Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Transkript

1 Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Avfall Sverige är branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i landets alla kommuner. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vår vision är "Det finns inget avfall". Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår, att mer återanvänds och att det avfall som uppstår återvinns och tas om hand på bästa sätt. Kommunerna och deras bolag är ambassadör, katalysator och garant för denna omställning. Avfall Sverige bildades redan 1947 och har omkring 400 medlemmar. Avfall Sveriges medlemmar är kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag och kommunala regionbolag inom avfall och återvinning. Deras kunder utgör Sveriges invånare och en stor del av näringslivet. Genom medlemmarna representerar Avfall Sverige Sveriges befolkning. I Avfall Sverige ingår, som associerade medlemmar, ett hundratal tillverkare, konsulter och privata utförare aktiva inom avfallshantering. Generella synpunkter Avfall Sverige vill härmed framföra följande synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 1, dels förslag om nya indikatorer gällande avfallsutrymmen och avfallsgenerering, och dels synpunkter på Indikator 4 - Energislag och på ny indikator Förnybart bränsle. Det finns även kopplingar mellan avfallsgenerering och avfallsutrymmen från en miljöbyggnad med Indikator 4 Energislag. Huvudbudskapet med denna skrivelse är att påvisa att det svenska systemet för avfallshantering är mycket komplext med många miljömässiga aspekter och uppmana SGBC att analysera saken i grunden för att kunna formulera relevanta betygskriterer i Miljöbyggnad. 1 Hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 finns att ladda ner från SGBCs hemsida, Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, Malmö, Telefon , Fax E-post info@avfallsverige.se, Hemsida Bankgiro , Organisationsnummer

2 I december 2015 lämnade Avfall Sverige en skrivelse 2 till projektet. Avfall Sverige kan konstatera att de förslag som presenteras i inlagan inte har beaktats och inte finns omnämnda i hearingversionen. Avfallsförbränning med energiåtervinning skapar miljönytta Avfall bör hanteras enligt avfallshierarkin vilket innebär att avfall i första hand bör förebyggas, i andra hand återanvändas eller materialåtervinnas, i tredje hand energiåtervinnas och i sista hand deponeras. Avfallshierarkin, som numera kodifierats i miljöbalken, är konstruerad utifrån miljöaspekter, men detta till trots finns det tillfällen då energiåtervinning är den mest lämpande och den enda behandlingsformen. Det gäller till exempel för att (1) ta hand om rester från annan återvinning, alltså material- och biologisk återvinning, (2) ta hand om material som inte längre kan återvinnas, och (3) destruera förorenat material som inte ska återcirkuleras in i samhället 3. På så vis fungerar energiåtervinning som ett komplement till material- och biologisk återvinning samt som en sänka för material vi inte vill ska recirkuleras i samhället. Dessutom är energiåtervinning fortsatt en förutsättning för det deponiförbud vi har haft i Sverige sedan 2002 (brännbart avfall) respektive 2005 (organiskt avfall). Ett deponiförbud som inneburit att Sverige har den lägsta andel deponering av hushållsavfall inom EU. Avfallsutrymmen För att minska mängden restavfall till energiåtervinning och öka andelen avfall till materialåtervinning och biologisk återvinning, är det viktigt att fokusera på uppströmsarbete. Förutom att varor och produkter bör produceras på ett sätt som gör dem hållbara, separerbara och återvinningsbara, bör det även vara lätt för boende och verkande i byggnader att sortera rätt. Det bör finnas möjlighet för god infrastruktur och god logistik i och kring byggnaden. Ju bättre förutsättningar för god källsortering, desto bättre källsortering och desto mindre andel restavfall från sådana byggnader. Det ska vara lätt att göra rätt! All erfarenhet visar att källsortering ger bäst resultat när insamlingssystemen etableras i eller i direkt anslutning till bostaden. Miljöbyggnad 3.0 bör därför ha med indikator som styr åt att nya byggnader samt vid ombyggnad av gamla byggnader, får goda förutsättningar för källsortering och avfallshämtning vid förvaltningsstadiet. Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen 4 bör därför kunna användas som grund för ny indikator som arbetsgrupp Förvaltning och arbetsgrupp Tomt och infrastruktur kan arbeta fram. Restavfall I Sverige gick 232 kg restavfall från hushåll per person till avfallsförbränning med energiåtervinning år Det är ca 50 procent av allt hushållsavfall i Sverige. Till denna 2 Avfall Sveriges inlaga , 3 Rapport E2013:08 - Ökad materialåtervinning vad är avfallsförbränningens roll?, Avfall Sverige 4 Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen, 2 (8)

3 mängd hör även jämförligt avfall från verksamheter t.ex. den vanliga soppåsen från ett kontor eller köksverksamhet. 5 Den andra hälften av hushållsavfall tas om hand för biologisk återvinning och materialåtervinning. Energiåtervinning genom avfallsförbränning är den enda behandlingsform som är tillåten i Sverige för detta restavfall som inte har gått till materialåtervinning eller till biologisk återvinning. I Sverige har vi deponiförbud av organiskt och brännbart avfall - av miljö- och i synnerhet av klimatskäl. Samhället som sådant genererar således restavfall som måste behandlas i anläggningar som förbränner avfall. När ett avfall blivit ett restavfall är alternativen knappa. En del metaller kan sorteras ut strax innan förbränning samt efteråt i bottenaskan. Men i övrigt sker utsortering till materialåtervinning i våra hem och byggnader det kallas källsortering. Restavfall som måste gå till förbränning uppkommer såväl i kommuner med en avfallsförbränningsanläggning, men också i kommuner utan en sådan anläggning. Restavfall som måste gå till förbränning uppkommer alltså både i miljöbyggnader med uppvärmningskälla annan än fjärrvärme med avfall i mixen, som i miljöbyggnader med fjärrvärme från avfall. Alla genererar restavfall som måste behandlas med energiåtervinning. De kommuner som inte har en sådan anläggning upphandlar avfallsbehandlingstjänsten från anläggning utanför kommunen. Miljöbyggnad 3.0 bör därför ha med indikator som styr åt mindre mängd avfall generellt och mindre mängd restavfall specifikt. Detta gäller såväl i byggfas som i förvaltningsfas. Självfallet bör avfallsmängder även kopplas till den nya LCA-indikatorn på sikt. Avfall som måste gå till förbränning uppkommer i alla delar av livscykeln för alla typer av aktiviteter. Eftersom det finns utmaningar i att sätta upp en indikator på avfallsmängder, bör Miljöbyggnad 3.0 styra åt att goda avfallsutrymmen, god infrastruktur och väl fungerande avfallslogistik premieras vid certifiering. Byggskedet - Förnybart bränsle Föreslagen indikator Förnybart bränsle i byggskedet syftar till att styra mot ett bättre bränsleval för maskiner och fordon. Avfall Sverige menar att en sådan indikator är ett bra tillskott i Miljöbyggnad 3.0. I hearingversionen är kriterierna dock skrivna så att en viss andel eldrivna fordon och maskiner är ett krav för att uppnå både Silver och Guld (10 procent respektive 20 procent). Om det i byggfasen används fordon som drivs på biogas till 100 procent, bör väl det ge högre betyg än Brons? I Sverige finns det nationella mål om separat insamling av matavfall. Merparten av kommunerna (200 av 290) har redan infört separat insamling av matavfall. Av det insamlade matavfallet produceras biogas, biogödsel och kompost. Vid rötning tas både 5 Utöver restavfall från hushåll (och jämförligt från verksamheter) går ungefär en lika stor mängd restavfall från verksamheter till energiåtervinning. 3 (8)

4 energin (biogas och uppgradering till fordonsgas) och näringsämnen (biogödsel) tillvara för fortsatt användning i kretsloppet. Det är viktigt att Miljöbyggnad 3.0 inte styr åt att fordonsgas baserad på biogas väljs bort. Indikator 4 Energislag Det finns goda anledningar att frångå ursprungsmärkning (fossilt och biogent) när det gäller restavfall som ett bränsle. För att förstå varför det är en skillnad på restavfall i jämförelse med traditionella bränslen såsom olja, kol, naturgas och biobränslen, behöver man förstå avfallshantering. Eftersom Sverige av miljö- och klimatskäl har deponiförbud av organiskt och brännbart avfall, finns det restavfall som måste behandlas i anläggningar som förbränner avfall. När ett avfall blivit ett restavfall är alternativen få. En del metaller kan sorteras ut strax innan förbränning samt efter förbränning, i bottenaskan. Utsortering av de fossila inslagen i avfallet sker således huvudsakligen i hemmen och i verksamheterna inte på en förbränningsanläggning. Restavfall, såsom namnet antyder, är en rest som finns kvar efter att material till materialåtervinning och biologisk återvinning har sorterats ut. I Sverige sker denna utsortering genom källsortering. Separat insamlade fraktioner av plast kan däremot fysiskt styras, och styrs i så stor utsträckning som möjligt, till annan behandling än avfallsförbränning. Restavfall som måste gå till förbränning uppkommer således såväl i kommuner med en avfallsförbränningsanläggning, som i kommuner utan en sådan anläggning. Restavfall som måste gå till förbränning uppkommer alltså i miljöbyggnader med uppvärmningskälla annan än fjärrvärme med avfall i mixen, såväl som i miljöbyggnader med fjärrvärme från avfall. Alla genererar restavfall som måste behandlas med avfallsförbränning. De kommuner som inte har en sådan anläggning upphandlar avfallsbehandlingstjänsten från anläggning utanför kommunen. Avfall Sverige kan konstatera att en byggnad som ligger i en kommun som inte har avfallsförbränning, men som ändå har restavfall som måste förbrännas, har lättare att få Guld vid certifiering av Miljöbyggnad med fjärrvärme som uppvärmningskälla, jämfört med en byggnad med fjärrvärme som ligger i den kommun som tar hand om den förstnämnda kommunens restavfall. De kommuner som inte tar hand om sitt eget restavfall har således lättare att upprätta Guld-byggnader än de kommuner som faktiskt tar hand om just det restavfallet. Det ger en snedvridning ur såväl avfallsbehandlings- som systemperspektiv En konsekvens blir att Miljöbyggnad 3.0 styr så att kommuner inte bör ta hand om sitt eget restavfall. Certifieringen styr i riktning att det upprättas miljöbyggnader i kommuner som inte tar hand om sitt eget restavfall. Är detta verkligen en bra styrning? 4 (8)

5 Den yttersta konsekvensen av en sådan styrning skulle kunna bli att ingen väljer att använda avfall som bränsle, för att uppnå märkningen Guld. Det skulle, åtminstone teoretiskt, tvinga fram en omfattande export av avfall för energiåtervinning utanför Sverige. Det skulle leda till sämre miljö och energihushållning, eftersom svenska avfallsförbränningsanläggningar är mest energieffektiva i världen. Det säger sig självt att en sådan utveckling vore kontraproduktiv. Alternativet dessförinnan för fjärrvärmeleverantörer är att allokera fossila utsläpp från restavfall på de kunder som inte är har ett Miljöbyggnadscertifikat, vilket bara innebär att samma utsläpp flyttas runt utan någon som helst utsläppsminskning. Enligt Miljöbyggnads manual är syftet med Indikator 4 att premiera byggnader som i stor utsträckning använder energi som är förnybar, som ger små utsläpp och lite avfall. Avfall Sverige kan konstatera att ett av syftena med avfallförbränning är att minska mängden avfall i samhället, vilket således borde medföra ett högt betyg i Indikator 4. Ett annat syfte med avfallsförbränning är destruera förorenat material som man inte vill få tillbaka in i samhället, vilket innebär att även kriteriet om små utsläpp är uppfyllt. Det är således förvånande att avfallsförbränning med energiåtervinning ges ett relativt lågt betyg i Indikator 4. Avfallsförbränning är det enda alternativ som finns för det restavfall en miljöbyggnad ger upphov till. Avfall Sverige ifrågasätter syftet med Indikator 4. Varför bedöms förnybar energi vara viktigare än klimatprestanda ur ett systemperspektiv? Varför bedöms små utsläpp och lite avfall vara viktigare än till exempel resurseffektivitet? Om felaktiga bedömningar görs på dessa punkter riskerar utvecklingen att drivas i fel riktning. Det är därför av yttersta vikt att oberoende forskare med energisystemkompetens ger sin syn på saken innan syftet med Indikator 4 formuleras. Ur klimatsynpunkt är energiåtervinning bättre än deponering (Bilaga 1). Förbränning av avfall med energiåtervinning samt fjärrvärme som uppvärmningskälla är också de enskilt största bidragande orsakerna till att Sverige som nation lyckats minska utsläppen av växthusgaser så pass mycket som man gjort (Bilaga 2). Dessa miljö- och klimatnyttor kommer inte till sin rätt i nuvarande version av Miljöbyggnad. Detta måste rättas till i kriterierna för Miljöbyggnad 3.0. Arbetet med Miljöbyggnad 3.0 är delvis finansierat av Energimyndigheten. I projektbeskrivning framgår att Inga alternativ kan avfärdas godtyckligt. Arbetet utgår från vetenskaplighet, är helt transparent och ska tåla att granskas. Alla beslut ska vara välmotiverade och dokumenterade genom hela projektet.. Avfall Sverige vill belysa att detta måste följas i hanteringen av de inlagor som Avfall Sverige lämnat till projektet. Avfall Sverige bistår gärna SGBC i arbetet med kriterierna för Miljöbyggnad 3.0. Avfall Sverige kan bidra med kompetens, kontakter med forskare inom området och med underlag i form av statistik och vetenskapliga rapporter. 5 (8)

6 För fortsatta kontakter i dessa frågor hänvisar vi till vår rådgivare Jakob Sahlén, jakob.sahlen@avfallsverige.se telefon Vänliga hälsningar Avfall Sverige Weine Wiqvist Vd 6 (8)

7 Bilaga 1 Utdrag från Naturvårdsverkets hemsida Sverige-okar-/ 7 (8)

8 Bilaga 2 Utdrag från Naturvårdsverkets hemsida 8 (8)