Bilaga 5a möte

Transkript

1 Bilaga 5a möte

2

3

4 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Datum: 31 maj 2016, möte #2 Plats: Jernkontoret, Kungsträdgårdsgatan 10, Stockholm Tid: 12:00-16:00 1. Mötet öppnas Strategiska Rådets ordförande Ingrid Näsström (IN) öppnade mötet och hälsade samtliga välkomna. 2. Val av mötessekreterare och justeringsperson Beslut: Johan Eriksson valdes till mötets sekreterare och Annica Carlsson valdes till justeringsperson. 3. Närvarande Ledamöter strategiska rådet Ingrid Näsström (IN), Ordförande Strategiska Rådet (fram till punkt 10), Renova Annica Carlsson (AC), Naturvårdsverket Erik Pettersson (EP), Inrego Herve Corvallec (HC), Lunds Universitet Thomas Fägerman (TF), SWEROCK Björn Haase (BH), Höganäs Sweden AB Tobias Richards (TR), Högskolan i Borås Anders Persson (AP), Sysav Utveckling Mats Eklund (ME), Linköpings Universitet Anders Kihl (AK), Ragn Sells Göran Finnveden (GF), KTH Ej ledamöter Johan Felix (JF), mötesordförande från punkt 10, CIT, programledning Åsa Stenmarck (ÅS), IVL, temaledare Johan Eriksson (JE), Swerea, temaledare Förhinder ledamöter Johan Sundberg, Profu Förhinder ej ledamöter Jelena Olsson, SP, temaledare 4. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 5. Godkännande av tidigare mötesprotokoll Bilaga 5b möte Föregående protokoll #1 från gicks igenom. Beslut: Protokollet godkändes och lades till handlingarna. JE gick igenom förslaget för hantering av jäv i SR, se bilaga 5. SRM# Sid 1

5 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Beslut: Mötet beslutade i enlighet med förslaget till hantering av jäv. 6. Projektuppföljning a. Uppföljning av Enskilda projekt. JF berättar om hur Enskilda projekt kommer att följas upp. Programledningen kommer ha ett speciellt ansvar för uppföljning av dessa projekt. 7. Enskilda projekt Tre förslag till Enskilda projekt (7a, 7b och 7c) stod på dagordningen. Dock hade ett förslag (7b) dragits tillfälligt tillbaka. Synpunkter på förslag 7a och 7b hade samlats in av ÅS innan mötet. a. Cirkularitet - Measuring product circularity as a means to promote resource productivity, bilaga 7a Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: SR anser att projektförslaget är relevant och att förslaget lämpar sig som ett enskilt projekt. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: SR var positiva till projektet och speciellt till fas 1, men anser projektet kan behöva någon form av avstämning mellan fas 1 och fas 2 för att visa på att projektet lyckats knyta till sig fler partners till projektet. Rekommendationer från SR: - SR rekommenderar bifall till ansökan. - Projektet bör förhålla sig till de mått på cirkularitet som redan finns. - Ansökan är betjänt av någon form av beskrivning av vad medfinansieringen består av. - Det bör framgå av ansökan hur projektet förhåller sig till Effektlogiken. - I mån av medel borde projektet kunna leverera en vetenskaplig publikation. b. Biogas Förslaget från Avfall Sverige har dragits tillbaka tillfälligt. c. Coachningsinsatser och screening av externa finansieringsmöjligheter, bilaga 7c Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: SR anser att tjänsterna som finns beskrivna i ansökan finns redan tillgängliga på marknaden. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: Tjänsterna är mycket generellt beskrivna och uppfattas inte som specifikt anpassade för innovationsområdet. Rekommendationer från SR: - SR rekommenderar avslag för projektansökan. SRM# Sid 2

6 Protokoll Strategiska rådet RE:Source 8. RE:Source utlysningar a. Utfall utlysning ett JF berättar om utfallet för den första utlysningen, bilaga 8a. Beslutsmötet kommer ske 9-10 juni hos Energimyndigheten och därmed kommer beslutsbreven skickas ut troligtvis i augusti. b. Kriterier för utlysning två JF berättar att nästa utlysning planeras att öppna i november -16. Därutöver kommer två ytterligare utlysningar under perioden fram till och med JF gick igenom processen för utformningen av denna utlysning, bilaga 8b. En mini-enkät har skickats till medlemmarna (exklusive akademi och institut) i slutet av april. Mötet diskuterade kriterierna för utlysning nummer två. Det är viktigt att få fler ansökningar med bra kvalitet till nästa utlysning. Baserat på svaren från mini-enkäten och diskussionen från SR kommer PL ta fram ett utkast till programstyrelsens nästa möte i slutet av juni. 9. Programkoordinering och Programstrategiska aktiviteter a. ELMIA ÅS berättade att RE:Source kommer att anordna en workshop 27 september i samband med ELMIA, bilaga 9a. b. Nytt från programstyrelsen JF berättade från senaste styrelsemötet ( ). Protokollen från PS har ledamöterna i SR tillgång till att läsa. Vid nästa styrelsemöte, 29 juni, kommer förberedelserna inför strategidagen i september att diskuteras samt nulägesanalysen. 10. Omvärldsbevakning a. Bordet runt. Ledamöterna i SR berättar vad som är på gång. Bland annat informerades det att: - SNV har fått ett nytt regeringsuppdrag för strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling. - Vid SNV pågår arbetet med revidering av ny avfallsplan och program för förebyggande Det kommer nya idéer kring termisk behandling/förgasning från Finland. Investeringarna för plasmaförbrännare i England har inte gått enligt förväntan. Bl.a. kommer de uppsatta kvalitetskraven inte att nås. - KTH satsar på ett internt centrum kring cirkulär ekonomi för att samla olika institutioner inom KTH. Dessutom startas ett EU-projekt (utbildningsprojekt) kring landfill mining. - En synpunkt är att RE:Source bör kunna finna samverkansmöjligheter med EIT RawMat KIC (Knowledge Innovation Community). - Lindex kommer att generalisera sitt återvinningssystem, vilket innebär att de kommer bli en del av cirkulär ekonomi. - Det saknas idag metoder att hantera stora mängder byggnadsmassor från stora byggnadsprojekt. Trafikverket vill bl.a. köpa in nya tekniklösningar för detta. - Det pågår remissrunda för förändrade riktvärden för förorenad mark, bl.a. med avseende på bly. Nuvarande riktvärden är från 2008/2009. SRM# Sid 3

7 Protokoll Strategiska rådet RE:Source b. IVAs projekt Resurseffektiva affärsmodeller stärkt konkurrenskraft IVA har genomfört ett initiativ kring resurseffektiva affärsmodeller. ÅS har varit i kontakt med en representant från IVA. RE:Source är en potentiell finansiär för de behov som framkommit i IVAs projekt. 11. Övrigt a. Kriterier för enskilda projekt ÅS berättar om bakgrunden, bilaga 11a. Mötet diskuterade saken och gav inspel på kriterierna. En sammanfattning av åsikterna från SR är att man gärna ser Enskilda projekt som har breda perspektiv och utför strategiska aktiviteter. PL kommer baserat på kommentarerna från SR att ta fram ett reviderat förslag till kriterier för Enskilda projekt inför nästkommande möte med PS. 12. Nästa möte , Stockholm Förslag: Lunch , Möte Lokal: Naturvårdsverket Så småningom kan videomöten bli aktuellt. 13. Mötet avslutat JF tackade de närvarande och avslutade mötet. Vid protokollet Mötets ordförande Justeras Johan Eriksson Ingrid Näsström/Johan Felix Annica Carlsson SRM# Sid 4

8 Bilaga 6a möte Ekonomiskuppföljning Följande tabell beskriver budget för 2016 samt totalbudget för tre år. Budgeten redovisad i offentliga medel från SIP satsning samt annan finansiering och fördelning mellan programmets olika verktyg och programkontoret är också angiven. Sedan förra mötet har förutsättningarna för medfinansiering av programledningen ändrats. Från 2016 gäller det att ledning av programmet, till ett maximum belopp på 3 MSEK årligen, exkluderas från medfinansieringskrav. Detta betyder i praktiken att vi inom programmet kan omfördela den medfinansiering från programstrategiska aktiviter som vi i befintlig budget allokerade till programledning till annan verksamhet. Det har också framkommit behov av att ha en ytterligare post för allmänna programaktiviteter som inte inryms inom något verktyg eller ledning idag. Programledningen kommer därför ta fram ett förslag på en revidering av programbudget till nästa möte. Kommentar till uppföljningen: Programmet som helhet har aktiverat 61% av årsbudgeten vid dagens möte om de förslag till beslut som ligger kommer att antas. Generellt ligger flera av verktygen något lågt på natura inledningsvis. Detta beror på att det inledande arbete för många projekt har varit internt att samla data, kunskap och att bygga en tjänst/produkt än att agerande utåt mot aktörer. Programledningen ser inte något problem att naturanivån kommer att uppnås över de tre åren som tillsammans utgör etappen. Det finns ett stort intresse och engagemang från många aktörer i alla av samhällets nivåer och grupperingar. Programkontor Upparbetade kostnader från 23 januari när programmet beviljades till 1 juni motsvara 48% av års budgeten. En godkänd nivå. Medfinansiering, genom programstrategiska aktiviteter, som idag finns angiven inom programkontoret kommer att användas på ett annat sätt i reviderad budget Forskning och innovation Utlysning: Den slutliga analysen av resultatet från utlysningen finns inte tillgängligt. Men indikationen är att alla medel för 2016 kommer att delas ut eftersom många förprojekt beviljades. Enskilda projekt: Om de tre projekt ansökningarna inom verktyg 1 beviljas vid dagens möte så kvarstår 45% ( ) av medlen att sätta i aktiveter under året. Medfinansieringen är under kontroll. Många av de projektidéer som bubblar siktar på verksamhet inom ramen för verktyg 1. 1

9 Bilaga 6a möte Kommersialisering och affärsutveckling Stora delar, kr, av de allokerade resurserna kvarstår att aktivera även efter dagens möte. Naturnivå ligger efter ännu mer eftersom verktyget är planerat med tydlig marknads- och näringslivsinsats. Medel kan behöv att omfördelas till andra budgetposter eftersom verktyget har behövt en del tid för att starta upp innan de blir tydliga aktiviteter mot aktörer. Policyanalys Ytterliger kr finns att bevilja i aktiviteter inom policyanalys. Flera av idéer inom de som bubblar är verksamma inom detta verktyg. Natura nivå något låg. Utbildningskoordinering Stora delar, kr, av de allokerade resurserna kvarstår att aktivera även efter dagens möte. Medel kan behövas att omfördelas till andra budgetposter. Internationell FOI samverkan och Kunskapsdialog Budgeten i stort i fas, något lågt med natura men prognoserna ser bra. Förslag till beslut: programstyrelsen har tagit del av den ekonomiskauppföljning och godkänner den. 2

10 Bilaga 6a möte BUDGET I KSEK Finansiering Budget 2016 Beviljade kostnader Dagens möte % av årsbudget Total 3 år Programkontor Offentlig % Annan SUMMA Programkontor A) Forskning och Innovation- utlysning Offentlig % Annan % SUMMA utlysning B) Forskning och Innovation- enskilda prooffentlig % Annan % SUMMA Enskilda projekt A) Kommersialisering och affärsutvecklinoffentlig Annan SUMMA utlysning B) Kommersialisering och affärsutvecklinoffentlig % Annan % SUMMA Enskilda projekt A) Policyanalys - utlysning Offentlig Annan SUMMA utlysning B) Policyanalys - enskilda projekt Offentlig % Annan % SUMMA Enskilda projekt ) Utbildningskoordinering - enskilda projeoffentlig % Annan % SUMMA Enskilda projekt ) Internationell FOI samverkan - enskilda Offentlig % Annan % SUMMA Enskilda projekt ) Kunskapsdialog - enskilda projekt Offentlig % Annan % SUMMA Enskilda projekt Offentlig Annan TOTAL PROGRAMBUDGET %

11 Bilaga 7a möte Enskilda projekt beviljade och startade under 2016 Förslag till beslut: Framsyn - strategisk färdplan för kommersialisering inom RE:Source: Förlänga projektiden till 13 november Utbildningsframsyn: Inkommit med en reviderad projektplan 31 maj med förtydligande att sommarkursen planeras inom projektet och att den genomförs Budget för att genomföra kursen ska sökas i kommande projekt. Internationell FOI samverkan: Har startat sent pga tidsbrist hos projektledaren. Projektledningen föreslås kompletteras med Johan Riesbeck Swerea Behovsanalys och underlag för modell/ metodik för kunskapsdialog, del 1: Projektet första delrapport kommer att presenteras enligt plan den 30 juni och del 2 i verktyget finns beskrivet som en kompletterande ansökan till dagens möte. Myndighetssamverkan för ökad återvinning och resurseffektivitet: Projektstart flyttas fram till 23 maj pga att beslut från myndigheten fördröjdes. Bakgrund Denna bilaga innehåller information om de enskilda projekt som har rekommenderats av programstyrelsen/interimsstyrelsen och beviljadats av Energimyndigheten sedan starten av RE:Source. Majoriten av dessa projekt är av programstödjande karaktär. Med dessa projekt kommer även aktiviteter inom RE:Sources sex verktyg att starta. Projekten kommer också att leverera underlag som är viktig för hela programmets genomförande och det strategiska arbetet. För varje projekt redovisas en övergripande bild som anger andelen av projekttiden förbrukad jmf med projektresurser. Uppföljning gäller fram till 31 maj. Pågående enskilda projekt kommer att följas två gånger per år vid programstyrelsemötet i juni och november. Större delen av projekten har flertalet utåtriktade aktiviteteter kvar varför deltagande med natura från aktörer är lägre än planerat. De beviljade ansökningar för alla pågående enskilda projekt finns att läsa på teamsiten i MAPPENh Beviljade enskilda projekt Följande enskilda projekt är pågående: Tabellen listar pågående projekt samt en övergripande analys om status på genomförandet. Projekttitel Plan Justeringar Problem Nulägesanalys och nyckeltal för innovationsområdet Framsyn - strategisk färdplan för kommersialisering inom RE:Source Aktörsanalys med hjälp av innovationssystemanalys Utbildningsframsyn Internationaliseringsaktiviteter inom RE:Source 2016 Behovsanalys och underlag för modell/ metodik för kunskapsdialog, del 1 Myndighetssamverkan för ökad återvinning och resurseffektivitet 1

12 Bilaga 7a möte Nedan finns fakta om alla projekten, deras mål och leveranser. Nulägesanalys och nyckeltal för innovationsområdet Projektledare: Johan Felix Startdatum: Organisation: Chalmers Industriteknik Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Kommentarer från projektledaren Tid % Total Natura (SEK) % Naturainsatser har inte rapporterats då många naturainsatser inte är slutförda Total Kontanter (SEK) % Upparbetat gäller till och med 30 april 2016 Totalt Mål Målet med projektet är att ha en detaljerad, uppdaterad bild av innovationsområdets status för att kunna ha som utgångspunkt i kommande uppföljningar av programmet samt för att utveckla strategin för RE:Source. Aktiviteter, Resultat och Effekter För att över huvud taget kunna mäta effekterna av programmets aktiviteter på innovationsområdet och om vi gör rätt saker i programmet för att nå programmålen, behöver vi känna till och beskriva dagens status av innovationsområdet. Förväntade resultat från projektet är - Nyckeltal för beskrivning och monitorering av innovationsområdet och dess utveckling - Arbetssätt för effektiv insamling av data kring nyckeltal - Nulägesbeskrivning av området och Sveriges position internationellt - Metod för att följa upp programmets bidrag till uppfyllelse av effektmålen i programmets effektlogik - Metod för att följa upp utveckling av TRL-nivåer (och motsvarande mognadsgrad för icke-tekniska innovationer) i programmet - Procedur för tillämpning av resultaten i programmets strategiarbete Projektet levererar resultat som möjliggör en relevant uppföljning av programmets inverkan på de effektmål som satts för programmet, och utgör därmed också ett viktigt verktyg för den löpande utvecklingen av programmets strategi och aktiviteter. 2

13 Bilaga 7a möte Framsyn - strategisk färdplan för kommersialisering inom RE:Source Projektledare: Carl Arvid Dahlöf Startdatum: Organisation: inno AG Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Kommentarer från projektledaren Tid % Total Natura (SEK) % Naturan är planerad att komma från de aktörer som deltar i de tre arbetsgruppsmötena och arbetet med strategin. Total Kontanter (SEK) % I detta ligger även allmän "project management" som var inkluderat i ansökan för projektet Totalt Förslag på förändring Ansöker om att förlänga projekttiden med 1,5 månad till 13 november. Motivering: Orsaken till att projektet inte startat enligt plan är att Inno har inväntat beslut och utbetalning av medel från myndigheten. Till slut startade dessa aktiviteter utan utbetalning och en första Workshop har arrangerats i Stockholm. Intresset var stort och de kommer mest troligt utföra en extra i Stockholm under hösten också utöver de planerade i Göteborg och Malmö. Mål Huvudmålet för projekt är att utveckla en kommersialiseringsstrategi för RE:Source, som är förankrad hos intressenter med vilka dialog kommer föras under utvecklingen. Strategin kommer fungera som stöd dels för coachningsarbetet, dels för de insatser som specifikt rör exportfrågor. Strategin kommer vara till hjälp för att identifiera lämpliga marknader och sätta nödvändiga insatser i kontext med andra kommersialiseringsaktiviteter. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet ska dels resultera i en kommersialiseringsstrategi att följa inom ramen för RE:Source, en strategi som konkretiserar och kommunicerar hur RE:Source ska närma sig kommersialisering genom att kombinera de insatser som programmet möjliggör, inte minst de som syftar till att åstadkomma export av svenska produkter och tjänster. Minst lika viktigt och med stor betydelse för hur strategin utformas är att projektet lyckas engagera företrädare för de olika tematiska områdena; både för att ge sina synpunkter på hur kommersialiseringsverktyget är tänkt att fungera, men också för att i nästa skede sätta tilltro till kommersialiseringsverktyget och vilja delta aktivt i de insatser som strategin beskriver. Resultaten kommer att utgöra grunden för hur kommersialiseringsinriktade insatser formuleras och genomförs inom RE:Source. Vidare kommer det efter projektets genomförande finnas en initial grupp intressenter med kunskap om och förståelse för hur RE:Source tänker på kommersialisering. Dessa kan dels välja att själva engagera sig insatserna, dels kan de fungera som ambassadörer gentemot andra aktörer som ännu inte är insatta i RE:Source eller programmets kommersialiseringsverktyg. 3

14 Bilaga 7a möte Aktörsanalys med hjälp av innovationssystemanalys Projektledare: Berit Gullbransson Startdatum: Organisation: SP Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Kommentarer från projektledaren Tid % Total Natura (SEK) % Kvarstår två workshops som kommer att inbringa natura Total Kontanter (SEK) % Totalt Mål Med hjälp av en gemensam kartbild bygga upp en fungerande policydialog samt att få förståelse för de olika aktörernas agerande. Policy dialogen skall vara en drivkraft för att på ett enkelt och strukturerat sätt omvandla resultat från aktiviteter i RE:Source till en möjlig policy. Den gemensamma kartbilden kommer att tydligt visa de olika aktörernas roller och dynamiska processer inom RE:Sources innovationssystem. Med denna som grund kommer en fungerande produktiv dialog mellan beslutsfattare, forskare, företag och övriga att skapas. Resultatet skall bli en effektiv väg till hållbara policyförslag. Aktiviteter, Resultat och Effekter Den mest betydande aktiviteten inom projektet (aktörsanalys med hjälp av innovationssystemanalys) är intervjuer antingen bilaterala eller i grupp. Intervjuerna kommer att förberedas genom studie av litteratur samt framtagande av ett lämpligt frågeformulär som är direkt situations anpassat. Frågeformuläret kommer att testas noggrant innan användning. De aktörer som kommer att intervjuas är representanter för branschorganisationer inom området, representanter för företag av olika storlek dvs små, medel och stora, nationella såväl som internationella. Övriga betydande aktörer inom området är representanter för forskning och universitet, kommuner samt NGO. Analysen av intervjuerna kommer dessutom att följas upp med keyword analys (word frequency analyses). Analysen kommer att sammanställas i två olika steg. Steg 1 kommer att diskuteras vid workshops tillsammans med respektive aktörsgrupp därefter kommer en uppdaterad kartbild att diskuteras vid ytterligare ett tillfälle med de olika aktörerna närvarande. Därefter sammanställs den gemensamma överenskomna kartbilden som kommer att ligga till grund för strukturen till ett gemensamt policyforum. Resultatet kommer att presenteras dels i en sammanställning av alla frågor/svar, en analys av huvudinriktningar för de olika aktörerna, spiderweb samt en SWOT-analys. 4

15 Utbildningsframsyn Bilaga 7a möte Projektledare: Anders Lagerkvist Startdatum: Organisation: LTU Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Kommentarer från projektledaren Tid % Total Natura (SEK) % Inga workshops har genomförts än. Total Kontanter (SEK) % Noderna rapporterar halvårsvis i efterskott, det angivna talet är en uppskattning. Totalt Förslag förändring Det tredje projektmålet formuleras om till Konkret utbildningssamverkan etableras genom att en nationell sommarkurs för 2017 planeras Mål Att höja nivån på, och effekten av, utbilning inom avfalls- och återvinningsområdet. - 1 nationell strategi utvecklas och formuleras i en färdplan för den rullande närmaste tioårsperioden. - 1 nationellt nätverk inom området etableras med ca 20 aktiva medlemmar. - Att initiera konkret utbildningssamverkan genom etableringen av en nationell sommarkurs. Aktiviteter, Resultat och Effekter En framsyn med ett tioårigt perspektiv inleder arbetet med verktyget utbildning inom RE:Source. Genom framsynsprocessen skall en dialog etableras med idag aktiva utbildare inom avfalls- och återvinningssektorn. Dialogen leder till en inventering av befintliga utbildningar och utvecklingsidéer och möjligheter för samverkan och samnyttjande av befintliga resurser. Framsynen leder till formuleringen av en färdplan, dvs ett strategidokument, som beskriver vilka åtgärder som kan vidtas för att bäst bidra till områdets utveckling med tidsatta och prioriterade mål. Inom framsynen genomförs en serie workshops och remisser på arbetsdokument. Framsynen utgår bl a från den gemensamma nulägesanalys som genomförs inom RE:Source. Mot slutet av projektet genomförs ett nationellt utbildningssymposium och etablering av ett nationellt nätverk. Resultaten från arbetet ligger till grund för planering av framtida utbildningsaktiviteter inom RE:Source. Arbetet ger även input till hela RE:Source och i synnerhet till påverkansplattformen. Aktiviteter som redan idag (2015) har identifierats som prioriterade kommer att organiseras parallellt med framsynen, t ex den första sommarskolan. I den mån att dessa aktiviteter skulle prioriteras annorlunda i färdplanen kommer justeringar att ske efterhand som färdplanen utvecklas. 5

16 Bilaga 7a möte Internationaliseringsaktiviteter inom RE:Source 2016 Projektledare: Johan Eriksson Startdatum: Organisation: SWEREA Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Kommentarer från projektledaren Tid % Projektet har kommit i gång sent Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt Förslag förändring Status på generell genomförande av projekt är Problem. Detta på grund av att projektet har startat 2,5 månad senare än planerat. Som lösning på detta har projektledningen har utökats med Johan Riesbeck Swerea. Vi inväntar en reviderar projektplan. Mål Syftet är att stimulera och stödja svenska aktörer att delta i internationella FoI-projekt och därmed öka sin synlighet på den internationella marknaden. Målen för RE:Sources internationaliseringsverktyg för 2016 är att ha: - Kartlagt svenska företags behov av stöd och andra önskemål - Gjort befintlig svensk infrastruktur för stöd till EU-ansökningar tillgänglig och samverkande med RE:Source - Skapat en informations- och kontaktnod mellan forskningsaktörer och företag i Sverige samt internationella aktörer - Gjort RE:Source känt inom internationella aktörsnätverk, såsom KIC Climate, KIC Raw Materials, KIC Energy och nätverk i USA. - Etablerat effektiv samverkan med Påverkansplattformen inom resurseffektivitet - Bidragit till att minst 3 svenska företag har deltagit i ansökningar till H2020 Aktiviteter, Resultat och Effekter Att stimulera svenska företag att delta i internationella samarbeten som FoI-projekt, leder även till nya kontakter viktiga för att nå ut på en internationell marknad. Internationaliseringsverktyget inom RE:Source ska under 2016 bygga upp en kontaktyta främst för svenska företag (med verksamhet inom Innovationsområdet), mot internationella forskningsprogram och forskningsaktörer. Viktiga delar av arbetet under 2016 avser att - Öka kunskapen/kännedomen om RE:Source verksamhet och dess parter på relevanta, internationella arenor såsom KIC Climate, KIC Raw Materials, KIC Energy och Prometia - Tillgängliggöra befintlig stödstruktur genom att etablera samarbete med EU-kontor på de svenska universiteten, RISE Grants office, andra SIP:ars organisationer och Påverkansplattformen inom Resurseffektivitet - Öka kontaktytan med internationella parter genom samverkan med de internationella aktiviteterna inom RE:Source utbildningsverktyg - Öka intresset hos och få svenska företag/parter att utvärdera möjligheterna att föra befintliga FoI-projekt vidare inom internationella program - Definiera och framföra svenska aktörers förslag till inriktning av H2020 utlysningar 6

17 Bilaga 7a möte Behovsanalys och underlag för modell/metodik för kunskapsdialog del 1 Projektledare: Annelie Karlsson Startdatum: Organisation: SP Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt % Kommentar Projektet första delrapport kommer att presenteras enligt plan och del 2 i verktyget finns beskrivet som en kompletterande ansökan till dagens möte. Mål Målet med projektet är att ta fram underlag för en innovativ och strukturerad modell för kunskapsöverföring som svarar upp mot de behov och utmaningar som finns hos aktörer inom området och som tar avstamp i effektiva metoder som redan praktiseras. Resultatet kommer att ligga till grund för utformningen av en metod/metodik för kunskapsdialog som möjliggör effektiv och effektfull kunskapsöverföring inom RE:Sesource och som kan replikeras av intresserade aktörer inom relaterade kunskapsområden. Aktiviteter, Resultat och Effekter Förväntade resultat från projektet är - Studie/analys av idag tillgängliga kunskapsöverföringsmodeller - En analys av hur andra relaterade projekt och satsningar arbetar med kunskapsöverföring - Beskrivning av hur aktörer inom RE:Source medlemsbas hanterar kunskapsöverföring samt de behov, hinder och möjligheter som verktyg 6 Kunskapsdialog bör svara emot. - Prioritering av tematiska områden för fortsatt planering av kunskapsdialogsmetodiken inom verktyg 6. - Riktlinjer för framtagande av kunskapsdialogsmetodik Projektet levererar resultat som möjliggör skapandet av en innovativ och strukturerad modell för kunskapsöverföring som svarar upp mot de behov och utmaningar som finns hos aktörer inom området och som tar avstamp i effektiva metoder som redan praktiseras. 7

18 Bilaga 7a möte Myndighetssamverkan för ökad återvinning och resurseffektivitet Projektledare: Evalena Blomqvist Startdatum: 1 maj Organisation: SP Slutdatum: 1 november Beviljat Upparbetat % Kommentarer från projektledaren Tid % Total Natura (SEK) % Startade med tre välbesökta arbetsmöte Total Kontanter (SEK) % Totalt Förslag till förändring Projektstart framflyttas till 23 maj pga sent beslut. Det kommer mest troligt inte påverka slutrapporteringsdatumet eftersom projektet kunde starta omgående den 23 maj med aktiviteter. Mål Projektet syftar till att skapa en effektiv myndighetssamverkan som tydliggör utvecklingsbehov och förenklar implementeringen av innovationer viktig för utveckling av RE:Source och innovationsområdet. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet genomför många intervjuer och workshops med myndigheter och andra aktörer som påverkar hur vi kan öka samverkan. Förväntade resultat 1. Ökad kunskap hos berörda myndigheter om de kan bidra till att utveckla innovationsområdet samt hur de kan nyttja RE:Source för att nå delar av sitt uppdrag. 2. Skapa en plattform för berörda myndigheter som möjliggör att innovationer inom området kan realiseras 3. Prioritera konkreta aktiviteter inom myndigheterna som tydliggör möjligheter och minskar hinder och skapar grunden till att förändringar kan göras. 4. Tydliggöra och stärka regeringens två nya utredningar som berör RE:Source innovationsområdet Effekten av projektet är att myndigheter och andra likande organisationer vet hur de kan nyttja RE:Source och hur de kan agera för att påverka utvecklingen inom området. 8

19 Lägesrapport nyckeltal/nulägesanalys projekt 1.1 Läget för framtagna nyckeltal för respektive område/arbetspaket A-H anges nedan. Arbetspaket Ansvarig/medansvarig Övriga utförare/projektgruppen A. Forskning & Johan Felix/Johan Eriksson Ulrika Claeson Colpier, CIT innovationsaktiviteter (inkl internationellt deltagande) CIT/Swerea B. Kommersialisering/export Carl Arvid Dahlöf, inno Group C. Utbildning/fortbildning Anders Lagerkvist, LTU Chalmers (Ulrika Hynell, Chalmers Professional Education) D. Policy Berit Gullbranson, SP E. Resurseffektivt samhälle Åsa Stenmarck/Åsa Moberg, IVL Louise Sörme, SCB F. Hållbar materialförsörjning Johan Eriksson/Henrik Oxfall, Swerea G. Energisystem Evalena Blomqvist, SP Inge Johansson, SP H. Närvaro i media, mediebild Ragnhild Berglund, SP Maria Kardborn, IVL Nästa steg är ett komplett rapportutkast till den 8 september 2016 och därefter slutrapport den 30 september För synpunkter och kommentarer från programstyrelsen 1. Vilka nyckeltal är absolut nödvändiga, vilka är relevanta att ha med och vilka är överflödiga? 2. Vilka nyckeltal saknas? OBS, Tabellen nedan är kortversionen med endast begränsad bakgrundsförklaring och med vissa befintliga kompletterande nyckeltal utelämnade.

20 A. Forskning och innovation inklusive svenskt deltagande i internationella FoI-program Nyckeltal Mäter vad (prestanda/effekt) Data Sverige värde/siffra Nyckeltal internationellt jämförelse Metod för framtagande/källor Offentlig finansiering av FoU inom området miljö och energi Nationella offentliga (budget) utgifter till FoU inom områdena environment och energy 23 euro/capita Tyskland 24,6 Danmark 30,5 Österrike 14,7 UK 9,6 Nederländerna 8,2 Italien 9,2 Finland 36,3 EU-28 12,4 USA 6,7 Kina - Japan 31,3 För sista tillgängliga år (2013). Data från Eurostat NABS 2007 socio-economic objectives: NABS02; NABS05 Offentlig finansiering av FoU inom området miljö och energi som andel av BNP Indikerar andelen av BNP som läggs på FoU inom områdena environment & energy (proxy för innovationsområdet) 0,05 % Tyskland 0,07 Danmark 0,06 Österrike 0,03 UK 0,03 Nederländerna 0,02 Italien 0,03 Finland 0,10 EU-28 0,05 USA 0,02 Kina - Japan 0,1 Se ovan Andelen vetenskapliga publiceringar inom innovationsområdet de senaste två åren ( ). Hur stor andel av världens vetenskapliga artiklar som är skrivna i Sverige (kvantitetsmått) 2,14 % Tyskland 3,26 Danmark 1,24 Österrike 1,16 UK 4,34 Nederländerna 1,59 Italien 5,84 Finland 0,84 USA 11,54 Kina 17,41 Japan 2,97 Framtaget från Scopus där underlaget avgränsats av angivna söktermer Totalt antal publikationer ( )= 9068

21 Kvalitet på publicerade artiklar Andel av beviljade EU-medel totalt Horizon 2020, t o m 2015 Andel beviljade EU-medel totalt, per capita i Horizon 2020, t o m 2015 Andel beviljade EU-medel inom området Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror i Horizon 2020, t o m 2015 Andel top1% av publicerade artiklar. Indikerar utfallet/ kvaliteten på de artiklar som producerats Nationell andel av beviljade medel Tilldelning av beviljade medel per capita Nationell andel av beviljade medel inom relevant område 1,60 % Tyskland 1,61 Danmark 2,22 Österrike 0,49 UK 1,54 Nederländerna 2,93 Italien 0,18 Finland 0,55 USA 1,50 Kina 1,42 Japan 0,63 3,33 % Danmark 2.61 Österrike 2.70 Tyskland Finland 1.99 Nederländerna euro/capita Danmark 55 Österrike 38 Tyskland 27 Finland 44 Nederländerna 55 Framtaget från Scopus där underlaget avgränsats av angivna söktermer. Sammanvägning av följande tal: Totalt antal artiklar = citeringar/artikel ( ) 233 publikationer Årsbok Vinnova info från Vinnova Årsbok Vinnova info från Vinnova 4,6 % Inga siffror Årsbok Vinnova info från Vinnova

22 B. Kommersialisering och export Nyckeltal Venture Capital som investeras i branschen (totalt kapital) Venture Capital som investeras i branschen (branschens andel av totalt kapital) Venture Capital som investeras i branschen (antal företag som investerats i) Lån beviljade av ALMI till företag inom resurs- och avfallssektorn (antal lån) Lån beviljade av ALMI till företag inom resurs- och avfallssektorn (totalt kapital) Antal branschföretag på Ny Tekniks 33-lista 2016 Antal företag inom resurs- och avfallssektorn Antal anställda inom resursoch avfallssektorn Antal nyaktiverade företag inom resurs- och avfallssektorn Mäter vad (prestanda/effekt) Duktiga entreprenörer, kapital och hög kompetens lockas till branschen Ökat antal företag och fler anställda inom resurs- och avfallssektorn Data Sverige värde/siffra Nyckeltal internationellt jämförelse (2014) Danmark: Nederländerna: Tyskland: ,2 % (2014) Danmark: 1,3 % Nederländerna: 7,9 % Tyskland: 5,9 % 29 företag (2014) Danmark: 4 företag Nederländerna: 18 företag Tyskland: 37 företag 85 lån (2014) 107 lån (2015) Totalbelopp: SEK (2014) SEK (2015) Againity Airwatergreen (71.124) Climeon (71.124) Greenbyte (71.124) Orbital systems Arbete pågår. Ny Teknik har kontaktats för information om motsvarande internationella listor företag (2014) Nederländerna: företag (2014) Norge: företag (2013) Tyskland: företag (2013) anställda (2014) Norge: anställda (2013) Tyskland: anställda (2013) Metod för framtagande/källor Invest Europe - European Private Equity Activity Data Invest Europe - European Private Equity Activity Data Invest Europe - European Private Equity Activity Data Almi Företagspartner Almi Företagspartner Ny Teknik SCB:s företagsregister, Centraal Bureau voor de Statistiek, Statistisk sentralbyrå och Statistisches Bundesamt SCB:s företagsregister, Statistisk sentralbyrå och Statistisches Bundesamt företag (2014) Norge: företag (2014) SCB:s företagsregister och Statistisk sentralbyrå

23 Antal företag med >50% exportandel Ökat antal företag med >50% exportandel inom resurs- och avfallssektorn Arbete pågår (se kostnad till höger) Kostnad för information om omsättning på företagsnivå: kronor + moms Antal utländska besökare till miljöteknik-anläggningar Exportvolym inom resurs- och avfallssektorn Svenska produkter/ tjänster är bland de mest eftertraktade (resurseffektiva) lösningarna inom resurs- och avfallssektorn Ca besökare (2014) Branschfokus, exempel: Avfallshantering, 13,2% MSEK (2015) motsvarande 11 % av totala omsättningen. Dessa uppgifter kan sannolikt köpas från utländska statistikkontor. IVL Tekniska studiebesök, Statistik för 2014 SCB:s företagsregister Antal idéer inom sektorn som får VFT-pengar eller motsvarande från innovationskontoren (VFT= verifiering för tillväxt) Ökat antal kommersialiserade forskningsidéer (produkter/tjänster) inom resurs- och avfallssektorn Innovationskontor Fyrklövern: Antal case som fått VFT-1: 25 st Antal beslut om medel till dessa case: 47 st Totalt beviljade medel till dessa case: 2,7 MSEK ( ) Data från Innovationskontor Fyrklövern, det gemensamma innovationskontoret för Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet. Antal nystartade avknoppningsbolag Statistik verkar inte finnas sammanställd Indexvärde och listplacering inom Evidence of Commercialised Cleantech Innovation Sverige: Index 2,68; placering 9 (2014) Danmark: index 4,29; plac 1 (2014) Nederländerna: index 1,58; plac 33 (2014) Tyskland: index 2,61; plac 10 (2014) Global Cleantech Innovation Index Report Antal patentansökningar från svenska sökande i Sverige Ökning av IPRansökningar från svenska aktörer inom resurs- och avfallssektorn Sökning på nyckelorden: avfall, avfallshantering, upparbetning, återanvändning, återvinning. 16 patentansökningar ( ) bedöms som relevanta. Teoretiskt sett skulle motsvarande sökningar kunna göras i ett antal länder, men för jämförbarhetens skull torde nästföljande indikator i så fall vara bättre. Svensk Patentdatabas Antal patentansökningar inom environment-related technologies 262,95 ansökningar (2012) Danmark: 128,12 ansökningar (2012) Nederländerna: 207,75 ansökningar (2012) Tyskland: 3316,16 ansökningar OECD.Stat; Dataset: Environment Database Technology development. En ansökan kan ha uppfinnare från flera länder och delas för att undvika att enskilda ansökningar räknas dubbelt - därav decimaltalet.

24 C. Utbildning och fortbildning Nyckeltal Mäter vad (prestanda/effekt) Data Sverige värde/siffra Nyckeltal internationellt jämförelse Metod för framtagande/källor Utbildningsprogram HT 2015 vid svenska universitet och högskolor som har kurser med anknytning till Re:Source Rekryteringsbas och intresse hos utbildare 123 program Ingen internationell jämförelse gjord. Sökningar på hemsidor, kontakt med ansvariga på gång. Tolkat som att programnamnen innehåller termerna miljö(73), hållbar (42) eller resurs (9) Sökande till kurser med anknytning till Re:Source Doktorandkurser med nära koppling till Re:Source Antal publicerade avhandlingar över tid. Avhandlingarnas tema. Fortbildning Uppdragsutbildning, nationella volymer Uppdragsutbildning inom fokusområdet Rekryteringsbas och intresse hos studenter Befintlig infrastruktur för forskarutbildning i området, områdets attraktivitet. Indirekt mått på områdets finansiering, forskningsvolym och kompetensutveckling MSEK totalt uppdragsutbildning MSEK totalt uppdragsutbildning förstahandssökande. Medeltal 15,4 1:a-handssökande/program, median 12,6. Medeltal 52,7% kvinnliga 1:ahandssökande. Medeltal 0,93 antagna per 1:ahandssökande Antal kurser, inriktning, omfattning och antal deltagare. Arbete pågår. Antal med olika inriktning olika år. Arbete pågår. Ingen internationell jämförelse gjord. Ingen internationell jämförelse gjord. Ingen internationell jämförelse gjord. Totalt antal 1:a-handssökande till alla program HT15 var = (sökning på HT15 + MasterHT15) Kontakter med examinatorer. SWEPUB+kontakter med examinatorer MSEK (2014) Universitetskanslersämbetet, UKÄ SCB branschstatistik Näringslivsdepartementet Arbete pågår.

25 Poänggivande uppdragsutbildning universitet och högskola Poänggivande uppdragsutbildning universitet och högskola inom fokusområdet Antal utbildningsaktörer inom fokusområdet Poänggivande kurser (uppdragsutbildning) inom fokusområdet Antal Yh-utbildningar inom fokusområdet Total kursvolym poänggivande uppdragsutbildning Kursvolym poänggivande uppdragsutbildning Aktörer idag som erbjuder relevanta kurser och/eller använder aktuella värdeord i sin kommunikation Andelen poänggivande kurser av den totala mängden uppdragsutbildning Signalerar vilket anställningsbehov som finns 1770 kurser (2014), 30 % relaterar t skolan Arbete pågår. Arbete pågår. DK, UK, GE Uhr.se Yrkeshogskolan.se Allastudier.se Utbildning.se Intervjuer Google-sökning Arbete pågår. Arbete pågår. UKÄ Frågeställning till Ladok ang LUPnr. Antagning.se Yrkeshogskolan.se (svårt att använda valda sökord; för bred träffyta, manuell hantering) Allastudier.se Utbildning.se

26 D. Policy Nyckeltal Andel propositioner/ skrivelser från miljödepartementet (energi) Textanalys på propositionerna Frågor och vad Sverige drivit inom EU relaterade till Resource område Anlitade som experter eller utnämnda av regeringen till EU:s arbetsgrupper Antal styrmedel och riktning (policy mix för resurseffektivitet) Hållbara kommuner Mäter vad (prestanda/effekt) Data Sverige värde/siffra Nyckeltal internationellt - jämförelse Metod för framtagande/källa/ Aktiviteten inom regeringen Arbete pågår. Regeringskansliets årsbok Leder aktiviteten åt rätt håll? Arbete pågår. Ord i enlighet med avfallstrappan. Presenteras i diagramform Hur aktivt området är inom EU Arbete pågår. Textanalys av utrikesdeklarationen samt protokoll från EU-nämnden och ev fakta-pm om nya förslag från EUkommissionen Hur aktiva Sverige är Arbete pågår. Regeringens rapport om verksamheten i Europeiska unionen Förändring i antal lagar, förordningar etc inom området i Sverige. Vad denna förändring beror på kräver en djupare analys. Aktivitet och riktning på lokal nivå Arbete pågår. Nyckeltal för resurshushållning kopplat till policy Baserat på EU Env POLFREE Policy options for a Resource Efficient Economy Baserat på RKA (rådet för främjande av kommunala analyser). Kommunens kvalitet i korthet från SKL Sveriges miljökommuner Top 5 kommuner Arbete pågår. Miljöaktuellts ranking. Ger detta en liktydig bild med SKL?

27 E. Resurseffektivt samhälle Frågetecken? innebär att vi inte säkert vet att data finns tillgängliga. För den internationella jämförelsen visade det sig problematiskt att få jämförbara värden baserade på de SNI-koder vi valt att inkludera i sektorn för cirkulära flöden och avfall. För vissa kunde vi bara få värden på 4-siffrig nivå, där vi kunde få värden på 5-siffrig nivå var inte alltid definitionerna desamma. Koderna är internationellt harmoniserade enbart ner till 4-siffrig nivå. Nyckeltal Mäter vad (prestanda/effekt) Data Sverige värde/siffra Nyckeltal internationellt - jämförelse Metod för framtagande/källa Antal företag inom resurs- och avfallssektorn Ökat antal företag inom resurs- och avfallssektorn företag (2014) Sverige på 4-siffer SNI-nivå för internationell jämförelse: företag EU:? Danmark:? Nederländerna: Arbete pågår. Norge: Arbete pågår. Tyskland: företag (2013) Sverige: Uttag ur Företagsregistret på SCB för branscher enligt definitionerna ovan. Norge och Nederländerna: Data kan beställas från statistikbyrån Antal nya företag inom resurs- och avfallssektorn företag (2014) Sverige på 4-siffer SNI-nivå för internat jämför: företag EU:? Danmark:? Nederländerna:? Norge: Arbete pågår. Tyskland:? Sverige: Uttag ur Företagsregistret på SCB, nyaktiverade företag, för branscher enligt definition ovan. Norge: Data kan beställas från statistikbyrån Antal anställda inom resurs- och avfallssektorn Ökat antal anställda inom resurs- och avfallssektorn anställda (2014) Sverige på 4-siffer SNI-nivå för internat jämför: anställda EU:? Danmark:? Nederländerna: Arbete pågår. Norge: Arbete pågår. Tyskland: anställda (2013) Sverige: Uttag ur Företagsregistret på SCB Tyskland: Data från statistikbyrån Norge: Data kan beställas från statistikbyrån Nederländerna: Data kan beställas från statistikbyrån mot en kostnad Antal anställda i nya företag inom resursoch avfallssektorn anställda (2014) Sverige på 4-siffer SNI-nivå för internat jämför: anställda EU:? Danmark:? Nederländerna: Arbete pågår. Norge: Arbete pågår. Tyskland:? Sverige: Uttag ur Företagsregistret på SCB, nyaktiverade företag, för branscher enligt definition ovan Norge och Nederländerna: Data kan beställas från statistikbyrån Omsättning inom resurs- och avfallssektorn Ökad omsättning inom resurs- och avfallssektorn Mkr (2014) Sverige på 4-siffer SNI-nivå för internat jämför: ,3 Mkr EU:? Danmark:? Nederländerna: Arbete pågår. Norge: Arbete pågår. Tyskland: Mkr (2013) Sverige: Uttag ur Företagsregistret på SCB för branscher enligt definitionerna ovan. Tyskland: Data från statistikbyrå Norge och Nederländerna: Data kan beställas från statistikbyrån

28 Omsättning i nya företag inom resursoch avfallssektorn Mkr (2014) Sverige på 4-siffer SNI-nivå för internationell jämförelse: Mkr EU:? Danmark:? Nederländerna:? Norge:? Tyskland:? Uttag ur Företagsregistret på SCB, nyaktiverade företag, för branscher enligt definition ovan. Resursproduktivitet: BNP/DMC (Domestic material consumption) Tillväxt ökade avfallsmängder 104,53 (år 2014; Index 2000=100) EU: 134,2 (år 2014; Index 2000=100) Danmark: 121,5 Nederländerna: 134,6 Norge: N/A * Tyskland: 129,4 Tas fram av SCB årligen som en del av miljöräkenskaperna. Måttet används som en indikator internationellt över uthållig utveckling. De siffror som finns för Norge är inte jämförbara. Köpkraft/total avfallsmängd ickefarligt och farligt (gruvavfall borträknat) 0,012 miljon PPS/ton EU: 0,008 miljon PPS/ton Danmark: Arbete pågår. Nederländerna: 0,005 miljon PPS/ton Norge: 0,161 miljon PPS/ton Tyskland: 0,008 miljon PPS/ton Den monetära enheten PPS är definierad som köpkraftsjusterad och fastprisjusterad BNP. Baserat på följande data i statistikverktyget för Eurostat: GDP main components (output, expenditure and income), GDP at market prices, unit: current prices, million Purchasing Power Standards (PPS). Vi har valt PPS eftersom BNP underskattar hur mycket produkter man får per krona i fattigare länder. Köpkraft/icke-farligt avfall 0,014 miljon PPS/ton EU:0,008 miljon PPS/ton Danmark: Arbete pågår. Nederländerna: 0,005 miljon PPS/ton Norge:0,184 miljon PPS/ton Tyskland:0,008 miljon PPS/ton Se ovan Köpkraft/farligt avfall 0,12 miljon PPS/ton EU:0,16 miljon PPS/ton Danmark: Arbete pågår. Nederländerna: 0,13 miljon PPS/ton Norge:1,30 miljon PPS/ton Tyskland:0,13 miljon PPS/ton Se ovan

29 F. Hållbar materialförsörjning Statistik om materialströmmar handlar generellt om insamlade mängder. Det ger ingen riktig bild av återvinningsgraden. Exempelvis samlas cirka 38 % av alla plastförpackningar in, vilket redovisas som behandlade/återvunna. Men Swerec, som tar emot dem, uppger att bara 10-15% faktiskt materialåtervinns. Nyckeltal Återvinning plastförpackningar Återvinning metallförpackningar Återvinning kartong Mäter vad (prestanda/effekt) Insamlad mängd plastförpackningar Faktisk materialåtervunnen mängd Insamlad mängd metallförpackningar Insamlad mängd kartong Inblandningsgrad av returpapper i olika papperskvalitéer Data Sverige värde/siffra Nyckeltal internationellt jämförelse 45,6% (2013) EU: 37,3 % Danmark: 36 % Nederländerna: 46,2 % Norge: 38,8 % Tyskland: 49,4 % Metod för framtagande/källa Svensk data från Naturvårdsverket, dock oklarheter mellan insamlat material och faktiskt återvunnet, ska följas upp med t.ex. Swerec. Internationell data från Eurostat (2013) % - Personlig kommunikation med Peter Håkansson VD på Swerec. Uppskattat värde av det som tas emot för behandling. 77,4 % EU: 74,2 % Danmark: 57 % Nederländerna: 92,7 % Norge: 69,9 % Tyskland: 93,2 % 78,4 % EU: 84,7 % Danmark: 85,4 % Nederländerna: 88,8 % Norge: 81,4 % Tyskland: 88,2 % Kartong: 16 % Tidningspapper: 23 % Wellpapp: 25 % Mjukpapper: 64 % Återvinning glas Insamlad mängd glas 89 % EU: 72,6 % Danmark: 77,7 % Nederländerna: 78,8 % Norge: 86,2 % Tyskland: 88,7 % Svensk data från Naturvårdsverket. Internationell data från Eurostat. Svensk data från Naturvårdsverket. Internationell data från Eurostat. Data för 2015 från skogsindustrierna. Svensk data från Naturvårdsverket. Internationell data från Eurostat.

30 Textil Siffror uppdateras 20 juni. WEEE ELV (uttjänta fordon) Insamlade mängder textil Separat insamlad kommuntextil Antal kommuner som samlar in textil separat Totalt insamlad mängd textil Insamlingsgrad av elektronikskrot Återvinning och återanvändning av elektronikskrot Saknas EU: ton Danmark: ton Nederländerna: ton Norge: ton Tyskland: ton Finns internationell data för textil på Eurostat, dock begränsat antal länder och behandlad mängd avfall (inkl förbränning ca 5 %) ton Mängd insamlad textil via kommunala miljöstationer: Data från Avfall Sverige för kommuner ton Inklusive hjälporganisationer % (2013) ton 54,3 % ton Danmark: 37,6 % ton Nederländerna: 31,1% ton Norge: 46,5% ton Tyskland: 35,6% ton Danmark: 29,4 % ton Nederländerna: 25,9% ton Norge: 37,5 % ton Tyskland: 29,5 % ton Data från Eurostat (2013) Data från Eurostat (2013) Återvunnen plast Arbete pågår. Elkretsen kontaktad om möjligheten att hitta denna typ av data. Potentiellt även Stena. Insamlingsgrad av uttjänta fordon Återvinning och återanvändning 91,3 % EU: 90,4 % Danmark: 86,7 % Nederländerna: 95,6 % Norge: 94,7 % Tyskland: 103,8 % 84,6 % EU: 85,3 Danmark: 86,6 Nederländerna:86,0 Norge: 75,4 Tyskland: 89,8 Data från Naturvårdsverket. Internationell jämförelse Eurostat. Data från Naturvårdsverket. Internationell jämförelse Eurostat.

31 Specifikt utsorterad plast för återvinning kg (2013) - Rapport Bil Sweden, årlig rapportering Bygg och rivningsavfall Insamlade mängder Arbete pågår. Naturvårdsverket har data på detta. Från 2015 ny, förhoppningsvis mer exakt, metod använd för datainsamling. Antal företag kopplade till återvinning och insamling Antal anställda inom företag kopplade till återvinning och insamling Omsättning inom företag kopplade till återvinning och insamling Andel återvunnen plast i TCO-certifierade IT-produkter Användande av återvunnen råvara Upparbetning av återvunnen råvara Nya tekniska lösningar inom området Användandet av sekundära metalliska material. Ökat antal företag kopplade till återvinning och insamling Ökat antal anställda på företag kopplade till återvinning och insamling Ökad omsättning inom företag kopplade till återvinning och insamling Användandet av återvunnen plast Användandet av sekundär råvara Mängd tillgänglig återvunnen råvara Förhållandet mellan sekundär råvara och primär råvara i svensk stålindustri 1552 företag (2014) Tyskland: Nederländerna: 2430 Norge: anställda (2014) Tyskland: Nederländerna: - Norge: Mkr (2014) Tyskland: M Euro Nederländerna: M Euro Norge - Arbete pågår. Arbete pågår. Data från TCO på gång. Arbete pågår. Arbete pågår. Arbete pågår. Arbete pågår. Uttag ur Företagsregistret för branscher enligt definition nedan. Internationell jämförelse från data framtaget av E. Resurseffektiv samhälle Uttag ur Företagsregistret. Internationell jämförelse från data framtaget av arbetspaket E. Resurseffektiv samhälle. Uttag ur Företagsregistret. Internationell jämförelse från data framtaget av arbetspaket E. Resurseffektiv samhälle. Intervjuer med svenska producerande företag och produktägare efter sommaren Intervjuer med återvinningsbolag efter sommaren Intervjuer med svenska återvinningsbolag efter sommaren Jernkontoret? Sustainability reports?

32 G. Energisystem Nyckeltal Avfallsförbränning Medel R1-faktor (blandat avfall) Max R1-faktor Fossilandel (av energin) Andel förpackningar och returpapper, textilier samt matavfall i restavfallet (%) Nettoklimatpåverkan från energiåtervinning Utvecklingsklimat Antal förgasningsanläggningar i pilot/ demoskala Mäter vad (prestanda/effekt) Energieffektivitet i anläggningarna. Oberoende av förändringarna i värmevärde. Indikator på BAT (bästa tillgängliga teknik) Avfallsförbränningensroll i systemet Förlust. Andel som är felsorterat, dvs ej utsorterat, och skulle kunna gå till materialåtervinning Nyttan av energiåtervinningen i ett systemperspektiv Hur anläggningarna uppfattar utvecklingen inom området, gäller både teknik/miljö/ avfallsfrågor/styrmedel/ forskning Data Sverige värde/siffra Nyckeltal internationellt jämförelse Metod för framtagande/källa 1,17 Europa 0,69 Avfall Web (dock ej fullständigt underlag) 1,43 Europa 1,39 Avfall Web Arbete pågår. Arbete pågår. Arbete pågår. Arbete pågår. Steg mot kommersialisering Arbete pågår. Japan, England, Finland Metod saknas Plockanalyser från kommuner, Avfall Web Här behöver en metod tas fram. Intervjuer med 4-5 anläggningsägare regelbundet under RE:Sources gång. Tänkbara anläggningar: Umeå Energi (kommunalt energibolag) EON Händelöverket (FB-anläggning samt privat energibolag), Norrköping Renova, Göteborg (renhållningsbolag) Skövde Värmeverk (eller annan mindre anläggning) Energimyndigheten, energigas Sverige IEA Bioenergy T33

33 Antal förgasningsanläggningar i kommersiell drift Marknadsintroduktion av kommersiell teknik 0 Japan, England, Finland Energimyndigheten Antal patent Ny teknik inom resp område Arbete pågår. Insamlad mängd deponigas Andel facklad deponigas Biogas Metanförlust (% av rågasproduktion Nm3 CH4/år eller %) Andel rejekt från förbehandling Total biogasproduktion (GWH) Biogasanvändning Tillvaratagandet/utnyttjandet av tillgänglig/potentiell/ producerad energi Tillvaratagandet/utnyttjandet av tillgänglig/potentiell/ producerad energi Energi, produktions- och miljöförlust 2014: 219 GWh Energimyndigheten Energigas Sverige Biogasportalen 2014: 11 % (191 GWh) uppges ha facklats bort, av total producerad biogas, inte bara deponigas Rötningsanläggningar: Medel: 1,7 % Median: 1,2 % Uppgraderingsanläggningar: Medel: 0,9 % Median: 0,49 % Finns ej ännu Energimyndigheten Energigas Sverige Biogasportalen Rapporteras/mäts i Egenkontroll metanutsläpp - frivilligt åtagande. Effektivitet i förbehandlingen. 26 % Alternativt: Indikator från AvfallWeb. Förändring i mängden producerad biogas. Förändring/fördelning i användingen av biogasen inom olika områden GWh (2014) Biogasportalen Energigas Sverige Energimyndigheten 57 % (1 017 GWh) uppgraderades 24 % (434 GWh) värme 3 % (58 GWh) för produktion av el 11 % (191 GWh) uppges ha facklats bort 1 % (9 GWh) saknas data Biogasportalen Energigas Sverige Energimyndigheten

34 Andel matavfall till biologisk behandling med återföring av växtnäring Måluppfyllelse etappmål resurshushållning i livsmedelskedjan 38 % (2014) Mål 2018: 50 % Naturvårdsverket/SMED Sveriges position i avfallstrappan (%) Hur nära en fullständigt cirkulär avfallshantering vi är. Förflyttningsindikator. 36 % (2014) (max =100%) Finns inte Avfall Web Tungmetaller/ton biogödsel resp slam (Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, Zn) Återförbarhet av näringsämnen Arbete pågår. Anläggningar certifierade enligt *SPCR120 Biogödsel, redovisar i Avfall Web *SPCR167 Revaq Slam, redovisar i VASS (motsvarande Avfall Web) Mängd hushållsavfall som rötas (exkl rejektmängder) (kg/person och år) Median:13,9 Medel: 17,8 Min: 0 Max: 57 Avfall Web Utvecklingsklimat Hur anläggningarna uppfattar utvecklingen inom området, gäller både teknik/miljö/ avfallsfrågor/styrmedel/ forskning Arbete pågår. Intervjuer med 4-5 anläggningsägare regelbundet under RE:Sources gång. (Detaljer under Avfallsförbränning ovan.)

35 H. Närvaro i media, mediebild Nyckeltal enhet Mäter vad (prestanda/effekt) Data Sverige värde/siffra Nyckeltal internationellt jämförelse Metod för framtagande/källa Innovationsområdet i stort (Sökord: resurser, avfall, miljö, cirkulär ekonomi) RE:Sources tre temaområden (Sökord: hållbar materialförsörjning, resurseffektivt samhälle, hållbart energisystem) Fördjupning av temaområdena (Sökord: materialåtervinning, energiåtervinning, återanvändning, resurseffektivitet) RE:Source Programledningen Personernas namn, även utanför RE:Source-sammanhang Kommuninformation Invånarnas omdöme om informationen om källsortering Förtroende återvinning Förändringsbenägenhet Synlighet för området avfall och resurser (antal artiklar där sökorden förekommit) Synlighet för RE:Sources temaområden (antal artiklar) Fördjupning av synligheten för ord från temaområdena (antal artiklar) Synlighet för RE:Source (antal artiklar) Synlighet för området (antal artiklar) Andel som är ganska eller mycket nöjda med informationen om hur man ska sortera hushållets avfall. Andel som har förtroende för att insamlat avfall behandlas och återvinns på ett riktigt sätt. Andel som är villiga att förändra sitt levnadssätt för att minimera avfallsmängden artiklar (2015) artiklar (2016) Förändring: +16 procent 54 artiklar (2015) 115 artiklar (2016) Förändring: +113 procent artiklar (2015) artiklar (2016) Förändring: +10 procent 4 artiklar (2015) 6 artiklar (2016) Förändring: +50 procent 52 artiklar (2015) 11 artiklar (2016) Förändring: -79 procent artiklar (2015) artiklar (2016) Förändring: +62 procent artiklar (2015) artiklar (2016) Förändring: +76 procent artiklar (2015) artiklar (2016) Förändring: +61 procent Ej relevant, ej undersökt Ej relevant, ej undersökt Mediearkivet Retriever. Februari-april resp år, alla svenska källor resp källor utanför Sverige. Sökning i Retriever enligt beskrivning ovan. Sökning i Retriever enligt beskrivning ovan. (Internationell jämförelse ej relevant pga att orden ej överlappar.) Sökning i Retriever enligt beskrivning ovan. Sökning i Retriever enligt beskrivning ovan. 74 procent (2015) Ej funnet. Hämtat från Avfall Web (Avfall Sverige). 76 procent (2015) Ej funnet. Hämtat från Avfall Web (Avfall Sverige). 47 procent (2015) Ej funnet. Hämtat från Avfall Web (Avfall Sverige).

36

37 Bilaga 8a möte Idéer på enskilda projekt från aktörer Listan nedan är dagens status från arkivet med inkomna idéer. Den utvecklas hela tiden. Programledningen arbetar enligt den gällande processen för hur enskilda projekt tas fram, det vill säga. Avstämning med programledningen och första kolla med myndigheten, om allt indikerar att det är möjligt så ber vi förslagsställaren att inkomma med en komplett ansökan som därefter bedöms av RE:Source och rekommenderas för beslut. Att en idé står på listan betyder att den kan vara aktuell, dvs den har inte avfärdats ännu. Alla dessa idéer är bara en lista på potentiella projekt. När resultatet från utlysningen är officiellt kommer programledning tillsammans med myndigheten göra en första analys om vilka avslag som kan vara aktuella att formulera om till ett enskilt projekt eller hur vi kan bistå att utveckla projektidén vidare på något annat sätt. Behov/Idé Förslagsställare Organisation Seminarium kring hinder för avfallsminimering hos företag. (Veckan Europa minskar avfallet) Helen Sylvan Ekocentrum Hållbarhetsindex för avfallsbranschen Annika Malm SP Strategisk plattform för export till tillväxtmarknader Stellan Jacobsson Avfall Sverige/konsult Metod för analys av potentialen hos nya återvinningskoncept Boel Wadman <Boel.WadmSwerea Goda exempel på circulära slutna flöden (Dafgård) Karin Östergren SP Food&Bioscience Industriell Symbios i Skåne Karin Willqivst SP hållbarhetsbedömning av ett kluster med industriell symbios Tomas Ekvall IVL Industriell symbios som metod för hållbar näringslivsutveckling för offentliga aktörer Stina Rydberg Hifab Kartläggning Cirkulära Affärsmöjligheter i exempelregion Ian Hamilton Econova Certifiering av återvinningsprocesser Anders Hedensted SP (ÅI) Lyfta återvunnet material - systemstudier inom ETS handelsystem Marianne Gyllenhammar Stena Plattform för testbädd för feedstock recycling Tobias Richards Högskolan i Borås Avfall i Nytt fokus en nationell konferens Inge Johansson SP (Waste Refinery/CCR) Biogas i ett systemperspektiv Anders IVL Webbaserad utbildning inom Cirkulär ekonomi Johan Sidenmark CradleNet Internationella erfareneter från policyförändring Håkan Rosqvist Tyréns Kunskapsöverföring best practice mellan företag - testpilot Klas Cullbrand CIT Testa effekter hos delar i leverantörsloopen om krav på återvinna material i processen ställs Klas Cullbrand CCR/Volvo Affärsutveckling i en delningsekonomi Inno Group (Inrego) Carl Arvid Insamling Jon Avfall Sverige 1

38 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8b möte Policy för cirkulär ekonomi - Systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden Förslag till beslut: Baserat på bedömning från programledningen samt att de sökande på ett bra sätt har svarat upp och reviderat och förtydligat ansökan enligt önskemål från både programstyrelsen rekommendationer från förra mötet samt de tidigare kommentarerna från det strategiska rådet föreslår vi att programstyrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja det ansökta projektet. Projektfakta Projektledare: Åsa Moberg och Jenny Sahlin Startdatum: Organisation: IVL respektive Profu Slutdatum: Motivering till varför enskilt projekt Projektförslaget kommer att gynna hela RE:Source innovationsområde och är ett strategiskt viktigt projekt för många olika branscher. Projektet väl motiverat att genomföras som ett enskilt projekt. De förväntade resultaten från projektet kommer ge en grundläggande förståelse, men kommer inte att bidra till en traditionell utveckling i form av någon förhöjd TRL-nivå. Projektförslaget har diskuterat med Programledningen och initierats inom RE:Source aktörskonstellation och har under framtagningen utvecklats att inbegripa nyckelaktörer inom systemanalys. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet är strategiskt viktigt för flertalet aktörer inom RE:Source och kommer innebära att svenska aktörer får en förberedelse inför EUs förslag till handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Projektets resultat stödjer programmål 2 i RE:Source effektanalys inom Policy analys och kommer bidra till effekterna kring Förbättrad policyberedskap och utveckling av affär och teknik hos svenska aktörer mot resurseffektivitet och hållbarhet. Förankring och genomförande Förslaget är förankrat inom områdets aktörer och kommer att inbegripa ett stort antal organisationer, aktörer och kompetenser. Den största risken med förslaget är att ambitionerna blir för stora, vilket kräver de tydliga avgränsningar som projektet föreslår. Resultatuppföljning Programledningen kommer att säkerställa projektets utveckling och styrning av projektet genom fortlöpande uppföljning. Herve Corvallec Lunds Universitet och Per Nilzén Avfall Sverige föreslås som granskare av slutrapport. Nyttiggörande/Exploatering Utöver det projektgruppen har angivit så ska resultaten från projektet presenteras vid en av RE:Source programkonferenser samt resultaten ska kommer att göras tillgängliga på RE:Source hemsida.

39 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8b möte Strategiska rådets syn på: Policy för cirkulär ekonomi - Systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden SR har vid möte #1 den diskuterat förslaget och har enats kring följande rekommendationer: Motivering till varför enskilt projekt SR tycker förslaget är väl motiverat att genomföras som ett enskilt projekt och är ett värdefullt bidrag till programmet. En rekommendation från SR är att tydliggöra avgränsningarna av projektets ambitioner. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR anser att projektet har en stor relevans för RE:Source innovationsområde. En rekommendation från SR är att tydliggöra att förslaget är av en systemanalyserande karaktär och att den ska generera fler frågor än att ge svar. Förankring och genomförande SR anser att förslaget är förankrat, men att i riskanalysen för förslaget finns indikationer att alla aktörer inte kan medverka som planerat. Förankringen är eventuellt något svag eller så har aktörerna bakom ansökan uttrycks sig otydligt/olyckligt. Nyttiggörande/Exploatering SR anser att det finns en god nytta med förslaget. Med tanke på att det är en kort projekttid är det viktigt att begränsa ambitionerna och att tydliggöra att projektet är av en systemanalyserande karaktär där ett antal frågeställningar skall mappas.

40 Programstyrelsens rekommendationer ansökan Policy för CE- Systemstudie ( ) Sammanställning av rekommendationer Vid programstyrelsens möte den 12 april diskuterades det inkomna projektförslaget mycket ingående. En samlad bild av närvarande ledmötenas inspel ges nedan. Förslagsställaren rekommenderas att inkomma med en reviderad ansökan till programstyrelsen i enlighet med nedan rekommendationer. Fokus och avgränsningar Projektet ska fokusera på att genom systemanalytiska metoder utvärdera och analysera policys för cirkulär ekonomi och vilka effekter dessa har på utvecklingen inom RE:Source tre utmaningar med utgångspunkt i nuvarande material- och avfallsströmmar. Projektet är en förstudie som syftar att ge inledande kunskap och förståelse. Frågeställningen kan med fördel delas upp i flera delprojekt, där den inledande förstudien förslagsvis fokuserar på nulägesanalys av flöden och en första analys av tänkbara scenarier. Mindre fokus på detaljerad analys baserad på CE paket eftersom detta ännu idag är relativt osäkert. Förväntade resultat Resultaten ska beskrivas på ett sådant sätt så att de går att följa upp vid projektets slut. En nulägesanalys över avfalls- och materialflöden in och ut ur Sverige En nulägesanalys av existerande lagstiftning. Hur ser det ut idag? Vad fungerar och vad fungerar inte med avseende på att uppnå cirkulära flöden? Definiera tre rimliga scenarier. Scenarierna är baserad på innehåll och vägledning i strategiskt viktiga dokument, såsom EU-kommissionens förslag till handlingsplan för CE-paketet, inklusive förslagen till nya avfallsdirektiv, EU:s Energiunion, direktiv och lagar samt andra policyåtgärder. Hur står sig EU s policyförslag jämfört med identifierade behov? Hur skulle RE:Source utmaningar påverkas? Förväntade nyttan och hur resultaten ska användas Att uppmärksamma hur olika policys kan påverka utvecklingen av RE:Source tre utmaningar samt därmed också inriktningen för RE:Source. Ökade insikter och kunskap hos deltagande aktörer om risker och konsekvenser för deras verksamhet vid möjliga policy ändringar för att nå en cirkulär ekonomi. Ökade möjligheter för RE:Source att styra utlysningar, finansieringsbeslut och kommunikation så att mål och vision kan uppnås mer oberoende av beslutsutfall på EU-nivå Strategiskt underlag för framtida studier inom RE:Source Omfattning och budget Reduceras till maximalt 1 MSEK sökta medel från RE:Source Projektet genomför i huvudsak under 2016 Budgeten presenteras i en finansieringsplan och en kostandsplan fördeleda i olika arbetspaket. Programledning kommer förse förslagsställare med mallar. 1

41 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Policy för cirkulär ekonomi - systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden Projektfakta Projektledare: Åsa Moberg och Jenny Sahlin Startdatum: Organisation: IVL respektive Profu Slutdatum: År 2016 År 2017 År 2018 Sökt belopp Total projektbudget Projektsammanfattning Begreppet cirkulär ekonomi ökar i betydelse med syfte att gå från linjära flöden till cirkulära kretslopp för att minska vår resursanvändning och därmed vår miljöpåverkan. Projektets övergripande syfte är att analysera och utvärdera möjliga åtgärder för mer cirkulära flöden och möjliga effekter på RE:Source tre utmaningar: Resurseffektivt samhälle, Hållbar materialförsörjning och Hållbart energisystem. Strategiskt viktiga dokument inom området är bland annat det föreslagna avfallspaketet som nu förhandlas och som innehåller 56 åtgärder, EU:s Energiunion, direktiv och lagar, EU-kommissionens skissade förslag till handlingsplan för en cirkulär ekonomi, samt andra policyåtgärder. Projektet utformas som en förstudie som syftar att ge inledande kunskap och förståelse samt underlag för fortsatt arbete. Dagens produkt, material- och avfallsströmmar utgör utgångspunkt i projektet, som baseras på systemanalytiska metoder. Projektets delmål är att: Beskriva ett urval av dagens flöden av avfall, material och produkter in och ut ur Sverige, samt mellan relevanta aktörer inom Sverige. Presentera existerande lagstiftning relevant för cirkulära flöden, samt exempel på vad som fungerar väl och mindre väl med avseende på att uppnå cirkulära flöden. Identifiera intressanta och relevanta förslag till nya åtgärder som avser att främja cirkulära flöden, samt presentera exempel på vilka konsekvenser dessa skulle kunna få för RE:Source tre områden. Projektresultaten väntas ge ökad kunskap och användas som underlag för fortsatt arbete. Frågor att arbeta vidare med identifieras fortlöpande. Motivering Enskilda projekt Projektet kommer att ge kunskap och underlag till fortsatt strategisk programutveckling genom att identifiera olika policyåtgärder som kan ha stor effekt på RE:Source innovationsområde, samt exemplifiera deras effekter. Projektet är av förstudiekaraktär och är inte tänkt att omfatta alla möjliga effekter inom alla sektorer. Projektet kommer att fokusera vissa delar, delvis baserat på enkätsvar och intervjuer med ett stort antal aktörer, och även övergripande resonera med ett vidare perspektiv. Projektet bidrar också med underlag för inriktning på kommande utlysningar och riktade forskningssatsningar inom RE:Source. där mer omfattande och detaljerade studier och samverkan med ytterligare aktörer kan möjliggöras.

42 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Resultat från projektet kommer även att kunna fungera som underlag för inspel i samhällsdebatten bland annat genom att peka ut möjliga konsekvenser av olika tänkta styrmedel, men också genom att peka på avgörande frågeställningar och faktorer för innovationsområdet som helhet och även för vissa specifika områden. Medverkan i och resultat från projektet kommer även att kunna ge ökad kunskap och stöd för ett stort antal enskilda företag i deras fortsatta strategiska arbete. Projektet kommer att involvera ett stort antal engagerade organisationer, aktörer och kompetenser, och projektet bidrar därmed till att utveckla och bygga RE:Source nätverk och även till dess tvärvetenskapliga och sektorsövergripande samarbete. Projektets relevans Projektet har direkt bäring på ett flertal av programmålen, i första hand: Programmål 1, genom att projektet involverar och informerar ett stort antal företag och organisationer, projektet är även branschöverskridande och kopplar samman aktörer i olika delar av värdecirkeln. Programmål 2, eftersom policy och planer för cirkulär ekonomi ger avgörande förutsättningar för möjligheten att olika tekniska lösningar och affärsmodeller för hållbar resurs- och avfallshantering ska kunna tillämpas framgångsrikt i samhället/industrin. Projektet bidrar med resultat i form av ökad kunskap och underlag kopplat till policy och konsekvenser av policy. Programmål 3, eftersom det identifierar och analyserar såväl befintlig, som möjlig framtida policy inom cirkulär ekonomi, och relaterar analysen till olika aktörer. Programmål 6, eftersom kunskapen som alstras kommer till användning i svenska företag, så att de snabbare kan uppfylla gällande regelverk och därmed öka sin internationella konkurrenskraft. Projektets nyhetsvärde Projektet gör en övergripande analys av möjliga åtgärder för mer cirkulära flöden och vilka effekter dessa kan ha på utvecklingen inom RE:Source tre utmaningar. Projektet tillför kunskap både om nuläget (flöden och policies) och om möjliga framtida effekter kopplade till olika möjliga åtgärder för en cirkulär ekonomi. Att RE:Source som aktör är delaktig med kompetens och inspel i den pågående utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, och även kopplar utvecklingen av programmet till dessa aktiviteter, är av stor vikt för trovärdighet och synlighet. Förväntade projektresultat Projektet kommer att ge följande resultat: 1. En nulägesanalys av ett urval avfalls-, material- och produktflöden in och ut samt inom Sverige. 2. En nulägesanalys av existerande lagstiftning som syftar till att skapa cirkulära flöden. I nulägesanalysen identifieras även exempel som beskriver vad som bedöms fungera och inte fungera med dagens lagstiftning. 3. Tre scenarier för åtgärder för cirkulära flöden. Scenarierna ger en första, övergripande analys som sedan kan vidareutvecklas inom RE:Source och andra forskningsprogram. Ett scenario skulle kunna vara att Sverige går längre än andra länder inom EU för att uppnå cirkulära materialströmmar och ekonomi.

43 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Inom scenarierna diskuteras på en övergripande nivå bland annat: a) Hur påverkas avfalls- material- och produktflöden i respektive scenario? Avgränsningar kommer att göras till relevanta branscher och exempel visas för flöden av plast, metall och elektronik. b) Hur skulle RE:Source tre utmaningar påverkas av utvecklingen i scenarierna? c) Risker och konsekvenser för verksamhetsutövare i scenarierna. Projektresultaten väntas ge ökad kunskap och kommer att kunna användas som underlag för fortsatt arbete såväl bland forskningsaktörer, som i företag och för policymakers. Frågor att arbeta vidare med identifieras fortlöpande. Nytta och användning av resultat Resultaten väntas göra nytta genom att bidra till goda förutsättningar för en cirkulär ekonomi och därmed minskad miljöpåverkan och kommer att användas på flera sätt: RE:Source kan baserat på resultaten uppmärksamma hur framtida åtgärder och möjliga policys och kan påverka RE:Source tre utmaningar. Därmed finns ökade möjligheter att styra utlysningar, finansieringsbeslut och kommunikation, för att främja att mål och vision för innovationsområdet kan uppnås. De deltagande aktörerna i projektet får ökade insikter om risker och konsekvenser för deras verksamhet vid olika framtida scenarier med möjliga policyändringar för att nå en cirkulär ekonomi. Resultaten kan därmed användas för att verksamhetsutövarna skall kunna förbereda sig och anpassa sig till förändringar i omvärlden. Resultaten av projekten väntas också kunna komma till nytta i utvecklingen av policies. Detta dels genom att de direkt kan presenteras för policymakers, men också för att deltagande aktörer får en ökad kunskap om möjliga konsekvenser av föreslagna policies, och därmed kan använda resultaten som underlag för sitt påverkansarbete. Bakgrund Uttrycket cirkulär ekonomi ökar i betydelse, och avser att företag, samhälle eller en organisation lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer. Några av de strategiskt viktiga dokument inom området som kan komma att påverka flöden är det föreslagna avfallspaketet som nu förhandlas och som innehåller 56 åtgärder, EU:s Energiunion, direktiv och lagar, EU-kommissionens skissade förslag till handlingsplan för en cirkulär ekonomi, samt andra policyåtgärder Framtida åtgärder kommer att ha effekter på ett stort antal aktörer, både direkt och indirekt. Med aktörer menar vi exempelvis råvaruproducenter, tillverkande företag, myndigheter, konsumenter, återvinningsföretag, återbrukare, avfallshanterare, energibolag och andra. För att kunna förbereda aktörer på bästa sätt, och även till viss del påverka den kombination av olika åtgärder som i praktiken kommer att realiseras, behöver vi studera och analysera möjliga effekter och utvecklingsvägar. Projektet har ett systemanalytiskt angreppssätt. Systemanalys är en väletablerad metod för att förenkla och få en överblick över ett komplext problem, utmaning eller situation. Genom systemanalys kan suboptimeringar undvikas, till exempel vid utvecklandet av en produkt (som senare blir ett avfall) eller vid investeringar i avfallshanteringssystem. När det gäller cirkulära modeller, finns en mängd utmaningar som behöver adresseras. Särskilt viktigt är att man säkerställer att de cirkulära modellerna verkligen leder till ökad hållbarhet.

44 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Mål Projektets övergripande syfte är att analysera och utvärdera möjliga åtgärder för mer cirkulära flöden och möjliga effekter på RE:Source tre utmaningar. Projektet utformas som en förstudie som syftar att ge inledande kunskap och förståelse samt underlag för fortsatt arbete. Dagens produkt, material- och avfallsströmmar utgör utgångspunkt i projektet, som baseras på systemanalytiska metoder. Projektets delmål är att: Beskriva ett urval av dagens flöden av avfall, material och produkter in och ut ur Sverige, samt mellan relevanta aktörer inom Sverige. Presentera existerande lagstiftning relevant för att främja cirkulära flöden, samt exempel på vad som fungerar väl och mindre väl med avseende på att uppnå cirkulära flöden. Identifiera intressanta och relevanta nya möjliga åtgärder för att främja cirkulära flöden, samt presentera konkreta exempel på vilka konsekvenser dessa skulle kunna få för RE:Source tre områden. Projektresultaten väntas ge ökad kunskap och användas som underlag för fortsatt arbete. Frågor att arbeta vidare med identifieras fortlöpande och projektgruppen avser att återkomma med projektförslag till RE:source, och vid behov involvera ytterligare aktörer. Uppföljning och mätbarhet För att kunna följa upp målen under projektets gång och vid projektslut dokumenteras utvecklingen för arbetet med respektive delmål. Nulägesanalyserna av flöden och lagstiftning görs tidigt i projektet, se projektplan, och kan därefter kontrolleras under projektet. Mätbarhet kan uppnås genom att kontrollera antalet genomförda delmål mot uppställda delmål. Dock är projekttiden kort och delavstämningar kan bli svåra att hinna med. Genomförande Projektplan Projektet genomförs i två huvuddelar, Nulägesanalys och Åtgärdsscenarier, båda dessa stöds av enkäter och intervjuer. Projektets slutresultat genereras genom en sammanfattande analys. 1. Dagens situation nulägesanalys av flöden och lagstiftning I förstudien kommer utvärdering och analyser av flöden att göras utifrån befintliga och tillgängliga data. Befintlig lagstiftning beskrivs, så att de nuvarande flödenas kontext är tydlig. Nulägesanalysen består av tre delar som alla bygger på litteraturstudier, enkäter och intervjuer för att ta del av kunskap och erfarenheter från olika aktörer om nuläget, och sedan kunna förädla detta vidare. a. Beskrivning av dagens flöden, avfall, material och produkter Dagens flöden av avfall kan kartläggas baserat på den officiella avfallsstatistiken som Naturvårdsverket ansvarar för. Genom officiell materialflödesstatistik (SCB ansvarar), kan uttaget av svenska jungfruliga råvaror samt import och export av varor beskrivas. Flöden av utvalda produkter, t.ex. elektronik, textil och plast, kan följas genom årlig officiell statistik över utrikeshandel (import och export) samt över industrins varuproduktion. b. Beskrivning av dagens lagstiftning En översikt över nuvarande lagstiftning som påverkar möjligheten till cirkulära flöden.

45 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT c. Analys av effekter av dagens lagstiftning. Effekter av dagens lagstiftning illustreras med ett antal exempel; vad som fungerar och inte fungerar med dagens lagstiftning med avseende på att uppnå cirkulära flöden. 2. Beskriva scenarier för framtida möjliga åtgärder och konsekvenser Utifrån strategiskt viktiga dokument kring cirkulära flöden presenterar vi ett antal relevanta åtgärdsförslag i form av tre olika scenarier, och utvärderar möjliga konsekvenser av dessa. 3. Sammanställning och Resultatspridning Resultat från ovanstående delar sammanställs och analyseras. Utifrån materialet dras generella slutsatser och behov av fortsatta studier identifieras. Resultaten sprids till Re:Source och involverade aktörer genom skriftlig dokumentation men även genom ett öppet avslutande seminarium. Tids- och arbetsplan Projektets första fas löper 15 augusti till 30 oktober, under den tiden utförs datainsamling och analys, samt sammanställning. Under den andra fasen, 1 november till 15 december, dokumenteras och sprids resultat och slutsatser. Nulägesanalys Enkät och Intervjuer Åtgärdsscenarier Sammanställning Dokumentation och Resultatspridning Augusti September Oktober November December Arbetsplanen bygger på en iterativ process där projektgruppens kärna möts för intensiva arbetsdagar och däremellan görs arbete inom de tre områdena (Resurseffektivt samhälle, Hållbar materialförsörjning och Hållbart energisystem), med nära koppling till respektive aktörsgrupp. Alla medverkande parter möts vid ett tillfälle under en heldagsworkshop. Leveranser från projektet 1. En nulägesanalys av ett urval avfalls-, material- och produktflöden in och ut samt inom Sverige. 2. En nulägesanalys av existerande lagstiftning som syftar till att skapa cirkulära flöden. I nulägesanalysen identifieras även exempel som beskriver vad som bedöms fungera och inte fungera med dagens lagstiftning. 3. Tre scenarier för åtgärder för cirkulära flöden. Scenarierna ger en första, övergripande analys som sedan kan vidareutvecklas, breddas och fördjupas inom RE:Source och andra forskningsprogram.

46 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Genomförbarhet Risker med projektet finns. Främst är det att de inledande kartläggningsdelarna skulle bli för tidskrävande. Det hanteras genom en beredskap att starta omgående samt att vi satt tydliga avgränsningar. Samverkan mellan ett antal aktörer är viktig, och en risk är att någon aktör inte kan medverka som planerat. För att minimera denna risk är flera aktörer av varje typ knutna till projektet och ett eventuellt avhopp även täckas upp av de deltagande forskningsaktörernas breda nätverk. Konstellation Projektgruppen består av tre forskningsorganisationer (IVL, Profu och Swerea IVF) samt SCB. Till projektet är även knutet ett flertal branschorganisationer och företag samt Naturvårdsverket. Rollfördelningen är sådan att IVL och Profu tar en gemensam övergripande projektledarroll. IVL, Profu och Swerea har ansvar för olika områden inom ramen för projektet: Resurseffektivt samhälle (IVL), Hållbar materialförsörjning (Swerea) och Hållbart energisystem (Profu). Projektet bygger på samverkan mellan dessa aktörer med stor kompetens inom RE:Source s tre fokusområden, samt kompetens inom systemanalys, framtidsstudier, konsekvensutredning och materialflödesstatistik. IVL, Profu och Swerea har många års erfarenhet av systemanalytiska studier, metoder och beräkningsmodeller inom såväl avfalls-, miljö- och energisystem, liksom av andra tekniska och ekonomiska system. Utförarna av projektet har genomfört ett stort antal utredningar gällande konsekvenser av olika lagförslag, bland annat för Naturvårdsverket, Miljödepartementet och Energimyndigheten. Swerea IVF har specifikt på uppdrag av Energimyndigheten, utrett konsekvenser för svensk industri inom ramen för Ekodesigndirektivet. SCB tillsammans med IVL, bidrar i projektet med gedigen erfarenhet och kunskap om material- och avfallsflöden i samhället. Profu har stor erfarenhet och kunskap om avfalls-och energisystemanalys, och samverkan i projekt mellan många aktörer. I projektet deltar en mycket bred grupp av relevanta aktörer såsom Naturvårdsverket, ett antal branschorganisationer: Avfall Sverige, Sveriges Byggindustrier, Återvinningsindustrierna, Jernkontoret, Teknikföretagen, Svensk Handel, samt flera företag såsom: SIMS recycling, Ragnsells, Stena, Inrego, Off2off, Merox och ett antal plaståtervinningsföretag. Genom branschorganisationerna och de deltagande parternas och företagens nätverk nås ett stort antal relevanta aktörer för kunskapsinhämtning, deltagande i projektets aktiviteter samt för resultatspridning.

47 Resultatredovisning Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT INFORMATION/RESULTAT MÅLGRUPP KOMMUNIKATIONSKANAL Rekommendationer för RE:Source RE:Source styrelse och programledning PM till RE:Source för spridning enligt programledningens önskan Återkoppling och rekommendationer till Policymakers Myndigheter och beslutsfattare PM för spridning via RE:Source hemsida och i olika sammanhang, t ex kopplat till Policy-verktyget Löpande spridning av information och resultat för kunskapsbildning bland medverkande aktörer Övergripande resultat från projektet Övergripande resultat från projektet, samt mer specifika för olika målgrupper. Övergripande resultat från projektet, samt mer specifika för olika målgrupper. Återkoppling och rekommendationer till företag Nuläge och effekter av möjliga åtgärder för energiåtervinning i Sverige. Medverkande aktörer forskare, företag och myndigheter Brett företag, myndigheter och beslutsfattare Fokuserat till målgruppen för respektive kanal. Totalt sett når vi då den breda målgruppen. Aktörer inom respektive bransch Företag och i viss mån myndigheter Aktörer inom energiåtervinning från avfall Nyttiggörande/Exploatering Resultaten väntas komma till nytta för samhället på flera sätt: Arbetsmöten inom projektet Slutmöte, öppet för alla aktörer Presentation av resultat på hemsidor och i nyhetsbrev, exempelvis IVFs Teknik och Tillväxt (med prenumeranter). Presentation av resultat i branschorganisationers tidskrifter och nyhetsbrev PM med rekommendationer Slutrapport med fokus på energiåtervinning. Publiceras av Avfall Sverige. Genom projektresultat och rekommendationer har RE:Source möjlighet att styra utlysningar, finansieringsbeslut och kommunikation, med effekten att forskningsstöd och andra satsningar blir mer relevant med avseende på att nå cirkulära flöden. De deltagande aktörerna i projektet väntas få ökade insikter om risker, möjligheter och konsekvenser för deras verksamhet genom olika möjliga policyändringar för att nå en cirkulär ekonomi. Resultaten kan därmed direkt användas för att verksamhetsutövarna skall kunna förbereda sig och anpassa sig till förändringar i omvärlden. Resultaten kan bidra till samhällsdebatten inom området cirkularitet. Här kan RE:Source fungera som en bra språngbräda för att ta resultaten vidare in i debatten och även in i diskussioner med beslutsfattare och andra relevanta aktörer. På så sätt kan resultaten av projekten vara till nytta för utvecklingen av policies. Dels genom att de direkt kan presenteras för policymakers, men också för att deltagande aktörer får en ökad kunskap om möjliga konsekvenser av tänkta policies, och därmed kan använda resultaten som underlag för sitt påverkansarbete. Projektet kommer att kunna samverka med och resultat kommer att kunna föda in och vidareutvecklas i andra mer långsiktiga forskningsprojekt, såsom till exempel Policia, Policies for Life-Cycles, an Integrated Assessment, på IVL och diverse återvinningsprojekt inom Swerea, exempelvis batteriåtervinning (Swerea MEFOS och IVF), textilåtervinning, testbädd för plaståtervinning, mässingsåtervinning, PVC-återvinning (PVCloop), samt användas vid arbetet med policys inom ramen för kemikaliearbete och ekodesigndirektivet.

48 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source Swerea IVF Avfall Sverige Sysav Utveckling AB Umeå Energi AB Fortum Värme Tekniska Verken Linköping Merox Jernkontoret Swerec Återvinningsindustrierna Stena Ragnsells Sveriges Byggindustrier SIMS Recycling Teknikföretagen Svensk Handel Inrego Off2Off Naturvårdsverket Total finansiering Varav RE:Source 46,7% 0

49 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Kostnadsfördelning Arbetspaket 1 Arbetspaket 2 Arbetspaket 3 Arbetspaket 4 Totalt Nulägesanalys, enkät, intervju Åtgärdsanalys / Scenarier Sammanställning och resultatspridning Projektledning IVL Profu Swerera/IVF SCB Avfall Sverige Sysav Utveckling AB Umeå Energi AB Fortum Värme Tekniska Verken Linköping Merox Jernkontoret Swerec Återvinningsindustriern a Stena Ragnsells Sveriges Byggindustrier SIMS Recycling Teknikföretagen Svensk Handel Inrego Off2Off SUMMA

50 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8c möte Measuring product circularity as a means to promote resource productivity Förslag till beslut: Baserat på bedömning och återkoppling från strategiska rådet samt att programledningen bedömer att de sökande på ett bra sätt har svarat upp och reviderat och förtydligat ansökan enligt önskemål från det strategiska rådet föreslår vi att programstyrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja det ansökta projektet. Projektfakta Projektledare: Marcus Linder Startdatum: Organisation: Victoria Swedish ICT Slutdatum: Motivering till varför enskilt projekt Projektförslaget är relevant för och har förutsättningar att gynna en stor del av RE:Source innovationsområde. Mått på produktcirkularitet berör många olika branscher och kan stimulera en ökning av cirkulära affärer i näringslivet. Projektet är väl motiverat att genomföras som ett enskilt projekt. De förväntade resultaten från projektet kommer ge både grundläggande kunskap och mått som kan tillämpas inom ett flertal branscher och produktområden, men kommer inte att bidra till en traditionell utveckling i form av någon förhöjd TRL-nivå. Projektförslaget har diskuterats med Programledningen och initierats inom RE:Source aktörskonstellation och har under framtagningen utvecklats att inbegripa nyckelaktörer inom cirkularitet. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet är strategiskt viktigt för flertalet aktörer inom RE:Source och kommer innebära att svenska aktörer får konkreta mått för att stimulera/initiera arbete på området. Projektets resultat stödjer programmål 3 och ev 2 i RE:Source effektlogik och kommer bidra till effekterna kring Förbättrad policyberedskap och utveckling av affär och teknik hos svenska aktörer mot resurseffektivitet och hållbarhet, Riktlinjer för arbete med branschstandard och certifiering av sekundära råvaror samt Beslutsfattare har bättre underlag för bedömning. Förankring och genomförande Förslaget är förankrat bland viktiga aktörer på området, som t ex Sustainability circle, TCO Development och Fordonskomponentsgruppen som relativt snabbt kan föra ut resultaten till stort antal användare och medlemmar. En avstämning bör planeras in mellan fas 1 och fas 2, där projektutförarna åläggs att påvisa engagemang från fler parter och medfinansiering för fas 2. Resultatuppföljning Programledningen kommer att säkerställa projektets utveckling och styrning av projektet genom fortlöpande uppföljning. Annika Carlsson, Naturvårdsverket och Elin Paulander, EÅF föreslås som granskare av slutrapport.

51 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8c möte Nyttiggörande/Exploatering Utöver det projektgruppen har angivit så ska resultaten från projektet presenteras vid en av RE:Source programkonferenser samt resultaten ska kommer att göras tillgängliga på RE:Source hemsida. Strategiska rådets syn på: Measuring product circularity as a means to promote resource productivity SR har vid möte #2 den diskuterat förslaget och har enats kring följande rekommendationer: Motivering till varför enskilt projekt SR ansåg att projektförslaget är relevant och baserat på en intressant och lockande idé, och att förslaget lämpar sig som ett enskilt projekt. Dock betonade SR att projektet bör förhålla sig till och jämföra sina resultat med de mått som redan finns. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet har potential att leverera nytta genom att bidra till tydlighet och användbara mått för innovationsområdet. SR rekommenderade att det bör framgå av ansökan hur projektet förhåller sig till Effektlogiken. Förankring och genomförande SR ansåg att kostnaderna för fas 1 är rimliga, medan det för fas 2 finns frågetecken kring möjligheterna att få tillräcklig medfinansiering. SR var positiva till fas 1, men rekommenderade någon form av avstämning mellan fas 1 och fas 2 för att t.ex. visa på att projektet lyckats knyta till sig fler partners till projektet. Ansökan är också betjänt av någon form av beskrivning av vad medfinansieringen består av. Nyttiggörande/Exploatering SR anser att det projektet kan leverera många intressanta resultat. Viktigt dock att det inte bara blir ett forskningsresultat utan att resultaten sätts i ett sammanhang som målgruppen förstår och kan omsätta i nytta. I mån av medel borde projektet kunna leverera en vetenskaplig publikation. Revidering av ansökan av sökande efter återkoppling från SR 1. Vi har förklarat hur projektet förhåller sig till effektlogiken i kapitlet motivation (på sida 2) 2. Vi har granskat befintliga cirkularitetsmått i kapitlet background (s. 4-6) 3. Vi har inkluderat en avstämning mellan fas 1 och 2 i projektet, där det finns möjlighet att bestämma om projektet ska fortsätta baserat på huruvida vi lyckas få ihop ett konsortium med tillräckligt medfinansiering. Detta syns i kapitlet a note on the project setup (s. 10) 4. Vi har förklarat hur vi tänker kring medfinansiering och vilka partners som kan vara intresserade av fas 2 i kapitlet project partners (s ).

52 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) Measuring product circularity as a means to promote resource productivity Project facts Project leader: Marcus Linder Start date: Organisation: Viktoria Swedish ICT End date: Amount applied for 500tkr 1000tkr Total project budget 540tkr 2500tkr Project summary The circular economy (CE) has been put forward as a means to decouple economic growth from environmental degradation. CE involves a transition to circular material flows that can significantly improve resource productivity. The shift requires engagement from manufacturing industries, which must increasingly reuse, remanufacture and recycle materials as a means to eliminate waste. There is no standard means to compare the circularity of manufactured products. In this project we aim to validate an indicator that currently exists as a prototype and focuses exclusively on productlevel circularity. We adopt a collaborative action-research with around 20 private and public sector organisations that can assist in the refinement of a robust, legitimate and standardisable circularity indicator that can act as a fundamental lynchpin for the transition to a CE in manufacturing industries, both in Sweden and beyond. Motivation The project outlined within this proposal focuses on the further development of an indicator that uses economic principles to calculate product-level circularity and which has significant potential to improve material resource productivity, both in Sweden and beyond. The indicator in question was developed by members of the core research team and currently exists as a prototype (see Linder et al. 2016). Our indicator utilises a novel approach based on economic principles, which stands in stark contrast to other attempts to develop product-level circularity indicators using mass-flow analysis. The project is designed to refine and validate the indicator in question, and to use the indicator as a basis for examining the relationship between circularity and relevant sustainability impacts. The main outputs of the project include a validated, product-level circularity metric and an associated toolbox that can be used by key stakeholders. That is, the project aims to generate outputs that are valid for all members of the RE:Source consortium, together with other organisational stakeholders with an interest in pursuing and promoting a transition to a circular economy in manufacturing industries. We also foresee that the indicator could be used to follow up on and evaluate RE:Source s programme goal of stimulating material decoupling, in that it can be used as a basis to measure resource productivity (i.e. the reduction of waste per unit economic growth). The validation of a product-level circularity indicator within this project is intended as an essential first step in establishing an industry standard for circularity assessment. That is, the project aims to generate results that can be used to create a new ISO standard for circularity measurement. We will acknowledge RE:Source in all of our communication and dissemination activities in a manner that can contribute to the RE:Source programme goals. In particular, we aim to contribute to the Re:Source programme goal #3: Generating results and knowledge that influence business offerings, international standards, environmental labels, policies and public opinion. In order to contribute to 1

53 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) this goal, the project will generate two types of results. The first is the creation of a set of dialogues between researchers and different types of decision makers in the private and public sectors that are responsible for the procurement of different types of products. This is because we plan to validate a product-level circularity indicator in collaboration with different types of procurement professionals in these sectors. The second is linked to the measurement of the quality of secondary materials (including secondary products and their components), together with potential solutions. This is because the circularity indicator proposed in this project provides a means to quantify the economic value of recirculated materials, components and product vs. those that utilise raw materials as part of a linear business model. These results will have at least three related effects in The first is the establishment of guidelines for work associated with industry standards and the certification of secondary raw materials. The circularity indicator we advocate is one such industry standard that can be used to certify products according the degree of material recirculation. The second effect is to furnish decision makers within authorities, companies and municipalities with an evidence base for judgements. The circularity indicator and the information within it can be used as a basis for judgements regarding criteria for circular procurement in both the private and public sectors, and may also be used to quantify the costs related to material recirculation in comparison to the use of virgin materials (e.g. labour costs). As such, the indicator can be used to inform policy decisions related to fiscal reforms, for example, that serve to lower the cost of labour and increase the cost of raw materials (see Stahel 2006). The third effect is that the general public will have a more positive attitude and improved understanding of resource and waste issues. Given that the indicator can be used as a product label, it may also be seen as a means to promote circular consumption in that different types of consumers can use it as a benchmark for product circularity. We intend to collaborate with partners within and beyond the RE:Source consortium as part of a demand- or needs-driven research approach that generates results of the highest scientific quality; and we aim to disseminate findings to targeted stakeholders such as industry organisations, the academic community, policymakers and civil society organisations such the Ellen MacArthur Foundation via relevant national and international channels. Overall, we hope that our research can help to attract new members to RE:Source and raise its profile, both within and beyond Sweden. The project also encompasses a new collaboration between Viktoria Swedish ICT and IVL, which we aim to build upon via further national and international research project applications. We opted to send this proposal as a separate project (enskilt projekt) since it is beyond the scope of the research calls that have been announced by RE:Source thus far. Background The text that follows includes a state-of-the-art review, taken from a paper that focuses on circularity metrics. We submitted the paper in question to the Journal of Industrial Ecology in March, The paper has now been accepted on the basis that we make minor revisions, and we have attached it as an appendix in this application. The circular economy has been billed as way to decouple economic growth from environmental degradation (Kama 2015; Webster 2013; Stahel 2013; 2006); boost firm profitability (Ellen MacArthur Foundation 2013); increase competitive advantage (Webster 2013; Stahel 2006; Heese et al. 2005; Giuntini and Gaudette 2003); and create new, local jobs (Stahel 2013; 2006; Webster 2013). Robust and legitimate measures of circularity are needed to evaluate such claims. Circularity can be assessed at different spatial levels, ranging between macro- (national, regional), meso- (city, industrial park, supply chain), and micro-levels (company, product, consumer) (see Zhu et al. 2011) using different methods and techniques. Macro-level indicators measure the sociometabolic impacts of a circular economy, and are arguably better developed than micro-level indicators (Geng et al. 2012). For 2

54 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) example, Haas et al. (2015) developed a circularity indicator based on the material flow analysis (MFA) approach and applied it to the European Economy. MFA also underpins other efforts in China and the EU to develop economy-wide circularity indicators (Geng et al. 2012, 2011; Wang et al. 2012; Daniels and Moore 2008). The indicators currently being developed by the European Commission to monitor progress towards a circular economy are based on MFA. MFA has reached maturity as tool for measuring economy-wide direct material flows (see for instance Bringezu et al. 2003; Fisher- Kowalski et al. 2011; Allesch and Brunner 2015; Wood et al. 2009). At the meso-level, MFA has been applied to measure industrial symbiosis in industries such as forestry (Karlsson and Wolf 2008), printed circuit boards (Wen and Meng 2015), highway traffic systems (Wen and Li 2010) and the agrifood industry (Pagotto and Halog 2015). At the product level, circularity may be defined as the degree to which a given product is designed to retain added value by utilising materials and components that have previously been used. In practice, this can be achieved by reusing, remanufacturing and to a lesser extent recycling 1 materials and components. There is, however, no standardised or well-established method for measuring circularity at the micro-level that includes businesses and products (Geng et al. 2012). Yet the development of a product-level circularity metric is paramount given the old idiom: What gets measured gets managed. In practice, there are many potential uses of a product-level circularity metric. Metrics can be used as key performance indicators; as product labels; to measure the relationships between circularity and environmental performance and financial performance; as a basis for circular public procurement; or as a basis for policymaking and regulatory change. A robust and legitimate circularity metric must adhere to the traditional methodological qualities such as construct validity, transparency, generality and reliability, which are also typical in standards such as ISO Construct validity is defined as the extent to which an operationalisation measures the concept it is supposed to measure (Bagozzi et al. 1991: 421). Hence a good circularity metric is capable of measuring circularity vis-à-vis the fraction of a new product that originates from a previously used product. Transparency refers to the possibility of third-party verifications of product circularity, which is essential to mitigate opportunistic behaviour such as greenwashing. To this end, a good metric should also reduce the number of judgement calls that are made when calculating circularity, and instead focus on quantified, verifiable data. Generality refers to the applicability of a metric in comparisons of similar products (e.g. two different bicycles) and different products (e.g. a bicycle and a skateboard). A standardisable metric should ideally facilitate comparisons that are independent of industry and technology. Reliability refers to the degree to which a metric gives similar values under consistent conditions (Riege 2003). For instance, if two separate measurements of circularity or the same product generate different results, the metric in question cannot be considered to be reliable. Finally, metrics of low dimensionality (i.e. that translate circularity into a single number) are useful for correlation studies, customer prioritisation and for managerial decision-making. Low-dimensionality may also be key to calculating the circularity of products associated with complex value chains where, for instance, material recirculation activities are distributed among suppliers. In practice, however, many of these methodological hypotheses must be tested against real-world preferences among key stakeholders as part of a demand- or needs-driven approach that focuses on developing a workable and robust circularity metric. Several metrics that may be applicable to product-level circularity are currently in circulation. For example, the European Commission is currently examining how product labels can support the 1 Here recycling may be seen as a last resort, since it almost always results in downcycling, and is thus not the optimum means to preserve added value. 3

55 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) transition to a circular economy (EU 2015a). Newly developed eco-labels, for instance, are set include information on the amount of raw materials used in products and their recyclability (EU 2015b). Until recently, however, the Ellen MacArthur Foundation (EMF) and Granta (2015) argued that there is no way of measuring how effective a product or company is in making the transition from linear to circular, and set about developing a metric that assesses product-level circularity using massflow analysis. Their Material Circularity Indicator (MCI) is perhaps most ambitious attempt yet to develop a product-level circularity metric. The MCI consists of two factors, the linear flow index and the utility factor. The linear flow index factor can be viewed as a particular variant of MFA. One potential drawback of focusing on mass flow relates to the combination of different materials and components into a single number. This creates difficulties in incorporating different types of material recovery (e.g. remanufacturing) into the metric. The EMF suggests an efficiency-index for recycling processes to resolve this issue. However, the efficiency-index is unable to differentiate between different types of product constituents (e.g. a refurbished 500 kg engine and the equivalent 500 kg recycled materials). Since the so-called tightness of material cycles (e.g. reuse versus remanufacturing versus recycling) has potentially significant environmental implications, the limitation constitutes a substantial threat to the construct validity of the metric. Further, the utility factor is calculated based on estimated average product lifespans. This constitutes a judgment call that reduces generality (ability to compare substituting products) and invites optimistic circularity estimations that are inconsistent with unambiguous methodological principles. Other attempts have been made to develop metrics that measure circularity at the product level. The Cradle-to-Cradle Products Innovation Institute has developed a C2C certification framework that has been used to assess 159 companies and around 2500 products. The framework performs impact assessments of products and services based on five key principles. These include: material selection and reutilization, the use of renewable energy in the production system, water stewardship and social fairness (C2C 2014). This broad focus jeopardizes the discriminant validity of the framework as a metric for circularity. Also at the product level, a tool entitled REPRO (Remanufacturing Product Profiles) performs statistical analyses of different end-of-life product scenarios based on a set of 82 criteria. REPRO allows designers to compare their products with others that have been successfully remanufactured with a view to improving remanufacturing rates. The tool is, however, weakly implemented (Gehin et al. 2008) and has low convergent validity given that reuse and recycling are excluded. Moreover, the tool does not measure actual remanufacturing rates, focusing instead on criteria that are likely to improve remanufacturing rates. Scheepens et al. (2015) created a circularity metric for products based on lifecycle assessment (The latter has also been applied to circular economy constructs such as industrial symbiosis see Mattila et al. 2012). The Eco-efficient Value Ratio model assesses sustainability via three dimensions: costs, market value, and eco-costs (i.e. externalities). A product or service is considered to be clean when eco-costs are below a certain threshold. This means that products / services can be improved by either lowering externalities or by increasing a product s market value to prevent rebound effects. Whilst increasing circularity may be a means to reduce externalities, this metric does not specifically address circularity and can thus be considered to have low discriminant validity. Moreover, a thorough LCA that follows strict guidelines (ISO 14044) requires a year to complete and is challenging when introducing new products. The circular economy index (CEI) developed by Di Maio and Rem (2015) is a more applicable metric. CEI measures circularity in terms of the ratio of recycled material values from end-of-life products compared to total material value in recycling processes needed to produce new versions of the same 4

56 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) product. By focusing on recycling process efficiency, other forms of recovering materials are excluded, and the metric can thus be considered to have low discriminant validity. The shortcomings of existing product-level metrics warrant an alternative approach to measuring products circularity. In our proposed approach, we recommend that a product-level circularity metric should utilise economic variables as a means to measure the ratio of recirculated materials in product offerings. Such an approach is based on the notion that the price system is an inherent source of information that can be applied to circularity in a manner that promotes gains in resource productivity. That is, we propose a metric that can be used by companies to maximise the economic gains and costs savings associated with different recirculation activities (e.g. reuse, remanufacture and recycle). The metric can, in principle, also be used to examine the costs associated with material recirculation (e.g. labour costs for remanufacturing) in a manner that can help to derive policy implications. If, for instance, a higher degree of remanufacturing is linked to positive sustainability impacts but incur prohibitive labour costs, a case can be made for fiscal reforms that lower reduce labour costs and increase taxes on the extraction or use of raw materials. This argument has been made by, among others, Walter Stahel (e.g. Stahel 2006), but lacks evidential support. A full description of our proposed metric is outlined in Linder et al. (2016), which is attached to this application. We strongly recommend that the paper be considered alongside this application in the review process. Aims This project aims to refine, validate and ensure the usability of an existing indicator for measuring product-level circularity, as part of a collaborative research project that engages a diverse set of public and private-sector organisations. The indicator in question has been developed by researchers within the Sustainable Business application area at Viktoria Swedish ICT, and is now at the prototype stage (see Linder et al. 2016). The prototype forms the basis for the following overarching project aims and supporting objectives: To develop a robust and legitimate circularity indicator that has the potential to become an internationally-recognised standard for measuring circularity at the product level across different industries and sectors; To examine the relationship between product-level circularity (as measured with the indicator) and other sustainability impacts of an environmental and social nature. The project is divided into two phases. Phase one runs from September-December 2016 and has the following objectives: 1) To investigate the needs for and desirable qualities of a product-level circularity indicator in the waste management, manufacturing industry and public sectors; 2) To identify key assessment methods that can be used alongside circularity indicators to examine the relationship between circularity and environmental/social sustainability impacts; 3) To identify a set of product types that can help to examine and test this relationship; 4) To utilise key findings derived from points 1-3 to create a consortium of public and private sector organisations that will further develop our proposed circularity metric together with core research partners in phase two. Phase two runs from January-December 2017 and has the following objectives: 1) To test, refine and validate our proposed circularity metric using real-world data from the public, waste management, and manufacturing industry sectors; 2) To examine the relationship between products circularity and their environmental/social 5

57 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) sustainability impacts; 3) To create a toolbox for measuring product-level circularity in conjunction with relevant environmental/social sustainability impacts. Overall, the project aims to generate the following outputs: 1) A set of key findings for relevant practitioners within the public, waste management, and manufacturing industry sectors; 2) A set of policy implications based on real-world findings; 3) A set of recommendations regarding the standardisation of a robust and legitimate indicator that measures circularity at the product level; 4) A set of key findings for dissemination within the academic community 2. Project plan and setup The project is divided into two phases. Phase one runs between September-December 2016 and consists of one work package (WP) that is split into two parts. WP1a adopts a demand-driven approach to examine the desirable qualities of and stakeholder needs with regard to product-level circularity metrics in the public, waste management and manufacturing industry sectors; to investigate the types of sustainability impacts that must be measured alongside product-level circularity; and to identify a set of product categories that can be used to perform real-world tests. Here we also aim to understand the possible uses of circularity metrics (e.g. as a KPI, management tool, product label, and within public/private sector procurement activities), alongside practitioner requirements with regard to linkages between circularity and sustainability assessment. To this end we will invite practitioners to a workshop and perform 5-10 consultations to discuss these themes. Phase one utilises the findings of WP1a to outline a set of selection criteria that can be used to invite relevant organisations to participate within a consortium for phase two. Hence in phase one we have included partners that can provide valuable insights regarding the desirable qualities of a circularity metric vis-à-vis stakeholder needs, and which can facilitate consortium creation via existing ties in the public, waste management and manufacturing industry sectors. As regards the latter point, we have partnered with individuals from Västra Götalands Region (VGR), Avfall Sverige (400 members), TCO Development, Fordonskomponentsgruppen (FKG) (350 members), and Sustainability Circle (SMGC) (200 members) to provide access to their existing networks. During WP1b we will hold a second workshop that engages the core research team and builds on findings from WP1a to: identify ways in which the prototype indicator must be modified to meet stakeholder needs and wants; and to identify key assessment methods that can be used alongside circularity indicators to examine the relationship between circularity and environmental/social sustainability impacts. During phase one we also plan to finalise the project plan for phase two. WP2 (March-June 2017) aims to test, refine, further develop and validate our proposed circularity metric using real-world data from the public, waste management, and manufacturing industry sectors described above. To this end we will engage the entire consortium of 20 partner organisations in a collaborative, action-research programme. The programme consists of an iterative process that blends empirical research with communication and dissemination activities. The first iteration starts with a workshop where we present findings from WP1 together with the revised circularity metric, and we provide instructions on how to test the metric using firm-internal data. We 2 We aim to write at least one scientific paper for submission to an international, peer-reviewed academic journal such as the Journal of Cleaner Production. We will strive to fulfil this aim within the constraints of the project budget, but will remove this deliverable if the budget does not allow it. 6

58 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) will then ask partner organisations to test the metric using real-world data, and to fill out a questionnaire that serves to evaluate the metric in terms of its usability and operationalisation. We will also perform consultations with a selected group of partners during each iteration. Feedback will be used to further refine the metric and to create a handbook for practitioners prior to the second workshop, where we launch a second version of the metric for a second iterative test/evaluation. The final workshop will be used to evaluate the metric and the handbook and to examine the types of sustainability impacts that will be assessed in WP3. WP3 (June-October 2017) builds on findings from WP2 to create a toolbox for measuring productlevel circularity in conjunction with relevant environmental/social sustainability impacts. WP3 also aims to examine the relationship between products circularity and their sustainability impacts. To this end, we will utilise frameworks such as the Lifecycle Sustainability Assessment framework (LCSA) (Guinée et al. 2011) to select tools and methods (e.g. lifecycle assessment, social lifecycle assessment) that can be used to assess the impact categories identified in WP2. In practice the relevant impact categories (e.g. CO2 emissions, energy usage during production) will likely be dependent on the product categories in question and will be identified in collaboration with partners. We will then implement these tools and methods to estimate lifecycle impacts against the set of identified impact categories. One of the principal tools will be life cycle assessment using tools such as GaBi and it s existing database in addition to other databases such as Ecoinvent. These will be used to understand and quantify the potential trade-offs and tipping points between product-level circularity and relevant sustainability impacts. These insights will be used, amongst other things, to instruct practitioners and policymakers on the potential implications of the transition to circular practices in manufacturing industries. The principal outcome is therefore a toolbox with the circularity metric at its centre, with support to help select additional tools that ensure any potential additional impacts are quantified and understood. To realise these aims, WP3 engages partners in a collaborative approach to optimally model the product systems in the most representative way, and utilising actual data from manufacturers where possible and accessible within the timeframe of the project. WP4 focuses exclusively on reporting and dissemination during the final four months of phase two. Here we focus on finalising each of the deliverables noted in the table below, and we plan to hold a dissemination seminar where we present key findings and launch a finalised, electronic versions of the circularity metric, assessment toolbox and handbook via a dedicated project website. These will be made available on an open access basis such that practitioners within and beyond RE:Source can utilise our findings and outputs. At this stage of the project we also aim to involve RE:Source in dissemination activities. That is, we intend to make all findings and deliverables available via the RE:Source website and invite members to participate in the dissemination seminar. We will also ensure that RE:Source is sufficiently acknowledged in all tangible outputs by including the RE:Source logo on the front page (for reports, policy briefs, etc.) and by including an acknowledgement text (for scientific journal articles). A note on the project setup Given the nature of the proposed project, which aims for extensive coverage across a range of RE:Source members and other organisations within the public, waste-management and manufacturing industry sectors, we anticipate that co-funding will consist of smaller, in-kind contributions that are across several partner organisations. Hence we propose that phase one of the project operates with a low level of co-funding (ca. SEK 50tkr) that is provided by partners that can deliver access to a wider constellation of actors that will participate in phase two. Phase two is planned to operate with a higher level of co-funding (ca. 1500tkr) in the form of in-kind contributions spread over approximately 20 partner organisations, each contributing ca. 90 hours to the project. 7

59 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) Hence the project will operate with 50% co-funding in total, but this level of co-funding is distributed across phases one and two. We propose that RE:Source conditionally agree to fund phase two following the successful completion of phase one, during which we aim to acquire commitments from partner organisations that will form the basis of consortium for work in phase two. That is, we propose that phase two of the project should commence if and only if we succeed in creating a consortium with an adequate composition and level of co-funding during phase one. 8

60 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) Project plan Our proposed project plan is outlined in the following table: Phase 1 (September-December 2016) focuses on the following activities: Activities Aims Effects Deliverables To investigate the needs for and desirable qualities of a product-level circularity indicator among practitioners in the waste management, manufacturing industry and A detailed list of criteria and desirable qualities of a WP1a: public sectors; product-level circularity metric; Workshop and To investigate the types of sustainability impacts that must An understanding of the social and environmental impacts interviews with key be measured alongside product-level circularity; that are linked to circularity from a practitioner practitioners To identify several types of products that can help examine perspective. and test this relationship; To attract new practitioners for phase two. WP1b: Workshop with research partners To identify key assessment methods that can be used alongside circularity indicators to examine the relationship between circularity and environmental/social sustainability impacts. A prototype toolbox that can be used to measure productlevel circularity in combination with other sustainability impacts. Phase 2 (January-December 2017) focuses on the following activities: A set of criteria for selecting partners for phase two; A consortium of partners for phase two; A finalised project plan for phase two; A report to project stakeholders and RE:Source outlining key findings from phase one. Activities Aims Effects Deliverables Practitioners gain an understanding of how to compare products based on the degree to which they encompass WP2: To test, refine, further develop and validate our proposed cycled materials; Circularity metric circularity metric using real-world data from the public, Circularity is a robust and manageable criterion within validation waste management, and manufacturing industry sectors. product development, business modelling, waste management, public procurement, etc. WP3: Toolbox validation WP4: Reporting and dissemination To create a toolbox for measuring product-level circularity in conjunction with relevant environmental/social sustainability impacts; To estimate the relationship between products circularity and relevant sustainability impacts. To derive and disseminate a set of key findings for key practitioners within the public, waste management, and manufacturing industry sectors; To derive a set of policy implications based on these approaches and real-world findings; Stakeholders gain an understanding of and a means to assess the relationship between product-level circularity and other critical sustainability impacts. Practitioners within and beyond the project gain an understanding of how to measure product-level circularity and related sustainability impacts; Policymakers gain an improved understanding of how to promote sustainability via circularity at the product level; A report and a seminar to project stakeholders (practitioners and policymakers) and RE:Source outlining key findings from phase two; A toolbox and a handbook for measuring product-level circularity and related sustainability impacts; At least one paper submitted to an international academic journal (budget permitting); 9

61 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) To derive a set of recommendations regarding the standardisation of a robust and legitimate indicator that measures circularity at the product level; To disseminate key findings within the academic community. The ground is laid for a robust, legitimate and standardisable product-level circularity metric; A future research agenda for studies on product-level circularity. At least one opinion piece for publication in Swedish media. 10

62 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) The project will run according to the following schedule: WP1 WP2 WP3 WP4 Phase 1 Phase 2 Sept Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sept Oct Nov Dec Constellation Core research team The project encompasses a core research team composed of researchers from Viktoria Swedish ICT and IVL. Viktoria Swedish ICT is a subsidiary of Swedish ICT, which is owned by the Research Institutes of Sweden (RISE). The Sustainable Business application area within Viktoria has been appointed to lead on knowledge development related to circular business models. Research is typically performed in collaboration with large corporations (e.g. Volvo Cars, AB Volvo, SKF) and with SMEs to facilitate a mix of studies that involve the complexity of large organisations, global businesses and complex products. The project will engage three researchers from Viktoria: Marcus Linder, Patricia van Loon and Steven Sarasini. Marcus Linder will act as the project leader. IVL is a leading environmental research institute based in Sweden with expertise across a wide spectrum of sustainability research. Its 230 employees undertake both applied research projects and contract assignments in six major theme areas: sustainable production, resource-efficient products and waste, climate and energy, sustainable building, air and transport, and water. IVL is an independent, non-profit organisation, established in 1966 and owned by a foundation established by the Swedish Government and Swedish industry. The project will engage two researchers from IVL: Åsa Stenmarck and Steve Harris. Viktoria and IVL will collaborate in all aspects of the project, but with a clear division of responsibilities. Viktoria s responsibilities within the project are mainly related to the development, refinement, testing and evaluation of a robust and legitimate product-level circularity metric. IVL s will take responsibility for identifying tools and methods for sustainability assessment; for guiding sustainability assessments in collaboration with partner organisations; and will provide expertise in the fields of waste management and resource productivity. Project partners In phase two, this project aims to engage around 20 partner organisations from the public, waste management, and manufacturing industry sectors. The selection of partners for phase two is highly dependent on the work performed during phase one, which investigates the needs and desirable qualities of a circularity metric across these sectors. Based on these findings, and the refinement of our proposed circularity metric, phase one will serve to create a set of criteria regarding partners that are suitable for phase two participation. The set of criteria is likely to include factors such as product categories, access to data, position in the value chain, and so on. Note that work in phase one will serve to elucidate the set of criteria based on desktop studies and consultations with key stakeholders and practitioners. We will invite selected partners in order to create the requisite consortium. Hence phase one 11

63 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) involves partnerships with Västra Götalands Region (VGR), Avfall Sverige 3, TCO Development, Fordonskomponentsgruppen (FKG) and Sustainability Circle. Collectively, these organisations provide access to networks that include relevant public sector, waste management and manufacturing organisations, and they provide us with useful inputs regarding practitioners needs and desirable qualities of the circularity metric. During phase one, each partner will contribute ca. 12 hours of inkind contributions to the project, resulting in a total of SEK 50tkr (825kr per hour). During phase one, in-kind contributions will be distributed between participation in one workshop and 1-2 interviews per partner. Organisation Contact person Role Status Västra Götalands Region Birgitta Nilsson Process Leader Confirmed TCO Development Niclas Rydell Certification Director Confirmed Fordonskomponentgruppen Peter Bryntesson Senior Project Confirmed Leader & Advisor Sustainability Circle Anders Källström Chairman Confirmed We will utilise these partnerships to identify phase two partners as follows. In the public sector, we aim to invite public procurement professionals to the consortium, and we have already established a dialogue with VGR and Sveriges Offentiliga Upphandlare regarding the use and potential qualities of our circularity indicator. We foresee that public procurement professionals are potentially important customers of circular products, given their ability to specify product criteria during procurement activities and the magnitude of resources channelled through public procurement. Västra Götalands Region is also included for this reason, and because of ongoing work to promote circularity within the furniture and textiles industries. Both VGR and Viktoria are currently engaged in a Vinnova-funded project entitled Cirkulära möbelflöden that engages furniture manufacturers from Sweden and Norway. One of the work packages within this project focuses on standards and certification, and the project has identified a need for a product-level circularity metric within this particular industry. Several furniture manufacturers within cirkulära möbelflöden have expressed an interest in participating in this project (see table 1). Viktoria is involved in a further project entitled Cirkulär affärsmodellsutveckling bland små och medelstora företag I Västsverige, with a specific focus on the Swedish automotive industry. Here we engage Volvo Cars, Volvo Buses and Fordonskomponentsgruppen and have well-established contacts with Volvo Construction Equipment via other projects. Each of these organisations has expressed an interest in this project, and can provide access to a broad set of suppliers that can be engaged in validating the circularity metric. In the electronics industry, three further companies have expressed an interest in participating in the project. A full list of organisations that have expressed an interest in participating in the project (at some point during the last 18 months) is provided below: Industry sector Company name Contact person Furniture Kinnarps Tomas Ekström (Quality and environmental manager) OFFECCT Swedese Maria Ragnarsson (Environment and quality manager) Christina Bergström (Quality control and environmental manager) 3 Avfall Sverige have indicated that they are interested in participating, but did not have time to confirm their participation prior to our submission. 12

64 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) Off2Off IKEA Fredrik Östlin (CEO) Per Stoltz (Sustainability developer) Automotive Volvo Cars Karin Andre (Director, corporate innovation office) Volvo Busses Magnus Brobäck (City mobility director) Volvo Construction Peter Eriksson (Technology planning manager) Equipment Electronics 3StepIT Martin Ljungström (PR and communications) Inrego Ulf Berglund (Director services) Sony Johan Holmqvist (Senior environmental specialist) Waste management Avfall Sverige Stena Recycling Weine Wiqvist (CEO) Mats Torring (Manager product area services) Table 1: Organisations that have expressed an interest in participating in the project during phase two. Note that the organisations listed in table 1 are intended as an illustrative example of the types of partners that will be engaged in phase two. That is, we will select phase two partners based on the selection criteria identified during WP1a regarding their relevance and based on a set of product categories that can be used to test and validate the circularity indicator in phase two. In addition to this list, we have ties to other companies in the automotive sector (e.g. Volvo GTT, Scania, ModulSystem AB, Galdax), the waste management sector (e.g. Ragnsells) and the electronics sector (e.g. Atea) that can potentially be interested in participating in the study. During phase two, we anticipate a much higher level of co-funding of ca. SEK 1500tkr. This figure is based on in-kind contributions from 20 partner organisations (ca. 90 hours or more per partner, depending on the type of personnel that work within the project 4 ). During phase two, in-kind contributions will be distributed between participation in dissemination workshops and consultations (ca. 25 hours per partner) and iterative tests and evaluations of the circularity indicator (ca. 65 hours per partner). Reference group We have close ties to academic researchers within the wider field of circular economy research and intend to create a reference group of academic experts that can both guide our research and assist in the production and dissemination of scientific results of high quality. Our academic network includes ties to researchers at Chalmers University of Technology, Lund University and Linköping University that were recently successful in receiving funding from MISTRA for a four-year research programme (REES) with a focus on circular economy. We intend to invite key individuals from the consortium to play an active role in the project, both in the expert panel and at suitable instances during each work 4 Here we will adhere the policy outlined by the Swedish Energy Agency for co-funding in RE:Source projects. The exact composition of phase two co-funding will be finalised during phase one, dependent on the type of staff within partner organisations that participate in WPs 1-3 during phase two. 13

65 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) package (e.g. workshops, dissemination activities). We also intend to collaborate with individuals from The Ellen MacArthur Foundation (UK) and Circle Economy (NL) that are attempting to develop circularity metrics. This will further help to disseminate key findings to circular economy consortia outside Sweden and also provide key inputs to the formulation of a robust and legitimate circularity metric. Risk assessment The proposed project is subject to a series of risks that may jeopardise the fulfilment of our aims and commitments. We have therefore performed a risk assessment to identify the nature and magnitude of each risk, including a strategy for dealing with each risk as follows: 1. We do not currently have commitments as regards private and public sector organisations participation in phase two of the project. Failure to secure participation will jeopardise the entire project given its focus on collaborative, action-oriented research. Both Viktoria Swedish ICT and IVL have a long tradition of performing action research in collaboration with external partner organisations. We thus have a strong network of industry ties, many of which have expressed a strong interest in circular economy and particularly with regard to methods for measuring and assessing product-level circularity. During the last 18 months, researchers from Viktoria have presented ideas related to circularity metrics at a range of seminars and workshops. In 2015, for instance, we delivered two daylong seminars on circular business models in collaboration with Chalmers Professional Education. Professionals from numerous industry and public sector organisations attended the seminar, and the interest in participating this research project is high. Given our strong connections with external partners and our reputation, we consider this risk to be manageable and low. 2. We fail to reach consensus as regards the development of a circularity metric in phase one, which would jeopardise the aims and objectives of phase two. It is possible that we fail to reach consensus in phase one, and this failure could result in a lack of participation in phase two. There are several ways to manage this risk, depending on the factors that lead to disagreement. It may be necessary to develop differentiated metrics for different industries/products, for instance, to appease project stakeholders. Alternatively, stakeholders may disagree on our suggested approach (i.e. measuring circularity via the economic value of recirculated materials) and instead advocate that a metric should focus on mass flows. Further, stakeholders may indicate that a metric should include other assessments of environmental criteria, for instance. We will manage this risk by adopting an open and flexible approach that genuinely considers the needs and interests of project stakeholders. Furthermore, the core research team boasts competences in a range of assessment methodologies, including lifecycle assessment and mass flow analysis, which allows us to pursue a flexible approach. We thus consider the level of this risk to be manageable and low. 3. Partners are unwilling to share sensitive information regarding, for example, the costs for recirculating materials. Partners may be unwilling to share data on costs given risks associated with competition. To manage this risk we will ensure that confidentiality agreements are signed with partners upon request. We will ensure that any data shared with us will be maintained in a secure database. We will also ensure that sensitive data is not published in reports intended for dissemination to a wider audience, and we will anonymise partners and individuals wherever necessary. We have extensive experience of working in this fashion. We thus consider the level of this risk to be manageable and low. 4. Partners do not have access to data regarding the costs of recirculated materials. The unavailability of data as regards costs for recirculated materials is potentially a barrier to the success of the project. Data may be unavailable because of the complexity of the supply chain; 14

66 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) because the data does not exist (e.g. for some remanufactured product components); or because of future uncertainties (e.g. the costs of remanufactured components X years from now). We have discussed these issues with potential partners and are reassured that companies (particularly environmental managers) have access to the requisite data, especially in companies that operate with business models with a certain degree of circularity (e.g. companies that lease/sell remanufactured computers). Hence to manage this risk we will seek to collaborate with partners that already have a business model and product offerings that are to some extent circular. We will also select partners from different positions in the value chain as a means to understand that difficulties in providing data, particularly when the supply chain is complex. If situations arise where companies do not have access to the requisite data, we will strive to use market prices for remanufactured components, for instance, as a basis for cost comparisons. If situations arise where there is no data available, we will examine ways to overcome this barrier. In fact, the circularity metric itself is designed to promote a new type of transparent accounting among companies, especially in the supply chain. We thus consider this the level of this risk to be medium but see it as fundamental to the development of a robust and legitimate metric. 5. Other actors develop and standardise a circularity metric during or before the culmination of this research project. It is entirely possible that existing attempts to develop circularity metrics (e.g. within the Ellen MacArthur Foundation) gain significant traction prior to the end of this project, especially since these organisations have a head start on our proposal. We have identified various weaknesses in alternative approaches and we seek to address those weaknesses in this project (see Linder et al. 2016). We do not, however, foresee competition between our proposal and other initiatives rather we seek to develop a circularity metric in an open and transparent fashion that can benefit other initiatives. Specifically, we seek to collaborate with organisations that are developing circularity metrics such that we can learn from one another. If, for instance, a metric is put forward that gains support and backing from key stakeholders under the duration of this project, we will examine the specifics of that metric in comparison to ours and provide inputs based on our findings. Our aim is to collaborate not compete. Notwithstanding, there are, to the best of our knowledge, no existing attempts to develop a circularity metric based on economic value, which we have identified as having significant benefits. Our proposal is both relevant and novel. We can also state with confidence that there are hitherto no advanced initiatives to develop a circularity metric in Sweden. Hence our metric can hypothetically coexist alongside those from other countries. Our approach also seeks to ensure that Swedish stakeholders are represented in international debates on circularity metrics. If, however, another Swedish initiative should emerge, we will strive to collaborate in the same open and transparent fashion as described above. We thus consider the level of this risk to be manageable and low. Dissemination and communication As noted above, WP4 is dedicated entirely to dissemination and communication activities. The following channels will be utilised to disseminate and communicate deliverables to targeted stakeholder groups: Deliverable Channels Targeted stakeholder groups Phase one report Project website Project partners Re:Source website Re:Source members WP2 workshops Final report Project website Re:Source website Final seminar Project partners Re:Source members Manufacturing and waste management industries Public procurement officers 15

67 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) Toolbox and handbook for measuring product-level circularity and related sustainability impacts Project website Re:Source website Final seminar Scientific paper/s (budget permitting) 5 International academic journal/s (e.g. Journal of Cleaner Production) Opinion piece/s Swedish printed media (e.g. Dagens Industri) Policymakers Project partners Re:Source members Manufacturing and waste management industries Public procurement officers Academic community General public Policymakers Utility creation and exploitation The main output of this project is a toolbox and a handbook that can be used by a variety of practitioners with an interest in promoting product-level circularity in a manner that creates positive sustainability impacts. By developing a robust and legitimate metric and related sustainability assessment tools, we aim to deliver a means to manage product-level circularity within and beyond manufacturing firms. Within these organisations, product developers and business strategists may use the toolbox when designing new products, selecting materials and components and when creating new business models. To this end the circularity metric can be used as a key performance indicator. The metric may also be used as a product label to engage firm-external stakeholders (e.g. customers, investors) and could, in principle, form the basis of circular consumption, both with regard to private individuals and public/private sector procurement. Moreover, by examining the relationship between circularity and sustainability, we aim to derive outputs that can contribute to societal debates on the implementation of and acceptance for the circular economy. One of the benefits of formulating product-level circularity using economic value as a variable is that it facilitates comparisons of the costs of products made with recirculated material vs. raw materials. This type of analysis can be used to derive policy implications. If, for instance, the increased use of remanufactured materials increases total costs, then it becomes interesting to examine the factors that influence increased costs. If costs rise due to labour, a case could be made for fiscal reforms that reduce labour taxes for remanufacturing activities as a means to promote material recirculation. This is one way in which we aim to derive outputs that are of relevance to policymaking in phase two of the project. One other area that we aim to explore within the project is the relationship between top-down and bottom-up approaches to circularity assessment and its related effects. Here we intend to establish a dialogue between this project and an ongoing project run by IVL entitled Policies for Life-Cycles, an Integrated Assessment (POLICIA). POLICIA is funded by Naturvårdsverket and involves partners from IVL, Chalmers and the University of Gothenburg, which aims to identify quantitative designs of policy instruments based on corresponding circular economy indicators at the product level. The study involves the creation of an analytical circular economy model of a product s value chain based on systems approaches and mass balance (relying on the first law of thermodynamics). These principles are also at the core of mass flow analysis (MFA) and LCA, which are conditions for economic activity at the product level. We foresee potential synergies between POLICIA and this project, which adopt top-down and bottom-up approaches to product-level circularity measurement respectively. Hence we intend to establish dialogues between individuals working in each of these projects and share key 5 We aim to write at least one scientific paper for submission to an international, peer-reviewed academic journal such as the Journal of Cleaner Production. We will strive to fulfil this aim within the constraints of the project budget, but will remove this deliverable if the budget does not allow it. 16

68 Application for project funding as a SEPARATE PROJECT (ENSKILT PROJEKT) findings and data in a manner that creates mutual benefits. Finally, we aim to influence the academic community by contributing to the growing literature on methods and metrics for circularity assessment. The project addresses a documented gap regarding how circularity can be measured at the micro level that includes individuals and firms (Geng et al. 2012) and seeks to make a valuable contribution by further refining the circular economy research agenda. Budget The budget for the entire project is outlined in the table below: Organisation In-kind funding Financing Sum (tsek) RE:Source Phase one partner organisations ca Phase two partner organisations Total funding Distribution 51% 49% Distribution of costs Costs within the project will be distributed among partners as follows: WP1 WP2 WP3 WP4 Totals Viktoria Swedish ICT IVL Västra Götalands Region ca TCO Development ca Fordonskomponentgruppen ca Sustainability Circle ca Phase two partners Sum Viktoria Swedish ICT charges a standard rate to externally funded projects of SEK 950kr per hour. Viktoria s total budget for the project is SEK 1000tkr, which translates to ca man-hours that will be debited to the project. IVL charges a standard rate to externally funded projects of SEK 1050kr per hour. IVL s total budget for the project is SEK 500tkr, which translates to ca. 475 man-hours that will be debited to the project. Appendices: CVs for key individuals within the project; Linder et al (note that the references for the application text can be found in the reference list for this paper). 17

69 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8d möte Kunskapsdialog utveckling och test av modell del2 Förslag till beslut: Uppbyggnad av verktyget Kunskapsdialog delades upp i två delmoment. Denna ansökan är steg 2 i denna uppbyggnad. Programledning rekommenderar Energimyndigheten att ansökan beviljas eftersom steg 1, som kommer att avslutas enligt plan 30 augusti, har utvecklats bra och detta är en naturlig fortsättning av det som är påbörjat. Det strategiska rådet har inte involverats i denna ansökan eftersom den är en tydlig fortsättning på del 1 samt att det är ett rent programuppbyggande projekt och inte har den strategiska betydelsen för programmet på den nivån. Projektfakta Projektledare: Lisa Andersson Startdatum: Organisation: SP Slutdatum: Motivering till varför enskilt projekt Projektförslaget är av programstödjande karaktär och syftar till att sätta formerna och modellerna för hur RE:Source ska arbete med Kunskapsdialog. Projektförslaget kommer att gynna hela RE:Source innovationsområde och är ett strategiskt viktigt projekt för många olika branscher. Aktiviteter, Resultat och Effekter Aktiviteter och resultat från projektet är viktiga att det utförs och tas fram i ett uppbyggnadsskede av RE:Source så att vi sätter modellen för hur vi ska jobba. Projektets resultat har effekter på den plattform och varumärke som RE:Source vill etablera, dvs att vara en kunskapsuppbyggande organisation. RE:Source vill bidra till att kunskap och erfarenheter delas och implementeras i flera verksamheter. Förankring och genomförande Genom del 1, som är i sitt avslutningsskede, är projekt väl förankrat hos flera aktörer inom området. Den största risken med förslaget är att ambitionerna och förväntningar hos användare av verktygen är olika. Denna risk minskas genom en tydlig närvaro av projektledaren och att hon bidrar till att verktygen och behoven harmoniserar med varandra. Resultatuppföljning Programledningen kommer att säkerställa projektets utveckling och styrning av projektet genom fortlöpande uppföljning. Programstyrelsen är granskare av del 1 och föreslås som granskare även av del 2. Nyttiggörande/Exploatering Projektresultaten kommer nyttiggöras vid årliga RE:Source event samt att programmets LinkedIn sida kommer att användas.

70 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Kunskapsdialog utveckling och test av modell Projektfakta Projektledare: Lisa Andersson Startdatum: Organisation: SP Slutdatum: År 2016 År 2017 År 2018 Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning RE:Source handlar om stora samhällsutmaningar som kräver samverkan mellan olika aktörer från olika sektorer i samhället. Sådan samverkan förutsätter en gemensam förståelse och ett ömsesidigt kunskapsutbyte - en kunskapsdialog. Projektetet Kunskapsdialog går i och med denna ansökan in i del 2. De metoder för kunskapsdialog som behovsanalysen och rekommendationerna i del 1 har resulterat i ska nu testas och formaliseras. Syftet är att främja utveckling, innovation och samverkan samt stimulera handling bland områdets aktörer. Kunskapsdialogen kommer att bestå av en verktygslåda på RE:Source hemsida samt en årligt återkommande aktivitet. Med hjälp av kunskapsdialogen ska kunskap som finns inom RE:Source effektivt kunna spridas och nya idéer utvecklas. I detta projekt ska utvalda verktyg testas och utvärderas av relevanta aktörer för att säkerställa att verktygen och aktiviteten motsvarar medlemmarnas behov och förväntningar. Delaktiviter inom projektet är: 1. Utforma format för den årligt återkommande kunskapsdialogsaktiviteten. 2. Identifiera minst fem verktyg för att främja kunskapsdialog och samverkan inom RE:Source. 3. Testa och utvärdera den årligt återkommande aktiviteten i anslutning till RE:Source utlysning i november Testa och utvärdera verktyg i samverkan med aktörer inom RE:Source. 5. Utifrån utvärderingen göra eventuella bearbetningar av verktyg samt aktivitet. 6. Beskriva och sprida kunskapsdialogens verktyg och aktiviteter via RE:Source hemsida. Projektet ger områdets aktörer tillgång till effektiva verktyg för kunskapsutbyte och samverkan. En strukturerad kunskapsdialog bidrar i hög grad till RE:Source vision samt flera av programmets mål, framförallt programmål 1; att RE:Source blir en välkänd, växande och tillgänglig innovationsarena, samt programmål 2; att nya lösningar och affärsmodeller framgångsrikt tillämpas i samhälle och industri. Följande figur visar en schematisk bild över hur kunskapsdialogen inom RE:Source kommer att struktureras: 1

71 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Medlemmar, programledning och andra intressenter identifierar behov, ex kring nya innovationer, samarbeten eller utmaningar för kunskapsdialogen Utifrån behov nyttjar medlemmarna framtagna hjälpmedel, på egen hand eller med stöttning av projektledare för Kunskapsdialog Teman och priorietade utmaningar för den årliga aktiviteten fastställs och aktörer bjuds in att delta Samverkansprojekt och initiativ bland områdets aktörer i linje med RE:Source vision sätts igång Årligt aktivitet för kunskapsdialog med syfte att identifiera kunskapsgap och uppmuntra samverkan, förslagsvis i samband med stämman i mars Figur 1: struktur för RE:Source kunskapsdialog Motivering Gängse praxis inom området forskningsgenerering har länge grundat sig i en envägskommunikationsprincip. Den som tar fram kunskapen (avsändare) är ansvarig för att sprida den till omvärlden (mottagare). I många fall sker detta genom masskommunikativa kanaler såsom vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, websidor och nyhetsbrev. Det är ett effektivt sätt att få ut informationen/kunskapen men det säkerställer inte att den tas upp, förstås eller omsätts av de tänkta mottagarna eller de som är i behov av den. För att få till en reell kunskapsöverföring, särskilt inom en organisation så heterogen som RE:Source, med aktörer från många olika segment och områden, behövs ett format som ger utrymme för systematisk samverkan mellan avsändare och mottagare - mellan de som genererar kunskap och innovationer och de som kan omsätta detta i aktivitet. Resultatet från intervjuer i del 1 av projektet visar att många upplever att deras respektive verksamheter har god tillgång till nätverk och kanaler för kunskapsöverföring och ser ett värde i dessa. Det framkommer dock att många har svårt för att integrera ny kunskap och samverka vilket krävs för att uppfylla RE:Source vision. Kunskap finns tillgänglig men det saknas system och arbetssätt för att fånga upp och tillvarata den av relevanta aktörer i lämpligt skede. En efterfrågan på ökat kunskapsutbyte över sektorsgränser samt möjlighet till dialog med beslutsfattare kan urskönjas. Det framkommer även att bättre dialog och samarbete mellan privata aktörer och offentlig sektor behövs för att kunna arbeta utifrån ett systemperspektiv. Svingstedt och Corvellecs rapport Frikopplingstjänser en lösning för avfallsförebyggande? (2015) belyser även behovet av bättre samspel mellan avfallsorganisationer och avfallsproducenter för att kunna minska avfallsvolymerna. De framhäver dialog och utbyte av kompetens mellan inblandade aktörer som nyckel för att kunna bygga ömsesidiga, fördelaktiga samarbeten som skapar gemensamma värden och leder till minimering av avfall. Rapporten baseras på en kvalitativ studie av hur olika organisationer med ansvar för avfall arbetar med avfallsminimering. Detta motiverar att RE:Source tar fram en struktur för kunskapsdialog för ökat kunskapsutbyte och samverkan. 2

72 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Utifrån de intervjuer som har genomförts i del 1 kan vi hittills se att det finns behov av att utveckla verktyg för bland annat: - Goda exempel på innovationer, samarbetsprojekt, metoder och arbetssätt som bidrar till RE:Source vision som kan inspirera andra - Metoder för att underlätta integrering av ny kunskap - System och arbetssätt för att fånga upp och tillvarata kunskap av relevanta aktörer i lämpligt skede - Ökat kunskapsutbyte över sektorsgränser - Möjlighet till dialog med beslutsfattare - Metoder för kunskapsutbyte mellan aktörer som har behov respektive lösningar inom specificerade områden - Metoder för omvärldsanalyser/benchmarking kring specifika frågor - Workshopmodeller för hur företag i samverkan och internt kan arbeta med att vidareutveckla befintliga arbetssätt/affärsmodeller - Stöd i projektuppstarter för att integrera människoperspektiv och främja innovativa projekt - Funktion för att matcha företag och forskare - Checklistor som stöd till SME vid projektansökningar och samverkan Kunskapsdialogen kommer att inkludera verktyg av olika karaktär som stimulerar samverkan och praktisk handling. Dessa verktyg kommer att beskrivas, visualiseras och tillgängliggöras på RE:Source hemsida samt genom LinkedIn så att de kan användas av områdets aktörer. Det som genomsyrar kunskapsdialogen är att den tar avstamp i behov som identifieras bland medlemmar, programledning och övriga intressenter. Kunskapsdialogen kommer att integreras i RE:Source verksamhet och hjälpa medlemmar och intressenter till kunskapsutbyte och samverkan. Enskilda projekt Enskilt projekt Det är relevant att utföra projektet Utveckling och test av modell för kunskapsdialog eftersom: - Projektet syftar till att ta fram en infrastruktur som RE:Source kan utgå ifrån för att arbeta effektivt och strukturerat med kunskapsdialog och erfarenhetsutbyte. - Projektet svarar mot de behov som finns inom området och utgör en tydlig programstödjande aktivitet. - Projektet kräver medverkan av flera organisationer och aktörer inom RE:Source ledningsfunktioner samt medlemsbas. - Med hjälp av modellen kan RE:Source vara en neutral aktör som kompletterar och förstärker befintliga nätverk och bidrar till att kunskap omsätts till handling. - Det är önskvärt att arbetet kan fortsätta utan uppehåll efter del 1 för att kunna ta till vara på tillfället i november/december 2016 då RE:Source kommer att kalla områdets aktörer i anslutning till nästa utlysningsperiod. Detta för att kunna testa och utvärdera aktiviteten för kunskapsdialog med utvalda aktörer. Projektets relevans Projektet har en viktig roll i effektlogiken för att uppnå flera av programmets mål. Framförallt för programmål 1, att RE:Source blir en välkänd, växande och tillgänglig innovationsarena, samt programmål 2, att nya lösningar och affärsmodeller framgångsrikt tillämpas i samhälle och industri. Att kunna erbjuda verktyg för samverkan och effektivt kunskapsutbyte inom RE:Source bidrar till innovationsområdets utveckling. 3

73 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Projektets nyhetsvärde Modellen behövs för att systematisera kunskapsutbyte, stimulera samverkan och underlätta för medlemmarna att utvecklas. Kunskapsdialogen kommer att lyfta de innovationer och den kunskap som genereras inom RE:Source och bidra till att dessa tas upp av aktörer inom programmet. Nyhetsvärdet ligger inte i verktygen och aktiviteterna i sig utan kommer att ligga i de idéer, projekt och resultat som infrastrukturen kommer att leda till. Förväntade projektresultat Förväntade projektresultat 1. Format för den årligt återkommande kunskapsdialogsaktiviteten 2. Minst ett testat och utvärderat verktyg för att främja kunskapsdialog och samverkan med aktörer relevanta för RE:Source 3. Test och utvärdering av den årligt återkommande aktiviteten i anslutning till RE:Source utlysning i november Beskrivning, visualisering och spridning Resultatnytta Projektet levererar resultat genom en strukturerad infrastruktur för kunskapsöverföring som svarar upp mot de behov och utmaningar som finns hos aktörer inom området och som tar avstamp i effektiva metoder som redan praktiseras. Bakgrund Baserat på intervjuer genomförda i del 1 av projektet samt en färsk studie av hur svenska avfallsorganisationer och avfallsproducenter arbetar med avfallsminimering (Svingstedt & Corvellec, 2015) kan vi se att det finns behov av hjälpmedel för ökad samverkan för att stimulera minimering och nyttiggörande av avfall. Det finns mycket kunskap kring vad som krävs, den behöver dock nå de aktörer som kan omsätta den i praktiken. Med hjälp av en systematisk kunskapsdialog anpassad för RE:Source skulle relevanta aktörer kunna stöttas på både individuellt, verksamhetsöverskridande samt samhälleligt plan. Begrepp som verktyg och verktygslådor kan förefalla vaga och svåra att förstå i när det handlar om samverkansmetoder och inspiration till handling. För att illustrera vad vi menar med verktygslåda vill vi visa på projektet Hållbara livsstilar-kommunal rådighet. I projektet har SP tillsammans med ett flertal andra aktörer lyft fram verktyg i form av goda exempel och strategier för hur offentlig sektor kan arbeta på olika plan för att underlätta för och inspirera människor att leva mer hållbart. Verktyg och goda exempel har samlats på en websida, där kommuner och andra kan bidra med exempel på hur de jobbat och jobbar inom olika teman. Projektet har fått mycket god respons och spridning och arbetet kommer att fortsätta under Trots att frågeställningarna skiljer sig och verktygen för RE:Source kunskapsdialog kommer att vara annorlunda, ger projektet en fingervisning om hur en verktygslåda för kunskapsdialog kan se ut. Mål Målet med projektet är att ta fram en struktur för hur RE:Source ska arbete med kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Det övergripande syftet med kunskapsdialogverktyget är att det ska stimulera samverkan, bidra till kunskapsutbyten samt medverka till att RE:Source vision uppfylls genom att ta avstamp i identifierade behov och erkända metoder. Modellen ska kunna replikeras inom andra kunskapsområden och leda fram till handling och utveckling som bidrar till minimering och nyttiggörande av avfall. 4

74 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Genomförande Projektplan Projektet kommer att genomföras i följande steg: Arbetspaket 1: Övergripande struktur för kunskapsdialog Baserat på rekommendationer från del 1 av projektet kommer vi att sätta samman en modell för kunskapsdialog för RE:Source som kommer att bestå av en årligt återkommande aktivitet för kunskapsdialog samt anpassade verktyg för att främja utveckling, innovation och samverkan. Med hjälp av infrastrukturen ska kunskap som finns inom RE:Source effektivt kunna spridas och nya idéer utvecklas. Inom arbetspaktet 1 kommer vi att ta fram en årligen återkommande struktur för: - Identifiering av tema för kunskapsdialogsaktiviteten. - Hur områdets aktörer med hjälp av RE:Source hemsida samt LinkedIn kan dela kunskap samt bidra med att prioritera vilka frågeställningar och problemområden som ska lyftas. - Format, d.v.s. upplägg, metod och utförande för kunskapsdialogsaktiviteten. - Struktur för initiering, stöd och uppföljning av nätverk/grupperingar som bildats under kunskapsdialogsaktiviteten. Fokus för aktiviteten är att identifiera kunskapsgap och uppmuntra samverkan. Syftet med aktiviten är tvådelad dels utgör det ett tillfälle för att visa och dela med sig av kunskap genererad inom och utanför RE:Source, dels är det tillfället då aktörer fysiskt kan samlas för att initiera samverkan kring gemensamma frågeställningar, bilda grupperingar och nätverk för att med hjälp av verktygen fortsätta kunskapsutbyte inom specifika områden. Resultatet av detta arbetspaket är detaljerad struktur för kunskapsdialogen, inklusive format för kunskapsdialogsaktiviteten samt en digital plattform inom RE:Source hemsida/linkedin. Arbetspaket 2: Verktygslåda för kunskapsöverföring och samverkan Vi kommer att, baserat på de behov som framkommit inom del 1, att presentera verktyg för RE:Source medlemmar där det ska gå att finna stöd för olika typer av utmaningar och frågeställningar, tillvägagångssätt för utveckling samt goda exempel kring hur man kan arbeta för att främja samverkan och kunskapsutbyte. Verktygslådans ska baseras på erkända metoder och arbetssätt och är tänkt att byggas på under programtiden. Baserat på del 1 av projektet så är följande verktyg relevanta att gå vidare med och utveckla: - Metoder för hur goda exempel kan replikeras från en bransch till en annan - Metoder för att identifiera effekter av förändringar i en leverantörskedja - Metoder för omvärldsanalys - Metoder och guidning för samverkan mellan privat och offentlig sektor - Metoder för att ökad interaktion och idéutveckling, exempelvis gaming (s.16-17) - Verktyg för social innovation, exempelvis introduktion och vägledning för intressentanalys och affärsutveckling enligt social business model canvas - Ramverk för att säkerställa kvalitet vid public dialogue - Information om hur SME/NGOs kan samarbeta med studenter som stöd för undersökningar och extra stimulering - Checklistor, exempelvis för förändringsarbete Resultatet av detta arbetspaket är en verktygslåda länkad till RE:Source hemsida där vi under första året kommer att presentera verktyg som är testade och utvärderade av aktörer inom RE:Source. 5

75 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Arbetspaket 3: Test och utvärdering Modellen som har tagits fram ska testas i samband med att nästa utlysning inom RE:Source öppnar i november Vi kommer att bjuda in till en aktivitet för kunskapsdialog via RE:Source kanaler samt efter genomförandet utvärdera formatet med de deltagande aktörerna. Formatet kommer därefter att revideras efter behov. Planen är att aktiviteten i framtiden årligen ska hållas i anslutning till RE:Source stämma i mars. Gällande verktygen kommer två av dessa att testas i samverkan med utvalda aktörer. Baserat på kartläggningen i del 1 är följande aktörer relevanta för djupare samverkan och test av verktyg: Gästrike Återvinnare, Inrego, Återvinningsindustrierna, Axfood, Avfall Sverige, HSB, Energiföretagen Sverige, Lots Design, Naturvårdsverket, SKL och Klimatkommunerna. Efter genomförandet utvärderas modellen och verktygen för att undersöka att de svarar mot medlemmarnas behov. Resultatet av detta arbetspaket är en integrerad rapport innehållande detaljerad beskrivning av modellen, upplägg för aktiviteten och riktlinjer för verktyg samt spridning av modellen och verktygen via RE:Source kanaler. Delaktivitet Planering Q Q Q1 Övergripande struktur x x x Sammanställning av verktyg x x x x x Test av aktivitet och verktyg x x x x Spridning x x Rapportering x 2017 Q2 Konstellation Ansvariga för att ta fram strukturen (inklusive aktiviteten samt hemsida med verktyg) är SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Utvalda aktörer kommer att väljas ut som deltagare i test och utvärdering av aktivitet samt verktyg. Vilka aktörer det blir kommer att konkretiseras under augusti och september när del 1 slutrapporteras. De deltagande aktörerna kommer att bidra med naturainsats genom diskussion/samverkan kring frågeställningar/behovsområden samt upplägg av kunskapsdialogaktiviteten, test av utvalda verktyg och deltagande i november samt utvärdering av aktiviteten för kunskapsdialog, verktyg och modellen som helhet. Resultatredovisning Överföring av kunskap är själva kärnan i projektet Kunskapsdialog. Projektet kommer att kommuniceras via RE:Source upparbetade kanaler (websida, nyhetsbrev, LInkedIn etc) för att nå RE:Source prioriterade målgrupper. Aktörer inom innovationsområdet kommer att bjudas in till kunskapsdialogens aktiviteter samt att ta del av verktygen som presenteras på den digitala plattformen kopplad till projektet. 6

76 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Nyttiggörande/exploatering Resultaten från projektet kommer att möjliggöra en effektiv infrastruktur för kunskapsdialog. Ökat kunskapsutbyte mellan områdets aktörer möjliggör en ökad samverkan vilket också leder till utveckling av innovationsområdet. En viktig aspekt och långsiktig önskad effekt av projektet är att få aktörerna att ta till sig modellen och tillämpa den efter projektets slut och i framtiden. I detta delprojekt läggs vikt vid att testa och utvärdera modellen för att kunna optimera och anpassa den efter användarnas behov. Modellens delar kommer att visualiseras och tydliggöras så att den kan appliceras på olika frågor och användas frikopplat från oss av aktörer inom och utanför RE:Source. Vid delprojektets avslut kommer modellen att kunna presenteras, exempelvis i anslutning till RE:Source stämma. Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source Utvalda aktörer från del Total finansiering Varav RE:Source 75% Kostnadsfördelning Arbetspaket 1 Arbetspaket 2 Arbetspaket 3 Totalt SP Utvalda aktörer från del SUMMA

77 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8e möte Utlysning: Innovationstävling omvälvande lösningar för att minimera eller nyttiggöra avfall? Förslag till beslut: Det föreslagna projektet har inte bedömts av Strategiska rådet (SR) utan har endast behandlats i programledningen. Baserat på det stora behov av disruptiva (high risk, high impact) idéer som uttryckts av SR vid möte , och det faktum att RE:Source inte har andra aktiviteter som specifikt adresserar tidiga, omogna idéer, föreslår vi att programstyrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja det sökta projektet. Projektfakta Projektledare: Johan Felix+Carl Arvid Dahlöf Startdatum: Organisation: Chalmers Industriteknik+Inno Slutdatum: Motivering till varför enskilt projekt Projektförslaget är relevant för och har förutsättningar att gynna en stor del av RE:Source innovationsområde. Innovationsområdet har ett stort behov av förnyelse och lösningar som har potential att bidra till strukturomvandlingar med ökad hållbarhet och global konkurrenskraft som följd Projektet förväntas engagera ett stort antal aktörer från olika delar av innovationsområdet, men också aktörer som ej är aktiva inom innovationsområdet idag. Projektförslaget har diskuterats med Programledningen och initierats inom RE:Source aktörskonstellation Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet är strategiskt viktigt för innovationsområdets synlighet och för att locka nya aktörer till området. De förväntade resultaten från projektet kan bidra till att uppnå såväl programmets vision som flera av programmålen (2,6 och 7) och kommer bidra till effekterna kring t ex Ökad entreprenöriell medvetenhet om RE:Source-områdets utmaningar. Förankring och genomförande CIT har tidigare genomfört innovationstävlingar inom SIO Grafén och har positiv erfarenhet av detta. Inno som avser vara en aktiv part i programmets aktiviteter relaterade till kommersialisering och affärsutveckling, betraktar innovationstävlingar som ett viktigt steg för att engagera entreprenörer och skapa ett dealflow av innovationer inom programmet. Vi har ej förankrat förslaget hos Återvinningsindustrierna, Avfall Sverige och Bilretur ännu, men vi kan se deras deltagande som gynnsamt för dem för att få en uppkoppling till innovativa idéer och parter inom deras verksamhetsområde. Resultatuppföljning Resultaten från vidareutvecklingen av de vinnande tävlingsbidragen följs upp av programledningen. Aktiva parter inom kommersialiseringsverktyget har särskilt intresse och uppdrag att genomföra uppföljningen.

78 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8e möte Då programledningen kommer driva projektet, är det relevant att programstyrelsen och Energimyndigheten utgör styrgrupp för projektet. Nyttiggörande/Exploatering Innovationstävlingen/utlysningen och adresserade utmaningar ska kommuniceras genom alla tillgängliga kanaler för att locka ett stort antal kvalificerade tävlande och sprida bilden av att innovationsbehovet och innovationskraften på området är stora. Vinnarna ska presenteras via press-releaser men också vid RE:Source-stämman i Q Det senare för att ge vinnarna möjlighet att träffa viktiga potentiella partners för vidareutvecklingen av idén och bygga nätverk. Vinnarna kan där så relevant också engageras i andra programaktiviteter som rör affärsutveckling, kommersialisering eller utvecklingsprojekt.

79 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8e möte Utlysning: Innovationstävling omvälvande lösningar för att minimera eller nyttiggöra avfall? Projektfakta Projektledare: Johan Felix Startdatum: Organisation: Chalmers Industriteknik Slutdatum: Övrig utförare: Inno Group Total projektbudget: kr (varav kr prispengar/utlysta medel för tävlande), kr i in-kind Varav sökta medel från RE:Source: kr År 2016 År 2017 Totalt Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning Inom RE:Source avser vi leda genomförandet av en innovationstävling för att stimulera aktörer verksamma såväl inom som utom innovationsområdet och gärna i samarbete att utveckla nyskapande idéer och innovativa lösningar som har potential att leda till stora positiva förändringar (strukturomvandlingar) inom innovationsområdet och kan bidra till att RE:Source programmål uppnås. Syftet är att öppna programmet för tidiga, omogna idéer som inte validerats i någon högre grad men som har potential att förändra innovationsområdet globalt. Den utmaning som innovationsbidragen ska adressera skall ligga inom RE:Source innovationsområde och definieras och beskrivas av den tävlande. Den föreslagna lösningen skall - möjliggöra kraftigt minskade mängder och/eller kraftigt ökat nyttiggörande av avfall - ha potential att förändra innovationsområdet globalt Tävlingen är öppen för svenska små- och medelstora företag, entreprenörer och forskare. Prissumman om kr (per pristagare) kan t ex användas till patenterbarhetsstudie, förberedande teoretisk eller praktisk studie, eller relevant studieresa. Tanken är att de vinnande bidragen skall kunna söka projektmedel i kommande omgångar ( ) av RE:Source öppna utlysning eller kunna kommersialisera sin innovativa lösning på egen hand eller i samarbete med innovationsområdets aktörer. Sökande anmäler sig genom att skicka in sitt förslag enligt mall, på 1-2 A4 sida. De 10 bästa förslagen får pitcha sin idé för juryn, där de beskriver utmaning som idén möter, affärsidé, innovationshöjd, potential, utvecklingsbehov, marknadssituation, kommersialiseringsstrategi, samt beskrivning av team och vad de vill göra för pengarna. Budget för vad pengarna skall användas till ingår i pitchen och i bedömningskriterierna (relevans, potential och genomförbarhet) för juryn. Prissumman betalas ut som rekvisition till ett svenskt aktiebolag med max 250 anställda eller till en forskares institution/innovationskontor/holdingbolag).

80 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8e möte De tävlande organisationerna skall medfinansiera den insats de använder prissumman till med minst kr i egeninsats. Rapportering av aktiviteter som prispengarna använts till samt specifikation av hur aktiviteterna medfinansierats kommer att krävas av vinnarna. Juryn består av x personer: Johan Felix, innovation manager RE:Source; Carl Arvid Dahlöf, Inno Group; Coralie Chasset, programrepresentant Energimyndigheten; Mikael Gröning, Återvinningsindustrierna; Hans Folkesson, BilRetur, Anton Grammatikas, BOID. Juryn måste skriva på sekretessavtal. Vinnarna presenteras/får presentera sig i samband med stämman i RE:Source ( after-stämma ) i Q EUs regler för försumbart statsstöd gäller. De tävlande måste i sin utvecklingsinsats kunna bidra med egeninsats motsvarande minst kr (in-kind tid). Bedömningskriterier: relevans, innovationshöjd, potential, och genomförbarhet kommer att användas. Budget för denna aktivitet blir kr i prispengar, som inbjuds att pitcha och kr i projektledning/bedömningsprocess/administration, varav kr i egentid i juryarbetet. Utlysning sker genom Energimyndighetens och RE:Source kanaler (web, nyhetsbrev, Linkedin och Twitter), samt marknadsföring via Avfall Sverige och Återvinningsindustrierna. Deadline för tävlingsbidrag är Besked om uttagning till pitchning senast Pitchning i mitten av december. Motivering Enskilda projekt Tanken är att de vinnande bidragen ska ha potential att påverka hela innovationsområdet och kunna bidra till strukturomvandlingar som gynnar innovationsområdet och Sverige i stort. Projektets relevans Projektet berör samtliga temaområden inom programmet och adresserar innovativa, omogna lösningar med stor potential att bidra till att RE:Source vision samt flera programmål (bl a PM2, 6 och 7) uppnås. Projektets nyhetsvärde Planerade utlysningar inom RE:Source kommer generellt att rikta sig mot mer mogna idéer som har ngn form av proof-of-concept. Erfarenheten är att många ansökningar till de ordinarie utlysningarna beskriver stegvisa förbättringar med begränsad positiv effekt på en viss del av innovationsområdet. Genom att hålla en innovationstävling vill vi öppna programmet för mer high-risk, high-impact idéer och hypotesprövningar. Förväntade projektresultat Vi förväntar att få in minst ett tiotal tävlingsbidrag som har potential att bidra till stora förändringar inom innovationsområdet. Vidare förväntar vi att pristagarna genom prissumman och det kontaktnät som exponering inom RE:Source ger, kan pröva, utveckla och validera sina idéer så att ett flertal av

81 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8e möte tävlingsbidragen kan utvecklas inom RE:Source andra aktiviteter, som t ex övriga utlysningar och kommersialiseringsverktyget. Bakgrund Vid möte med strategiska rådet liksom vid bedömningsmöte för första utlysningen inom RE:Source framkom att det finns behov av mer/fler disruptiva idéer inom innovationsområdet. Mycket få ansökningar och pågående projekt inom området har potential att verkligen förändra innovationsområdet. För att inspirera till de vilda idéerna i de okonventionella konstellationerna, är det programledningens förslag att genom en innovationstävling försöka stimulera och driva fram den typen av idéer. Mål och resultatnytta Mål målet är att minst 20 förslag inkommer och att 7 förslag av tillräckligt hög kvalitet belönas som vinnare och kan fortsätta utvecklingen av sin idé. Resultatnytta innovationstävlingen ger tidiga, omogna idéer med stor potential möjlighet att utvecklas och idéägarna chansen att identifiera/söka medel och partners för att driva utvecklingen. Innovationstävlingen öppnar för disruptiva idéer i RE:Source och vi sår frön som kan blomma i efterföljande större utlysningar (redan ) och möjliggöra förnyelse av innovationsområdet (bortom 2020). De tävlande kan också bli aktuella för att delta i andra aktiviteter inom RE:Source kommersialiserings- och affärsutvecklingsverktyg. Konstellation Följande parter förväntas ingå i projektets olika uppgifter: Projektledning/genomförande: Inno + CIT Kommunikation: SP (programmet) Jury: Energimyndigheten, Inno, CIT/BOID, Återvinningsindustrierna, Avfall Sverige, Bilretur (Hans Folkesson) Genomförande Projektplan Projektet kommer att genomföras i följande steg: 1. Utformning och öppning av utlysning, kommunikation, Bedömning skriftliga bidrag, urval; Pitch-process, bedömning av pitchande bidrag, urval; Prisceremoni, resultatkommunikation; Rapportering; Uppföljning av vinnande bidrag (utförs av programledning, efter formellt projektslut) Resultatredovisning Vinnarna i innovationstävlingen kommer att presenteras vid stämman i RE:Source samt i media. Vinnarna kommer också åläggas att redovisa/rapportera till programledningen under 2017 hur de använt prissumman för att utveckla innovationen.

82 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8e möte Nyttiggörande/Exploatering Programledningen kommer att följa upp utvecklingen av de vinnande tävlingsbidragen, och koppla dessa, där relevant, till lämpliga parter inom innovationsområdet och aktiviteter inom kommersialiseringsverktyget. Projektbudget Finansieringsplan I nedanstående finansieringsplan inkluderas inte prissumman eller pristagarnas medfinansiering för att genomföra aktiviteterna som finansieras med prissumman. Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING Inno Group Chalmers Industriteknik/BOID SP Avfall Sverige? Återvinningsindustrierna? Bilretur? Total finansiering Varav RE:Source 16% 84% 100% Kostnadsfördelning I nedanstående finansieringsplan inkluderas inte kostnader för pristagarnas aktiviteter som finansieras med prissumman + egeninsats. Deltagare Totalt Inno Group Chalmers Industriteknik/BOID SP, kommunikation Avfall Sverige Återvinningsindustrierna Bilretur SUMMA

83 Rekommendationsbrev för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Bilaga 8f möte Strategiskt projekt Industriell symbios Förslag till beslut: Programstyrelsen rekommenderar att programledningen tar projektidén vidare genom att söka efter projektledare och starta processen med att uppmuntra projektidéer att ansöka om att vara ett individuellt projekt inom denna satsning på ett strategiskt paraplyprojekt inom industriell symbios. En slutlig rekommendation för beslut och projektstart kommer läggas vid programstyrelsen möte den 23 september. Projektfakta Förslagsställare: Evalena Blomqvist Startdatum: Organisation: SP Slutdatum: Motivering till varför enskilt projekt Projektförslaget kommer att gynna främst två temaområden nämligen; hållbar material försörjning och resurseffektivt samhälle. Men även till vissa delar ett hållbart energisystem. Det är ett strategiskt viktigt projekt aktuellt för många olika branscher och möjliggör samarbete över branschgränser. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet i sin natur som ett strategiskt paraplyprojekt saknas idag Resultaten från projekten fyller viktiga GAP för utvecklingen mot resurseffektiva och giftfria kretslopp genom att lyfta kunskap och erfarenhet inom industriell symbios till generella nivåer. Resultatuppföljning Programledningen kommer att säkerställa projektets utveckling och styrning av projektet genom fortlöpande uppföljning. Strategiskt rådet kommer ta fram förslag på möjliga granskare av projektets mål och resultatuppfyllelse.

84 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Strategiskt projekt Industriell symbios Projektfakta Förslagsställare: Evalena Blomqvist Startdatum: 1 nov 2016 Organisation: SP Slutdatum: 31 okt 2018 År 2016 År 2017 År 2018 Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning Industriell symbios är en väg för att uppnå ökad återvinning och resurseffektivitet genom giftfria och resurseffektiva kretslopp. Det finns idag ett antal goda exempel på industriell symbios inom resursoch avfallsområdet. Men kunskapen är lokal och specifik. RE:Source ska ta vara på den lokala erfarenheten för att bygga den globala kunskapen! Syftet med att skapa ett strategiskt paraplyprojekt inom industriell symbios är att sammankoppla många avgränsande och specifika projekt. Genom det strategiska arbetet kommer de individuella projektens resultat lyftas och nyttjas på en generell nivå och resultaten och erfarenheterna kan då sättas i ett större samanhang. Motivering Enskilda projekt Ett strategiskt paraplyprojekt för industriell symbios är viktigt som enskilt projekt inom RE:Source eftersom: Det gynnar det strategiska innovationsområdet som helhet eftersom det lyfter behov och utmaningar som behöver mötas men som oftast inte passar att genomföra som innovationsprojekt genom utlysning. Genom att projektet syftar till att skapa generell kunskap som är baserad på individuella icke generella fakta gynnas många aktörer inom området som kan ta del av kunskapen. De modeller och strukturer som tas fram stärker innovationsinfrastrukturen för området. Projektets relevans - hur bidrar projektet till att RE:Source uppnår effektlogiken och programmålen? Kunskap från projektets kommer att bidra till följande effekter 2030 och programmål (PM): Kunskapsöverföring sker effektivt inom RE:Source genom en nyskapande kunskapsöverföringsmodell och tillhörande samverkansformer 1 (PM 1) Samarbete över branschgränser och mellan värdkedjor är etablerad 1 (PM 1) Ökad tillgänglig av material från sekundära källor 1 (PM 2) Flera produkter innehållande sekundära råvaror 1 (PM 2) Tillväxt skilt från ökade avfallsmängder (PM 2) Överensstämmelse mellan policyer, standarder, strategier och behov (PM 3) Effektivare kunskapsutnyttjande inom området (PM 4) 1 Effekter gällande för 2018

85 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Svenska produkter/tjänster är bland de mest eftertraktade lösningarna inom resurs och avfallssektorn (PM 6 och 7) Projektets nyhetsvärde Det finns idag ett antal goda exempel på industriell symbios inom resurs- och avfallsområdet. Men kunskapen är lokal och specifik. Projektet kommer att lyfta utvecklingen genom att ta vara på det lokala för att nå det globala. Förväntade projektresultat Resultat/delmål 1. Dokumenterad kunskap och erfarenhet om vad som skapar fungerande industriella symbiossamarbeten. 2. Ta fram utvärderingsmodeller/beräkningsverktyg för industriell symbios. 3. Ökad innovationshöjd och lärande hos de individuella projekten genom deltagande i det strategiska arbetet. Effekten av projektet är att RE:Source bygger strategisk och generell kunskap om industriell symbios som kommer att bidra till utvecklingen av området hos många av dess aktörer. Bakgrund Att nyttja resurser och genom att skapa resurseffektiva och giftfria kretslopp kan göras på många olika sätt. En benämning som ofta används nu är industriell symbios. Det finns redan idag en del lyckade exempel inom området och det är tydligt att intresset tydligt. Ofta är initiativen lokala och bygger på att flöden från en process ses som intressant input i en annan process och så vidare. I den senaste RE:Source-utlysningen inkom en handfull förslag som alla syftade till att möjliggöra industriell symbios på olika vis. Programledningen har också fått in motsvarande antal projektidéer för enskilda projekt inom industriell symbios. Dessvärre kommer majoriten av dessa förslag inte att kunna finansieras i nuvarande form pga att de idéer som inkom till utlysningen saknade den innovationshöjd som krävdes för att kunna motiveras till att vara ett innovationsprojekt. Relevansen och potentialen inom området uppfattades dock som god. För att en idé ska finansieras som enskilt projekt inom RE:Source ska det bidra till att området som helhet stärks, gynna många aktörer eller stärka innovationsinfrastrukturen. Tre punkter som dessa goda lokal individuella initiativ ofta faller på. Behovet av utveckling och aktivitet är tydlig, och förslagen presenteras oftast väldigt konkret, fokuserat och lokalt. Därmed är de intressanta för aktörer att delta i, men varken ett innovations- eller enskilt projekt inom RE:Source. Men utvecklingen av industriell symbios är viktigt för att vi ska uppnå ökad återvinning genom resurseffektiva och giftfria kretslopp. Programledningen ser därför att RE:Source kan bidra till att ta vara på de individuella projektens behov, kunskap och erfarenhet genom att skapa ett övergripande strategiskt paraplyprojekt som sätter alla de individuella resultaten i ett större perspektiv. Genom en gemensam satsning som gynnar områdets utveckling i stort och gynnar många aktörer, kan RE:Source genom ett enskilt projekt skapa ett strategiskt paraplyprojekt för utveckling av industriell symbios.

86 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT RE:Source ska ta vara på den lokala erfarenheten för att bygga den globala generella kunskapen! Mål Det övergripande syftet med det strategiska projektet är att skapa generell kunskap inom industriell symbios som lyfter utvecklingen inom resurs- och avfallsområdet. Detta kommer att uppnås genom att synergier mellan individuella avgränsade projekt identifieras och att generell kunskap genereras som stärker området och utvecklingen som helhet. Genomförande Projektplan En helt avgörande input till strategiska arbetet är att alla individuella projekten bidrar med resultat genom de gemensamma aktiviteterna. Delar av aktiviteterna kommer att utföras i samarbete med verktyget kunskapsdialog inom RE:Source. Aktiviteter Att samordna de individuella projekten så att integration och synergieffekter mellan dessa förenklas. Strukturerat inhämta resultat från de individuella projekten löpande under projekttiden. Arrangera två gemensamma arbetsmöten per år för att diskutera och analysera gemensamma resultat men också för att förenkla integration mellan projekten och de olika utmaningarna. Alla projekt inom RE:Source som rör industriell symbios måste delta. Även andra pågående projekt som är intressanta i sammanhanget är välkomna. Presentera generella och strategiska resultat för utvecklingen av industriell symbios årligen vid programmöten. Resultat/delmål 1. Dokumenterad kunskap och erfarenheter om vad som skapar fungerande samarbeten inom industriell symbios. 2. Ta fram utvärderingsmodeller/beräkningsverktyg för industriell symbios. 3. Ökad innovationshöjd och lärande hos de individuella projekten genom deltagande i det strategiska arbetet. Effekter RE:Source bygger strategisk och generell kunskap om industriell symbios som kommer bidra till utvecklingen av området hos många av dess aktörer. Innan projektstart ska den utvalda projektledaren inkomma med en detaljerad projektplan över hur projektet ska genomföras,fördelat på tydliga arbetspaket, inom ramen för den givna budgeten.

87 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Konstellation Uppbygganden av det föreslagna strategiska paraplyprojektet bygger på goda erfarenheter från Mistra Closing the Loop. En projektledare för det strategiska paraplyprojektet kommer att föreslås och motiveras av det strategiska rådet och därefter rekommenderas av programstyrelsen vid mötet den 23 september. De individuella projekten som utgör stommen i projektet ska vara fristående kompletta projekt som ska bli beviljade utifrån potential, relevans, genomförande och konstellation. Projekten behöver inte vara synkroniserade i tid eller i upplägg. Det övergripande ansvaret att resultaten lyfts till en generell nivå har det strategiska paraplyprojektet. Programledningens förslag är att de tiotalet initiativ som har inkommit till RE:Source genom utlysningen och som förfrågan om enskilt projekt får klartecken till att ta fram ett projektförslag på ett individuellt projekt inom RE:Sources strategiska satsning inom industriell symbios. Förslagen behandlas vid programstyrelsens möte den 23 september. Vid samma styrelsemöte beslutats också om RE:Source ska gå ut med en riktad satsning och efterfråga projektidéer som rör utvecklingen av industriell symbios med deadline till programstyrelsemöte i november. Resultatredovisning Årligen presentation på programkonferens eller dylikt. Modeller och resultat ska presenteras årligen via RE:Source digitala kanaler så att de kan nyttjas löpande under projekttiden. Slutpresentation av hela projektet genom ett seminarium/konferens där alla individuella projekten ingår. Nyttiggörande/Exploatering Områdets aktörer förväntas kunna nyttja den framtagna kunskapen genom att ta del av modeller och arbetssätt och direkt implementera dessa i den industriella symbios som man vill starta. Projektbudget Budgeten inom projektet är baserad på att det finns tio pågående individuella projekt samtidigt. Om denna mängd skulle öka betydande får projektledaren inkomma med förslag till reviderad budget. Medfinansieringen i projekt är baserad på att projektens deltagande i paraplyprojekt sker utanför deras individuella projektbudget och verksamhet.

88 Finansieringsplan Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source Deltagande 10 individuella projekt Total finansiering Varav RE:Source 60% Medfinansieringen är beräknad genom följande antagande: 5 arbetsmöten under projektperioden 4 timmar arbetsmöte, 1 timma förberedelse 2 personer deltar från varje projekt 10 projekt Timkostnad 825 kr/h Kostnadsfördelning Alla moment Projektledaren Deltagande 10 individuella projekt SUMMA

89 Process utformning utlysning nr 2 14 april Programledningsmöte för att diskutera möjliga inriktningar för kommande utlysningar och särskilt för utlysning nr 2 26 april Utskick medlemmar, uppmaning att inkomma (senast 13 maj) med synpunkter på inriktning för kommande utlysningar och särskilt för utlysning nr 2 31 maj diskussion/workshop i Strategiska rådet kring inriktning för utlysning nr 2 22 juni första utkast till utlysningstext till styrelse 29 juni styrelsemöte, återkoppling på första utkast 24 aug andra utkast till utlysningstext till strategiska rådet 31 aug strategiska rådet tar ställning till andra utkast, rekommendationer 15 sept tredje utkast till utlysningstext till styrelsen 22 sept - beslut vid styrelsemöte V 45 nov beslut Energimyndigheten V47 nov utlysning öppen V utlysning stänger

90 Utformning utlysningar RE:Source Utlysning nr 2 planeras öppna i nov 2016 Ytterligare 2 utlysningar (nr 3 resp 4) under perioden t o m 2018 Hur utforma utlysningarna för bidra till att uppfylla programmål och effekter enligt effektlogiken? Enkät utskickad till medlemmarna i april/maj), dock ej till akademi/institut Process för att utforma utlysning nr 2 i samverkan med strategiska rådet

91 Enkät om utlysningar Skickades till 62 medlemsorganisationer (ej akademi/institut) 8 svar; 4 privata företag, 4 kommunala företag (hälften hade deltagit i ansökan för utlysning 1) Resultat - Utlysning 1: för lite tid att skriva; info bör komma ut tidigare; bra med bredd på inriktningen - Kommande utlysningar: gärna breda, inte fokus på forskningshöjd utan miljönytta/potential Förprojekt; ja (5 av 8) Innovationsprojekt; ja (alla) Demonstrationsprojekt; ja (7 av 8) Större projekt/av programtyp; ja från 2 av 8, avvakta eller bevara bredden viktigt, hantera separat

92 Enkät: Utmaningar att adressera Praktisk exemplifiering av cirkulär ekonomi (t ex genom team av möjliggörare) Restmaterial - Metoder upparbetning/värdeökning restmaterial - Askor, slagg - Styrmedel/incitament/certifiering/kriterier (end-of-waste) - Material-hubbar/marknadsplatser Matavfall Växtnäring, Fosfor Batterier elbilar Hårdplast (ej förpackning) Energi; Koldioxid från avfallsbehandling Förorenade massor Framtidens avfallstransporter & logistiklösningar Förbättrad materialåtervinning Nyttiggörande överskottsenergi från avfallsbehandling

93 Enkät: andra aspekter Samverkan, nya konstellationer bör premieras Flerstegsbeviljanden ger mer valuta för pengarna Samutlysning med andra SIP:ar intressant framöver (t ex Metalliska, Lighter, Produktion, Bioinnovation), där det finns tydliga synergier

94 Kommande utlysningar nr 2-4 inom RE:Source Inspel från strategiska rådet vid möte Bör ha högre söktryck än för utlysning nr 1 Öka attraktiviteten för utlysningarna Underlätta: Annonsera i tid, längre utlysningsperiod Ta bort/undvik regler/kriterier som inte är nödvändiga, t ex ta bort övre gräns för sökt belopp på innovationsprojekt Ha inriktningar som tydliggör programmets karaktär/specialitet, att RE:Source inte är en diversebutik och erbjuder samma sak som andra program; begränsa oss till kärnfrågor I dagsläget är nyttiggörande av avfall kanske viktigare att lösa än minimerande Följ upp första utlysningen och vad som beviljats; identifiera var luckorna är i förhållande till Effektlogiken/effektmålen/resultat; löpande uppföljning av projekt och projektresultat viktigt. Beteendemönster/konsumtion/erbjudanden bör adresseras; drivkrafterna för att minimera avfall kommer komma från konsument/producent/styrmedel inte från återvinningsindustrin Sikta på projekt som har potential att leda till stora förändringar/strukturomvandlingar Isolerade/enstaka teknikorienterade projekt har svårt att bidra till förändring; Ha alltid med i våra FoI-utlysningar/projekt att besvara frågorna: kommer en teknisk lösning/process funka under nuvarande samhälleliga förutsättningar? Om ej, vilka förändringar/styrmedel krävs? Viktigt att programmet under kan bidra till att goda exempel/piloter i linje med effektlogiken kommer fram Metoder/lösningar för att ta hand om läckaget i avfallsflödet (= nedskräpning; t ex det som blir mikroplast, illegal/informell hantering, etc) viktigt Ev premiera nya projektkonstellationer i kriterierna Utlysningar som stimulerar att utveckla/sprida lösningar med stor global förändringspotential/exportpotential Om våra resurser/råvaror/energi var väldigt mycket dyrare, vilken utveckling skulle vi då satsa på i programmet? Lösningar som undviker användning/utnyttjande av primära resurser Lösningar för att avgifta kretsloppet och inte cirkulera alla material; avgöra vad som ska snurra runt och ej; men vad som är gift och giftfritt är ett rörligt mål Utlysningar för att stimulera mobilitet mellan akademi, företag, myndigheter också intressant

95 Förslag till inriktning utlysning 2 (utgångspunkt effektlogiken samt utfall utlysning 1) Utlysningen avser stödja utveckling, validering och demonstration av innovationsbaserade lösningar - inom RE:Source samtliga temaområden - som kan bidra till ökad återvinning och resurseffektivitet genom giftfria och resurseffektiva kretslopp (skrivning regeringsuppdrag extra medel). Vi ser gärna projekt som adresserar - framtidens utmaningar och som har potential att bidra till strukturomvandlingar inom området. - hela eller delar av värdekedjor, gärna med syfte att skapa systemlösningar och/eller värdecirklar. (Systemlösning = def). - digitaliseringslösningar med potential att bidra till omfattande effektivisering eller helt nya affärer med stor miljönytta inom området. Exempel på områden av särskilt intresse för utlysningen är Resurseffektivitet Produkter utformade för återbruk och tjänsteförsäljning Affärsmodeller och samarbetsformer för ökat återbruk och tjänsteförsäljning Påverkan av beteendemönster för mer resurseffektiv konsumtion Materialåtervinning Nya, sekundära materialkvaliteter och tillämpningar för dessa Effektiv avgiftning av avfallsströmmar som möjliggör ökat nyttiggörande av avfall Energi/näring Metoder för energiutvinning ur framtida, komplexa avfallsströmmar Biologiska processer som ger värdefulla produkter eller energi från avfall Övrigt Koncept för ökad insamling - Avfallsflöden/produkter: inga preferenser (dock avgränsning: ej gruvavfall, kärnavfall, ) - Typ av projekt Förprojekt, max 500 kkr (medfinansiering min 25%), max 6 mån Innovationsprojekt, Max 3 Mkr (medfinansiering min 50%), vilka yttre förutsättningar krävs för att innovationen ska lyckas, Demonstrationsprojekt, max 5 MKr (medfinansiering min 75%),

96 Bilaga 10a möte RE:Source besluts- och arbetsprocess för enskilda projekt Förslag till beslut: Processen för hur Enskilda projekt tas fram och beslutas förtydligas enligt förslaget nedan. Bakgrund och motivering VAD är Enskilda projekt? En möjlighet för programmet att beställa aktiviteter som behöver utföras för att RE:Source mål och effektlogik ska uppnås En möjlighet för programmet att vara mer involverade och ansvarig för att hur projekten genomförs och lyckas. Idéer kan både initieras från aktörer och RE:Source organisation En möjlighet för programmet att stödja kunskapshöjande aktiviteter som inte är av forsknings- och utvecklingskaraktär. Flödesbilden nedan beskriver schematiskt roller för idéformulering och beslutsprocess för enskilda projekt. Bilden är tagen från organisationshanboken. Förslag på besluts- och arbetsprocess nedan är ett förtydligande av den process som finns beskriven i 9.3 i organisationshandboken. De aktiviteter som kan genomföras som enskilda projekt är de som Gynnar många aktörer inom området, projektet kan dock utföras av ett mindre antal aktörer. Är en aktivitet som stödjer effektlogiken för att uppnå programmålen. 1

97 Bilaga 10a möte Ska vara av strategisk karaktär, programövergripande och har ett bredare perspektiv i grunden Stärker innovationsinfrastruktur snarare än specifika företag Maximalt SEK i offentliga medel samt medfinansiering i enlighet med utmaningens karaktär. Programstyrelsen kan göra undantag från maximal budget vid behov. Projektförslaget har tagits fram i en transparent process. Den föreslagna aktörskonstellationen är relevant för projektet, gärna sammankoppling av nya konstellationer. Hur kan idéer initieras? Aktörer identifierar behov och kontaktar programledningen RE:Source organisation identifierar behov och söker efter lämpliga utförare Process när förslaget kommer från aktörer Kortaste ledtiden från inkommen idé till beslut är 7-8 veckor 1. Den i programledningen som tar emot idén gör en första analys och diskuterar idén med hela programledningen, myndigheten och med berörda verktygsledare om idén uppfyller och lämpar sig för att ansöka om projektfinansiering genom enskilt projekt. 2. Om idéen verkar intressant för RE:Source ska förslagställaren inkomma med en beskrivning enligt den utökade projektsammanfattningen som därefter presenteras via LinkedIn. 3. Programledningen förser förslagställaren med mallar och tidplan för processen gällande för att inkomma med en komplett ansökan. 4. Ansökan används som underlag för Strategiska rådet för bedömning 5. Förslaget revideras enligt Strategiska rådets önskemål 6. Programledningen tar fram underlag för rekommendation som skickas till Programstyrelsen för vidare bedömning och rekommendation till myndigheten. 7. För att kunna erbjuda en väg för snabbare beslut så kan enskilda projekt som söker ett belopp under kr beslutas om av programledningen och myndigheten utan att först diskuteras och rekommenderas av strategiska rådet och programstyrelse Process när förslaget kommer från RE:Source Kortaste ledtiden från behov till beslut är 2 styrelsemöten ca 3 mån 1. Någon i RE:Source organisation lyfter och diskuterar behovet. Behovet konkretiseras av programledningen, strategiska rådet och godkänns av programstyrelsen 2. Utförare av projektet rekommenderas av strategiskarådet och programstyrelsen alternativt sökes efter via RE:Source hemsida. 3. När utförare är utsedda formulerar förslagställaren en projektansökan enligt mallen. Därefter samma process som ovan från punkt 4. 2

98 Bilaga 10b möte Förslag på förändringar i programkontor och strategiska rådet Strategiska rådet Förslag till beslut: Johan Sundberg, Profu ersätts av Jenny Sahlin Profu i det strategiska rådet. Bakgrund och motivering Med anledning av att Dr. Johan Sundberg, Profu, har anmält att han måste avstå sin plats i det strategiska rådet pga för hög arbetsbelastning, rekommenderar vi att Dr. Jenny Sahlin från samma företag övertar den platsen permanent. Jenny har många års erfarenhet från forskning och utveckling inom RE:Source innovationsområdet. För mera information hänvisar vi till Jennys bifogade kort CV. Programkontoret - Verktygsledare Policyanalys Förslag till beslut: Berit Gullbransson SP ersätt som verktygsledare av Fredrik Norefjäll SP. Bakgrund och motivering Med anledning av att Berit Gullbransson går i pension och att hon har anmält om att få lämna sin post i programkontoret rekommenderar vi att Dr. Fredrik Norefjäll ersätter Berit i denna roll från den 1 september. Fredrik har god känndom om delar av policyområdet utmaningar och Fredrik och Berit har jobbat nära varandra i flera år. För mer information om Fredrik hänvsiar vi till bifogade kort CV. 1

99 Profu i Göteborg AB Curriculum vitae 2016 Jenny Sahlin Personuppgifter Telefon arbete: ; jenny.sahlin@profu.se Född: 1972 Avfallssystemanalys: marknadsfrågor, policyanalys, miljökonsekvenser, resurseffektivitet, CSR, avfallsbehandling, kommunal planering, ekonomi. Energisystemanalys: marknadsfrågor, policyanalys, miljökonsekvenser, ekonomi Konsumtion, avfallsförebyggande, resurshushållning, hållbarhet. Marknadsutredningar bränslemarknader för fjärrvärme. Datorbaserade modellberäkningar inom avfallssystem Projektledning Huvudsakliga kompetensområden Arbetslivserfarenhet 2003 idag, Profu i Göteborg AB Mölndal Forskare, konsult, projektledare. Delägare, Styrelseledamot Uppdragsgivare är kommuner, energi- och avfallsbolag, branschorganisationer, universitet och myndigheter, i Sverige, Norge, Storbritannien Electrowatt-Ekono AB (numera Poyry) Göteborg Projektledare, teknisk konsult inom förbränningsteknik, rökgasrening Uppdragsgivare avfalls- och energibolag, pappersbruk Exportrådet (Numera Business Sweden) Madrid, Spanien Traineetjänst, konsult inom marknadsutredningar Trainee vid Exportrådets kontor i Madrid. Uppdragsgivare svenska företag som gör exportsatsningar. Arbete huvudsakligen inom miljö, energi och telekom. Akademisk utbildning Doktorand, Chalmers Tekniska Högskola Göteborg Doktorsexamen 2007 Systems aspects of increased Swedish waste incineration Institutionen för Energi och miljö. Arbetet studerade systemeffekter av ökad avfallsförbränning i avfalls- och energisystemet Universidad de Oviedo, Gijón, Spanien Erasmusstipendiat för maskinteknikstudier, inriktning energi och miljö, Escuela Técnica Superior, de Ingenieros Industriales, utbytesstudent ett läsår Chalmers Tekniska Högskola Göteborg Civilingenjörsexamen, (Maskinteknik, inriktning energiteknisk). Examensarbete på Målerifabriken, Volvo Personvagnar AB, och hade titeln Mass- och energibalanser för processvattnet i målerifabriken.

100 Övrigt 2015 Waste Refinery Ledamot styrgruppen för det strategiska nätverket Waste Refinery Mycket goda kunskaper i engelska (tal och skrift) och goda kunskaper i spanska (tal och skrift). Exempel på projekt Projektledare Acceptans för energiåtervinning från avfall Forskningsprojekt Finansiär Fjärrsyn. Marknadsanalyser avfallsbränsle, returträflis, importmarknader för RDF. Projektledare Bränslekvalitet Sammansättning och egenskaper för avfall till energiutvinning. Forskningsprojekt Finansiärer Waste Refinery, Avfall Sverige. Utvärdering av etappmål för hantering av hushållsavfall (2013), på uppdrag av Naturvårdsverket Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering, forskningsprojekt ( ), finansiärer: Waste Refinery, Avfall Sverige, Naturvårdsverket, Kretsloppskontoret, VA Syd och Sörab Projektledare Import av avfallsbränsle, Perspektiv på framtida avfallsbehandling, forskningsprojekt ( ), finansiär: Waste Refinery och Avfall Sverige

101 Fredric Norefjäll Fredric Norefjäll är jurist och ekonom och har de senaste 18 åren jobbat med dialog och samverkansprocesser för hållbar utveckling tillsammans med företag, myndigheter, landsting och många av Sveriges kommuner. Fredric har kontinuerligt utvecklat sin roll som processledare och är utbildad facilitator i förändringsledning (Appreciative Inquiry). Sedan 2011 är Fredric senior projektledare på SP och driver flera projekt kring innovationsupphandling och upphandlingens roll som styrmedel för omställning. Aktuella referenser Fredric är projektledare för PPI4waste som är ett H2020 projekt med fokus på upphandlingens roll i policymixen för att höja waste management chain till högre nivåer i the waste hierarchy och för cirkulära flöden. Fredric är projektledare för EU projektet Innocat som handlar om upphandlarens möjlighet att påverka en hållbar matkedja och mycket har kommit att fokusera på matsvinn i olika steg av catering kedjan. Mer konkret projektledning handlar det om i EU projektet PROBIS där det genomförs innovationsupphandling och implementeras piloter för energieffektivisering vid renovering av miljonprogrammet. I EU projektet Ecopol jobbade Fredric i tre år med frågor kring implementering av policy för att driva utveckling för eco innovation inom områdena: Hållbar upphandling, waste management and recycling och Internationlaisering av SME. Ecopol var ett partnerskap för programägare I sex EU länder och var en milestone I EU kommissionens Eco- Innovation Action Plan (EcoAP). Syftet med projektet var att: Identifiera och analysera lovande policys, styrmedel och andra instrument Lansera pilot för att testa policy/instrumenten i andra länder Utveckla rekommendationer för implementering av bättre policys/instrument Utöver Ecopol har Fredric varit delaktig i EU projekten CRM innonet, Recreate och Wastecosmart kring resursoch återbruksfrågor. Ett huvudspår utanför EU projekten är upphandlingens roll i en cirkulär ekonomi. Fredric leder upphandlingsarbetet i ett UDI steg 2 projekt om cirkulära affärsmodeller för möbler och ett projekt om utvärdering av tävlingsbidrag för Energimyndighetens Intelligent Energy Management tävling. Fredric driver SPs satsning på Innovationsupphandling och har medverkat i Upphandlingsutredningen, CMBs think tank kring innovativ upphandling, Upphandlingsmyndighetens motsvarande think tank.

102 PERSONDATA Namn: Fredric Norefjäll Född: Språk: Svenska, Engelska UTBILDNING, I HUVUDDRAG År 2010 År 1998 Kvalitetsteknik, Appreciative Inquiery (2010 Mittuniversitetet). Jur Kand. examen, Göteborgs universitet Fördjupningskurser: Kommersiell avtalsrätt, europeisk och amerikansk bolagsrätt, obeståndsrätt (verksamhetsöverlåtelser). Examensarbete: Due Dilligence vid företagsförvärv. År 1998 Ekonomie Magister examen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Fördjupningskurser vid Appalachian State University (USA): Survey of Investments, Financial Management, Investment Management, The Legal Environment of Business, Microcomputers in Business. Magisteruppsats: "Miljöfonder - risk, avkastning och..." Övriga universitetskurser: Psykologi, Intervju och samtalsmetodik, Juridik, Förhandlingsteknik, Miljövetenskap, Agenda 21 i praktiken, Kortare kurser: Affärsmannaskap (2012, Milega) Facilitator (2005, TSL Humanutveckling) Most/met SUMO metodik (2004, Ecoplan/Vägverket) Praktisk projektledning (2003, Wenell), Affärsplanering (1999, Competence), Påverkande försäljning (1999, Competence) ANSTÄLLNINGAR Fredric Norefjäll Konsult och delägare i Daxam Sustainable Solutions Fredric Norefjäll Konsult egen verksamhet i samverkan med Almhem Business Development AB och Koucky & partners AB Miljöbyrån Ecoplan AB Konsult med inriktning på processledning, miljöanpassad upphandling och miljökrav delägare och styrelseordförande Svenska Naturskyddsföreningen Handläggare för miljömärkningen Bra Miljöval, med ansvar för märkningen av godsoch persontransporter samt el År 2000 Handelshögskolan i Göteborg Assistent i forskningsprojekt om hållbara bostadsområden År Competence Individual Training AB Säljande konsult verksamhetsutveckling i mindre och medelstora företag År 1997 LaSalle University Philadelphia Projektassistent i Community outreach program urban reforestation

103 Bilaga 10c möte RE:Source strategidag 22 september 2016 Plats: Konferenscenter Industriparken, Chalmers, Göteborg Tid: (kaffe och macka innan och avslutar med middag) Syfte: Ökad kunskap om de strategiska dokument som finns och hur vi jobbar med dessa. Att ta fram ett strategiskt underlag för hur vi kan mäta vår väg mot att nå programvisionen Bli världsledande på att nyttiggöra och minimera avfall. Diskutera vilken betydelse vi lägger i programmet vision? den formuleringen Utrymme för olika funktioner inom RE:Source organisation att förstå varandras roller och ansvar Att diskutera kriterier för Enskilda projekt (om vi hinner!) Underlag som diskussioner under strategidagen kommer utgå ifrån. Programmål och programvision Programmets effektlogik Nulägesanalys och nyckeltal för innovationsområdet Program (grova drag) Introduktion till effektlogiken, koppling vision, effekter, resultat och aktiviteter Diskussion i grupper kring varje programmål. Har vi rätt aktiviteter för att nå målet, och för att kunna mäta utvecklingen? Presentation och diskussion om roller och ansvar för Programkontoret, SR, PS, Myndigheten, Bedömmargruppen Presentation och diskussion av projektet Nyckeltal- och nulägesalsanalys. 1

104 Bilaga 10c möte Deltagare på strategidagen Programkontoret Evalena Blomqvist, SP - Programchef Johan Felix, CIT - Innovationschef Åsa Stenmarck, IVL - Temaområdesledare Johan Eriksson, Swerea - Temamrådesledare Jelena Olsson, SP - Temaområdesledare Maria Kardborn, IVL - Programkommunikatör Ragnhild Berglund, SP- Programkommunikatör/administratör Anders Lagerkvist, LTU Verktygsledare Utbildning Berit Gullbransson, SP Verktygsledare Policyanalys Anneli Karlsson, SP Verktygsledare Kunskapsdialog Peter Heydebreck, Inno-Group Verktygsledare Kommersialisering och affärsutveckling Programstyrelsen Christer Forsgren, Stena Metall - Ordförande Weine Wiqvist, Avfall Sverige Vice Ordförande Karl Edsjö, Electrolux Henrik Kant, Göteborg Stad Elinor Kruse, Teknikföretagen Sigbritt Karlsson, Skövde Högskola Mats Williander, Viktoria Swedish ICT Bengt-Åke Andersson, E.ON Caisa Samuelsson, Luleå Tekniska Universitet Jill Nyqvist, Gästrike återvinnare Strategiskt råd Ingrid Näsström, Renova Ordförande Mats Eklund, Linköpings Universitet Anders Persson, Sysav Utveckling Johan Sundberg, Profu Göran Finnveden, KTH Hervé Corvellec, Lunds Univerisitet Erik Pettersson, Inrego Annica Carlsson, Naturvårdsverket Björn Haase, Höganäs Sweden AB Thomas Fägerman, Swerock AB Anders Kihl, Ragn Sells Tobias Richards, Högskolan i Borås 2

105 Bilaga 10d möte Programstrategisk arbetsuppgifter Förslag till beslut: RE:Source kommer att erbjuda sina medlemmar att delta i programstrategiska arbetsuppgifter genom en strategisk workshop den 27 september. Insatsen värderas till 3 timmar per person. Bakgrund och motivering I Samarbetsavtalet står följande Med Programstrategiska arbetsuppgifter menas arbete i Programstyrelse, Strategiskt råd, Programkontor samt revidering av långsiktiga och kortsiktiga programmål, uppdatering av programagenda samt kvalitetsgranskande och stöd till projekt. Medlemmar i RE:Source förväntas därför bidra till programmet med Naturainsatser förknippade med Programstrategiska arbetsuppgifter. RE:Source medlemmar har möjlighet att påverka RE:Source utveckling genom att påverka inriktningen och strategisk utveckling av programmet. Värdering av programstrategiska arbetsuppgifter ska godkännas av programstyrelsen. Nedan kommer ett förslag på värdering och genomförande av aktiviteten. Motivering till varför denna programstrategiska arbetsuppgift ska genomföras: Utlysningar är den största kanalen för hur RE:Source aktiverar medel och stödjer utveckling inom området. Därför är vilka frågor och hur dessa belyses en viktig strategisk del i utvecklingen av RE:Source. Att förankra och diskutera kriterier för enskilda projekt hos många av områdets aktörer genom RE:Source medlemmar ser programledningen som centralat för utveckling av RE:Source. Aktiviteten kommer att genomföras som en workshop för medlemmar i samband med Elmia Waste& Recycling den 27 september. Syftet med workshopen är att ge inspel till framtida utlysningar och strategiska satsningar inom RE:Source. Vilka frågeställningar är intressanta att fokusera på? Hur ska resurser kanaliseras? Genom innovationstävlingar, riktade utvecklingssatsningar, mobilitet mellan företag, utbildningsinatser mm. Vilka kriterier ska gälla för att avgöra när satsningar gynnar utveckling av området i stort och därmed kan finanserias som Enskilda projekt inom ramen för RE:Source. Arbetsuppgiften för medlemmen kommer bestå av input av fakta innan workshop samt deltagande vid workshop och analys av resultat efter workshoppen. Insatsen värderas till 3 timmar per person. 1

106 Bilaga 12a möte Årshjulet för RE:Source vart syns vi Följande aktiviter har RE:Source som program varit aktiva och synliga i under maj och juni 31 maj Konferens Sverige digitaliserar på riktigt 1 juni, Inbjudna att delta vid regeringens lansering av nya samverkansprogram 2 juni, Resurseffektiva affärsmodeller för framtidens textil- och konsumentprodukter, IVA frukostmöte Frukostmöten för att simulera och göra möjligheten om finansering via enskilda projekt i Stockholm (30 maj), Göteborg (2 juni) och Luleå (17 juni), Följande aktiviter är planerar där RE:Source kommer vara aktiva och synliga i under hösten 5 juli Almedalen RISE innovationstorg Trädgården, Kinbergs plats 3,Visby 7 juli Almedalen Innovationer för hållbart samhällsbyggande avgörande för att lösa Sveriges utmaningar!, Teaterskeppet, kajplats 10, Visby 7 september, Stockholm, Workshop nyckeltal för medlemmar och särskilt inbjudna 27 Sep Strategisk programaktivitet för medlemmar Elmia Waste& Recycling, 21 november KEMI- Konferens för giftfri miljö, Nov/dec Informationsmöte inför utlysningsöppnade Mera detaljer finns att ta del av i filen Årshjulet som finns i MAPPEN Programstyrande dokument på teamsiten. 1

107 RE:Source på Almedalen Bilaga 12b möte Rätt policy ger en framtid utan avfall Det går att bygga ett resurseffektivt samhälle om makthavare och bransch samarbetar Samhällets styrmedel är viktiga för att det ska bli möjligt att använda jordens resurser rätt och minimera avfallet. Resurs- och avfallsbranschen utvecklar ständigt nya lösningar det öppnar möjligheter för politiken att bygga ett resurseffektivt samhälle. Men för att lösningarna ska kunna utvecklas och spridas behöver de stöd från makthavare som agerar med framtidens bästa för ögonen. Dessa båda aktörer är alltså ömsesidigt beroende av varandra för att nå ett gemensamt långsiktigt mål. På kort sikt kan de dock ha konkurrerande mål. Det kan försvåra både policyarbetet och företagens spridning av innovativa lösningar. RE:Source vill undanröja hindren Det strategiska innovationsprogrammet RE:Source arbetar med flera olika verktyg för att skapa ett avfallsfritt och resurseffektivt samhälle. Ett verktyg är policyanalys, som ska påverka lagar och politiska beslut, internationella standarder och miljömärkningar. Vid en workshop i Almedalen presenterar RE:Source de intervjuer som gjorts med makthavare och branschfolk under våren och där flera av er har deltagit. Hur ser kartan ut över vårt gemensamma arbetsfält? Ser vi den på samma sätt? Var med och fortsätt diskussionen i Almedalen Hur kan vi skapa den goda relation mellan makthavare och bransch som krävs för att nå våra gemensamma mål? Vilka är de viktigaste policyfrågorna? Lagar, regleringar, forskningsfinansiering, standardisering, informationsspridning annat? Hur ska branschen driva frågorna för att nå framgång? Välkommen på workshop! Tidpunkt: Tisdag 5 juli kl Plats: Trädgården, Kinbergs plats 3, Visby Arrangör: RE:Source tillsammans med RISE Research Institutes of Sweden 1

108 Innovationer för hållbart samhällsbyggande avgörande för att lösa Sveriges utmaningar! Sverige står inför stora sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska utmaningar. Migration, urbanisering och klimatförändringar kräver fler bostäder, förbättrad infrastruktur och hållbara processer i alla led. Samhällsbyggnadssektorn är en viktig spelare när vi ska lösa detta; forskning och innovation är centrala instrument. Kraftfull samverkan krävs för att skapa hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och öka Sveriges internationella konkurrenskraft. Därför fyller de strategiska innovationsprogrammen en viktig roll. Nu står vi inför en ny forskningspolitisk proposition. Vilken roll kommer innovationsprogrammen spela där? Smart Built Environment, RE:Source och InfraSweden2030 arbetar för att stärka samhällsbyggnadssektorn genom digitalisering, grön smart infrastruktur och cirkulär ekonomi. Målen är att göra sektorn mer effektiv, mer resurssnål och mindre miljöpåverkande. För att nå dem krävs långsiktiga satsningar inte minst av politik och näringsliv. Seminariet är ett samarbete mellan tre strategiska innovationsprogram inom samhällsbyggnad - Smart Built Environment, Re:Source och InfraSweden2030. Tid: Torsdag 7 juli klockan 10:30-11:15 Plats: Teaterskeppet, kajplats 10, inre hamnen i Visby Deltagare: > Anita Aspegren, Avdelningschef, Energimyndigheten > Maja Fjaestad, fd statssekreterare > Elinor Kruse, Ansvarig Miljöfrågor, Teknikföretagen > Maria Krafft, Måldirektör, Trafikverket > Representant från någon kommun > Olle Samuelson, programchef, Smart Built Environment > Nicole Kringos, programchef, InfraSweden2030 > Berit Gullbransson, verktygsledare för policyanalys, RE:Source Moderator: Ulrika Fjällborg