MILJÖN En kallstartad bil orsakar onödiga utsläpp av skadliga ämnen. Genom att använda ett bilvärmesystem minskar eller

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030 Tomas Österlund Miljöstrateg Europa 2020 Aim EU Aim 2020 Sweden Aim 2020 Sweden Situation 2012 Västra Götaland Aim 2020 Västra Götaland. Situation 2012

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande

Läs mer

Styrmedel och stöd för fordonsgas

Styrmedel och stöd för fordonsgas Mats Håkansson Affärsutveckling AB Styrmedel och stöd för fordonsgas Vägledning och exempel Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se Denna rapport är skriven med

Läs mer

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Fossilfrihet på väg?

Fossilfrihet på väg? Fossilfrihet på väg? Slutsatser och reflektioner Biogas i kollektivtrafiken idag och imorgon 21 april 2015 Vad är fossiloberoende fordonsflotta? Ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med

Läs mer

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-03-23 Håkan Johansson Samhällshov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Uppdaterade reduktionsvärden

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Reviderad definition av miljöfordon

Reviderad definition av miljöfordon 1 Reviderad definition av miljöfordon Göteborgs kommun Träder ikraft 1 okt 2002 Antagen av trafiknämnden i Göteborg 2002-03-14 Fastställd av kommunstyrelsen 2002-06-19 Handläggare: Anders Roth Tel: 031-613703

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

1. Motionen är besvarad.

1. Motionen är besvarad. Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-347 161 Sjukresor utan klimatpåverkan. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till Landstingsfullmäktige 1. Motionen är besvarad.

Läs mer

Trosa kommuns miljökrav

Trosa kommuns miljökrav Trosa kommun 2014-05-26 Trosa kommuns miljökrav Bilaga 4 Rev Ändringen avser Datum Sign 1 Innehåll 1 ALLMÄNT...3 2 DEFINITIONER...3 3 DIESELMOTORDRIVNA MASKINER...3 3.1 DIESELMOTORER I FORDON OCH ARBETSMASKINER...

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001...

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001... Miljöredovisning 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001... 3 ETT UTHÅLLIGT SAMHÄLLE

Läs mer

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter Schablonvärden 2008-09-04 Drivmedel Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Icke förnybar energi

Läs mer