PM Emissioner från fordonsparken med fokus på utsläpp av kväveoxider (NO x ) - på uppdrag av BioFuel Region AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM Emissioner från fordonsparken med fokus på utsläpp av kväveoxider (NO x ) - på uppdrag av BioFuel Region AB"

Transkript

1 PM Emissioner från fordonsparken med fokus på utsläpp av kväveoxider (NO x ) - på uppdrag av BioFuel Region AB 1. Inledning Mars 2011 presenterade Europeiska Kommissionen en färdplan 1) för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle I färdplanen anges att utsläpp av växthusgaser bör reduceras med 80-95% jämfört med 1990 för att hålla temperaturökningen under 2 C. I ett kortare perspektiv har EU tillsammans med medlemsländer beslutat om en strategi ) där EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 20% till 2020 (från 1990 års nivå), öka andelen förnybara energikällor med 20% och förbättra energieffektiviteten med 20%. Från Svenskt nationellt håll har Regeringen tillsatt utredning Fossiloberoende fordonsflotta - ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser 3) som ska utarbeta den långsiktiga prioriteringen för att Sverige ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Prioriteringen, som presenteras 31 oktober 2013, ska ses som ett steg på vägen mot visionen Det är i dag ett känt faktum, och accepterat av såväl politiker som en bred allmänhet, att utsläpp av växthusgaser både på nationell och på internationell nivå till stor del har sitt ursprung från transportsektorn. Mycket av det framtida arbetet kommer därför att vara inriktat på transportsektorn. Stort arbete läggs kontinuerligt ner på att begränsa utsläpp från transportsektorn genom att införa nya Europeiska bestämmelser eller genom att skärpa redan införda krav. Tillverkare utvecklar sina fordon/motorer för att möta de krav som samhället ställer, samtidigt som andra krav på att använda en ökad andel förnyelsebara bränslen har tillkommit. Då motor/bränsle idag måste ses som samverkande delar är det inte alltid självklart att nya, i sig rena bränslen innebär lägre emissioner (CO, HC, NO x, partiklar) från fordonen trots att utsläppen av växthusgaser (CH 4, CO 2 ) minskar. Dessutom som fallet är med lätta fordon (personbilar, lätta lastbilar) bör man komma ihåg att olika gränsvärden gäller för dieseldrivna kontra bensindrivna bilar. Samhällets mål att luftkvaliteten ska förbättras i takt med att skärpta krav införs har hittills inte uppnåtts. Under senare år har därför allt större uppmärksamhet ägnats åt minska skillnader i emissioner när fordon/motorer godkänns vid provning enligt gällande bestämmelser och när dessa används under verkliga förhållanden. Kraven som har och kommer att införas reglerar inte bara de emissioner som kommer ut från avgasröret under olika körförhållanden, utan även hållbarhet på motorn och det avgasrenande systemet, system för övervakning av att komponenter fungerar under fordonets/motorns livslängd (On-board Diagnostic, ODB) och framför allt införandet av metoder för att säkerställa att emissionsprestanda uppfylls under den beräknade livslängden för fordonet/motorn. 1

2 2. Införandet av Miljözoner i Sverige Tre städer, Stockholm, Göteborg och Malmö införde 1995 Miljözoner för tunga diesel-motordrivna fordon. Målsättning med införandet var att förbättra luftkvaliteten, främst med avseende på utsläpp av partiklar, i (city-) områden där många människor exponeras för bilavgaser. Detta mål kan nås antigen genom att föryngra beståndet av tunga fordon (lastbilar & bussar) eller genom att eftermontera katalysator och/eller partikelfilter på äldre fordon och därigenom minska utsläppen. Av de två alternativen är givetvis det senare alternativet mer ekonomiskt fördelaktigt för fordonsägaren. Nyare fordon av en senare Euro-klass eller efterutrustade med någon form av godkänd avgasreningsutrustning släpper som regel ut mindre mängd skadliga avgaser. Ett system infördes med godkännande av avgasreningsutrustning som kunde monteras på fordon i bruk. Från början ställdes krav på en procentuell reduktion av utsläpp av kolväten (HC) och partiklar för att senare kompletteras med krav på procentuell reduktion av utsläpp av kväveoxider (NO x ). Idag är systemet något modifierat men fortfarande i bruk. Reduktion av HC och partiklar är relativt enkelt, medan reduktion av NO x på fordon i bruk är väsentligt svårare. För att få avsedd effekt på utrustningen och bibehållen bränsleförbrukning kan justeringar av motorns styrsystem krävas vilket kan vara förenat med komplikationer. En sådan modifiering kräver dessutom ett nära samarbete med tillverkare av motorn. Under senare delen av 2012 infördes ett nationellt system med typgokännande av eftermonterbar avgasreningsutrustning, men hittills har endast ett fåtal tillverkare ansökt om detta. Ytterligare städer i Sverige har infört begreppet Miljözon. Mer information finns att läsa på internet 4) 5). I vissa fall berörs även arbetsmaskiner av kraven i Miljözon då vissa entreprenader där arbetsmaskiner ingår ska vara försedda med eftermonterbar avgasreningsutrustning eller vara av senare års modeller. Internationellt har även Miljözoner införts och på en speciell hemsida 6) finns mer information att hämta. 3. Motorteknik För förbränningsmotorer som ingår i den befintliga fordonsflottan (lastbilar, bussar, personbilar) används i dag i huvudsak två olika principer för förbränning, Otto-motorn (med tändstift) 7) och Dieselmotorn (med kompressions-tändning) 8). Inom varje förbränningsprincip finns ett antal varianter som inte berörs närmare i detta PM men som finna att läsa om i ovanstående referenser. I jämförelse mellan de olika koncepten finns bland annat följande väsentliga skillnader: En Otto-motor har en lägre verkningsgrad (omkring 40%) i förhållande till en Diesel-motor vars verkningsgrad är ca. 50% under vissa belastningsfall. Detta innebär att en Diesel-motor, i samma storleksklass, har en lägre bränsleförbrukning uttryckt i liter/100 km och därmed också utsläpp av CO 2. 2

3 En Diesel-motor har, generellt sett beroende på motorns arbetsprincip, högre utsläpp av NO x och HC än motsvarande Otto-motor. I en Diesel-motor kan dessutom utsläpp av partiklar vara ett problem. Om en (tung) Diesel-motor utrustas med eftermonterbar avgasrenande utrustning kan i vissa fall utsläpp av NO 2 öka dramatiskt (från ca 5% av totala NO x till mer än 60% med en icke optimerad utrustning). Denna ökning kan ha en avgörande betydelse för luftkvaliteten. 4. Bränslen Olika bränslen kan användas i de två ovan nämnda motortyperna. Normalt används bensin som drivmedel i en Otto-motor, och dieselolja i en Diesel-motor, båda bränslen är dock av fossilt ursprung. Då samhällets intresse är stort för att fasa ut andelen fossila bränslen och öka andelen bränslen av förnyelsebart ursprung, har så kallade blandbränslen införts, som exempel E5 (låginblandning) och E85 (höginblandning) för att ersätta bensin. Dessa bränslen innehåller 5% respektive 85% etanol. I fallet med E5 kan detta bränsle med fördel användas i en Otto-motor. Då E85 används krävs att motorn är anpassad för detta bränsle. Dock kan en sådan motor drivas med vilken blandning som helst inom området 5-85% etanol. Skulle bränslet innehålla mer än 85% etanol kan svårigheter med start av motorn uppstå, speciellt vid låg yttertemperatur. För en Diesel-motor används idag i större delen av Europa, utan problem, ett bränsle som betecknas B7, dvs. en inblandning av 7% förnyelsebart bränsle i den konventionella dieseloljan. Vissa fordons-flottor använder även en kvalitet B30 eller i vissa fall B100, där allt bränsle är av förnyelsebart ursprung. Om andelen förnyelsebart är hög kan man dock råka ut för skador på motor eller den avgasrenande utrustningen om motorn inte är anpassad för en högre inblandning. Vissa bränsleleverantörer erbjuder också andra typer av bränsle som HVO, FAME 9) och blandningar därav. Ett ytterligare bränsle som kan användas i en Diesel-motor avsedd för tunga fordon är ED95 som består av 95% etanol och en tändförbättrare, detta för att kunna bibehålla kompressionständningen och därmed en högre verkningsgrad. Detta bränsle har sedan lång tid används huvudsakligen i stadsbussar i Stockholm, men har under senare år även introducerats på lastbilar främst i citytrafik. Infrastruktur är inte utbyggd för detta bränsle och är ännu ett bränsle som företrädesvis bara använts i Sverige. Motorer kan också använda gas som drivmedel. I Sverige är komprimerad naturgas/biogas (CNG/CBG) eller flytande naturgas/biogas (LNG/LBG) vanligast som drivmedel när det gäller gas. I andra länder ex. Italien, Holland är dock även propan (gasol) ett vanligt drivmedel, men kommer inte att behandlas mer i detta PM. När det gäller personbilar och lätta lastbilar är det i regel en Otto-motor som modifierats för att kunna använda metangas som drivmedel. För motorer som används i tunga lastbilar och bussar är det i regel en Diesel-motor som byggts om till Otto-motor (med tändstift) för att kunna använda metangas som drivmedel. Detta innebär i praktiken att verkningsgraden på motorn försämras (enligt punkt 3 ovan) och att fordonet därmed kommer att förbruka mer bränsle. Endast ett fåtal motorer som erbjuds på 3

4 marknaden är ursprungligen utvecklade och optimerade för att använda gas som drivmedel, resten är ombyggda/modifierade. För att uppfylla samhällets krav på maximalt tillåtet utsläpp måste ändrade nya motorer utföras av motortillverkare eller i nära samarbetet med tillverkaren, med ett nytt EUgodkännande som följd. Äldre fordon som varit i bruk och som modifieras av eftermarknadsfirmor har stora svårigheter att uppfylla samma krav som motorn i originalutförande och kan därför inte rekommenderas och är ej heller förenligt med Svensk lagstiftning. Under de senaste åren har Sverige tillsammans med andra intresserade EU-länder (Danmark, Finland, Japan, Kanada, Tyskland) samt EU Kommissionen, drivit ett projekt inom ramen för International Energy Agency Advanced Motor Fuels (IEA-AMF) för att följa utvecklingen med att förbättra emissionsprestanda och bränsleförbrukning för metandrivna motorer som används i tunga fordon. Projektet drivs av Sverige med utgångspunkten att metangas, och då speciellt biogas som drivmedel är ett bränsle som väl uppfyller kraven på ett uthålligt förnyelsebart bränsle, speciellt för tunga fordon. Intresset i projektet har fokuserats på Dual Fuel eller Metan-diesel koncept där dieselprincipen (med sin högre verkningsgrad) bibehålls och där bränslet utgörs av en varierande blandning av metangas och dieselolja. Dieseloljan ska primärt säkerställa att gasblandningen i cylindern ska antändas. Projektet ska avrapporteras i maj Mer information 10) om denna teknik finns att läsa på internet. Vad som ytterligare komplicerar bilden vad gäller bränsle är inte bara den teknik som kommer att användas i drivlinor (motor drivaxel) för framtida fordon utan även tillgång på bränsle. Nya krav kommer att införas både vad gäller avgasemissioner och bränslespecifikationer. Lätta fordon har varit i fokus under många år och kommer nu att följas av tunga fordon, arbetsmaskiner och sjöfarten. Ett av de områden där problem kan dyka upp är nya krav på dieselbränsle som används inom sjöfart. Kraven är att bränsle som i stort är samma som bränsle avsett för fordon måste användas. Den ökade kapaciteten för produktion av detta bränsle som därvid krävs, kan förmodligen inte tillfredsställas med dagens raffinaderier utan nya vägar måste skapas. En väg är då att introducera LNG som bränsle för sjöfarten, vilket kommer at ta tid. Förmodligen kan vi därför förvänta oss både en brist och en ökad kostnad för dieselolja i en nära framtid. Av tillgängliga och ekonomiskt möjliga alternativ är både myndigheter i Sverige och fordons- och motortillverkare eniga om att ett av de få möjliga framtida bränslen i närtid för den tunga trafiken är metangas i olika former. Trafikverket har presenterat ett scenario för introduktion av alternativa bränslen i Sverige (Bild 1, nedan). En slutsats av detta är att metan i olika former får anses som en viktig del i den svenska strategin att utveckla en fossiloberoende fordonsflotta. För att ytterligare framhålla betydelsen av att använda alternativa drivmedel har Näringsdepartementet sänt ut ett pressmeddelande 12 april 2013 där det framgår att Regeringen kommer att förlänga skattebefrielsen för de höginblandade och rena biobränslena, däribland E85 och biogas, så att dessa också efter 2013 kommer vara skattebefriade. 4

5 Bild 1: Möjliga vägar att kunna använda biobränslen som drivmedel för tunga fordon (källa: Trafikverket) 5. Utsläpp Drivkrafter som är vägledande för en tillverkare vid utveckling av motorer avsedda för användning inom transportsektorn är bra körbarhet och låg bränsleförbrukning. Från samhällets sida ställs krav på minimalt utsläpp av emissioner och från köparens sida är tillförlitlighet och låga driftskostnader en ledstjärna. Det är inte alltid dessa krav är förenliga. Lägre förbrukning av bränsle uppnås i regel med en Diesel-motor jämfört med motsvarande Otto-motor, tack vare en högre verkningsgrad för Dieselmotorn. Nackdelen är dock att utsläpp av NO x och partiklar ökar, men detta kan till viss del motverkas av att utrustning för att efterbehandla avgaserna på olika sätt introduceras i det avgasrenande systemet. En sådan montering innebär vanligtvis att kostnader ökar vilket kunden inte uppskattar. Detta innebär att design av en ny Diesel-motor idag är en kompromiss, och att någon golden bullet inte existerar. För att exemplifiera detta kan Bild 2, nedan, visa på olika vägar att uppfylla de krav på maximalt tillåtet utsläpp som myndigheter ställer på Diesel-motorer för tunga fordon. 5

6 Euro 6 Bild 2: Möjliga vägar för att uppnå samhällets krav på maximalt tillåtna utsläpp för tunga fordon Kurvan visar klart att det är en trade-off mellan utsläppen av partiklar och NO x. Också värt att notera i detta sammanhang är att gränsvärden för emissioner gäller för kombinationen av motor-avgasrenande koncept-bränsle dvs. vad som kommer ut ur avgasröret. Vid provning för erhållande av Europagodkännande används idag ett dieselbränsle (B7) som referensbränsle vid all provning. Om ett annat bränsle används som brinner med en klarare låga än dieselolja är det inte självklart att ett sådant bränsle resulterar i lägre emissioner. Om däremot ett förnyelsebart bränsle används kommer utsläpp av CO 2 dock att reduceras. Europarlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG 11) om främjande av användningen av energi från förnyelsebara energikällor, Bilaga V Bestämmelser för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen och deras fossila motsvarigheter redovisar den procentuella minskningen av GHG när olika ursprung använts för tillverkning av bränslet. Som tidigare nämnts är samhällets krav på maximalt tillåtet utsläpp av vissa föroreningar en av många parametrar som tillverkare beaktar. Avgaskrav för personbilar infördes i Sverige 1971 och för motorer som används i tunga fordon i början på 1990-talet. Under åren har såväl krav som provmetoder skärpts och dagens krav är mer än 90 % lägre än när de första kraven infördes. Samtidigt har förbrukning av bränsle minskat dramatiskt. Mer information om utveckling av de Internationella miljökraven finns på webben antingen i form av sammanställningar (främst EU: Light-duty emissions, Light-duty GHG och Heavy-duty emissions) 12) eller vad gäller Europa, som Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr. 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon med senare ändringar tom ) samt Europaparlamentets och Rådets förordning 6

7 (EG) nr. 595/2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon med senare ändringar tom ). Under senare år har allt större uppmärksamhet ägnats åt skillnader i utsläpp och förbrukning av bränsle när ett fordon provas enligt kraven för certifiering/godkännande och när samma fordon körs i normal trafik. Man bör härvid konstatera att tillverkare optimerar sina motorer för att klara de krav som samhället ställer i form av maximalt tillåtet utsläpp. Detta innebär inte per automatik att utsläpp i verklig trafik uppvisar samma mönster. I en undersökning publicerad 30 juli 2012 (The challange to NO x emission control for heavy duty vehicles in China) 17) har forskare från Kina kunnat konstatera att utsläppen från dieseldrivna tunga fordon vid verklig körning inte har förbättrats trots att emissions standard (gränsvärden) har skärpts. Ingen signifikant skillnad av NO x utsläpp för fordon godkända enligt kraven för Euro II Euro IV har verifierats. Detta samtidigt som utsläppen av NO x i verklig trafik har underskattats med ca 50%. Forskarna efterlyser mer effektiva åtgärder för att minska utsläppen av NO x från den tunga trafiken. En av åtgärderna som föreslås är ökat stöd för att införa metangasdrivna bussar. Parametrar som påverkar emissioner vid körning i verklig trafik kan vara temperatur, körmönster, topografi etc. Detta kan enkelt visas med nedanstående bild (Bild 3) som visar genomsnittligt utsläpp av NO x från personbilar med Diesel-motorer vid provning enligt NEDC körcykel (används vid certifieringsprov) och CADC körcykel (körcykel som mer motsvarar verklig körning). Trenden för personbilar är i stort lika med utvecklingen för tunga fordon. Strängare krav har införts på NO x emissioner för bilar godkända i enlighet med olika Euro-klasser, men visar vid körning mer relaterad till verklig körning att NO x emissioner snarare ökar med nyare teknik. EU arbetar dock med att täppa till de svagheter som finns med nuvarande regelsystem. 7

8 NOx Diesel NEDC CADC 1/3-Mix NOx [g/km] PreEURO 1 EURO 1 EURO 2 EURO 3 EURO 4 EURO 5 Bild 3: NO x emissioner från dieseldrivna personbilar Euro 0 Euro 5 (Källa: Hausberger, TU Graz) Erfarenhetsmässigt visar det sig vid provning med lätta fordon utrustade med Otto- resp. Diesel motor att skillnaden i utsläpp av NO x, vid verklig körning på väg kan skilja mellan 10 och 100 gånger till Ottomotorns fördel. Givetvis är denna skillnad starkt beroende av hur fordonen körs. Vid AVL MTC har under många år hållbarhetsprovning av tunga fordon genomförts. Provningen har finansierats av Vägverket/Transportstyrelsen och avsikten har varit att undersöka om tunga fordon i bruk klarar de krav som ställdes i samband med godkännandet av motorn i fråga och på senare tid om fordonen klarar de krav på avgasreningens hållbarhet som kommer att införas som krav för motorer godkända enligt Euro VI. Under åren har ett stort antal tunga fordon provats på chassidynamometer i laboratoriemiljö och på väg under normal användning, med olika last och vid olika temperaturer. För att kunna jämföra utsläpp från storleksmässigt likadana stora bussar men som använder metangas resp. dieselolja som bränsle kan följande sammanställning redovisas. Vid provning enligt bestämmelserna uppfyller samtliga bussar lagkraven. Skillnad av NO x utsläpp vid provning enligt bestämmelser och provning på väg (verklig busslinje) - Gasbuss, EEV lean burn 6 gånger högre vid provning på väg (vid -2 C yttertemp) - Gasbuss, EEV lean-mix samma nivå på utsläpp vid provning på väg som på chassidyn - Dieselbuss, Euro IV 40 gånger högre utsläpp vid provning på väg För att belysa skillnaden i utsläpp från tunga motorer har IEA i ett Working Document 18) 2010 analyserat data från Kraftfahrt Bundesamt, Tyskland som ligger till grund för typgodkännande av tunga gasmotorer (Certifieringsvärden). Analysen omfattar 28 fordon varav 12 använder naturgas som drivmedel (vid provtillfället) och 16 dieselolja. Jämförelse visar att de motorer som använder gas som drivmedel i 8

9 genomsnitt släpper ut 34% mindre CO, 24% mindre NO x och 79% mindre partiklar. Totala utsläppet av kolväten (THC) ökar dock med en faktor 6 främst beroende på högre utsläpp av metan från gasmotorer. Motsvarande analys av resultat från lätta fordon som omfattar 62 fordon varav 19 använder gas som drivmedel, 24 använder dieselolja och 18 är bensindrivna. Vad gäller utsläpp av kombinationen totala kolväten och kväveoxid, som anges i bestämmelser som gränsvärde, är utsläppen bättre än för dieseldrivna fordon, men något sämre än för bensindriva. 6. Tunga hybridfordon För att minska förbrukning av bränsle och därmed emissioner och växthusgaser finns idag teknik där en konventionell förbränningsmotor kopplas ihop med elmotorer för att därigenom skapa hybriddrift. Hybrider kan delas in i Hybrid electric vehicles (HEV) och Plug-in hybrid electric vehicle (PHEV). Om förbränningsmotorn utesluts i drivlinan blir resultatet Electrical vehicle (EV). Detta koncept är ännu inte vanligt förekommande för tunga fordon med försök pågår med att på olika sätt elektrifiera vägen 15). Utveckling av hybridfordon har pågått under många år. En av stötestenarna har varit att utveckling av batterier inte har gått så fort som man från början hoppades. I dag finns ett begränsat utbud av kommersiellt tillgängliga bussar att tillgå, medan utbudet för tunga hybrid lastbilar i Europa är starkt begränsat. International Energy Agency Hybrid Electric Vehicles (IEA-HEV) har i ett dokument presenterat utvecklingen av el- och plug-in hybrider 16). Som sammanfattning står att läsa: In the near term, electric-drive vehicles will most likely appear as personal vehicles sedans, light trucks and electric scooters and bikes. Buses may also be relatively early adopters, especially in applications such as extended electric range hybrids and electric trolleys (i.e., trolleys that can leave the overhead line system and run autonomously on batteries for part of the route). However, for heavier vehicles such as long-haul trucks, planes and ships, for example, the energy density and range limitations of batteries are likely to prevent significant market penetration until additional advances are made in light-weight, energy-dense battery (or other energy storage) technology. 7. Slutsatser För att nå det fastställda målet att reducera utsläpp av växthusgaser, måste många olika strategier tillämpas och det är en allmän uppfattning att enbart tekniska åtgärder (för att minska bränsleförbrukningen och öka energieffektiviteten) inte är tillräckligt. Reducera utsläpp genom att minska eller begränsa användning av privata fordon är ytterligare en strategi, men knappast politisk gångbar. Andra åtgärder måste vidtas som innebär en ökad användning av förnyelsebara bränslen. Enklaste sättet är att använda låginblandning av biokomponenter i det fossila, konventionella bränslet. En inblandning med upp till 10% av förnyelsebart bränsle för nyare fordon är möjlig utan en ökad risk för 9

10 haveri. Motorer som använder en högre inblandning måste vara designade för ett sådant bränsle för att minimera risken för motorskador. Metangas (Biogas) är det bränsle som på kort sikt förmodligen är det lämpligaste bränslet för transportsektorn, speciellt för tunga fordon där LNG kan användas. Motorer måste vara anpassade för bränslet, men teknologin är känd. Infrastruktur saknas för bränslet förutom i västra delen av Sverige. Delar av detta problem torde kunna gå att lösa med användandet av LNG/LBG. Volvo har inlett ett samarbete med Shell för att kunna försörja tunga fordon i long-haul trafik. För att förbättra energieffektiviteten utvecklas för närvarande teknik för dual-fuel/metandiesel. Genombrott för hybridteknik är mycket beroende på utveckling av batterier eller andra energibärare. Generellt gäller att längre räckvidd kräver större batterier som resulterar i betydligt dyrare fordon. För att reducera utsläpp av NO x har Dieselmotorn klara nackdelar jämfört med Ottomotorn (bensin, gas, E85), främst beroende på att NO x bildas under hög belastning och vid hög värme i förbränningsrummet (cylindern). Då dieselmotorn är mer energieffektiv jämfört med ottomotorn innebär detta (tyvärr) med automatik högre utsläpp av NO x. Den avgasreningsutrustning (SCR) som kan reducera utsläppet av NO x fungerar utmärkt i utpräglad landsvägskörning under hög last och med höga avgastemperaturer. Men fungerar dåligt då en motor går under låg last och utpräglad start-stop körning vilket är vanligt i stadstrafik. Detta i sin tur innebär låg avgastemperatur och medför att SCR-katalysatorn inte når tillräckligt hög temperatur för optimal funktion ( tänder ). Olika utredningar pekar på att skillnaden i utsläpp av avgasemissioner vid prov enligt lagstadgade krav ökar jämfört med när fordon används på väg i normal trafik. I jämförelse mellan gasdrivna fordon och dieseldriva har gasfordon i regel lägre utsläpp av NO x, men samtidigt högre utsläpp av totalkolväten, där metan utgör en väsentlig del. 8. Referenser 1) EU Färdplan 2050: 2) EU mål : 3) Dir 2012:78: 4) Miljözoner; Rapport från Trafikverket gesbeskrivning.pdf 5) Miljözoner i Stockholm: 6) Miljözoner i en internationellt perspektiv: 7) Wikipedia, otto-motor: 8) Wikipedia, diesel-motor: 9) Wikipedia, diesel bränsle (Engelska): 10) Rapport som beskriver DDF tekniken: 10

11 11) Rådets direktiv 2009/28/EG: 12) Environmental regulations for the transport sector: 13) EG nr 715/2007: 14) EG nr 595/2009: 15) EL-vägar: 16) IEA-HEV Technology Roadmap EV, PHEV: 17) Y. Wo et al: The Challange to NOx emission control for heavy-duty diesel vehicles in China 18) IEA Working Paper: The contribution of Natural Gas Vehicles to Sustainable Transport Publikationer som utgivits inom ramen för IEA-AMF: Allmän information om fordonsgas: Lennart Erlandsson, Senior Konsult

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Förnybar energi i trafiken

Förnybar energi i trafiken Förnybar energi i trafiken Nils-Olof Nylund Energikonferens- Vilja, vision och verklighet 15.10.2009 Hanaholmen, Esbo Utmaningar i transportsektorn Innehåll Bilarna idag Projektioner för framtiden Biodrivmedel

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Etanol som fordonsbränsle

Etanol som fordonsbränsle Vägverket 1 Etanol som fordonsbränsle Etanolanvändning Etanolfordon i Sverige Konverteringsuppdraget - Vad händer nu? Pumplagen eller Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB 1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Trosa kommuns miljökrav

Trosa kommuns miljökrav Trosa kommun 2014-05-26 Trosa kommuns miljökrav Bilaga 4 Rev Ändringen avser Datum Sign 1 Innehåll 1 ALLMÄNT...3 2 DEFINITIONER...3 3 DIESELMOTORDRIVNA MASKINER...3 3.1 DIESELMOTORER I FORDON OCH ARBETSMASKINER...

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

STADSBUSSAR. Stadsbussar. 2015-05-18 Kunskapssammanställning EURO VI

STADSBUSSAR. Stadsbussar. 2015-05-18 Kunskapssammanställning EURO VI STADSBUSSAR 2015-05-18 Kunskapssammanställning EURO VI Ecotraffic har på uppdrag av Trafikverket gjort en kunskapssammanställning av moderna stadsbussar. Arbetet omfattar en beskrivning av Sveriges bussflotta,

Läs mer

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken Fordonsgas Klimatresa med miljön i tanken E.ON Fordonsgas består av två produkter Biogas 50 och Biogas 100 Biogas 50 Minst hälften av den fordonsgas du tankar motsvaras av biogas. Biogas 50 tankar du på

Läs mer

Reviderad definition av miljöfordon

Reviderad definition av miljöfordon 1 Reviderad definition av miljöfordon Göteborgs kommun Träder ikraft 1 okt 2002 Antagen av trafiknämnden i Göteborg 2002-03-14 Fastställd av kommunstyrelsen 2002-06-19 Handläggare: Anders Roth Tel: 031-613703

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Hållbar citydistribution

Hållbar citydistribution Miljöbilar i Stockholm Hållbar citydistribution Miljözon för tunga fordon Trängselskatt Dubbdäcksförbud Hornsgatan Kollektivtrafik, cykel, gång Stadsplanering: lastning/lossning-zoner, omlastning, samlastning,

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

På väg mot hållbara transporter

På väg mot hållbara transporter volvo trucks. driving progress På väg mot hållbara transporter Volvo Lastvagnar och miljön Volvo Truck Corporation www.volvotrucks.com RSP 20100100002 Svenska. Tryckt i Sverige. På väg mot hållbara transporter.

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Hur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke

Hur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke Hur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke Erik Thunström Upphandlare Sundsvalls kommun Umeå 2014-11- 06 Renare lu? med @ärrvärme - men vad gör vi åt bilen? 1969 2014 Inversioner ef problem

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Kraftfulla vägar till framtiden

Kraftfulla vägar till framtiden Kraftfulla vägar till framtiden INNEÅLL Inledning 3 Den största utmaningen någonsin 4 Vilken väg skall vi välja? 6 Nya dieselmotorer 8 Naturgas/Biogas 10 DME 12 ybrider 14 Bränsleceller 16 Tillsammans

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-03-23 Håkan Johansson Samhällshov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Uppdaterade reduktionsvärden

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Drivmedelsfakta 2013

Drivmedelsfakta 2013 Drivmedelsfakta 2013 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2012 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Drivmedelsfakta 2014

Drivmedelsfakta 2014 Drivmedelsfakta 214 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 213 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

ETANOL- RÅVARA O BIOBRÄNSLE. Ylwa Alwarsdotter Senior Vice President Market dev SEKAB

ETANOL- RÅVARA O BIOBRÄNSLE. Ylwa Alwarsdotter Senior Vice President Market dev SEKAB ETANOL- RÅVARA O BIOBRÄNSLE Ylwa Alwarsdotter Senior Vice President Market dev SEKAB AGENDA Bioetanol för alla motorer Var är Sverige på väg? Närodlad plast Marknaden efterfrågar Teknologin finns, uppskalning

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete

Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete FOTO: THOMAS HARRYSSON Emma Johansson, tågvärd För den som vill vara med och bromsa klimatförändringen är bussförare

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen

Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen Teknikerna har lyckats med det som länge verkade vara omöjligt: att minska bränsleförbrukningen men ändå uppfylla

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar Spara pengar och på miljön med lågemissionsbilar Parkeringsrabatt för lågemissionsbilar Du får en rabatt på 50 procent på din parkeringsavgift i Helsingfors ifall du äger en personbil som uppfyller kriterierna

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands

Läs mer

R E P O R T A G E. Vilken motortyp vill du helst köpa om 3 5 år? (511 läsare har röstat på vår hemsida www.automotorsport.se.

R E P O R T A G E. Vilken motortyp vill du helst köpa om 3 5 år? (511 läsare har röstat på vår hemsida www.automotorsport.se. R E P O R T A G E FRAMTIDS DIESELN Scanias miljömotor. En snål dieselmotor som går på etanolbränsle? Låter som en dröm, men omöjligt. Men det är en sanndröm Scania har byggt sådana här etanoldieselmotorer

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Miljöbästa bilar 2015

Miljöbästa bilar 2015 Miljöbästa bilar 215 Urvalskriterier Förnybarhet Bilen ska vara fossiloberoende. Med detta menas att den ska vara typgodkänd för att köras på ett kommersiellt tillgängligt drivmedel som till minst 75 %

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon

IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon Ett projekt genomfört genom Innovatum AB Med finansiering av Business Region Göteborg Borås Energi och Miljö AB Fordonsgas Sverige AB Trollhättans Energi AB Volvo

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

När kunderna ställer. miljökrav

När kunderna ställer. miljökrav När kunderna ställer miljökrav Det miljöcertifierade företaget kan ta ett steg till Det är vanligt att kunder ställer krav på sina leverantörer och vill veta hur miljöarbetet i verksamheten bedrivs för

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen; SFS 2001:1080 Utkom från trycket den 14 december 2001 utfärdad den 6 december 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET Sida 1 av 10 Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Bättre för miljön. Bra för affärerna. Här och nu.

Bättre för miljön. Bra för affärerna. Här och nu. Ecolution by Scania Bättre för miljön. Bra för affärerna. Här och nu. by Scania Ecolution by Scania utan tunga transporter stannar världen. De är en grundläggande nödvändighet för att vi till exempel ska

Läs mer

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Fordon

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Fordon Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Fordon Innehåll Introduktion Teknik Märkning Kriterier Tips Introduktion Introduktion Utmaningar Klimatet Vägtrafiken orsakar 20 % av CO 2 -utsläppen i EU Utsläpp av

Läs mer