Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Riktlinjer för examensarbete i företagsekonomi på civilekonomprogrammet (30hp)

Transkript

1 Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Dnr: Riktlinjer för examensarbete i företagsekonomi på civilekonomprogrammet (30hp)

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Rapporter och seminarier Upptaktsmöte PM0/Konstituerande seminarium PM PM PM Sluthandledning Slutseminarier Betygsättning Formella krav Behörighet Examensarbetets omfattning Antal exemplar av färdigtryckt arbete Radavstånd-teckenstorlek Rubrik- och referenssystem Källförteckning Rapportens disposition Övriga instruktioner Gruppstorlek Skillnad mellan uppsats på G3-nivå och examensarbete på civilekonomprogrammet Plagiatkontroll Publicering av färdigt arbete Uppdragsarbeten sekretess, etik Examensarbetets kostnader Examensarbetsorganisation rollfördelning Studenternas ansvar och roll Handledarens ansvar och roll Examinatorns ansvar och roll Medbedömares ansvar och roll... 7 Bilaga 1 Försättsblad... 8 Bilaga 2 Sammanfattning... 9 Bilaga 3 Bedömningskriterier

3 1 Inledning Examensarbetet består av att anskaffa ett ämne, att genomföra och att presentera en studie. Arbetet bedrivs på helfart under hela terminen och omfattar presentation av PM0/konstituerande seminarium, PM 1, PM 2, PM 3, sluthandledning samt examination av slutmanus. Syftet är att stimulera till ett kreativt och reflekterat examensarbete på vetenskaplig grund. De studerande ska ges fördjupade metodologiska kunskaper och förbättra förmågan att självständigt inhämta, bearbeta och analysera data, företrädesvis baserat på ett praktiskt problem, mot bakgrund av ämnesrelevant teori. 2 Rapporter och seminarier Nedan anges vad som avhandlas vid de obligatoriska seminarierna. Från och med PM1 och framåt genomförs opposition studenterna emellan. 2.1 Upptaktsmöte Mötet leds av examinator. Det rekommenderas att mötet hålls ca fyra veckor före examensarbetskursens start. Mötets syfte är att: Informera om kursens uppläggning och gå igenom riktlinjerna (t ex innehåll i PM2 och PM3). Ge information som kan underlätta anskaffningen av uppsatsämne såsom avdelningens forskning; förslag till fortsatt forskning från uppsatser och avhandlingar; lämpliga vetenskapliga artiklar; aktuell debatt inom ämnet och tillgängliga uppdrag. 2.2 PM0/Konstituerande seminarium Rapporten bör omfatta ca 2-3 sidor och innehålla en ämnesbeskrivning och en skiss över arbetets tänkta genomförande, samt ange önskemål om handledare. Den utgör underlag för den inledande diskussionen, liksom för val av handledare. Handledare och studentgrupp bör matchas baserat på examensarbetets ämnesinriktning. 2.3 PM 1 Rapporten syftar till att ge underlag för ställningstagande beträffande examensarbetets genomförbarhet. PM 1 bör ha en omfattning på mellan 5 och 10 sidor med följande delar: Obligatoriskt Bakgrund Problemdiskussion Syfte Metodskiss Tidplan Önskvärt Litteraturöversikt Tänkt kapitelindelning 2.4 PM 2 Detta PM är en utveckling av PM 1 och kan vara sidor. I detta PM är intresset i första hand fokuserat på examensarbetets metodologiska aspekter: Hur skall det empiriska materialet behandlas perspektivval, urvalsstrategier, datainsamling, formalia men också de vetenskapliga aspekterna bör här tas upp: Hur är kopplingen mellan empiri och teori; analys- och tolkningsstrategier; tentativa resultat/bidrag samt diskussion kring examensarbetets giltighetsanspråk. 3

4 2.5 PM 3 PM 3 är en vidareutveckling av PM2 och kan bestå av sidor. Ett för frågeställningarna relevant teorikapitel ska presenteras. Kapitlet bör avslutas med en analysmodell som klargör med vilka begrepp och modeller och i vilka steg som examensarbetets frågeställningar ska analyseras. Operationalisering visas gärna i en intervjuguide eller som ett enkätformulär. 2.6 Sluthandledning Häri innefattas ett i det närmaste fullständigt manus. Sluthandledningen genomförs med handledaren. Ett examensarbete som inte får godkänt vid sluthandledning får inte gå upp på ordinarie slutseminarium. Examensarbetet måste få godkänt vid ny sluthandledning och gå upp på nytt seminarium. 2.7 Slutseminarier Seminariet, som varar ca en lektionstimme, syftar till en kritisk och konstruktiv diskussion kring examensarbetets form och innehåll. Huvudaktörerna är författarna och huvudopponenterna. Seminariet inleds med att författarna får tillfälle att kommentera brister i arbetet som upptäcks efter färdigställandet såsom stavfel, glömda referenser etc. Miniopponenter och övriga seminariedeltagarna är välkomna med synpunkter efter huvudopponenterna. Huvudopponenter och miniopponenter skall senast på dagen för seminariet lämna in en skriftlig sammanfattning av sin opposition, 1-2 sidor för mini- och 3-4 för huvudopposition, till seminarieledaren. Kommentarerna bör koncentreras till examensarbetets styrkor och svagheter samt ge konstruktiva förslag till alternativa angreppssätt och förbättringar. Förutom huvudopposition görs miniopposition på tre examensarbeten. Examensarbetet ska presenteras hos ev uppdragsgivare. 3 Betygsättning Examensarbetet kan erhålla följande betyg: Väl Godkänt (VG) Godkänt (G) Ej godkänt (U) A-B C-E F Vid betygsättning inräknas bedömning av huvudopposition, minioppositioner samt medverkan och aktivitet under kursens övriga obligatoriska seminarier. Slutbetyget sätts i samråd mellan examinator och handledare. Examinator har det slutliga avgörandet. Vid fall där examinatorn och handledare är samma person måste medbedömare utses. För bedömningskriterier se bilaga 3. 4

5 4 Formella krav 4.1 Behörighet För att kunna genomföra examensarbetet förutsätts att 155 hp av totalt 180 hp av G1-G3 kurser är genomgångna och godkända samt att 30 hp av kurser på avancerad nivå är genomgångna inom delämnet. För att kunna genomföra examensarbetet förutsätts dessutom godkänd metodkurs. 4.2 Examensarbetets omfattning För flertalet rapporter bör sidantalet ligga kring sidor. Undantag ges för examensarbete som av empiriska skäl kräver ett större utrymme. Dessa detaljerade empiriska redovisningar kan läggas i ett appendix och endast en sammanfattning i den löpande texten. Denna begränsning är ett sätt att undvika alltför omfattande deskriptiva avsnitt och premiera bearbetade och reflekterade texter där författarnas analys och tolkningar kommer till uttryck. 4.3 Antal exemplar av färdigtryckt arbete En vecka före slutseminariet skall författarna lämna in två exemplar av den färdigtryckta rapporten till examinator. Dessutom ska arbetet lämnas in som en pdf-fil till examinator för plagiatkontroll. Samtidigt ska författarna via e-post förse medlemmarna i seminariet med rapporten 4.4 Radavstånd-teckenstorlek Slutmanus skall skrivas med 1,5 radavstånd, 12 punkters teckenstorlek och 35 mm vänstermarginal. Delrapporter kan med fördel skrivas med större radavstånd för att ge utrymme för opponenters och handledares kommentarer. 4.5 Rubrik- och referenssystem Författarna väljer det rubrik- och referenssystem som de anser vara lämpligt. Från Ekonomihögskolans sida rekommenderas Harvard-systemet som referenssystem, p g a dess utbredda tillämpning. Av stor vikt är att det valda systemet tillämpas konsekvent. 4.6 Källförteckning Källförteckningen skall endast innehålla litteratur som det finns hänvisning till i texten. 4.7 Rapportens disposition Titelsida (exempel i bilaga 1) Sammanfattning (exempel på innehåll se bilaga 2) Innehållsförteckning Text själva arbetet Källförteckning Bilagor 5 Övriga instruktioner 5.1 Gruppstorlek Examensarbetsgruppen består av två personer (en person i undantagsfall). 5.2 Skillnad mellan uppsats på G3-nivå och examensarbete på civilekonomprogrammet Kvalitativt ställs högre krav på att examensarbetet på civilekonomexamen skall ha praktisk relevans. Examensarbetet bör ge konkreta rekommendationer till uppdragsgivaren. 5

6 Kvantitativt förväntas examensarbetet innehålla såväl teori som empiri i större omfattning än en G3-uppsats. 5.3 Plagiatkontroll Samtliga arbeten genomgår efter slutlig inlämning plagiatkontroll. 5.4 Publicering av färdigt arbete Efter det att arbetet är godkänt ansvarar författarna för att registrera och publicera arbetet i Opus/Diva via bibliotekets hemsida, Uppdragsarbeten sekretess, etik Ekonomiskt bidrag från uppdragsgivare innebär inte att de akademiska kraven förändras. Universitetets examensarbeten är offentliga handlingar. Kräver uppdragsföretaget sekretess kan uppsatsen undantas från publiceringskravet i Opus/Diva och där endast registreras, eller anonymiseras eller framställas i en särskild version för akademiskt bruk. 5.6 Examensarbetets kostnader Författarna svarar själva för alla omkostnader kring arbetet, t ex för resor, tryckning, porto och telefonkostnader. 6 Examensarbetsorganisation rollfördelning I en uppsatskurs är flera parter inblandade; student, handledare, examinator och ev medbedömare. I detta avsnitt ges en kort beskrivning av vad som förväntas av varje part. 6.1 Studenternas ansvar och roll Studenterna är huvudansvariga för examensarbetets kvalitet. Det är deras förmåga att tillgodogöra sig råd från handledare, examinator och varandra på ett övervägt sätt som påverkar hur väl de lyckas. Det är viktigt att notera att studenter som siktar mot betyget Väl godkänd inte kan förvänta sig att handledaren skall ge råd som innebär att de når detta betyg per automatik, utan det är de enskilda studenternas noggrannhet, kreativitet, analysförmåga och förmåga att nyttja sitt material och omgivningens kommentarer som ger dem möjligheter till ett lyckat resultat. Detta innebär att med hänsyn till självständighetskriteriet kan inte studenten räkna med ytterligare handledarstöd efter slutseminariet. Vad gäller förväntningar på studenten så kan dessa i korthet sägas vara att ta ett tydligt eget ansvar för sitt examensarbete. hålla kontakt med handledaren under hela processen. aktivt delta i de olika seminarierna Handledarens ansvar och roll Handledarens roll är att vara kontaktperson och fungera som vägledare för studenterna under arbetet. Handledarens råd och kommentarer utgår i allmänhet från skrivet material från studenterna. Det kan gälla lämpliga teoriområden, diskussion om metodval, kommentarer på det skrivna, kommentarer på analyser etc. I vilken form dessa kommentarer ges varierar mellan handledarna. Det centrala är att studenten har rätt att förvänta sig råd och att studenterna ges möjligheter att skriva ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs. Handledarens ansvar är att bidra till en lärprocess som innebär att målen kan nås, inte att handfast hjälpa studenten att skriva ett bra examensarbete. Det är handledarens ansvar att diskutera praktisk uppläggning och samarbete, t ex i vilken form man ska kommunicera och 6

7 hur långt i förväg manus ska levereras för att handledaren ska kunna ge synpunkter. Vad gäller förväntningar på handledaren så kan dessa i korthet sägas vara att ge råd och anvisningar som stimulerar lärprocessen och driver arbetet framåt. genomföra sluthandledning, vilken i tveksamma fall kan kräva samråd med examinator. 6.3 Examinatorns ansvar och roll Examinatorn ansvarar för organisation och genomförande av seminarieserien. Examinatorn ansvarar vidare för att, i samråd med handledaren, betygsätta studenternas deltagande i kursen och deras arbeten. I examinatorns roll ingår också att fungera som en rådgivare och diskussionspartner till handledaren. Vad gäller förväntningarna på examinatorn kan dessa i korthet sägas vara att organisera kursen; dela in studenterna i PM-grupper och utse handledare (i samverkan med avdelningschef). leda de olika seminarierna. kontrollera studenternas arbeten mot Genuine Text. sätta betyg och ombesörja rapportering av resultat till institutionssekreteraren. 6.4 Medbedömares ansvar och roll I de fall examinator och handledare är samma person har studenten rätt till en medbedömare. Denna person genomför då betygssättning i samråd med examinator. 7

8 Bilaga 1 Titelsida Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Processförbättring för förkortad ledtid - en fallstudie av Metallmek AB Examensarbete, Civilekonomprogrammet företagsekonomi Logistik, Kurskod, VT 2010 Författare: Joel Puch Peter Johannesson Handledare: Åsa Gustafsson Examinator: Helena Forslund 8

9 Bilaga 2 Sammanfattning Sammanfattning Examensarbete, civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, logistik, Kurskod, VT 2010 Författare: : Joel Puch och Peter Johannesson Handledare: Åsa Gustafsson Titel: Processförbättring för förkortad produktionsledtid en fallstudie av Metallmek AB Bakgrund: För företag har det blivit allt viktigare att tillfredsställa kundernas krav på korta ledtider. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnås i flera avseenden. Processförbättringar i form av ledtidsförkortningar kan genomföras med basen i det kvalitetssystem, ISO9000:2000, som implementerats på Metallmek AB. Dock har inte förbättringsfilosofin anammats fullt ut p g a bristande resurser i form av kunskap, kapital och tid. I Metallmek AB saknas en uppsättning enkla beslutsverktyg samt riktlinjer för förbättring av företagets huvudprocess tillverkning och service i ledtidsförkortningshänseende. Syfte: Att beskriva den befintliga tillverkning och service-processen på Metallmek AB för att därigenom generera förbättringsförslag i form av beslutsverktyg för hur produktionsledtiderna kan förkortas. Att dra upp riktlinjer som liknande företag (småföretag inom verkstadsindustrin) kan använda sig av när de ska förkorta sina produktionsledtider. Metod: Arbetet består av en fallstudie av ett småföretag inom verkstadsindustrin. En kvalitativ forskningsmetod med insamling av såväl kvalitativa som kvantitativa data, genom observation och intervjuer, har genomförts. Resultat, slutsatser: I studien har en rad orsaker till förlängd produktionsledtid i tillverkning och service-processen framkommit. Den största delen av ledtiden upptas av lagring. Byggnadernas ytor har en begränsande inverkan vilket leder till dubbelarbete. En del av personalens kompetensnivå är låg, vilket innebär dubbelarbete och krav på instruktioner av annan personal. Riktlinjer för produktionsledtidsförkortning för småföretag i verkstadsindustrin har tagits fram, där bl a tidtagning, processflödesscheman och värdekartläggning ingår. 9

10 Bilaga 3 Bedömningskriterier En utgångspunkt för examensarbetet är att den skall baseras på praktisk tillämpning och vetenskaplig grund. I detta sammanhang avses: Systematik rapportens logiska uppbyggnad Öppenhet redovisning av refererade källor Respekt för traditionen inläsning av forskningsområdet Följande faktorer ingår i bedömningen: Problematiseringens relevans empiriskt men även teoretiskt Syftesformulering - avgränsningar, klarhet, relation till problematisering och resultat Metod perspektivmedvetenhet, motiverade vägval, urvalsdiskussion, Referensram bredd och djup, motiv för valda teorier Empiri relevans i förhållande till syftet, framställningsförmåga Analys/Tolkning koppling mellan empiri och teori, praktisk relevans Slutsatser underbyggnad, argumentationsförmåga Giltighetsanspråk kritisk granskning, validitet, trovärdighet Formalia struktur, språklig framställning, referenssystem För godkänt betyg skall behandlingen av punkterna ovan vara av god kvalitet. För väl godkänt krävs mycket god kvalitet samt att examensarbetet bedöms ha hög nivå på något eller några av följande områden: Svårighetsgrad Originalitet, självständighet Forskningsanknytning Bidragens praktiska relevans 10