demonstrationsprojekt

Transkript

1 värmegles orientering 4 demonstrationsprojekt Stefan Forsaeus Nilsson, SP Sofie Andersson, FVB Sverige ab Ola Nordgren, FVB Sverige ab Forskning och Utveckling Värmegles 2006:24 d

2

3 VÄRMEGLES ORIENTERING 4 DEMONSTRATIONSPROJEKT Rapport Värmegles 2006:24 d Stefan Forsaeus Nilsson, SP Sofie Andersson, FVB Sverige ab Ola Nordgren, FVB Sverige ab ISSN Svensk Fjärrvärme AB Art nr 06-10

4 I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat.

5 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt. Förord Forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärme finansieras av Svensk Fjärrvärme och Energimyndigheten. Syftet är att sänka installationskostnaden och öka konkurrenskraften för fjärrvärme i villaområden. I konkreta termer har projektets styrgrupp formulerat följande projektmål: Fjärrvärmebolagets kostnad för att ansluta ett hus i ett normalområde ska i genomsnitt vara högst kr exklusive moms. En anslutningsgrad på 70 % av husen ska kunna nås och vara tillräcklig för att investeringen ska vara lönsam. All värmeproduktion i huset, inklusive exempelvis varmvatten till tvätt och disk, ska kunna ske med fjärrvärme. Kunderna ska kunna välja mellan flera alternativa prismodeller. För att nå målen har omkring 40 olika utvecklingsprojekt genomförts under fyra år inom områden som teknikutveckling, marknadsutveckling och investeringsbedömning. Resultaten från dessa detaljredovisas i Värmegles Fjärrvärmes rapportserie [6 38] som är tillgänglig på Svensk Fjärrvärmes webbplats. För att det ska bli lättare att få en överblick över vad som gjorts har forskningsresultaten sammanfattats i tre syntesrapporter som behandlar fjärrvärmeföretagets ekonomiska ställningstaganden och arbetsorganisation [3], kundhantering [4] samt tekniska lösningar för rörnät och fjärrvärmecentraler [1]. Denna uppdelning speglar de tre huvudaspekter som finns på lönsam villafjärrvärme: Fjärrvärmeföretaget måste göra en sund lönsamhetsbedömning av den potentiella utbyggnaden och genomföra projektet med rätt organisation. Kundhantering och marknadsföring måste skötas professionellt med insikt om kundernas behov och förväntningar. De tekniska lösningarna måste väljas så att material- och arbetskostnader minimeras och detta bör ske mot bakgrund av varje områdes specifika förutsättningar. Fjärrvärmeföretagets val [3] sammanfattar bland annat fjärrvärmens utveckling på värmemarknaden och strategival för företagen, organisation och arbetsformer, upphandling och entreprenadformer samt kalkyler och investeringsbedömning. Kundens val [4] följer i stort en marknadsplans upplägg och behandlar bland annat kundernas behov och förväntningar, konkurrenssituationen för fjärrvärme samt marknadsföringsstrategier och prissättningsmodeller. I Teknikval [1] presenteras bland annat tekniska lösningar för utformning av nät, både avseende geometri och materialval, och fjärrvärmecentraler. Lämpligheten hos olika anläggningsmetoder diskuteras också. Såväl befintliga lösningar som mer innovativa idéer tas upp. En viktig lärdom från Värmegles Fjärrvärme har dock varit att nyckeln till framgång troligen inte ligger i banbrytande ny teknik. Det viktiga är snarare att den teknik man använder tillämpas rationellt och effektivt. Utöver utvecklingsprojekten har även 13 demonstrationsprojekt genomförts där olika mer eller mindre nya koncept och metoder för värmegles fjärrvärme testats. Dessa sammanfattas i föreliggande rapport. 3

6 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt Sammanfattning Demonstrationsprojekten har genomförts för att testa idéer som kommit fram under forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärme. Avsikten har framför allt varit att följa upp eventuella produktivitetsförbättringar till följd av ny teknik eller nya arbetsmetoder men även att göra Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag delaktiga i arbetet med att främja fjärrvärmens konkurrenskraft. Demonstrationsprojekten har utvärderats med avseende på kostnadsutfall och därvid jämförts med tidigare genomförda nulägesstudier. Totalt har 13 demonstrationsprojekt genomförts och resultaten från 10 av dessa har sammanställts i föreliggande rapport. Demonstrationsprojekten har utvärderats kvantitativt genom att investeringskostnaderna har jämförts med ett urval om 36 st villaprojekt genomförda runt om i landet mellan åren 1996 och För att möjliggöra en jämförelse har samtliga kostnader indexreglerats till 2006-års kostnadsläge. Dessutom har kostnaderna för rörnätet normaliserats med avseende på anslutningsgrad, linjetäthet och värmeleverans till ett typområde. De projekt som lyckats bäst i ekonomiska termer är Effektiv elkonvertering i Luleå och Kamförläggning med serviceskåp i Trelleborg. Här har man uppnått anslutningskostnader för ett typområde på ca respektive kr per hus. Detta ska jämföras med dagens genomsnitt enligt nulägesbeskrivningarna på kr per hus och Värmegles Fjärrvärmes målnivå på kr per hus. I Sverige ansluts i dagsläget omkring småhus per år. Luleå och Trelleborg har visat att anslutningskostnaden kan sänkas med i genomsnitt kr per hus. Det skulle innebära en årlig kostnadssänkning för fjärrvärmebranschen på omkring en halv miljard kronor. I detta avseende är Värmegles Fjärrvärme en lyckad satsning, då programmets totala omfattning på 34 Mkr motsvarar en investering med en återbetalningstid på ett par månader. 4

7 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt. Innehållsförteckning 1. Inledning Utvärderingsmetod Indexreglering till 2006-års kostnadsläge Nollställning av kostnader Genomförda demonstrationsprojekt Referensprojekt, Göteborg Best Practice 2004, Köping Sekundäranslutet fyrrörssystem, Lerum Effektiv elkonvertering, Luleå Plaströrssystem, Huddinge Effektiv arbetsorganisation, Lycksele Inomhusarbeten på löpande räkning, Falun Kamförläggning med serviceskåp, Trelleborg Fasadmonterad fjärrvärmecentral, Sundsvall Vakuumschaktning, Göteborg/Borås Fräsning av rörgravar, Göteborg Fräck Fjärrvärme, Kristianstad/Jönköping/Borås/Nässjö Det fjärrvärmeanpassade huset, Göteborg/Linköping Slutsatser Litteraturförteckning Orienteringsrapporter från Värmegles Fjärrvärme Projektrapporter från Värmegles Fjärrvärme Demonstrationsprojektrapporter från Värmegles Fjärrvärme Övrigt material från Värmegles Fjärrvärme Forskningsrapporter från Svensk Fjärrvärmes hetvattenprogram Övriga publikationer från Svensk Fjärrvärme Övrig svensk forskning Övrigt Bilaga 1: Referensprojekt, Göteborg Bilaga 2: Best Practice 2004, Köping Bilaga 3: Sekundäranslutet fyrrörssystem, Lerum Bilaga 4: Effektiv elkonvertering, Luleå Bilaga 5: Plaströrssystem, Huddinge

8 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt Bilaga 6: Effektiv arbetsorganisation, Lycksele...43 Bilaga 7: Inomhusarbeten på löpande räkning, Falun...45 Bilaga 8: Kamförläggning med serviceskåp, Trelleborg...47 Bilaga 9: Fasadmonterad fjärrvärmecentral, Sundsvall...49 Bilaga 10: Vakuumschaktning, Göteborg/Borås

9 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt. 1. Inledning Demonstrationsprojekten har genomförts för att testa idéer som kommit fram under forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärme. Avsikten har framför allt varit att följa upp eventuella produktivitetsförbättringar till följd av ny teknik eller nya arbetsmetoder men även att göra Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag delaktiga i arbetet med att främja fjärrvärmens konkurrenskraft. Demonstrationsprojekten har utvärderats i huvudsak med avseende på kostnadsutfall och därvid jämförts med nulägesstudier genomförda av Sandberg [21] och Larsson m.fl.[60]. Totalt har 13 demonstrationsprojekt genomförts. Resultaten från 10 av projekten har sammanställts i föreliggande rapport. De finns även redovisade i detalj i [39-48] och sammanfattade i bilagorna Utöver dessa har tre projekt varit av sådan karaktär att de redovisats i separata forskningsrapporter. Dessa tre har behandlat fräsning av rörgravar [8], marknadssatsningen Fräck Fjärrvärme [37-38] samt det fjärrvärmeanpassade småhuset [29, 36]. Fyra av de genomförda demonstrationsprojekten kan sägas vara av referenskaraktär (avsnitt ). Ett av dessa är ett rent referensprojekt där dagens gängse metodik hos Göteborg Energi, Sveriges största aktör vad gäller fjärrvärme till villor, undersöks. Det andra benämndes Best practice och utgjordes av vad som 2004 bedömdes vara den bästa tillgängliga metodiken, se Tabell 1. Det tredje utgjordes av ett så kallat sekundäranslutet fyrrörssystem. Detta val gjordes då tidigare analyser pekat på att sådana lösningar har god potential att sänka kostnaderna men används trots detta i mycket liten utsträckning av den svenska fjärrvärmebranschen. Som ett fjärde referensprojekt användes Luleå Energis konvertering av direktelvärmda villor som tidigare har visat sig vara ett lyckat koncept [24]. Tabell 1. Best Practice 2004 Ledningsnät: Anslutningsprinciper: Primär fjärrvärmeanslutning Dubbelrörsledning i koppar Högsta möjliga isoleringsstandard från leverantör Muffar med rörskålar och krympmatta Servisdimension max Cu 18 Förläggning på tomtmark/grönyta Täckning 300 mm i grönyta och i gata/trottoar Befintliga återfyllningsmassor Direktväxlade P-märkta värmeväxlarenheter med parallellkopplader radiator- och tappvarmvattenväxlare Fjärrvärmecentralen placeras inomhus Ingen isolering av sekundära värmerör, men plusprisolrör används för varmvattnet Riktlinjer för ett best practice -projekt så som de drogs upp Finåterställning av tomtmark görs endast mot tillägg Kallförläggning Ej dränering Vid behov av ledningsbädd används frigolitblock Larm kopplas inte på serviserna Anslutning till hus görs med låda på vägg med servisventiler i lådan Temperaturprogrammet följer Svensk Fjärrvärmes riktlinjer En nätansluten energimätare Åtgärder i befintligt pannrum erbjuds endast som tillägg Guidelines for a best practice project from

10 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt Inför 2005 tog Värmegles Fjärrvärmes styrgrupp fram en meny där ytterligare 11 st mer eller mindre innovativa metoder och tekniklösningar presenterades för branschen som möjliga demonstrationsprojekt, Tabell 2. Av dessa har sju idéer sedermera i någon form realiserats som demonstrationsprojekt. Därutöver har också utvecklingsprojektet Kamförläggning med servisskåp [11] och ett försök att handla upp inomhusinstallationer på löpande räkning genomförts som demonstrationer. Tabell 2. Demoprojektmeny Projektidé Har realiserats Schaktning med vakuumteknik Ja Fräsning istället för grävning Ja Styrd borrning Nej 1 Flexibel fjärrvärme för ökad anslutningsgrad Nej Solfjärrvärme Nej Prissättning och insäljning Ja Det fjärrvärmeanpassade huset Ja Fasadmonterad FC Ja FC med standardiserat anslutningsgränssnitt Nej Kvalitetsbonus istället för ackordslön Nej Plaströrssystem Ja Effektiv arbetsorganisation Ja 1 Ett försök med styrd borrning har genomförts av Göteborg Energi. På grund av tidsbrist kunde resultaten inte inkluderas i föreliggande rapport. Lista över önskade innovativa demonstrationsprojekt. List of desired innovative demonstration projects. Vid genomförandet av demonstrationsprojekten med referenskaraktär fanns det ursprungligen ett 10-tal energiverk som lämnat in önskemål om att få vara med och driva ett demoprojekt. De grundläggande krav som vi från Värmegles Fjärrvärme ställde var att alla demoprojekt skulle genomföras med öppna böcker från såväl energibolagets som entreprenörernas sida för att därigenom kunna göra en riktig utvärdering av projekten. För att ett projekt skulle kvalificera sig som demonstration borde det omfatta omkring villor samt till stora delar följa den specifikation som var upprättad för Best Practice 2004 enligt Tabell 1. Som ersättning för att ha en öppen redovisning av projekten erhöll de deltagande energiverken ett insynsbidrag på kr, och i vissa fall där det förekom någon form av samtidig produktutveckling kunde även ett investeringsbidrag erhållas. Efter en djupare diskussion med förslagslämnarna framkom dock att föreslaget område inte var aktuellt för utbyggnad inom gällande tidplan för projektet energiverket hade för många reservationer gentemot VG s kravlista projektidéen hade avslagits inom energiverkets organisation energiverket inte lyckats få tillräckligt hög anslutningsgrad för att kunna gå igång med projektet Detta resulterade i att inget referensprojekt kunde fyllas med något av de inkomna förslagen. Fortsättningsvis gick vi ut med riktade inbjudningar till bolag som vi visste var på gång med projekt som kunde anpassas till demoprojekt. Detta förfarande gav en 8

11 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt. mycket bra respons vilket medförde att de fyra referensprojekten (avsnitt 0 3.4) kunde genomföras. För de påföljande projekten enligt Demoprojektmenyn i Tabell 2 fortsatte vi med riktade inbjudningar som till viss del byggde på kända relationer med personer som kunde driva igenom projekten i sina egna organisationer, men det startades även upp projekt där direktkontakt togs med Värmegles Fjärrvärmes projektsamordare. Sammantaget har de 13 projekten i Tabell 3 genomförts. Tabell 3. Genomförda demonstrationsprojekt Projekt/plats Typ Redovisas i Referensprojekt, Göteborg Referens Bilaga 1, demorapport 1 [39] Best Practice 2004, Köping Referens Bilaga 2, demorapport 2 [40] Sekundäranslutet fyrrörssystem, Lerum Referens Bilaga 3, demorapport 3 [41] Effektiv elkonvertering, Luleå Referens Bilaga 4, demorapport 4 [42] Plaströrssystem, Huddinge Innovation Bilaga 5, demorapport 5 [43] Effektiv arbetsorganisation, Lycksele Innovation Bilaga 6, demorapport 6 [44] Inomhusarbeten på löpande räkning, Falun Innovation Bilaga 7, demorapport 7 [45] Kamförläggning med serviceskåp, Trelleborg Innovation Bilaga 8, demorapport 8 [46] Fasadmonterad fjärrvärmecentral, Sundsvall Innovation Bilaga 9, demorapport 9 [47] Vakuumschaktning, Göteborg/Borås Innovation Bilaga 10, demorapport 10 [48], utvecklingsrapporter [6, 30-31] Fräsning av rörgravar, Göteborg Innovation Utvecklingsrapport [8] Fräck Fjärrvärme, Kristianstad/Jönköping/Borås/Nässjö Innovation Utvecklingsrapporter [37-38] Det fjärrvärmeanpassade huset, Göteborg/Linköping Innovation Utvecklingsrapporter [29, 36] Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns ett antal energibolag/konsulter som är aktiva i sin roll som utvecklare för branschen men att det stora flertalet tar utvecklingen i mindre steg och inte ser möjligheten i ett förändrat genomförande av entreprenaderna. 9

12 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt 2. Utvärderingsmetod Demonstrationsprojekten har utvärderats kvantitativt genom att investeringskostnaderna har jämförts med ett urval om 36 st villaprojekt genomförda runt om i landet mellan åren 1996 och Dessa s k nulägesbeskrivningar har tidigare redovisats av Larsson m.fl. [60] och Sandberg [21]. För att möjliggöra en jämförelse har samtliga kostnader indexreglerats till 2006-års kostnadsläge enligt ett speciellt förfarande som beskrivs i nedan. För att ge en så rättvisande bild som möjligt har dessutom kostnaderna för rörnätet normaliserats med avseende på anslutningsgrad, linjetäthet och värmeleverans enligt beskrivningen i avsnitt 0. Reidhav och Werner [82] har gjort en studie på ett antal projekt genomförda av Göteborg Energi, och visat att ledningslängden per anslutet hus är den viktigaste områdesparametern för anslutningskostnaden per hus. Något överraskande ses inget samband mellan den specfika kostnaden och antalet anslutna hus eller anslutningsgraden. Vad gäller särskilda svårigheter och fördyrande omständigheter visade det sig att närvaron av hälsovådlig PAH-asfalt leder till signifikanta merkostnader. Underlaget från nulägesbeskrivningarna i 2006-års kostnadsläge visas i Bild 1. Som synes råder ingen strikt proportionalitet mellan längd och kostnad för ledningsnätet. Om kurvanpassningen extrapoleras mot noll meters ledningslängd återstår ändå en kostnad på ca kr. Detta kan betraktas som en ställkostnad som krävs för att etablera organisationen på arbetsplatsen. I princip kan kurvan i Bild 1 användas för att uppskatta framgången hos ett projekt med avseende på kostnaden för ledningsnätet. Om utfallet ritas in i diagrammet kan projektet sägas vara billigare än genomsnittet om det hamnar under linjen och dyrare om det hamnas över. Detta förfarande utnyttjas i sammanställningen av demonstrationsprojekten i avsnitt 3. Bild 1. Nuläge 2006 Kostnader för ledningsnätet Nätinv per hus Nätinvestering som funktion av ledningslängd baserat på Nuläge y = 1302x Värmegles Fjärrvärmes mål Ledningslängd per hus Investeringskostnader (SEK) för ledningsnätet per hus som funktion av genomsnittlig ledningslängd per hus. Från [21, 60]. Pipeline costs (SEK) per connected house as function of the average pipeline length per house. From [21, 60]. 10

13 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt Indexreglering till 2006-års kostnadsläge För att göra rättvisa jämförelser mellan nulägesprojekten, som genomförts mellan åren 1996 och 2003, och demonstrationsprojekten, som utförts under perioden 2003 till 2006, finns behov av ett index som visar den kostnadsutveckling som skett inom branschen. Tabell 4. Entreprenad- och byggindex Index 133 Index 311 Index 326 Index 1175 Invändiga värme-, vatten- och sanitetsinstallationer i enbostadshus Jordarbeten Isolerade ledningar Fjärrvärmerör Invändiga värme-, vatten- och sanitetsinstallationer jämte tillhörande armatur och apparater samt normala yttre arbeten som ej kostnadsregleras enligt huvudgrupp 131. Schaktningsarbeten och återfyllnadsarbeten för rörgravar jämte tillhörande transporter. Hit hänförs smärre spontningsarbeten. Läggning av fjärrvärmerör inkl isolering och kulvertar. Alla transporter. Schaktningsarbeten i samband härmed kostnadsregleras enligt huvudgrupperna Kostnadsindex från E84 med relation till fjärrvärmeinstallationer. Cost indices with relation to district heating installations. Konsumentprisindex (KPI) och några olika entreprenadindex (E84) har studerats närmare. I Tabell 4 visas fyra olika entreprenadindex med relation till fjärrvärmeinstallationer. Utvecklingen av KPI har mellan år 2000 och varit 7,8 % medan entreprenadindexens utveckling ligger mellan 18 och 42 %, se Tabell 5. Tabell 5. Kostnadsutveckling År VG-index Index Index Index Index KPI ,2 230,8 218,6 180,2 212,2 254, ,5 249,4 232,2 189,6 219,3 256, ,2 239,0 225,6 194,2 221,7 257, ,9 250,6 231,2 197,9 228,5 257, ,5 260,0 234,4 201,5 232,3 258, ,4 263,0 255,2 213,9 243,7 260, ,7 277,1 263,0 224,1 252,0 267, ,0 289,9 266,7 229,5 258,2 272, ,3 289,3 278,5 235,4 263,9 278, ,5 343,4 280,8 241,7 274,7 279, ,3 373,8 314,1 256,4 283,3 280, ,2 373,0 326,3 263,5 288,8 281,1 Utv ,5% 41,8% 27,8% 23,2% 18,5% 7,8% Olika index och deras procentuella utveckling mellan åren 2000 och Various indices and their development between 2000 and När det gäller kostnader för fjärrvärmecentraler och kostnaden för att installera fjärrvärmecentralen i husen har entreprenadindex 133 använts rakt upp och ner. Detta trots att priserna på själva fjärrvärmecentralen anses ha minskat de senaste åren medan index 133 faktiskt har en haft en utveckling mot stigande kostnader. Anledningen till att ändå använda index 133 är att det inte finns någon allmänt känd prisserie för de 11

14 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt senaste årens prisutveckling på fjärrvärmecentraler och det finns således ingenting att vinna i noggrannhet genom att konstruera ett nytt index. Det kan dessutom antas att fjärrvärmecentraler kan ingå i begreppet jämte tillhörande armatur och apparater som citeras från beskrivningen av entreprenadindexet 133, se Tabell 4. För nätkostnader, dvs rörarbeten utomhus, behövs ett mer sammansatt index eftersom nätkostnader består av flera olika kostnadsposter, t ex materialkostnader och markarbete, som enligt entreprenadindex i Tabell 4 och Tabell 5 har haft olika prisutveckling. För att få en uppfattning om hur stor andel av de totala nätkostnaderna de olika delkostnaderna har, har Fjärrvärmeföreningens kulvertkostnadskatalog från 1997 [68] använts, se Bild 2. Andelen av olika kostnader är baserad på kategori B som 1997 motsvarade byggande av fjärrvärme i ytterområde. Av kulvertkostnadskatalogen framgår det att för rördimensionen DN40, som motsvarar medeldimensionen i ett värmeglest fjärrvärmeområde, är 19 % av kostnaderna materialkostnader för fjärrvärmerör, 27 % är kostnad för projektering, rörarbeten och skarvning samt 54 % är kostnad för mark- och byggarbeten. Värmeglesindex är ett index för nätkostnader och är sammansatt enligt följande: Värmeglesindex = 0,19*Index ,27*Index ,54*Index 311 Bild 2. Kostnader för ledningsförläggning Kulvertkostnad DN40 kategori B Kulvertmaterial Projektering Rörarbeten Kulvertskarvning Mark och bygg Den totala kostnaden för att förlägga ett fjärrvärmerör av dimension DN40 uppdelat i olika kostnadsposter. Från [68]. The total cost for laying of a district heating pipeline of dimension DN40 subdivided into different cost categories. From [68]. Övriga kostnader, t ex kostnader för marknadsföring och försäljning samt projektledning, indexregleras med KPI Nollställning av kostnader För att göra det möjligt att med avseende på kostnader jämföra de olika småhusprojekten med varandra så har modellen för måluppfyllelse skapats. Varje 12

15 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt. projekt har ju sina egna förutsättningar när det gäller hur mycket värme som levereras, hur många hus som ansluts, hur långt det är mellan husen, hur långt det är till närmaste befintlig fjärrvärmeledning och så vidare. När målet kr/hus för forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärme ställdes upp år 2002 förutsattes en värmeleverans per hus på 20 MWh/år, en anslutningsgrad på 70 %, att linjetätheten var 0,70 MWh/m och att andelen fördelningsledning uppgick till 60 %. I modellen matas nyckeltalen för det anslutna området in, närmare bestämt värmeleverans per hus, anslutningsgrad, linjetäthet och andel fördelningsledning. Även anslutningskostnader (kr/hus), indexreglerade till kostnadsläget för 2006 enligt beskrivning i avsnitt 2.1.1, förs in i modellen uppdelat i kategorierna nät, fjärrvärmecentral och övrigt. Kostnaden för nät minskas i modellen med den ställkostnad som beskrivs närmare i kapitlets inledning och ska kompensera för bristen på proportionalitet mellan längd och kostnad för ledningsnätet. I kostnaden för fjärrvärmecentral ingår installationen i huset och om det är ett sekundäranslutet hus är det kostnaderna för områdescentralen utslaget per anslutet hus som avses. De förutsättningar och kostnader som har lagts in i modellen motsvarar en viss kostnad per ledningslängd. Genom att jämföra projektets anslutningsgrad med den som forskningsprogrammet har använt när målvärdena fastställdes justeras ledningslängden för projektet enligt punkt 1 nedan. Sedan justeras även ledningslängden med hänsyn till värmeleverans och linjetäthet och resultatet är en ny ledningslängd för projektet, punkt 2. Den nya ledningslängden multipliceras med snittkostnaden för en meter ledning, punkt 3, och sedan läggs kostnad för fjärrvärmecentral och övrigt till och en ny totalkostnad för projektet har beräknats, punkt 4. Den nollställda nätkostnaden är alltså den kostnad som projektet skulle ha haft om anslutningsgrad, värmeleverans per hus och linjetäthet hade överensstämt med de värden som ligger bakom målet för Värmegles Fjärrvärme. I modellen utgörs Nuläge 2006 av ett medelvärde av 36 projekt (31 nät, 30 FC) där småhus har anslutits till fjärrvärme mellan åren 1996 och Nuläge 2006 är referensvärde och motsvarar utgångsläget noll procent av forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärmes uppställda mål. Mål värmegles 100 procent innebär att forskningsprogrammets mål är uppfyllda. Varje demonstrationsprojekt genererar en måluppfyllelse där det i de flesta fall går att dra slutsatser om hur framgångsrik den använda metoden har varit. 1. Justering med hänsyn till anslutningsgrad: Omräkning av ledningslängden enligt FÖRDELNINGSLÄNGD_PER_HUS ANSLUTNINGSGRAD / 70 %. 2. Justering med hänsyn till värmeleverans och linjetäthet: proportionering av fördelnings- och servislängder så att totallängden per hus blir samma som för Värmegles typområde: 28,6 m. 3. Nollställd nätkostnad: (KOSTN_PER_M_LEDN STÄLLKOSTN) JUSTERAD_TOTALLÄNGD + STÄLLKOSTN 4. Nollställd totalkostnad: NOLLSTÄLLD_NÄTKOSTN + FC_KOSTN + ÖVRIGA_KOSTN 13

16 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt 3. Genomförda demonstrationsprojekt De genomförda demonstrationsprojekten redovisas översiktligt i avsnitten Mer detaljer återfinns i bilagorna 1 10 och i rapporterna Värmegles Fjärrvärme Demonstrationsprojekt Bild 3. Målupfyllelse Illustration av begreppet måluppfyllelse såsom det används i Tabell 6. Illustration of the performance rate concept as used in Tabell 6. Projekten sammanfattas i Tabell 6 och Bild 4 nedan. De ekonomiska utfallen relateras till Värmegles Fjärrvärmes mål och Nuläge Målkostnaden sattes vid forskningsprogrammets inledning 2002 till kr. Omräknat till dagens kostnadsläge motsvarar det ca kr. Nuläge 2006 representerar den indexreglerade genomsnittskostnaden på kr från de 36 projekten som används som jämförelsematerial, se avsnitt 2. Tabell 6. Kostnadsutfall Projekt Nollställda kostnader, kkr Måluppf Nät FC Övrigt Totalt yllelse Värmegles Fjärrvärmes Mål 36,0 16,8 5,2 57,9 100 % Nuläge ,3 33,5 5,2 91,0 0 % Referensprojekt, Göteborg 63,9 28,5 1,0 93,5-7 % Best Practice 2004, Köping 59,0 30,0 2,4 91,4-1 % Sekundäranslutet fyrrörssystem, Lerum 65,5 13,4 1,6 80,5 32 % Effektiv elkonvertering, Luleå 36,3 18,5 5,7 60,5 92 % Plaströrssystem, Huddinge 116,1 2,6 Effektiv arbetsorganisation, Lycksele 50,0 30,1 5,2 85,2 18 % Inomhusarbeten på löpande räkning, Falun 62,9 24,2 5,6 92,7-5 % Kamförläggning med serviceskåp, Trelleborg 31,4 26,5 8,5 66,4 74 % Kostnader för ledningsnät, fjärrvärmecentral och övrigt (inkluderande bland annat projektledning och marknadsföring) samt måluppfyllelse för de genomförda demonstrationsprojekten. Observera att projekten nr 9 13 inte har varit möjliga att utvärdera med avseende på områdesvisa kostnader och därför inte finns med i tabellen. Costs (SEK) for pipelines (Nät), substations (FC) and other (Övrigt) and performance rate (måluppfyllelse) for the demonstration projects. Note that it has not been possible to evaluate projects no with respect to area costs, and they are hence not listed in the table. Måluppfyllelsen anger hur mycket av kostnadssänkningen från Nuläge 2006 till Värmegles Fjärrvärmes mål som projektet har uppnått. Till exempel ger en 14

17 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt. kostnadssänkning med hälften räknat från till kr (dvs till ca kr) en måluppfyllelse på 50 %. En negativ måluppfyllelse innebär således att projektet är dyrare än Nuläge 2006, se Bild 3. I några fall har faktiska uppgifter om kostnadsposten övrigt, inkluderande bland annat marknadsföring, upphandling och projektledning, inte funnits tillhanda. Då har den schablonmässiga kostnaden 5200 kr per hus från nuläge 2006 och Värmegles Fjärrvärmes mål använts. Bild 4. Kostnader för ledningsnät Nätinv per hus y = 1302x Lycksele Göteborg Falun Hudding Lerum Köping Luleå Trelleborg Värmegles Fjärrvärmes mål Ledningslängd per hus Kostnader för ledningsnät som funktion av ledningslängd per hus för demonstrationsprojekten (gula cirklar) och de 36 projekt som utgjort underlag för Nuläge Observera att projekten nr 9 13 inte har varit möjliga att utvärdera med avseende på områdesvisa kostnader och därför inte finns med i diagrammet. Costs for pipelines as function of pipeline length per house for the demonstration projects (yellow circles) and the 36 projects comprising the State of the Art Note that it has not been possible to evaluate projects no with respect to area costs, and they are hence not shown in the diagram. Tabell 7. Kundnöjdhet Projekt Kontakter med energibolaget Andel nöjda kunder vad gäller Kontakter med entreprenören Återställnings arbetet Med fjärrvärmeansl utningen som helhet Referensprojekt, Göteborg Inga uppgifter Best Practice 2004, Köping 87 % 65 % 50 % 94 % Sekundäranslutet fyrrörssystem, Lerum 45 % 74 % 44 % 58 % Effektiv elkonvertering, Luleå 72 % 66 % 74 % 94 % Plaströrssystem, Huddinge 81 % 61 % Effektiv arbetsorganisation, Lycksele 86 % 75 % 86 % 100 % Inomhusarbeten på löpande räkning, Falun 95 % 89 % 1 69 % 100 % Kamförläggning med serviceskåp, Trelleborg Inga uppgifter 1 Avser inomhusentreprenören. Kundnöjdhet med avseende på några nyckelfrågor ur kundenkäterna som redovisas i i demorapporterna [39-46]. Customer satisfaction with respect to some key aspects from the questionnaires in reports [39-46]. 15

18 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt I Tabell 7 visas en översiktlig sammanställning över kundnöjdheten med avseende på några nyckelfrågor ur kundenkäterna. Det är intressant att notera att arbetena i Lerum har lett till det största missnöjet. Detta kan möjligen bero på att området består av hyresrätter och kunderna har alltså inte själva beställt fjärrvärme. Samma situation föreligger delvis i Södertörn, där beställaren är en bostadsrättsförening Referensprojekt, Göteborg Under år 2005 har 20 av 34 befintliga fristående småhus på Tröskaregatan i Göteborg anslutits till fjärrvärme. Projektet är att betrakta som ett referensprojekt eftersom den teknik och de metoder som har använts vid anslutningen i stor sett är branschstandard vid småhusanslutningar och inga speciella åtgärder för att effektivisera ytterligare har vidtagits. Husen har anslutits primärt och temperaturnivåer är standard. Alla fjärrvärmeledningar som har lagts i området för att ansluta småhusen är av typen dubbelrör. Fördelningsledningar är dubbelrör av stål och serviserna är dubbelrör av koppar. Utomhus har projektet bedrivits i form av en totalentreprenad medan generalentreprenad har använts för de arbeten som har utförts inne i husen. Resultat Jämfört med tidigare analyser av småhus anslutna till fjärrvärme så är Tröskaregatans värden på anslutningsgrad och värmetäthet lite låga medan linjetäthet, värmeförluster, och effektiv bredd är genomsnittliga. Den nollställda totalkostnaden för Tröskaregatan är något högre än Nuläge 2006: omkring kr per hus. Detta härrör sig till högre kostnader för rörnätet. Kostnaderna för fjärrvärmecentral och inomhusarbeten är något lägre än för Nuläge Detaljer kring projektet redovisas i bilaga 1 och i rapporten Värmegles Fjärrvärme Demonstrationsprojekt 1 [39] Best Practice 2004, Köping På Hagavägen i Köping har 46 av 57 fristående småhus anslutits till fjärrvärme. Området har anslutits till befintligt system och förläggning har i första hand skett på grönytor. Inkopplingsprinciper och temperaturnivåer är standard. Projektet har utgjort en referens avseende vad som 2004 betraktades som den bästa gängse metodiken i enlighet med Tabell 1 på sidan 7. Från Värmeglesprogrammets sida ställdes vissa önskemål upp om hur själva anslutningsprocessen skulle gå till. Efter hand så har man tvingats frångå några principer och detta har fördyrat projektet. För att visa på skillnaderna mellan vilka önskemål som fanns och det verkliga utförandet har entreprenören redovisat de fördyrande åtgärderna och här redovisas därför två kostnadsresultat, dels verkligt utfall och dels enligt specifikation från Värmegles. Köpingsprojektet är s k Best practice, ett projekt med syftet att använda teknik som till stor del används idag vid villaanslutningar, men där det görs ett antal optimeringar och förenklingar i utförandet. På grund av vissa omständigheter har några optimeringar inte kunnat genomföras vilket har gett upphov till att kostnaden för projektet har blivit högre. Här redovisas därför två varianter av projektet, dels det verkliga utfallet och dels vad det skulle ha kostat om fördyrande åtgärder såsom t.ex. spräckning av berg och djupare schakt i grönyta inte hade utförts utan specifikationen 16

19 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt. från Värmegles Fjärrvärme hade följts, se Tabell 1, sidan 7. I jämförelsen i Tabell 6 används de skattade kostnaderna utan fördyrande omständigheter. Marknadsföring skedde först genom att en enkät med intresseförfrågan för fjärrvärmeanslutning skickades ut. Kontakter har sedan tagits genom dörrknackning, samtal, telefon och per post. Generalentreprenad har använts i projektet för att ha en ansvarig för alla underentreprenörer. Pris var det enda kriteriet vid upphandling av entreprenör. Projektet har utökats från 40 villor i anbudsskedet till totalt 46 anslutna hus när entreprenaden var färdig. Det har då tillkommit ca. 180 m ledningslängd, men avgått 17 fjärrvärmecentraler som utförts av annan entreprenör. Tillkommande kostnader finns även för värmemätare inklusive installation samt anslutning av kommunikation för mätarna. Resultat Jämfört med tidigare analyser av småhus anslutna till fjärrvärme så ligger nyckeltalen för Köping kring eller något bättre än medel. Anslutningsgrad är liksom linjetäthet och värmetäthet medelvärden medan de beräknade värmeförlusterna är mindre och den effektiva bredden är lägre än medel. Att måluppfyllelsen är negativ för det verkliga utfallet innebär att projektet i Köping ekonomiskt sett är något sämre än Nuläge Hade anslutningen av småhusen kunnat ske enligt de krav som från början ställdes på projektet skulle kostnaderna slutat i princip på samma nivå som referensprojekten Nuläge Köping har en bra anslutningsgrad men förhållandevis dyra ledningar vilket ger den sämre måluppfyllelsen. Det är intressant att notera att skillnaden mellan verkliga kostnader och skattat utfall utan fördyrande åtgärder enligt ovan inte är särskilt stor: omkring 10 % av kostnaderna för ledningsnätet, eller omkring 6 % av totalkostnaden. Generellt sett är de husägare som har valt fjärrvärme glada över sin anslutning, enligt den enkät som värmeverket bett sina nya kunder fylla i. De tycker generellt att kontakterna med värmeverket har fungerat bra (87 % nöjda) medan kontakterna med entreprenören varit lite mindre bra (65 % nöjda). Endast hälften av de nya fjärrvärmekunder som svarat på enkäten är nöjda med återställningsarbetet (50 % nöjda) men generellt sett är fjärrvärmeanslutningen som helhet till belåtenhet och de rekommenderar fjärrvärme till andra (97 % nöjda). Detaljer kring projektet redovisas i bilaga 2 och i rapporten Värmegles Fjärrvärme Demonstrationsprojekt 2 [40] Sekundäranslutet fyrrörssystem, Lerum Radhus i Småhöga och Grönbacka i Gråbo har anslutits till fjärrvärme. Området utgör ett referensprojekt med avseende på sekundäranslutning en teknik som används i väldigt liten utsträckning i Sverige men som har en stor potential att sänka kostnaderna om områdets förutsättningar är de rätta. Ledningar är i första hand förlagda i grönyta med ca. 30 cm täckning. Befintliga massor har i möjligaste mån använts. Från en fjärrvärmecentral går ett fyrrörsnät med VS, VV och VVC till respektive lägenhet. Det finns 70 lägenheter och 2 tvättstugor. Rören tas in via låda på vägg till ett förråd där sammankoppling sker mot lägenhetens system. Lägenheterna har radiatorsystem med ettrörssystem. Befintliga frånluftsvärmepumpar har demonterats och frånluftsfunktionen har ersatts med en 17

20 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt kanalfläkt med femstegs trafopådrag. Individuell mätning sker av värme och varmvatten. Mätvärden hämtas in via radioöverföring. Marknadsföring har skett genom diskussion med den fastighetsägare (Förbo AB) som upplåter lägenheterna med hyresrätt. Totalentreprenad har använts i projektet på grund av små resurser för att samordna en delad entreprenadform. Entreprenör har upphandlats med kriterierna pris, kunskap och erfarenhet av liknande projekt samt förmåga att tänka i nya banor i avsikt att hålla nere kostnaderna. Resultat Lerumsprojektet är ett sekundärt fyrrörssystem där varje radhus ansluts direkt i kammare vilket innebär att servislängden är noll. Jämfört med tidigare analyser av småhus anslutna till fjärrvärme så ligger nyckeltalen för Lerum över medel. Anslutningsgraden kan inte bli bättre än 100 %, linjetätheten är liksom värmetätheten över medel för småhusområden och de beräknade värmeförlusterna är klart lägre än medel. Det enda nyckeltalet som är sämre än medel är den effektiva bredden. Måluppfyllelsen är positiv och projektet i Lerum är ekonomiskt sett klart bättre än Nuläge Lerum kan inte ha en bättre anslutningsgrad och linjetätheten är klart över medel, men värmeleveransen till varje kund är förhållandevis liten. Den nollställda kostnaden för ledningsnätet är förhållandevis hög, vilket är en konsekvens av fyrrörssystemet. Detta gör att måluppfyllelsen inte riktigt når ända upp till målet för värmeglesprojektet. Dock är totalkostnaden för fjärrvärmecentralen till och med bättre än det uppsatta målet tack vara att en områdescentral används. Generellt sett är de hyresgäster som fått fjärrvärme nöjda, enligt den enkät som energibolaget har bett sina nya kunder att fylla i. De tycker allmänt att kontakterna med energibolaget fungerat mindre bra (45 % nöjda) medan kontakterna med entreprenören varit bättre (74 % nöjda). De flesta av de nya fjärrvärmekunder som har svarat på enkäten är inte nöjda med återställningsarbetet (44 % nöjda) och fler än hälften, men inte många fler, skulle rekommenderar fjärrvärme till andra (58 % nöjda). Det kan nämnas i sammanhanget att de nya fjärrvärmekunderna i Lerum alla är hyresgäster och att det är det kommunala bostadsbolaget som har tagit beslutet att ansluta området till fjärrvärme. Detaljer kring projektet redovisas i bilaga 3 och i rapporten Värmegles Fjärrvärme Demonstrationsprojekt 3 [41] Effektiv elkonvertering, Luleå På Lergärdet i Luleå har 228 av 253 småhus konverterats från direktel och anslutits till fjärrvärme. Merparten av småhusen är fristående men några kvarter är kedjehus. Området används som en referens avseende en effektiv och väl fungerande process för direktelkonvertering. Huvuddelen av primärledningarna är dubbelrör av koppar, större dimensioner är dock dubbelrör av stål. Kopparrören har kallförlagts och återfyllning har skett med befintliga massor för att få korta öppettider och få masstransporter. Vid återställning av grönyta kompletteras med ny matjord. Ingen ledningsbädd har använts och dränering läggs endast i undantagsfall i schakten. Fjärrvärmecentralerna har anslutits primärt och direktel har konverterats till vattenburna radiatorsystem med temperaturer 70/50 eller 65/45. 18

21 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt. Det finns en utbyggnadsplan för fjärrvärme till småhus inom tätorten med ca anslutningar per år. Planen publiceras i Luleå Energis kundtidning och på hemsidan och är välkänd bland villaägarna. Som uppstart inför anslutningen på Lergärdet skickades ett säljmaterial inklusive en intresseanmälan ut till alla berörda villaägare. Informationsträffar hölls för alla intresserade, kvartersvis eller per hustyp, med detaljerad information om hur projektet skulle bedrivas. Det är viktigt att villaägaren även involveras i konverteringslösningen inomhus. Projektet har utförts som en delad entreprenad med Luleå Energis egen säljare som projektsamordnare och projektledare. Detta får till följd att kunderna har endast en kontaktperson och Luleå Energi får en kontinuerlig överblick genom hela processen. Entreprenaden är upphandlad med pris samt kvalitet och erfarenheter från liknande projekt som kriterier. Resultat I jämförelse med tidigare analyser av småhusanslutningar har Luleå nyckeltal som står sig väl. Anslutningsgraden är hög, linjetätheten är medel, värmeförlusterna är lägre än medel, värmetätheten är ganska låg och i kombination ger linje- och värmetätheten en hög effektiv bredd. Projektet redovisar låga anslutningskostnader, både för nät och fjärrvärmecentraler. Luleå har en måluppfyllelse på 92 %. Det innebär att projektet på Lergärdet nästan når upp till de mål som är satta för forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärme. Detta trots att projektet bland demonstrationsprojekten betraktas som ett referensprojekt. En förklaring tros ligga i den utveckling av småhusanslutningar som har pågått i Luleå under flera år. Kallförläggning av kopparrör utan provtryckning ger korta öppettider av schakt, återfyllning med befintliga massor används där grövre fraktioner krossas i specialskopa, och en kontaktperson från energiföretaget genom hela processen från försäljning till projektledning under bygget, för att nämna några förklaringar. Man använde också samma ledningsmaterial i gata och i servis och man behöver därmed inte lagerhålla olika typer av rör och slutligen har man gynnsamma markförhållanden. Även på inomhussidan jobbar man med att förbereda och planera arbetet väl. Det bör dock noteras att man här också konverterar husen för direktverkande el, och det kan därmed vara svårt att få en helt korrekt uppdelning av kostnaderna för inomhusarbetet med avseende på konverteringsdelen och den vanliga installationen. Generellt sett är de husägare som har valt fjärrvärme glada över sin anslutning, enligt den enkät som energibolaget har bett sina nya kunder att fylla i. De tycker allmänt att kontakterna med energibolaget fungerat bra (75 % nöjda) medan kontakterna med entreprenören varit lite mindre bra (66 % nöjda). De flesta av de nya fjärrvärmekunder som har svarat på enkäten är nöjda med återställningsarbetet (74 % nöjda) och generellt sett är fjärrvärmeanslutningen som helhet till belåtenhet och de rekommenderar fjärrvärme till andra (94 % nöjda). Detaljer kring projektet redovisas i bilaga 4 och i rapporten Värmegles Fjärrvärme Demonstrationsprojekt 4 [42] Plaströrssystem, Huddinge Bostadsrättsföreningen Västliden i Huddinge har för 67 radhus bytt ut ett befintligt läckande fyrrörssystem i stål/koppar till ett nytt fyrrörssystem i PEX med quattro- och dubbelrör. Syftet med projektet är att demonstrera möjligheterna med plaströrssystem en tekniklösning som används i ganska liten utsträckning av fjärrvärmebolagen i Sverige. 19

22 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt De nya ledningarna har anslutits till manteln på de gamla ledningarna utanför husliv. De befintliga rören drogs ur och de nya PEX-rören drogs in för att slippa omfattande byggnadsarbeten i husen. Från den befintliga intagsgropen lades en indikeringsslang till t-stycke i mark för att dels kunna suga ur den befintliga manteln vid eventuell översvämning i gropen samt få en indikering om läckage skulle uppstå. Entreprenaden är utförd i etapper där driften upprätthållits med befintliga ledningar för att få så korta driftavbrott som möjligt. Totalentreprenad har använts i projektet. En förhandlingsupphandling utfördes för att spara tid eftersom bostadsrättsföreningen befann sig i ett akut läge på grund av många läckor. Entreprenör har upphandlats med kriterierna erfarenhet från liknande uppdrag, erfarenhet av problemlösning och social kompetens med tanke på alla möten med de boende. Resultat I jämförelse med tidigare genomförda småhusprojekt har Västliden bra värden på sina nyckeltal. Anslutningsgraden är 100 % eftersom ledningarna har bytts ut i hela det aktuella området (vilket motsvarar halva bostadsrättsföreningen). Linjetätheten liksom värmetätheten och även den effektiva bredden är ovanligt hög och värmeförlusterna väldigt låga på grund av att endast en del av ledningarna i området har bytts ut. Metoden för beräkning av måluppfyllelse är inte riktigt anpassad för delvis utbyte av ledningar. Eftersom systemet består av fyra parallella ledningar blir kostnaden per schaktmeter hög. Det finns också andra faktorer som gör att de nollställda kostnaderna blir höga i det här fallet. Den viktigaste är kanske att fyrrörssystem generellt sett är mest lämpade i områden med korta ledningslängder. En nollställning till Värmegles Fjärrvärmes typområde, med genomsnittlig ledningsgeometri, gör därför att fyrrörssystem missgynnas. Här har man dessutom gått med förhållandevis stora dimensioner vilket blir dyrt om man använder PEX-rör. På ungefär halva ledningssträckningen har man tagit bort befintlig kulvert vilket har gett en fördyring och dessutom har schaktförhållandena varit besvärliga med mycket block och sprängstensfyllning. Slutligen, på grund av att arbetet brådskade, har det upphandlats med förhandlingsförfarande utan konkurrens, vilket kan ha lett till högra kostnader. Generellt sett tycker de bostadsrättsinnehavare som har fått fjärrvärme att kontakterna med entreprenören har fungerat bra (81 %), enligt den enkät som energibolaget har bett sina nya kunder att fylla i. De flesta anser även att återställningsarbetet är okej (61 % nöjda). Detaljer kring projektet redovisas i bilaga 5 och i rapporten Värmegles Fjärrvärme Demonstrationsprojekt 5 [43] Effektiv arbetsorganisation, Lycksele I småhusområdet Lugnet i Lycksele har 20 av 44 villor anslutits till fjärrvärme Syftet med projektet har varit att demonstrera möjligheterna att rationalisera arbetsprocessen och minimera kostnader för projektering etc. Det var efter en utbyggnad av fjärrvärme till villor 1999 som Lycksele Energi insåg att konsultens projekteringskostnad stod för nästan halva totalkostnaden och funderingar på hur arbetet kan göras effektivare startade. De senaste åren används en process med få entreprenörer och korta ställtider mellan utbyggnadens olika faser. Under vintertid sker arbetet med att planera var årets utbyggnad ska ske och säljprocessen startar. Energibolaget gör planeringen av ledningsnätet själva och dimensionerar med hjälp av ett datorprogram. Innan själva byggprocessen drar igång märks ledningsdragningen ut 20

23 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt. direkt på backen i samråd med entreprenörer och villaägare. Arbetet ska även bli mer rationellt genom att servisavsticken i så stor utsträckning som möjligt sätts i fördelningsledningens skarvar och antalet muffar därmed minimeras. Förläggning har i så stor utsträckning som möjligt skett i grönytor. Befintliga massor har använts om de inte är uppenbart olämpliga och ledningsbädd görs vanligtvis. Dränering används däremot bara om det är absolut nödvändigt. Grovplanering utförs som standard om inte ledningen fortsätter över gräsmattan in till grannen då även finåterställning görs. Stålledningar förvärms men inte kopparledning. Marknadsföringen gjordes i form av utskick av intresseanmälan, informationsmöten och per telefon. Entreprenadform var delad entreprenad med eget inköp av material samt à-prislista. Vid upphandlingen var kompetens, resurser och trovärdighet viktiga kriterier. Markentreprenören är samordningsansvarig och har under byggskedet även ansvar för kundkontakter. Det är viktigt med en bra arbetsledare hos entreprenören liksom bra stämning i arbetslaget. Resultat Syftet med det demonstrationsprojekt som har utförts i Lycksele har varit att visa hur god planering och en effektiv arbetsprocess med få entreprenörer och korta ställtider mellan utbyggnadens olika faser kan öka effektiviteten och minska kostnaderna. Anslutningsgraden i Lugnet är relativt låg liksom både linje- och värmetäthet. De beräknade värmeförlusterna är höga. Den effektiva bredden hamnar kring medel för värmeglesa fjärrvärmeområden. Modellen för måluppfyllelse visar trots de mindre bra nyckeltalen att området är något bättre än Nuläge 2006 både med avseende på ledningsnät och fjärrvärmecentral med en ekonomisk måluppfyllelse på 18 %. De småhusägare som har anslutit sig till fjärrvärme är väldigt nöjda med sitt beslut enligt den enkät som energibolaget har bett sina kunder att fylla i. De tycker generellt sett att kontakterna med energibolaget och även entreprenören under byggtiden har fungerat bra (86 % respektive 75 % nöjda). De flesta av de nya fjärrvärmekunderna anser även att återställningsarbetet är till belåtenhet (86 % nöjda) och alla skulle rekommendera andra att också ansluta sina hus till fjärrvärme (100 % nöjda). Detaljer kring projektet redovisas i bilaga 6 och i rapporten Värmegles Fjärrvärme Demonstrationsprojekt 6 [44] Inomhusarbeten på löpande räkning, Falun Fristående småhus på Rörosvägen i Falun har anslutits till fjärrvärme. Projektet har syftat till att undersöka möjligheterna att sänka kostnaderna för fjärrvärmecentralinstallationen inomhus genom att handla upp entreprenaden på löpande räkning. Brukligt är annars att arbetet genomförs med fast pris baserat på en beräknad tidsåtgång som ofta upplevs som väl tilltagen. Schakten är grävda med grävmaskin, intagen i husen ligger under marknivå och servisventilerna sitter på insidan av källarväggen. Husen har anslutits primärt. Framoch returtemperaturerna varierar mellan respektive C. Marknadsföringen har bedrivits i form av informationsmöten och hembesök. För utomhusarbetet har en samordnad generalentreprenad använts och inomhus har samtliga entreprenörer handlats upp på löpande räkning. Referenser, tidigare erfarenhet, pris och samarbetsförmåga är de kriterier som varit viktiga vid 21

24 Värmegles orientering 4. Demonstrationsprojekt upphandlingen av entreprenörer. Beställaren, d v s Falu Energi & Vatten, har varit ansvarig för kontakterna med de boende i området under entreprenadtiden. Tidplanen har följts, men installationerna i husen har flyttats från hösten 2005 till början av 2006 till följd av att det ekonomiska konverteringsstödet för oljeuppvärmning och direktverkande el infördes i januari Det genomsnittliga schaktdjupet är 1,2 m för fördelningsledning och 0,6 m för servisledning. Eftersom det finns mycket sten i marken används inte enbart befintliga massor vid återställning av grönyta. Ledningsbädd används och dränering läggs i schaktgraven för fördelningsledning men inte för servisledning. Resultat Anslutningen av småhus till fjärrvärme på Rörosvägen i Falun är ett projekt där löpande räkning har använts för att ge entreprenörerna en drivkraft att jobba snabbt och bra. Anslutningsgraden är i jämförelse med de andra demonstrationsprojekten lite låg. Även linje- och värmetätheten är låg medan värmeförlusterna motsvarar medel för småhusområden och den effektiva bredden är god. Projektet på Rörosvägen har fokuserat på inomhusinstallationen och kostnaden för denna del är betydligt lägre än Nuläge I det avseendet är projektet lyckat, och indikerar att det finns en potential att pressa kostnaderna med upphandling på löpande räkning. Totalt sett visar projektet på en negativ måluppfyllelse, vilket beror på att ledningsnätet varit något dyrare än Nuläge Generellt sett tycker de flesta nya fjärrvärmekunder, som har svarat på enkäten, att kontakterna med energibolaget har varit bra (95 % nöjda) och de är mycket nöjda när det gäller installationen av värmecentralen. Återställningsarbetena på tomten har orsakat förtret hos några och många uppger att arbetet inte är slutfört när enkäten fylls i (69 % nöjda). De flesta kommer att söka statligt stöd för fjärrvärmeinstallationen (89 %). Alla tillfrågade på Rörosvägen är belåtna med sin anslutning (100 % nöjda) och rekommenderar varmt fjärrvärme till andra villaägare. Detaljer kring projektet redovisas i bilaga 7 och i rapporten Värmegles Fjärrvärme Demonstrationsprojekt 7 [44] Kamförläggning med serviceskåp, Trelleborg Villor i Granlunda, Trelleborg, ska under hösten 2006 anslutas till fjärrvärme. Entreprenaden bygger på Värmegles Fjärrvärmes utvecklingsprojekt Innovativ montage- och systemlösning för fjärrvärmeanslutning av villaområde [10-13]. Principen är att fördelningsledningarna kopplas in på stamledningen i större gata och dras fram till ett servisskåp i gångbana. I servisskåpet görs alla avgreningar till nya kunder längs gatan. Från servisskåpet dras fördelningsledningar, kopparflex med täckningshöjd ca. 30 cm, till ett serviceskåp som finns vid varje kunds tomtgräns. I serviceskåpen monteras fjärrvärmecentralen. Från varje villa dras serviser i form av flexibla plaströr innehållande radiatorkretsens fram- och returledning samt varmvatten och VVC ut till serviceskåpet där de kopplas ihop med fjärrvärmecentralen. Schakten till fördelningsledningar samt punktschakt till serviceskåp grävs med minigrävare. Avgreningar i serviceskåp utförs med lödmuffar. Efter utfört lödarbete sätts serviceskåpet på plats med kran från lastbil. Schakten har varit öppna så kort tid som möjligt och ett minimalt antal gatukorsningar har passerats vilket betyder att varken körbroar eller trafikavstängningar har behövts. Enbart befintliga massor har 22