Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet

Transkript

1 Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Dnr: Riktlinjer för examensarbete i företagsekonomi: A. Kandidatnivå 15 hp (G2E-nivå) B. Magisternivå 15 hp (A1E-nivå) C. På civilekonomprogrammet 30hp (A2E-nivå) D. Masternivå 30 hp (A2E-nivå)

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och inriktning Skillnad mellan examensarbeten på olika nivåer Rollfördelning Studenternas ansvar och roll Handledarens ansvar och roll Examinatorns ansvar och roll Medbedömarens ansvar och roll Seminarieserien Upptaktsmöte PM PM PM PM Sluthandledning Slutseminarium Formella krav Behörighet Examensarbetets omfattning Antal exemplar av färdigtryckt arbete Radavstånd-teckenstorlek Rubrik- och referenssystem Källförteckning Rapportens disposition Övriga instruktioner Gruppstorlek Plagiatkontroll Publicering av färdigt arbete Uppdragsarbeten sekretess, etik Examensarbetets kostnader Betygsättning... 7 Bilaga 1 Sammanfattning... 8 Bilaga 2 Bedömningskriterier

3 1 Inledning 1.1 Syfte och inriktning Examensarbetet består av att självständigt anskaffa och formulera ett ämne, att genomföra och att presentera en studie. 15 hp-arbeten bedrivs på helfart under en halv termin medan 30 hparbeten bedrivs på helfart under en hel termin. Syftet är att utveckla studenternas förmåga att genomföra kreativa och reflekterande examensarbeten på vetenskaplig grund. De studerande ska visa på metodologiska kunskaper och förmågan att självständigt inhämta, bearbeta och analysera data mot bakgrund av ämnesrelevant teori. 1.2 Skillnad mellan examensarbeten på olika nivåer Examensarbeten av typ A (kandidatnivå 15 hp, G2E-nivå) och B (magisternivå 15 hp, A1Enivå) kan vara baserade på teoretiska och/eller praktiska problem. Typ C (på civilekonomprogrammet 30hp, A2E-nivå) är företrädesvis baserade på praktiska problem hos en ev uppdragsgivare. Examensarbeten av typ D (masternivå 30 hp, A2E-nivå) är företrädesvis baserade på teoretiska problem. Några formella skillnader finns inte mellan typ A och typ B vad gäller uppläggning och omfattning. Det ställs dock kvalitativt högre krav på teoretisk och praktisk relevans på ett examensarbete av typ B jämfört med typ A; examensarbetet av typ B förväntas ha en tydligare akademisk inriktning; det ska positioneras gentemot tidigare forskning, och problem- samt metoddiskussion ska vara reflekterande på ett akademiskt vis. Kvalitativt ställs högre krav på teoretisk och framför allt praktisk relevans för examensarbetet av typ C jämfört med typ A. Den praktiska relevansen bör lyftas fram t ex genom att konkreta rekommendationer ges till eventuella uppdragsgivare eller att de praktiska implikationerna av studiens resultat diskuteras på ett ingående sätt. Kvantitativt förväntas examensarbetet av typ C innehålla såväl teori som empiri i större omfattning än ett av typ A. Ett examensarbete av typ D har högre kvalitativa krav på teoretisk relevans än såväl typ A som typ B. Den förväntas ha en tydlig akademisk inriktning; den ska positioneras gentemot tidigare forskning och problem- samt metoddiskussion ska vara reflekterande på ett akademiskt vis. Ett teoretiskt bidrag är nödvändigt; studenten ska använda resultatet av examensarbetet till att lägga till, skriva om och/eller komplettera befintlig teori. 2 Rollfördelning I ett examensarbete är flera roller inblandade; student, handledare, examinator och ev medbedömare. Enligt Lokala regler för examinationer på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet (Dnr HL/ ) ska examinator och handledare på examensarbete inte vara samma person om inte särskilda skäl föreligger (s. 4). Enligt Kriterier för vem som får vara examinator på kurser inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på Linnéuniversitetet (Dnr 2010/1085) ska examinator på grundnivå (examensarbete av typ A) vara disputerad och examinator på avancerad nivå (typ B, C och D) vara docent inom huvudområdet/ämnet om inte synnerliga skäl föreligger. I detta avsnitt ges en kort beskrivning av vad som förväntas av respektive roll. 2.1 Studenternas ansvar och roll Studenterna är huvudansvariga för examensarbetets genomförande och kvalitet. Det är deras förmåga att tillgodogöra sig råd från handledare, examinator och varandra på ett övervägt sätt som påverkar hur väl de lyckas. Det är viktigt att notera att studenter som siktar mot betyget Väl godkänd inte kan förvänta sig att handledaren skall ge råd som innebär att de når detta 3

4 betyg per automatik, utan det är de enskilda studenternas noggrannhet, kreativitet, analysförmåga och förmåga att nyttja sitt material och omgivningens kommentarer, som ger dem möjligheter till ett lyckat resultat. Sammanfattningsvis förväntas studenterna ta ett tydligt eget ansvar för sitt examensarbete. hålla kontakt med handledaren under hela processen. aktivt delta i de olika seminarierna. 2.2 Handledarens ansvar och roll Handledarens roll är att vara kontaktperson och vägledare för studenterna under arbetsprocessen. Handledarens råd och kommentarer utgår i allmänhet från skrivet material från studenterna. Det kan gälla lämpliga teoriområden, diskussion om metodval, kommentarer på det skrivna, kommentarer på analyser etc. I vilken form dessa kommentarer ges varierar mellan handledare. Det centrala är att studenten har rätt att förvänta sig råd och att studenterna ges möjligheter att skriva ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs. Handledarens ansvar är att bidra till en lärprocess som innebär att målen kan nås, inte att handfast hjälpa studenten att skriva ett bra examensarbete. Det är handledarens ansvar att diskutera praktisk uppläggning och samarbete, t ex i vilken form man ska kommunicera och hur långt i förväg manus ska levereras för att handledaren ska kunna ge synpunkter. Handledaren genomför sluthandledning och fattar beslut om examensarbetet får prövas på slutseminarium, vilket i tveksamma fall kan kräva samråd med examinator. Dessutom bör handledaren ge feedback och motivera betyg på avslutat examensarbete. Vad gäller förväntningar på handledaren så kan dessa i korthet sägas vara att ge råd och anvisningar som stimulerar lärprocessen och driver arbetet framåt. genomföra sluthandledning och beslut om att gå upp på slutseminarium. ge feedback och motivera betyg efter avslutat examensarbete. 2.3 Examinatorns ansvar och roll Examinatorn ansvarar för organisation och genomförande av examensarbetets seminarieserie, samt för att gå igenom riktlinjerna, och det aktuella kurstillfällets genomförande i förhållande till riktlinjerna. Om flera examinatorer finns vid ett kurstillfälle ska en av dem ha ett samordnande kursansvar. Tilldelning av handledare görs av examinatorn i samverkan med respektive biträdande prefekt. Examinator ska säkerställa den vetenskapliga nivån på examensarbetena. Examinatorn ansvarar vidare för att, i samråd med handledaren, betygsätta studenternas deltagande i kursen och deras arbeten. I examinatorns roll ingår också att fungera som en rådgivare och diskussionspartner till handledaren. Vad gäller förväntningarna på examinatorn kan dessa i korthet sägas vara att organisera kursen; dela in studenterna i PM-grupper, tilldela handledare och opponenter samt informera om aktuellt genomförande. leda de olika seminarierna och säkerställa den vetenskapliga nivån. säkerställa plagiatkontroll. sätta betyg och ombesörja rapportering av resultat till institutionssekreteraren. 2.4 Medbedömarens ansvar och roll I de fall examinator och handledare är samma person ska en medbedömare utses av examinator. Denna person bedömer examensarbetena och genomför betygssättning i samråd med examinator. 4

5 3 Seminarieserien Nedan anges vad som avhandlas vid examensarbetets seminarieserie. För examensarbeten av typ A och B kan PM 3 utgå. Från och med PM1 och framåt genomförs opposition studenterna emellan. 3.1 Upptaktsmöte Mötet leds av examinator. Det rekommenderas att mötet hålls ca fyra veckor före examensarbetets start. Mötets syfte är att: Informera om kursens uppläggning och organisation i förhållande till riktlinjerna. Ge information som kan underlätta anskaffningen av ämne såsom ämnets forskning; förslag till fortsatt forskning från uppsatser och avhandlingar; lämpliga vetenskapliga artiklar; aktuell debatt inom ämnet och ev tillgängliga uppdrag. 3.2 PM 0 Rapporten bör omfatta ca 1-3 sidor och innehålla en ämnesbeskrivning och en skiss över arbetets tänkta genomförande. Den utgör underlag för den inledande diskussionen, liksom för val av handledare. Examinator i samråd med berörd biträdande prefekt bör matcha handledare och studentgrupp baserat på examensarbetets ämnesinriktning. 3.3 PM 1 Rapporten syftar till att ge underlag för ställningstagande beträffande examensarbetets genomförbarhet. PM 1 kan omfatta 5-10 sidor och bör innehålla ett inledningskapitel med bakgrund, problemdiskussion, och syfte samt gärna en metodskiss, en tidplan och en tänkt kapitelindelning. 3.4 PM 2 PM 2 är en utveckling av PM 1 med tillägg av ett metodkapitel, och kan omfatta sidor. Metodkapitlet är länkningen mellan arbetets frågeställningar och resultat. Det ska motivera de vägval som görs, klargöra hur resultaten har kommit fram och hur slutsatser kan dras baserat på det empiriska och teoretiska material som presenteras. Uppsatsens syfte och frågeställningar som skall ligga till grund för de vägval som sker. Ett bra kriterium är att läsaren skall kunna göra om examensarbetet baserat på metodkapitlets information. Hur det empiriska materialet ska samlas in och behandlas perspektivval, urvalsstrategier och formalia men också de vetenskapliga aspekterna bör här tas upp: kopplingen mellan empiri och teori, analysmetoder och tentativa resultat/bidrag. Den vetenskapliga anknytningen kan skilja sig åt mellan olika ämnesområdens traditioner. 3.5 PM 3 PM 3 är en vidareutveckling av PM2 och kan bestå av sidor. Vid deduktiva ansatser ska ett för frågeställningarna relevant teorikapitel presenteras. Teorikapitlet är ett ramverk för frågeställningen och tentativa resultat. Kapitlet bör avslutas med en analysmodell som klargör med vilka begrepp och modeller och i vilka steg som examensarbetets frågeställningar ska analyseras. Operationaliseringar visas gärna i en intervjuguide eller som ett enkätformulär. Vid induktiva/explorativa ansatser ska istället ett empirikapitel presenteras med förslag på riktningar för intressanta tolkningar. 5

6 3.6 Sluthandledning Häri innefattas ett i det närmaste fullständigt manus. Sluthandledningen genomförs med handledaren inför slutseminariet. Ett examensarbete som inte bedöms kunna bli godkänt vid sluthandledning rekommenderas inte gå upp på ordinarie slutseminarium. Examensarbetet måste bedömas kunna bli godkänt vid ny sluthandledning och får gå upp på senare slutseminarium. 3.7 Slutseminarium Slutseminariet varar ca en lektionstimme per uppsats och syftar till en kritisk och konstruktiv diskussion kring examensarbetets form och innehåll. Huvudaktörerna på slutseminariet är studenterna/författarna och huvudopponenterna. Seminariet inleds med att författarna får tillfälle att kommentera brister i arbetet som upptäcks efter färdigställandet såsom stavfel, glömda referenser etc. Förutom huvudopposition görs individuella minioppositioner på tre examensarbeten. Huvudopponenter och miniopponenter skall vid respektive examensarbetes slutseminarium lämna in en skriftlig sammanfattning av sin opposition, ca 1-2 sidor för mini- och 3-4 för huvudopposition, till examinator. Kommentarerna bör koncentreras till examensarbetets styrkor och svagheter samt ge konstruktiva förslag till alternativa angreppssätt och förbättringar. Miniopponenter och övriga seminariedeltagare är välkomna med synpunkter efter huvudopponenterna. Presentation av examensarbete sker inte vid slutseminarium, medan ett examensarbete av typ C ska presenteras hos eventuell uppdragsgivare. 4 Formella krav 4.1 Behörighet Behörigheten för respektive typ av examensarbete regleras i gällande kursplan (se Kursinfo). 4.2 Examensarbetets omfattning Typ A och B; För flertalet examensarbeten bör sidantalet ligga kring sidor. Typ C och D; för flertalet examensarbeten bör sidantalet ligga kring sidor. Undantag ges för examensarbete som av empiriska skäl kräver ett större utrymme. Denna begränsning är ett sätt att undvika alltför omfattande deskriptiva avsnitt och premiera bearbetade och reflekterade texter där författarnas analys och tolkningar kommer till uttryck. 4.3 Antal exemplar av färdigtryckt arbete En vecka före slutseminariet skall författarna lämna in två exemplar av det färdigtryckta arbetet till examinator. Dessutom ska arbetet lämnas in som en pdf-fil till examinator för plagiatkontroll. Samtidigt ska författarna via e-post förse övriga seminariemedlemmar med arbetet. 4.4 Radavstånd-teckenstorlek Slutmanus skall skrivas med 1,5 radavstånd, 12 punkters teckenstorlek och 35 mm vänstermarginal. 4.5 Rubrik- och referenssystem Författarna väljer det rubriksystem som de anser vara lämpligt. Från Ekonomihögskolans sida rekommenderas Harvard-systemet som referenssystem, p g a dess utbredda tillämpning. Av stor vikt är att de valda systemen tillämpas konsekvent. 6

7 4.6 Källförteckning Källförteckningen skall endast innehålla litteratur som det finns hänvisning till i texten. 4.7 Rapportens disposition Titelsida - rekommenderas Ev förord/författarnas tack Sammanfattning (exempel på innehåll se bilaga 2) Innehållsförteckning även denna finns på länken ovan Text själva arbetet Källförteckning Bilagor (som det finns hänvisning till i texten). 5 Övriga instruktioner 5.1 Gruppstorlek Examensarbeten av typ A och B genomförs av två-tre studenter. Examensarbetsgruppen vid typ C och D består av två studenter, i undantagsfall en student. 5.2 Plagiatkontroll Samtliga arbeten genomgår efter slutlig inlämning, men före slutseminarium, plagiatkontroll. 5.3 Publicering av färdigt arbete Efter det att examensarbetet är inrapporterat som godkänt ansvarar författarna för att registrera och publicera arbetet i DiVA via bibliotekets hemsida, Uppdragsarbeten sekretess, etik Ekonomisk eller annan ersättning från uppdragsgivare innebär inte att de akademiska kraven förändras. Universitetets examensarbeten är offentliga handlingar. Kräver uppdragsgivaren sekretess kan uppsatsen undantas från publiceringskravet i Diva och där endast registreras, eller anonymiseras eller framställas i en särskild version för akademiskt bruk. 5.5 Examensarbetets kostnader Författarna svarar själva för alla omkostnader kring arbetet, t ex för resor, tryckning, porto och telefonkostnader, men uppmuntras att söka stipendier. I de fall uppdragsgivare förekommer bör dessa ta över kostnaderna. 6 Betygsättning Examensarbetet kan erhålla följande betyg: Väl Godkänt (VG) Godkänt (G) Ej godkänt (U) A-B C-E F Vid betygsättning inräknas bedömning av huvudopposition, minioppositioner samt medverkan och aktivitet under kursens övriga obligatoriska seminarier. Slutbetyget sätts i samråd mellan examinator och handledare, där examinator har det slutliga avgörandet. Vid fall där examinator och handledare är samma person måste medbedömare användas. För bedömningskriterier se bilaga 3. 7

8 Bilaga 1 Sammanfattning Examensarbete, civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, logistik, Kurskod, VT 2010 Författare: : Joel Puch och Peter Johannesson Handledare: Åsa Gustafsson Titel: Processförbättring för förkortad produktionsledtid en fallstudie av Metallmek AB Bakgrund: För företag har det blivit allt viktigare att tillfredsställa kundernas krav på korta ledtider. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnås i flera avseenden. Processförbättringar i form av ledtidsförkortningar kan genomföras med basen i det kvalitetssystem, ISO9000:2000, som implementerats på Metallmek AB. Dock har inte förbättringsfilosofin anammats fullt ut p g a bristande resurser i form av kunskap, kapital och tid. I Metallmek AB saknas en uppsättning enkla beslutsverktyg samt riktlinjer för förbättring av företagets huvudprocess tillverkning och service i ledtidsförkortningshänseende. Syfte: Att beskriva den befintliga tillverkning och service-processen på Metallmek AB för att därigenom generera förbättringsförslag i form av beslutsverktyg för hur produktionsledtiderna kan förkortas. Att dra upp riktlinjer som liknande företag (småföretag inom verkstadsindustrin) kan använda sig av när de ska förkorta sina produktionsledtider. Metod: Arbetet består av en fallstudie av ett småföretag inom verkstadsindustrin. En kvalitativ forskningsmetod med insamling av såväl kvalitativa som kvantitativa data, genom observation och intervjuer, har genomförts. Resultat, slutsatser: I studien har en rad orsaker till förlängd produktionsledtid i tillverkning och service-processen framkommit. Den största delen av ledtiden upptas av lagring. Byggnadernas ytor har en begränsande inverkan vilket leder till dubbelarbete. En del av personalens kompetensnivå är låg, vilket innebär dubbelarbete och krav på instruktioner av annan personal. Riktlinjer för produktionsledtidsförkortning för småföretag i verkstadsindustrin har tagits fram, där bl a tidtagning, processflödesscheman och värdekartläggning ingår. 8

9 Bilaga 2 Bedömningskriterier Utgångspunkten för examensarbetet är att det skall genomföras på vetenskaplig grund. I detta sammanhang avses: Systematik rapportens logiska uppbyggnad Öppenhet redovisning av refererade källor Respekt för traditionen inläsning av forskningsområdet Följande faktorer ingår i bedömningen: Problemdiskussionens relevans praktiskt och teoretiskt, motivering Syftesformulering - avgränsningar, klarhet, relation till problem och resultat Metod medvetenhet, motiverade vägval, urvalsdiskussion Teoretisk referensram bredd och djup, motiv för valda teorier Empiri relevans i förhållande till syftet, framställningsförmåga Analys/Tolkning koppling mellan empiri och teori, praktisk och teoretisk relevans Slutsatser underbyggnad, argumentationsförmåga Giltighetsanspråk kritisk granskning, validitet, trovärdighet Formalia struktur, språklig framställning, referenssystem För godkänt betyg skall behandlingen av punkterna ovan vara av god kvalitet. För väl godkänt krävs mycket god kvalitet samt att examensarbetet bedöms ha hög nivå på något eller några av följande områden: Svårighetsgrad Arbetets originalitet Självständighet under processen Bidragens teoretiska relevans särskilt viktigt för typ D Bidragens praktiska relevans särskilt viktigt för typ C 9