Psykologiska och organisatoriska perspektiv på arbete, stress och hälsa

Transkript

1 Anvisningar till kursen Psykologiska och organisatoriska perspektiv på arbete, stress och hälsa (7,5 hp, HT 2015)

2 Psykologiska och organisatoriska perspektiv på arbete, stress och hälsa Kursens innehåll Kursen innefattar såväl teoretiska som praktiska aspekter av arbete, stress och hälsa/ohälsa ur ett psykologiskt och organisatoriskt perspektiv. En aspekt gäller utvecklingen mot mera gränslösa arbetsvillkor ifråga om tid, rum och arbetsinnehåll. En annan aspekt gäller ökningen av osäkra anställningsvillkor generellt där individförhållanden relateras till organisatoriska förändringar och övergripande samhällsutveckling. Kursen inkluderar även aspekter såsom sjukfrånvaro/sjuknärvaro, arbetstider och återhämtning samt interventioner och hälsofrämjande/förebyggande arbete. Frågor rörande kön, etnicitet och social status kommer också att beröras i kursen. Centralt är hur både individ och organisation kan bidra till ett hållbart arbetsliv. Uppläggning Undervisningstillfällena är normalt uppdelade i en föreläsningsdel och en seminariedel. Under föreläsningsdelen ges en allmän introduktion till det aktuella temat för undervisningen. Till seminariedelen förbereder varje deltagare minst två diskussionsfrågor till varje artikel/kapitel som läses till undervisningstillfället. Diskussionsfrågorna inlämnas i samband med undervisningstillfället. Bland kursdeltagarna utses den som är ansvarig för att leda diskussionen av respektive artikel/kapitel. Kursen innehåller även två case-seminarier. Dessa seminarier ligger, tillsammans med kurslitteraturen och övriga undervisningstillfällen, till grund för kursens slutexamination. Case-seminarium 1: Till det första case-seminariet ska varje deltagare dokumentera ett arbetsmiljöproblem som finns i en individuellt utvald organisation, exempelvis genom att intervjua en chef, HR-person eller medarbetare. Med utgångspunkt i de teoretiska modeller som behandlas under kursen författas ett PM om en sida, som beskriver problemet och sätter detta i relation till någon eller några teoretiska modeller. Vid seminariet presenteras detta PM muntligt och seminariet syftar till att kommentera och ge synpunkter på varandras problembeskrivningar. Case-seminarium 2: Till det andra case-seminariet skriver deltagarna ytterligare ett PM om en sida. Utifrån modeller för hälsofrämjande arbete och organisatoriska interventioner ska detta PM ge förslag på åtgärder som kan användas för att komma tillrätta med det problem som beskrevs vid det första seminarietillfället. Vid seminariet presenteras detta PM muntligt och seminariet syftar till att kommentera och ge synpunkter på varandras åtgärdsförslag. Kursen avslutas med ett examinationsseminarium. Examinationen baseras på ett individuellt författat paper, som tar case-seminarierna som utgångspunkt. Detta paper ska analysera problembilden, ta fram förslag på åtgärder, sätta dessa i relation till teoretiska modeller i litteraturen och kritiskt reflektera kring faktorer som kan vara avgörande för interventionens förutsättningar att lyckas.

3 Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs förväntas deltagarna kunna: Beskriva och analysera hur stress och hälsa kan påverkas av olika faktorer i arbetsmiljön och organisationens styrning av arbetet Visa förmåga att kritiskt analysera och jämföra relevanta teorier och modeller för arbete, stress och hälsa samt värdera betydelsen av individuella skillnader i stress och stressrelaterade hälsoproblem (t.ex. utifrån ålder, kön, etnicitet, utbildning, personlighet, livshändelser) Utifrån litteraturen planera hälsofrämjande interventioner samt undersökningar av arbete, stress och hälsa i olika kontexter, genom att analysera och värdera olika enskilda fall med hjälp av adekvata metoder Såväl muntligt som skriftligt värdera, kritiskt granska och ge återkoppling på vetenskapliga arbeten om arbete, stress och hälsa samt diskutera de teorier och metoder som ligger till grund för de slutsatser som dras i sådana arbeten Kunskapskontroll och examination Betyg på kursen ges på den sjugradiga ECTS-skalan (A, B, C, D, E, Fx, F). Kursens slutexamination utgörs av en individuellt författad uppsats som utgår från något/några av de centrala begrepp som kursen behandlar. Uppsatsen, som ska ha en omfattning av 6-8 sidor (enkelt radavstånd, exklusive referenser), tar sin utgångspunkt i den problembeskrivning och de åtgärdsförslag som arbetas fram i samband med case-seminarierna. Uppsatsen bedöms utifrån följande kriterier: Identifiering av en relevant frågeställning Koppling till kurslitteraturen och annan teoretisk och empirisk litteratur relevant för uppgiften Tydlighet och struktur i framställningen Inslag av reflektion/problematisering och eget resonemang För att få slutbetyg på kursen krävs dessutom att följande kurskrav är uppfyllda: Närvaro vid samtliga undervisningstillfällen (frånvaro ersätts av kompensationsuppgift) Medverkan i opposition på andras PM respektive uppsatser vid case-seminarier respektive slutexaminationstillfället Inlämning av anvisade skriftliga uppgifter i anslutning till seminarier För studerande som inte blivit godkänd vid den ordinarie examinationen ges möjlighet att få sin uppsats examinerad vid ett i tiden närliggande tillfälle. Studerande vars uppsats underkänts två gånger har rätt att begära att annan lärare skall utses för att granska och bestämma betyg på delkursen. Framställan härom skall göras hos det organ, som har utsett lärare att bestämma betyg på kursen. Betygskriterier Betyg A Kriterium De förväntade studieresultaten har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning. Studenten kan kombinera begrepp, teorier och modeller för att förklara

4 verkliga exempel, men också peka ut begränsningar i begreppens/teoriernas/modellernas förklaringsvärde, antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt teoretiskt synsätt. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till litteraturen på ett sätt som skapar nya synteser och tankegångar som går utöver kurslitteraturen. B C D E Fx F De förväntade studieresultaten har uppfyllts i mycket hög utsträckning. Studenten kan kombinera och jämföra begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt på ett sätt som går utöver kurslitteraturen och i viss mån skapar nya synteser. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i hög utsträckning. Studenten kan applicera begrepp, teorier och modeller från litteraturen för att förklara verkliga exempel. Studenten kopplar i viss mån självständigt ihop olika teorier och tankegångar som presenteras i litteraturen. De förväntade studieresultaten har uppfyllts helt godtagbart. Studenten kan redogöra för begrepp, teorier och modeller med egna ord. Studenten kan använda dessa för att diskutera verkliga exempel. De förväntade studieresultaten har uppfyllts, trots vissa brister. Studenten kan definiera begrepp och redogöra för vad teorier och modeller avser att förklara. Studenten kan i viss mån använda sådana tankegångar för att beskriva skeendet i verkliga exempel. Otillräckligt. Lärandemålen har inte uppfyllts. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som att det finns vissa brister som måste åtgärdas, men inget område har bedömts som ej godtagbart. Komplettering krävs. Helt otillräckligt. Lärandemålen har inte uppfyllts och bedöms inte vara möjliga att uppfylla. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som ej godtagbart. Kursansvariga och examinatorer Magnus Sverke, professor, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (magnus.sverke@psychology.su.se, ) Erik Berntson, docent, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (erik.berntson@psychology.su.se, ) Övriga lärare: Helena Falkenberg, post-doc, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (hfg@psychology.su.se, ) Petra Lindfors, professor, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (pls@psychology.su.se, )

5 Kurslitteratur Böcker D Day, A., Kelloway, E. K., & Hurrell, J. (2014) (Eds.). Workplace well-being: How to build psychologically healthy workplaces. New York: Wiley (valda delar; siffra i schemat anger aktuellt kapitel). N Näswall, K., Hellgren, J., & Sverke, M. (2008). The individual in the changing working life. Cambridge: Cambridge University Press (valda delar; siffra i schemat anger aktuellt kapitel). Artiklar (Ytterligare artiklar kan tillkomma) B Berntson, E., Näswall, K., & Sverke, M. (2010). The moderating role of employability in the association between job insecurity and exit, voice, loyalty and neglect. Economic and Industrial Democracy, 31(2), DB Demerouti, E., Bakker, A. B., Nachreiner, F., & Schaufeli, W. B. (2001). The job demandsresources model of burnout. Journal of Applied Psychology, 86, DG Datta, D. K., Guthrie, J. P., Basuil, D., & Pandey, A. (2010). Causes and effects of employee downsizing: A review and synthesis. Journal of Management, 36(1), M McNall, L.A., Nicklin, J.M & Masuda, A.D. (2010). A meta-analytic review of the consequences associated with work-family enrichment. Journal of Business and Psychology, 25(3), R Ryff, C.D., & Singer, B.H. (2000). Biopsychosocial challenges of the new Millennium. Psychotherapy and Psychosomatics, 69,

6 Schema Datum Tid Lokal Innehåll Lärare Litteratur Ti 1/ U15 Kursintroduktion MS EB D1; N1,3; DB To 3/ Perspektiv på arbetsrelaterad stress och hälsa PL D3,15; N15; R To 10/ U22 Arbetslivets föränderlighet MS D12; N5,6; DG Ti 15/ U22 Individuella resurser EB N5,12,16; B To 17/ U18 Case-seminarium 1 MS EB Ti 22/ U22 Arbetets gränser och gränslöshet Ti 29/ U22 Stressprevention och hälsopromotion HF MS D5; N2,7; M D4,18; N19 To 1/ U22 Arbetsplatsinterventioner EB D11; N17,20 To 8/ U18 Case-seminarium 2 MS EB To 22/10 Sista dag att skicka in examinationspaper Fr 30/ U22 Examinationsseminarium (lunchuppehåll ca 12-13) MS EB Noter: EB = Erik Berntson, HF = Helena Falkenberg, PL = Petra Lindfors, MS = Magnus Sverke För benämning av litteratur, se litteraturlistan.