Miljö - och ekonomigruppen PROTOKOLL FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN MARS 2009 I OSLO

Transkript

1 Miljö - och ekonomigruppen PROTOKOLL FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN MARS 2009 I OSLO Torsdagen den 12 mars kl Möteslokal: Finansdepartementet, Akersgata 40 Fredagen den 13 mars kl Möteslokal: Soria Moria Hotell, Voksenkollveien 60 Närvarande: Ulrika Lindstedt, ordförande Maria Vuorelma, sekreterare Magnus Cederlöf Stig Arve Malmedal Øyvind Lone Jørgen Schou Alf Therkildsen Frånvarande: Mattias Ankarhem Gustav Teir Hrafnhildur Þorvaldsdóttir Sigurður Guðmundsson Naturvårdsverket, Stockholm Miljöministeriet, Helsingfors Miljöministeriet, Helsingfors Finansdepartementet, Oslo Miljöverndepartementet, Oslo Miljöstyrelsen, Köpenhamn Økonomi- og Erhvervsministeriet, Köpenhamn Finansdepartementet, Stockholm Finansministeriet, Helsingfors Miljöministeriet, Reykjavik Finansministeriet, Reykjavik 1. MÖTET ÖPPNAS Mötet öppnades kl GODKÄNNANDE AV MÖTESAGENDAN Mötesagendan godkändes. 3. REFERATET FRÅN MÖTET I ÞINGVELLIR DEN Mötesreferatet godkändes. 4. BUDGET 2009 I budgeten för år 2009 är DKK reserverat för olika projekt. För sekretariatet budgeterades DKK, vilket leder till en total budget på DKK för år ÄK- Finans har beviljat medel för sekretariatet DKK; övriga medel beviljas efter ansökan per projekt. Från ÄK-M har ansökts DKK, men de besluter om beviljade medel först Från år 2008 överfördes en del pengar; DKK i form av bundna medel samt DKK i form av fria medel.

2 Se bilaga 1 för en mer detaljerad översikt över budgeten. Sekreteraren presenterade budgeten. ÄK-M och ÄK-Finans har beviljat gruppen medel enligt den planerade budgeten i arbetsprogrammet. Dvs. budgeten behöver inte korrigeras. Fr.o.m. nästa år kommer ÄK-Finans att godkänna förslag till arbetsprogram och bevilja understöd på basis av den, såsom ÄK-M gör. De fria medlen diskuterades och det konstaterades att det finns en hel del fria medel. Dessa pengar bör inte sparas utan, om möjligt, användas till att starta ett nytt projekt ännu i år, även om en viss buffert kan vara bra att ha. Inga större förändringar verkar komma att ske med tanke på budgeten för år Den kommer antagligen att vara i samma storleksklass som tidigare, dvs. ca DKK. - Koordinatorn kontaktar ÄK-Finans snarast och ansöker om DKK till projektet om EUs utsläppshandel och auktion - Fria medel bör användas för att starta ett nytt projekt i år 5. PROJEKTSTATUS 5.1. PROJEKT SOM SKALL PÅBÖRJAS EU:s utsläppshandel effekter av auktion. Budgetförslaget var ursprungligen DKK men har nu höjts till DKK för att täcka kostnaderna för publicering av rapporten. Econ Pöyry utför projektet. Projektledare är Berit Tennbakk. Syftet med detta projekt är att i detalj analysera makroekonomiska effekter av en övergång till auktionsförfarande inom EU:s utsläppshandel för de nordiska länderna. Analysen gäller de vanligaste makroekonomiska indikatorerna samt intäkternas statsfinansiella betydelse. Projektet bidrar med kunskap om hur de nordiska marknaderna och konkurrensförhållandena skiljer sig från den mellaneuropeiska situationen i detta sammanhang. Frågor som berör kol läckage (carbon leakage) kommer också att behandlas inom ramarna för projektet. Arvodet höjdes från DKK till DKK för att täcka publiceringsavgifterna. - Nu när vi höjt arvodet till DKK så har vi förbundit oss till att trycka upp rapporten. - Magnus tog på sig att ha särskilt ansvar för detta projekt. Två ytterligare kandidater för denna uppgift är Mattias och Bjarne som inte deltog på mötet. Vid kontakt efter mötet har Bjarne accepterat att tillsammans med Magnus ha särskilt ansvar för detta projekt PÅGÅENDE PROJEKT Offentlig upphandling. Projektets budget är allt som allt DKK, av vilken DKK är för år Projektet utförs i samarbete med NMRIPP. NMRIPP (som heter HKP sen början av år 2009) bidrar med DKK. Konsulten för projektet är Planmiljø från

3 Danmark. Projektledare är Bjorn Bauer. Projektet startade 1 augusti 2008 och skall levereras i sin helhet Projektet syftar till att identifiera metoder för att bedöma kostnader och miljöeffekter av att ställa miljökrav i offentlig upphandling och att analysera när miljökrav i offentlig upphandling är mer effektivt i förhållande till andra styrmedel. Projektet skall försöka belysa vilka kriterier, egenskaper eller omständigheter som är kännetecknande för produktgrupper för vilka miljökrav i offentlig upphandling kan vara ett särskilt effektivt styrmedel att använda. Projektet skall vara till nytta i samtliga nordiska länder vid revideringarna av de nationella handlingsplanerna för grön offentlig upphandling. Øyvind tyckte att projektet bör inriktas mer på konkreta fallstudier där man har ställt miljökrav för viss produktgrupp. Vad har det kostat, vilka miljöeffekter har det fått och vilka andra styrmedel verkade i förhållande till produkterna? Detta skulle göra projektet mer konkret och mindre abstrakt. Øyvind: I projektgruppen taxi and coach service skall färjor inte glömmas bort. Dataunderlaget för hur de offentliga inköpen ser ut är lite föråldrat, men det finns inte heller något färskare. Det diskuterades att en möjlig utvidgning av dataunderlaget till resten av de Nordiska länderna kunde vara en naturlig fortsättning på projektet. En viktig del av uppdraget är att komma med råd om för vilka produktgrupper miljökrav i offentlig upphandling är ett effektivt styrmedel. (står i anbudsinbjudan) Det finns än så länge inte med i rapportutkastet. - Gruppen önskar att PlanMiljø skulle besöka de nämnda referensgrupperna i de olika länderna istället för att ordna en workshop. Det skulle innebära ett möte i varje land. - Jørgen tar kontakt med Plan Miljø. - Gruppen har fått en statusrapport Projektet skall vara slutfört Betalning och förvaltning av ekosystemtjänster. För projektet har allt som allt budgeterats DKK. Av fria medel år 2008 har DKK reserverats för projektet, och överförts till Arbetsgruppen natur-, friluftsliv och kulturmiljö (NFK) bidrar med DKK. NFKs aktiviteter överfördes till TEG i början av Projektet påbörjades 2008 och skall slutföras under Econ Pöyry genomför projektet. Projektledare är Henrik Lindehjelm. Projektet skall ge en översikt över olika metoder och medel för betalning och förvaltning av ekosystemtjänster. Målsättningen är att minska förlusten av biologisk mångfald och övriga miljöproblem, genom att i vara ta deras ekonomiska värde. Man strävar efter att ge praktiska råd om vilka metoder och system för betalning och förvaltning av ekosystemtjänster som kan tillämpas på olika områden och för olika ekosystemtjänster. Dessa råd är anpassade till de nordiska marknaderna. Väldigt kort statusrapport. Det borde skrivas i kontraktet att statusrapporten skall vara mera än NMR blanketten. Statusrapporten behöver inte vara enligt NMRs mall, dvs det räcker inte med minimikravet. En statusrapport skall visa hur rapporten håller på att utformas. Minimikravet är en innehållsförteckning samt en kort text under varje rubrik där det framgår vad som kommer att behandlas. Detta skall i fortsättningen klargöras till konsulterna.

4 - Koordinatorn ser till att statusrapporterna uppfyller gruppens önskemål i fortsättningen. - Øyvind ringer och talar med Henrik och förklarar vad vi vill ha av projektet. - Utkast av hela rapporten skickas så att det kan diskuteras på mötet i september. - Slutligt utkast där kommentarerna tagits i beaktande. - Projektet skall vara slutfört Ekonomiska analyser av klimatproblemet. Till projektet har allt som allt budgeterats DKK av vilka DKK har flyttats över till år Projektet utförs av Michael Hoel och startades i september Projektet avslutas i maj 2009, för att kunna marknadsföras i god tid före klimatmötet i Köpenhamn år Projektet bidrar med viktig information för att kunna utvärdera ländernas klimatstrategier och framtida klimatavtal. Utöver en grundlig analys av de bakomliggande ekonomiska teorierna till klimatproblemet, analyseras centrala studier kritiskt för att underlätta jämförbarheten och tydliggöra orsaker till varför resultat skiljer sig åt. Projektet strävar efter att förse nordiska myndigheter med verktyg som kan användas för att värdera egna och andra länders klimatpolitik, samt även för att utarbeta framtida klimatavtal. Litteraturlistan kan utökas. - Arbetsgruppen lämnar synpunkter på rapporten skriftligt till sekreteraren senast kl Sekreteraren sammanfattar synpunkterna och sänder dem till konsulten Alla gruppmedlemmar har ansvar för att kolla rapporten. - Rapporten, eller delar av den, skall presenteras på finansministermöte i maj. - Slututkast i slutet av april. - Sekreteraren meddelar Michael Hoel genast när vi vet när finansministermötet är Styrmedelsrapport. Styrmedelsrapporten är ett regelbundet återkommande projekt som sattes igång i slutet av 2008 och skall vara slutfört år Projektets budget är allt som allt DKK av vilket DKK har ansökts för Ytterligare finansiering för projektet kan ansökas år Econ Pöyry utför projektet. Projektledare är John Magne Skjelvik. Projektet består av två delar. Den första delen analyserar användningen av olika ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken i de olika nordiska länderna. Tidigare styrmedelsrapporter har haft ett specialkapitel av särskilt nordiskt intresse. Specialkapitlet i det projekt som nu startas upp analyserar på vilka områden det råder dubbelreglering av miljöpolitiken i de nordiska länderna. Projektet presenterades av Henrik Lindhjem och John Skjelvik från Econ Pöyry. - Arbetsgruppen lämnar synpunkter på rapporten skriftligt till sekreteraren senast kl Sekreteraren sammanfattar synpunkterna och sänder dem till konsulten Alla gruppmedlemmar har ansvar för att kolla rapporten. - I maj: utkast på del 1 och 2 där kommentarerna har tagits i beaktande för del 1. - Slututkast i slutet av augusti

5 Ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet, fas 4-5. Detta är ett samarbetsprojekt med kemikaliegruppen och fortsätter från år Hela budgeten för projektet har varit DKK. Från år 2008 har DKK flyttats över till 2009 för projektet. Konsulten är Patrik Söderholm och referensgruppen består av Jörgen, Ulrika samt två representanter från kemikaliegruppen. Efter att fas 1-3 av projektet slutfördes fortsatte projektet till faserna 4-5. Det var meningen att projektet skulle slutföras men det blev uppskjutet till Syftet med denna studie är att, mot bakgrund av de erfarenheter som finns av skatt på kemikalier i de nordiska länderna, undersöka vilka möjligheter som finns att i större utsträckning än i dag nyttja ekonomiska styrmedel för att minska användningen av miljöfarliga kemikalier. Tanken är att resultatet av en sådan studie ska kunna fungera som underlag för om man i ett enskilt nordiskt land, på nordisk nivå eller inom EU vill driva frågan om ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet. Rapporten täcker upp de frågor som projektplanen innehåller. En intressant rapport på ett svårt område. Väl balanserad när det gäller bedömning av ekonomiska styrmedels potential. Det saknas en del vad gäller analysen av hur ekonomiska styrmedel fungerar i relation till befintlig reglering. Som läsare får man allmänna intrycket att potentialen är rätt liten, kanske framförallt utifrån de tre fallstudierna, men rapporten drar ändå slutsatsen i sammanfattningen att det finns en relativt stor potential. Frågan blir hur representativa fallstudierna är. Ev. behöver det tydliggöras vad som ligger till grund för olika slutsatser. Framförallt den tredje fallstudien ter sig så här i efterhand som lite tveksam. Ekonomiskt styrmedel känns lite långsökt. Dessutom är fallstudierna för detaljerade och oanvändbara pga detta. Det finns mycket intressant i rapporten men i sammanfattningen saknas en del av detta behövs kanske lyftas mer till slutsatserna. Magnus: från Finlands synvinkel är inte öronmärkning bra. Det rekommenderas inte direkt men det är inte långt ifrån. - Gruppen bestämmer när rapporten är färdig om den skall tryckas upp eller inte. - Arbetsgruppen lämnar synpunkter på rapporten skriftligt till sekreteraren senast kl Sekreteraren sammanfattar synpunkterna och sänder dem till konsulten Alla gruppmedlemmar har ansvar för att kolla rapporten. - Slutliga rapporten skall vara färdig en månad senare, dvs Efter mötet har Ulrika varit i kontakt med Patrik som har accepterat tidsplanen AVSLUTADE PROJEKT Inga projekt har avslutats sen förra mötet ÖVRIGA PROJEKT Ekonomiska aspekter av energieffektiviseringar inom byggsektorn i Norden. Projektet är ett samarbetsprojekt med NMRIPP och startades hösten 2008 Projektet erhöll finansiering år Projektet utgör en fortsättning av projektet Gröna marknader och renare teknologi".

6 Rapporten presenterades av Karin Ibenholt från Econ Pöyry. Projektet presenterades i januari för HKP (dåvarande IPP). - Arbetsgruppen lämnar synpunkter på rapporten skriftligt till sekreteraren senast kl Sekreteraren sammanfattar synpunkterna och sänder dem till konsulten Alla gruppmedlemmar har ansvar för att kolla rapporten. - Rapporten skall enligt kontraktet vara färdig i slutet av mars 6. DISKUSSION OM PROJEKT FÖR ÅR 2010 Arbetsgruppen brukar traditionellt ha tre projekt per år aktiverade. Under mötet i september 2008, diskuterades följande teman för möjliga projekt: Transporterna är viktiga i klimatdiskussionen eftersom de står för en stor andel av utsläppen av klimatgaser och kan därmed utgöra ett intressant fokusområde. Här finns möjlighet till samarbete med HLG och projektet skulle kunna fungera som en uppföljning till CO2 projektet. Vi var inte 100 % nöjda med trafik- och klimatprojektet. Resultaten var löst hängande och kändes halvfärdiga. Projektet kunde gott utvidgas. Rapporten fick bra publicitet, mycket beroende på NGO:s goda kontakter med journalister. Det borde vi sträva efter också med de andra projekten. - Øyvind och Jørgen tar fram en projektskiss till nästa möte. - Storlek: DKK Problematiken kring Östersjön, bland annat handel med utsläppskvoter i Östersjön, är ett annat ämne som vår grupp kunde bidra till (i samarbete med HLG). Problem med lokalisering. Saken berör alla EU länder runt Östersjön. Är detta aktuellt mera? Nefco gjorde ett projekt om ämnet för ett år sedan. Projektet bevisade att det är möjligt med utsläppshandel i samband med Östersjön, men pekade också på många problem. Gruppen visade inget större intresse för projektet. - Magnus skickar länken till Nefcos rapport - Projektet stryks från gruppens agenda för närvarande

7 Gruppen kunde också behandla kvothandeln inom sjöfart och framsteg inom IMO. Det är inte säkert om ett nordiskt projekt behövs. IMO utreder saken tillräckligt bra. Det verkar inte som om det skulle hända mycket på den här fronten. Om projektet skall genoföras skulle det göras tillsammans med gruppen för Akvatiska ekosystem. - Ämnet är aktuellt - Stryks, trots detta, från gruppens agenda. Ämnet diskuterades inte. Livsmedel är ett mycket aktuellt tema, vars miljöekonomiska effekter kan tangeras från flera olika håll. - Tas upp till behandling på mötet i september. En litteraturstudie om olika alternativa välfärdsmått till BNP kunde också vara intressant att utföra. På "Beyond GDP-konferensen" kom man fram till att det inte finns ett klart alternativ utan många olika, som tar i beaktande olika aspekter. Svårt ämne. Vad skall tas i beaktande? T.ex. klimatfrågor påverkar välmåendet märkbart. - Skulle vi få något nytt av en analys om detta? - Stryks från vår agenda Teman kring klimatförhandlingar och implementering av olika klimatstrategier kommer också att vara aktuella ännu inför Diskuterades endast snabbt på mötet. - Tas upp på mötet i september. Övriga projekt Ekonomiska krisen och förhållandet till miljöpolitiken

8 Den här ekonomiska krisen är annorlunda än tidigare. Den kommer att leda till strukturella förändringar. Den tunga industrin kommer att minska i vikt. Vi kommer in i en period med lägre tillväxt än hittills. En följd kan bli stora förändringar inom miljösektorn. Vad skall man vara uppmärksam på för att minimera de negativa och maximera de positiva effekterna? Två delar: Fas 1) (se Magnus projektskiss) a) uppföljning av hur krisen har inverkat på miljöbelastningen. Har gått åt båda hållen, speciellt med klimatfrågor. Långsiktig approach. b) miljörelaterade investeringar i förhållande till andra investeringar Fas 2) Stimulanspaketen Tyngdpunkten borde vara på hur paketen har utformats. Vi borde gå längre än vad länderna själva säger. Detta är grön stimulans är inte allt. Man borde se på helheten. Vad har alla åtgärder för miljöeffekter? Också negativa effecter bör beaktas! Ulrika: egentligen tre delar: 1. effekter på miljön på lång sikt 2. hur bör man göra, enligt teorin och exempel från andra länder 3. hur gör vi det? Dessa kunde också vara ett (större) projekt. Stig Arve menade att detta kunde vara en utvidgning av projektet "Ekonomiska analyser av klimatproblemet". Projekten kunde köras simultant, men så att fas 1 är lite före fas 2, så att resultaten kan utnyttjas i det andra. Vi skall inte dubblera OECD:s arbete i den här frågan. Fas 1 kunde sättas igång redan nu och fas två på mötet i september. Då vet vi vad OECD har tänkt göra. Många instanser är upptagna med det här, både på EU-nivå, olika länder och OECD. - Magnus skriver projektskiss i punktform - Samtliga gruppmedlemmar kommenterar förslaget - Gruppen anlitar direkt någon utförare. Gruppen kunde ha ett möte med utföraren, för att komma fram till ett projektförslag tillsammans. - Samtliga gruppmedlemmar funderar på möjliga utförare. Michael Hoel föreslogs som första alternativ för fas 1. En akademisk utredare vore bättre än en konsult, med tanke på projektets karaktär. - Storlek: DKK - En del av årets fria medel används för att finansiera en del av projektet. Första utbetalningen skall ske i år. - Hela projektet (fas 1 och 2) kunde vara färdigt i februari-mars Diskuterades kort. Globalt klimatfotavtryck - Øyvind utarbetar ett projektförslag till nästa möte som skall behandla en studie av olika alternativa sätt/mått att mäta globala fotavtryck.

9 "Mjuka styrmedel" Diskuterades kort. Litteraturstudie. - Jørgen och Ulrika utarbetar ett projektförslag till nästa möte som ska behandla en genomgång av gjorda utvärderingar av s.k. mjuka styrmedel (som information och miljömärkning). Utvärderas dessa styrmedel? Vad visar utvärderingarna? Vilka slutsatser kan dras? På sitt möte behandlar ÄK-M bland annat "Plan for overgangen til en ny arbejdsgruppestruktur". Vissa av punkterna i planen är intressanta med tanke på MEGs framtida projekt. Tvärsektoriellt samarbete (s. 7) - Samarbete mellan ÄK-M och ÄK-NE om klimat energi/transport. Energi och transporter har utpekats som ett intressant samarbetsområde av Generalsekreteraren och kommer att ingå i den planerade påfyllnaden av globaliseringspuljen för Klimat (s.9) - Den gemensamma Klimatgruppen med energisektorn har lagts ned och därför kan det finnas utrymme att starta tvärsektoriella projekt med energisektorn. - Projektförslag som relaterar till klimat kan hämtas från t.ex. hållbarhetskonferensen i Odense, One small step. Konferensen resulterade i ett antal handlingsförslag om bl.a. - transporter, mobilitet och tillgänglighet, - samhällsplanering och byggnation, - konsumtion, - biodiversitet som klimatregulator och - energieffektivitet och förnybar energi. Vid val av projekt för år 2010 bör arbetsgruppen sträva till att de krav som den nya miljöhandlingsplanen ställer uppfylls, samt de allmänna krav som finns i rutan nedan.

10 Som under tidigare år bör det finnas en balans mellan miljö- och finansrelaterade projekt i nästa års arbetsprogram. Från miljösidan uppmanas gruppen ta hänsyn till vilka projekt som uppfyller miljöhandlingsprogrammets mål, vilka resultat man önskar nå både med tanke på fackligt innehåll och till den politiska nivån/internationelle möten och förhandlingar. Även den nordiska strategin för hållbar utveckling är viktig för denna grupps projekt, med tanke på finansieringsmöjligheterna med utomstående medel. Även de signaler som kommit från ÄK-F om politiskt intressanta projekt bör hållas i minnet samt en strävan efter att bidra till en balanserad ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar tillväxt i Norden. Vidare bör ett samarbete skapas med de andra arbetsgrupperna under NMR/miljö. Några punkter att minnas, som kommit fram vid tidigare års projektdiskussioner: Nya projekt borde vara kopplade till aktuella frågor, för att få ett mervärde ur projekten för det dagliga arbetet. Det är dock en balansgång, eftersom projektcykeln är rätt lång, så allt för dagsaktuella problemställningar är svåra att behandla. Projektet borde vara aktuellt både för miljö- och ekonomisektorn. Politiskt aktuellt eller teoretiskt nyskapande. Antingen ett kort eller långt projekt. Finanssektorn är dock ovillig att binda sig vid långa projekt, vilket kunde lösas med att man har ett projekt i delar med enskilda avrapporteringar. Man borde sträva efter projekt som ger ny kunskap, men man brukar ha nordiska komparativa analyser, som man går vidare med från något enskilt land. Viktigt att försöka fånga upp nationella arbeten man kan gå vidare med. - Nya projektidéer är fortfarande välkomna! 7. INFORMATION FRÅN MILJÖ- OCH FINANSSEKTORN, NMR Information från NMR:s sekretariat. Mats Ekenger berättade om ÄK-M. Gruppens mandat är godkänt och budgeten beviljad. En sak som har diskuterats är de relativt höga kostnaderna av gruppens sekretariat. I större grupper är andelen 10 %, I MEG ca. 30 %. Frågan togs inte upp på ÄK-Ms senaste möte, men det kan vara att det tas upp på nästa. Gruppens budget diskuterades. Slutsatsen var att finns det bra projekt så finns det pengar. Publicering diskuterades. Minimiupplagan är st. - En lista över instanser dit gruppen vill att gruppens rapporter skall skickas sammanställs av sekreteraren och skickas till NMRS. Samtliga gruppmedlemmar skickar önskemål på vem som skall vara med på listan till sekreteraren. 8. MILJÖHANDLINGSPROGRAMMET OCH ME-GRUPPENS MANDAT - Gruppens mandat för har godkänts - Maria, Jørgen och Jakup deltar i MHP-seminariet i Köpenhamn AKTUELLA HÄNDELSER

11 OECD Gruppens medlemmar berättar om aktuella händelser. Aktuellt från länderna Gruppens medlemmar ger en kort presentation (max 5 minuter) av aktuella händelser i respektive länder på miljö- och ekonomiområdet som har ett nordiskt intresse. Länderna uppmanas sända sekreteraren ett skriftligt sammandrag före mötet, om uppgifterna skall finnas med i mötesprotokollet. - Gruppens medlemmar skickar in informationen till sekreteraren så fort som möjligt (se bilaga) 10. NÄSTA MÖTE Mötesländerna har hållits enligt följande schema Danmark-Finland-Island-Sverige-Norge. Därmed föreslås nästa möte vara i Danmark. - Nästa möte hålls i Danmark. 11. ÖVRIGA FRÅGOR Inga övriga frågor diskuterades. 12. MÖTET AVSLUTAS Mötet avslutades kl

12 BILAGA. AKTUELLT FRÅN LÄNDERNA. Sverige Klimatproposition kommer i mars 2009 Nya miljöbilar befrias från fordonsskatt under de första fem åren 1 januari 2010, Koldioxidrelateringen i fordonsskatten ökar. Skatten höjs från och med 2011 med 5 kronor för varje gram koldioxid en bil släpper ut. Fordonskatten på dieselbilar sänks. Energiskatten på diesel höjs i två steg med sammanlagt 40 öre per liter, 1 januari 2011 och 1 januari Fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar sänks. Skatten på förbränning av hushållsavfall slopas från den 1 september Dagens nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva företag (den s.k. 0,8 procentregeln) föreslås fasas ut i två steg. Nedsättning av koldioxidskatten för uppvärmning inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk samt industri som inte omfattas EU:s system för handel med utsläppsrätter föreslås minska. Havsmiljöproposition kommer 17 mars 2009 Fokus på åtgärder för att minska jordbrukets påverkan på havsmiljön, bl.a. 700 miljoner kronor på miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket fram till 2013, 40 miljoner kronor till att främja hållbara produktionsmetoder och minska fosforförlusterna, 35 miljoner kronor till storskalig utbyggnad av musselodling och 35 miljoner kronor till projektering av våtmarker. Projekt på Naturvårdsverket Naturvårdsverkets redovisade regeringsuppdrag i december 2008 med förslag om ett sektorsövergripande avgiftssystem som skapar incitament att uppnå en önskad belastningsreduktion av kväve och fosfor till Östersjön och Västerhavet till lägsta kostnad: Resultatet rapporterades i december 2008 i rapport 5913 Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor. Nytt regeringsuppdrag till Naturvårdsverket att vidareutveckla förslaget till modell för avgiftssystem som kan bidra till att på ett kostnadseffektivt sätt minska övergödningen (kväve och fosfor) i Östersjön och Västerhavet. Därefter pilotstudie. Klart 1 april Regeringsuppdrag om ekonomiska aspekter om människans påverkan på Östersjön och Västerhavet:

13 Delrapport om ekonomisk värdering av ekosystemtjänster: The economic value of ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak - Existing information and gaps of knowledge av Tore Söderqvist. Projekt som med syfte att ta fram förslag till monetära schablonvärden för miljöförändringar och ekosystemtjänster med tillhörande riktlinjer för hur dessa värden ska tillämpas. Med hjälp av dessa schablonvärden ska myndigheterna kunna göra övergripande och jämförbara beskrivningar av förändringar av ekosystem och i miljön som följer av åtgärder för att nå miljömålen. Klart december Utförs av Enveco Miljöekonomi AB Finland - Den nya klimat och energistrategin behandlas i riksdagen - kommer att innebära övergång från direkta stöd till feed-in tariffer för förnybart, också windfall skatt diskuteras. Möjlighet till mera kärnkraft signaleras, men inga detaljer om hur mycket. Underlaget för strategin har i viss mån föråldrats i och med den ekonomiska krisen. - Regeringen håller på att utarbeta en framtidsredogörelse. Den kommer att ha långsiktig klimatpolitik som tema. Målsättningar för 2050 kommer att ställas upp. Redogörelsen skall ges till riksdagen före sommaren. - MKB-processen om gasledningen i Östersjön (Ryssland-Tyskland) har kört igång med hörande av allmänheten. Hittills har frågan inte politiserats utan diskussionen handlar främst om miljöeffekterna. - En utredning om en reform av avfallsskatten är på slutrakan. Fokus är inställt på beskattning av olika avfallsfraktioner. - En utredning om en reform av bränslebeskattningen är på slutrakan. Avsikten har varit att analysera möjligheterna att basera beskattningen på miljöeffekterna i högre grad än nu. Utredningen blir klar under våren. - OECD har gjort en utvärdering av Finlands miljöpolitik. Rapporten publiceras sommaren En utredning om miljöns tillstånd i Finland har publicerats i början av året. Många indikatorer tyder på förbättringar i miljöns tillstånd men problem finns fortfarande. Främst gäller det den ökade användningen av naturresurser och klimatförändringen. Norge - Forslag om tiltak mot spredning av fremmede arter i ballastvann:

14 - Stor tilslutning til NOx-avtalen med næringslivet: - Sterk økning i miljøbudsjettet for 2009: - Nye tiltak for sikrere opphugging av skip: - Oppnevning av et utvalg for klimatilpasning: - Trillemarka-Rollagsfjell naturreservat vernet: d= Oppnevning at et strategisk råd for miljøteknologi: - Som en del av regjeringens krisepakke bevilges 350 millioner kroner ekstra til miljøvern og kulturminner: ng.html?id= Oppnevning av et utvalg for tiltak mot miljøgifter: Perspektivmeldingen 2009 med oppdaterte framskrivinger av utslipp til luft (kap. 7, fra side 145): - Etatsgruppen Klimakur 2020, som skal vurdere virkemidler og tiltak for å oppfylle klimamålet for 2020: Danmark Skattekommission Skattereform Grønne afgifter

15 Den danske Skattekommission har offentliggjort forslag til Skattereform Lavere skat på arbejde som også indeholder forslag til grønne afgifter, se 3.amazonaws.com/lavere_skat_paa_arbejde_sammenfatning.pdf og hele rapporten 3.amazonaws.com/lavere_skat_paa_arbejde.pdf Regeringens forhandlingsudspil Forårspakke 2.0 Vækst, klima og lavere skat, se elser/2009/02/forarspakke_2_0.ashx Og den politiske aftale om en skattereform der blev resultatet, se %202.0/aftale_forarspakke_2%200_web.ashx Det Miljøøkonomiske Råd Det Miljøøkonomiske Råd har offentliggjort sin årlige rapport, der i år behandler implementering af EU's vandrammedirektiv, Grønne afgifter, energifremskrivning og regulering af de ikke-kvote-regulerede sektorer. Se Library/Publikationer/Rapporter/Milj%F8_2009/Disk/Hele%20pub.pdf Bæredygtig transport Regeringen har indgået aftale om en grøn transportpolitik, se Library/trafikministeriet/Publikationer/2009/En_groen_%20transportpolitik.pdf Library/trafikministeriet/Publikationer/2009/Pressetabel%20- %20Endelig%20oversigt%20svarende%20til%20aftale%20af%2029.%20januar%202009%20 -% pdf Library/trafikministeriet/Publikationer/2008/B%E6redygtig%20transport/TRM_Infrastruktur_w eb.pdf Miljøministeriet og Danmarks Rederiforening har indgået aftale om handlingsplan for renere skibsfart, se DCD91D2C4DBA/0/HandlingsplanforRenereSkibsfart.pdf

16 MÖTESMATERIAL BILAGA 1. Ekonomisk statusrapport för miljö- och ekonomigruppen BILAGA 2A. Statusrapport för Offentlig upphandling BILAGA 2B. Utkast för Offentlig upphandling BILAGA 3. Statusrapport för Betalning av ekosystemtjänster (sänds senast av koordinatorn) BILAGA 4A. Statusrapport för Ekonomiska analyser av klimatproblemet BILAGA 4B. Statusrapport för Ekonomiska analyser av klimatproblemet, kapitel 1 BILAGA 4C. Statusrapport för Ekonomiska analyser av klimatproblemet, kapitel 2 BILAGA 4D. Statusrapport för Ekonomiska analyser av klimatproblemet, kapitel 3 BILAGA 5. Utkast för Styrmedelsprojektet BILAGA 6. Utkast till slutrapport för Kemikalieprojektet BILAGA 7. Utkast för projektet Energieffektivisering inom byggsektorn BILAGA 8. Plan for overgangen til en ny arbejdsgruppestruktur BILAGA 9. ME-gruppens mandat