Det Svenska Nyföretagandet förändringar i företagsstrukturer och sysselsättningseffekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det Svenska Nyföretagandet 1986-1997 förändringar i företagsstrukturer och sysselsättningseffekter"

Transkript

1 Det Svenska Nyföretagandet förändringar i företagsstrukturer och sysselsättningseffekter Jonny Ullström, VINNOVA VINNOVA Analys VA 2002:2

2 Titel: Det Svenska Nyföretagandet förändringar i företagsstrukturer och sysselsättningseffekter. Författare: Jonny Ullström, VINNOVA Serie: VINNOVA Analys VA 2002:2 ISSN X ISBN Publicerad: Oktober 2002 Utgivare: VINNOVA Verket för Innovationssystem, Stockholm I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via VINNOVA Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at

3 Det Svenska Nyföretagandet förändringar i företagsstrukturer och sysselsättningseffekter av Jonny Ullström

4 Förord Intresset för nya företag och deras betydelse för förnyelse, tillväxt och sysselsättning har ökat under senare år. Tilltron till nyföretagets möjligheter att aktivt bidra till industriomvandling har även den ökat. Inte minst genom att skapa nya arbetstillfällen genom att fungera som motor för teknologiska förändringar och innovativa aktiviteter. Vad som är ett nytt företag är emellertid inte helt enkelt att fastställa, åtminstone inte med utgångspunkt i våra administrativa register. I diskussionerna kring nya företag förekommer en rad definitioner som i sin tur grundar sig på olika statistiska underlag, vilket leder till olika resultat när omfattningen av nyföretagandet mäts. För att få en klarare bild av nyföretagandet i Sverige har VINNOVAs avdelning för innovationssystem (tidigare NUTEKs innovationspolitiska enhet) i allians med SCBs program för registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RA) utvecklat en helt ny metod för identifiering av olika former av nybildningar och nedläggningar av företag. Metoden, som går under namnet företagens och arbetsställenas demografi (FAD) syftar till att ge en mer komplett bild av nyföretagandet, dess rötter och dess sysselsättningseffekter. Genom metoden kan man skilja bl.a. mellan olika typer nybildningar av företag (helt nya, från avknoppningar, uppsplittringar, sammanslagningar etc), men även ge svar på vad som händer med de företag som försvinner. Införlivas dessa i andra organisationer eller läggs de helt enkelt ned? Med hjälp av metoden kan också frågor ställas och besvaras som rör arbetskraften. Vad händer t.ex. med arbetskraften i de företag som läggs ned, sprids de för vinden eller sugs hela grupper av individer upp och integreras i andra organisationer? Frågorna som kan ställas med utgångspunkt i metoden är otaliga. Metoden ger följaktligen unika möjligheter att kartlägga förändringar i företags- och sysselsättningsbestånd, som inte har kunnat utföras tidigare. Metoden är därför ett viktigt instrument för att förbättra analyserna inom en lång rad områden som rör näringslivets- och arbetsmarknadens mer grundläggande funktionssätt och dynamik. I föreliggande rapport tar vi upp några av de metod- och definitionsproblem som rör nyföretagandet. Avsikten med rapporten är också att presentera några viktiga deskriptiva resultat av det svenska nyföretagandet för perioden mellan Rapporten har i sin helhet författats av Jonny Ullström som varit verksam till lika delar vid VINNOVA och Arbetslivsinstitutet (ALI).

5 Följande personer har därutöver medverkat i utvecklingsarbetet av metoden: Göran Marklund, Adrian Ratkic, Christian Svanfält (VINNOVA), Jan Andersson, Gunnar Arvidsson, Per Engström, Björn Tegsjö (SCB). Härutöver har Lennart Norgren (VINNOVA) kontinuerligt bidragit med värdefulla synpunkter på det skiftliga arbetet. Det är i förhoppningen att denna rapport ska kunna tjäna som underlag för metoddiskussioner om nyföretagande. Synpunkter och påpekanden med anledning av rapporten emotses och kan sändas till Göran Marklund, VINNOVA, avdelningen för Innovationssystemanalys

6 Innehåll 1 Inledning 6 2 Ett metodologiskt grundproblem Att mäta nyetablerade företag ett identifikationsproblem Att studera nyföretagandet är till stor del ett definitionsproblem 13 3 Hur mäts nyföretagandet i Sverige? En jämförelse mellan nyföretagarstatistiken och Nyföretagarbarometern Den officiella nyföretagarstatistikens begränsningar 18 4 Mot ett flödesbetonat förhållningssätt vid beskrivning av företagsdynamik i näringslivet Att nyttja arbetskraftens rörlighet som utgångspunkt för kartläggning av företagsdynamik Det metodologiska angreppssättet Varför då 30-procentsregeln? Undantag från kvotkriterier Att tilldela ett demografilöpnummer för klassificering av företagens orsakshistoria Övriga utgångspunkter för databasens framställning Typologi av organisationer Datakällor Hur definitionerna av företagen i RAMS påverkar redovisningen av nya företag Jämförelser av utfall i Nyetableringsstatistiken och FAD Databasens tidsperiod Näringsgrensindelning 32 5 Nyföretagarstrukturen i svenskt näringsliv Förändringar av nyföretagarstruktur och sysselsättning Nyföretagandet har ändrat struktur mot mer avancerad tjänsteproduktion 37 6 Överlevnadsförmåga i nya företag Nyetablering och nedläggning av företag i brutto- och nettobestånd Var tar alla nyetablerade företag som läggs ner vägen? Överlevnadsförmåga i nya företag, sett över ett längre tidsperspektiv Överlevnadsförmågan påverkas av storleken på nya företag under startåret Överlevnadsförmåga i olika typer av etableringar 55 7 Effekter på sysselsättnings- och företagsbestånd då nya företag läggs ner 58 8 Sysselsättningstillväxt i nya företag 62

7 9 Sammanfattning Avslutande diskussion Litteraturförteckning Bilaga Bilaga 2 Tabellbilaga 85

8 1 Inledning De senaste årens politiska och ekonomiska debatt har i många avseenden kommit att fokuseras på en rad problemställningar som rör den snabba omvandlingen i den svenska näringsstrukturen. Som ett led i den tilltagande internationaliseringen av ekonomin har diskussionen i många fall kommit att inriktats på storföretagens strukturaffärer, företagsflytt, nedläggningar och neddragning av personal. Bakom dessa dominerande trender i utvecklingen sker emellertid en kontinuerlig omvandling av näringslivet. Ny teknologi, nya produkter, förbättrade produktionsmetoder och förändrade distributionskanaler leder till att nya marknader och företag växer fram i allt snabbare takt. Med hänsyn till att de stora industriföretagen tycks ha förlorat sin relativa betydelse som sysselsättningsskapare sätts i stället hoppet till små och medelstora företags förmåga att generera tillväxt och sysselsättning i ekonomin. I synnerhet nyetablering av företag betraktas som en betydelsefull garant för ett dynamiskt näringsliv. Genom att de introducerar nya och förbättrade produkter och processer på marknaden uppfattas de utgöra en viktig förutsättning och garant för ökad konkurrens och sysselsättning. Intresset för små och medelstora företag har rönt ökad aktualitet i den samhällsekonomiska och politiska debatten. Det finns en rad relativt samstämmiga studier som pekar i riktning mot att små och medelstora företag har ökat sin betydelse som motor för tillväxt och sysselsättning. Forskning har visat att de sysselsätter majoriteten av Europas arbetskraft och svarar för 2/3 av försäljningsvolymen i den icke primära sektorn. Den övervägande delen av sysselsättningstillväxten i Europa under det senaste decenniet har skett i mycket små företag. 1 En annan analys av småföretagens potentiella tillväxtkraft i ekonomin som har utförts av Acs, Z. 2, pekar på att små företag genom sitt entreprenörskap har en betydelsefull roll som agenter för teknologiska förändringar och innovativa aktiviteter. De bidrar likaså till dynamik och industriomvandling genom att aktivt medverka till att konkurrensen ökar i näringslivet. Det kanske mest centrala är enligt Acs trots allt att små företag har skapat den övervägande delen av de nya jobben under senare år. En relativt ny studie som Davidsson, P. & Delmar, F. 3 har utfört om de svenska tillväxtföretagens roll för sysselsättningsskapandet under senare år styrker Acs och andra forskares slutsatser när det gäller de små företagens roll i sysselsättningsutvecklingen. En övervägande del av alla nya arbetstillfällen som skapas sker genom nyetablering och måttlig 1 Mullhern, A., 1995, The SME Sector In Europe: A Broad Perspective, Journal of Small Business Management, Jul 95, Vol 33 2 Acs, Z., Small Business Economics: A Global Perspective, Challenge, Nov/Dec92 Vol Davidsson, P., & Delmar, F., På jakt efter de nya arbetstillfällena: tillväxtföretagens roll, Ekonomisk debatt 2000, årg. 28, nr 3 6

9 tillväxt i en stor mängd små företag och inte som tidigare studier har indikerat, i en liten skara tillväxtföretag. Det är dock lätt att glömma att en stor del av alla nybildade företag är kortlivade, vilket då också de nya jobben blir. På liknande sätt kan nybildade företags potentiella bidrag till ökad konkurrens diskuteras. T.ex. Mata, J. et al. 4 har på grundval av ett antal empiriska undersökningar sammanställt några centrala bestämmelsefaktorer för nybildade företag. 5 En väsentlig slutsats som går att dra är att det stora antal nya företag som årligen etableras i de flesta utvecklade ekonomier endast lämnar ett marginellt bidrag till att förse marknaden med ökad konkurrens. Denna slutsats förefaller grunda sig på två centrala utgångspunkter. 1) Även om dessa företag är många så är de som potentiella medtävlare på marknaden generellt sett mycket små. När de etablerar sin verksamhet konkurrerar de vanligtvis hellre med andra små, och i de flesta fall också nybildade, företag än att de konfronterar de ledande företagens marknader. 2) Det är snarare regel än undantag att livslängden i dessa företag dessutom är mycket kort, och de läggs i många fall ner innan de kan utgöra något egentligt hot mot marknadsledarna. Ett flertal empiriska undersökningar visar på en klart positiv korrelation mellan överlevnadsgrad, ålder och storlek på små företag. Ett problem i sammanhanget är dock att många av de empiriska studier som behandlar nyetablerade företags överlevnad och tillväxtförutsättningar vanligtvis är utförda med utgångspunkt i tillverkningsindustrin. Om det går att finna liknande mönster i utvecklingen även inom andra sektorer av ekonomin är svårt att ha någon egentlig uppfattning om eftersom det finns relativt få empiriska undersökningar som innefattar hela ekonomin. Det går kanske att anta att vissa etablerings- och tillväxthinder för nya företag kan vara lägre inom ej kapitalintensiva branscher, såsom delar av den privata tjänstesektorn, vilket torde påverka såväl överlevnadsförmågan som tillväxtförutsättningarna i nya företag. Vad gäller förmågan att växa krävs förmodligen en genuin tillväxtvilja bland företagarna för att kunna expandera, vilket bevisligen alla inte har. 6 Å andra sidan kanske man ur ett renodlat sysselsättningsperspektiv skulle kunna hävda att det är ett oundvikligt faktum att nya företag läggs ner i det närmaste lika snabbt som de tillkommer, i och med att det sker ett kontinuerligt flöde av nybildade företag som täpper till hålen efter dem som läggs ner. Detta kanske också är en korrekt slutsats, men problemet med nya företags överlevnad har en djupare innebörd, i synnerhet då storföretag inom tillverkningsindustrin under de senaste decennierna har skurit ner sin personal i betydande grad. Vad som ofta eftersträvas bland politiker och andra näringslivsföreträdare är inte enbart ett rikligt nyföretagande utan 4 Mata, J., Portugal, P., & Guimarãaes, The survival of new plants: Start-up conditions and post-entry evolution, International Journal of Industrial organization, 13, För relaterade studier, se t.ex. Evans, D.,1987; Hall, B., 1987; Mata, J., & Portugal, P.,1994; Wagner,1994; Rob, R., 1995; Audretsch, D., & Mahmood, T., 1995; Johannisson & Lindmark (red), 1995; Geroski, P., NUTEK visar i en rapport att det finns omkring företag i Sverige som kan men inte vill växa. (NUTEK, Småföretagen i Sverige, 1996, B 1996:11) 7

10 även tillväxt i redan etablerade småföretag, dvs. att få små företag att överleva och i bästa fall att bli större. Att få kunskap om av vad som händer med nyetablerade företag efter etableringsögonblicket torde med den utgångspunkten vara av centralt intresse för att öka förståelsen av vissa tillväxtdrivande förutsättningar i företag förutsättningar som tidigare endast blivit bristfälligt belysta. Det förslår inte långt att enbart konstatera att nyföretagarfrekvensen varierar från ett år till ett annat. För att öka förståelsen för näringslivets mer underliggande dynamik bör hänsyn även tas till hur många nya företag som överlever, hur länge de överlever, vilka som växer och hur snabbt de växer. Det övergripande syftet med denna undersökning är att studera det svenska nyföretagandets struktur med fokus på problemställningar som har att göra med företags överlevnad och sysselsättningstillväxt. Frågor som skall belysas är: Hur ser nyföretagarstrukturen ut i Sverige under perioden mellan 1986 och 1997? Vilka av de nya företagen överlever? Vilka växer? Hur snabbt växer de? I den mån nyetablerade företag överlever, kan överlevnadsgraden relateras till: initial sysselsättningsstorlek vid etableringstillfället? bransch? 8

11 2 Ett metodologiskt grundproblem En bidragande anledning till de stora problem som har varit förknippade med att kunna ge en bra bild av nyföretagandet, dess överlevnadsförmåga och betydelse för sysselsättningstillväxten i ekonomin har varit svårigheterna att få fram relevanta data för analyser av företagens demografiska utveckling. Dvs. ett material med vars hjälp det går att följa nya företags utveckling över en viss bestämd tidsperiod, från etableringsögonblicket till den eventuella fas i utvecklingskedjan då de läggs ner. Detta är emellertid ett sammansatt problemområde. En grundläggande förutsättning för att en sådan ansats skall kunna lyckas är att man kan skilja mellan företag som i någon slags fundamental mening kan betraktas som nya och företag som i våra företagsregister framstår som nya men i realiteten är resultatet av olika förändringar i redan befintliga organisationer. Ett redan existerande företag kan t.ex. knoppas av, splittras upp eller slås samman med andra ekonomiska enheter i ett antal olika former, samtidigt som en mängd företag nyetableras eller läggs ner. Denna dynamik, som vi kallar företagens demografi, sker kontinuerligt, och kunskap om de flöden som företagens demografiska utveckling genererar är av vital betydelse för att kunna förstå de grundläggande mekanismer som bidrar till tillväxt, förnyelse och dynamik i näringslivet. I detta ligger också grundproblematiken. Näringslivet befinner sig i en ständig omvandling genom att befintliga företag och organisationer kan förändra strukturen i sina organisationer under olika utvecklingsfaser av sin livscykel. Vid studier av nya företag, deras överlevnadsförmåga och effekter på sysselsättningen är det av helt avgörande betydelse att känna till vilka företag som är nya. Vad som krävs är en metod genom vilken det går att följa olika faser i enskilda företags utveckling, från etableringsögonblicket till det eventuella skede i utvecklingen då de läggs ner. Att kunna beskriva denna dynamik kan kanske tyckas trivialt och förhållandevis okomplicerat, i synnerhet med tanke på att vi här i Sverige förfogar över ett tämligen unikt företags- och sysselsättningsregister. Men så är dock inte fallet. Att med utgångspunkt i våra offentliga register kartlägga nya företag är förenat med många svåra avvägningar och ställningstaganden, inte minst beroende på de metoder vi använder för att kartlägga olika företagsdemografiska aspekter i våra offentliga register. Men problemen är i minst lika hög grad betingade av hur vi definierar nya företag. Innan vi går närmare in på det angreppssätt och den metod som ligger till grund för denna undersökning skall vi dessförinnan försöka lyfta fram några centrala registerproblem som är viktiga att hålla i minnet vid studier av nyföretagande och andra former av företagsdynamik. 9

12 2.1 Att mäta nyetablerade företag ett identifikationsproblem Företagsdatabasen (FDB), tidigare CFAR, är det register som har till huvuduppgift att hålla god kvalitet på våra företagsdata. Det är ett register som innefattar alla verksamhetsdrivande, offentligt och privat ägda företag och deras anställda individer i Sverige. För att klassas som verksamhetsdrivande måste för närvarande ett företag vara moms- och/eller F-skatteregistrerade eller anmälda som arbetsgivare. 7 Problemet är emellertid att registersystemets nuvarande uppbyggnad och hantering medför att det är förenat med avsevärda svårigheter att över tiden identifiera och statistiskt beskriva utvecklingsprocesser som har att göra med den stora mängd nyregistreringar som varje år sker i FDB. Hur många skenbart nya och nedlagda verksamheter som årligen tillkommer i registret, genom olika former av ombildningar i befintliga företag, eller hur många nya företag som årligen uppkommer, vars rötter går att spåra till redan etablerade organisationer, ger inte FDB någon direkt information om, vilket med automatik leder till problem med att ge en rättvisande beskrivning av etableringsfrekvensen av nystartade företag. Grovt förenklat kan man säga att FDB innefattar tre registerformer av företag som är svåra att separera från varandra: nyregistrerade genom ombildning, nya genom verksamhetsförändringar i redan befintliga företag och, slutligen, helt nya företag med nya verksamheter. Med motsvarande analogi avregistreras också företag i samband med nedläggningar i registret: nedläggning genom ombildning, nedläggning genom verksamhetsförändringar, och slutligen helt nedlagda. Det finns med utgångspunkt i FDB emellertid ingen direkt och enkel metod som kan användas för att särskilja dessa kategorier, antingen framstår företagen enbart som nya eller också försvinner de ur registret som nedlagda. Beroende av hur vi väljer att definiera nya företag leder bristerna i företagsregistret till svårigheter att över tiden fastställa vilka företag som i realiteten är att betrakta som nya eller nedlagda. Varje år sker således en mängd nybildningar och nedläggningar av företag som är svåra att hantera med nuvarande registeruppbyggnad. Organisationsnumret är företagens identitets- nummer med vars hjälp det i bästa fall skall gå att följa företags identiteter över tiden. Detta kan emellertid många gånger vara missvisande, vilket vi kan belysa genom några exempel. Vi kan börja med att se till några typfall av registerproblem som kan ske till följd av ombildningar av företag av ovan angiven art. Om vi som exempel ser till ett nybildat företag som vid inledningen av ett år etablerar en helt ny verksamhet som enskild firma. Efterhand som företaget utvecklas beslutar sig ägaren att ta in en kompanjon och ombildar företaget till ett handelsbolag. Verksamheten växer och under de sista månaderna av samma år beslutar sig ägarna i företaget för att än en gång ändra den juridiska formen i bolaget, men denna gång till ett aktiebolag. Vi har här ett relativt vanligt förekommande fall som 7 Forsberg, J., & Ellgren, M,. 1994, Hur mäts nyföretagandet? En analys av nyetableringsstatistiken, Stiftelsen Forum för Småföretagsforskning. 10

13 medför att det under ett och samma år registreras tre nya och två nedlagda företag i FDB, trots att det i realiteten rör sig om ett och samma företag. Att det i det sammanhanget förefaller högst väsentligt att kunna skilja verkliga nyetableringar från en serie administrativa ombildningar torde vara givet, främst genom att det i annat fall kan leda till en oundviklig överskattning av nyetableringsfrekvensen. 8 Ett annat exempel på administrativa registerförändringar som genererar skenbara nybildningar är när företag själva byter organisationsnummer. Ett företag kan av olika anledningar byta organisationsnummer vid t.ex. ett bokslut o.dyl., vilket självfallet medför stora metodproblem för den som vill följa företag över tiden med hjälp av deras identiteter. Ett tredje exempel på identifikationsproblem, men med betydligt högre komplexitet än i de tidigare exemplen, kanske kan ge en fingervisning om de svårigheter som finns förknippade med att beskriva företagsdemografiska händelser enbart med hjälp av deras identiteter i våra administrativa register. Om ovanstående exempel på registerbaserade ombildningar i företag kan resultera i en överskattning av nyetableringsfrekvensen kan å andra sidan andra nyetableringsformer medföra en underskattning av såväl framväxten av nya företag som den potentiella sysselsättningstillväxt som de genererar. Relativt vanliga ekonomiska företeelser som avknoppning, uppsplittring och sammanslagning av företagsenheter skapar en mängd nya företag varje år, som i registret framstår som nya men i realiteten inte är någonting annat än redan befintliga företag som omstrukturerats, exempelvis i form av avknoppade dotterbolag. 8 Lundmark et al. (1994) har givit ett viktigt bidrag till att öka förståelsen för denna problematik. I en studie om den svenska industristrukturens förändring i Sverige mellan 1975 och 1990 genomfördes bl.a. en delstudie i Bergslagsregionen. Undersökningen som utfördes på arbetsställenivå med maskinellt framställda data, som dessutom kompletterades med ett omfattande manuellt kontrollarbete, syftade till att försöka identifiera "dolda förbindelser" mellan nya och gamla verksamheter, dvs. hur "nya" verksamheter egentligen kan betraktas som nya, eller om det bara rör sig om gamla verksamheter som bytt skepnad av något slag. Resultaten visade på en betydande överskattning av antalet nyetableringar av arbetsställen i regionen. En ansenlig andel av de verksamheter som framstod som nya visade sig i realiteten vara redan befintliga verksamheter som omorganiserats. Detta beroende av att den omorganisering som sker i företagen inte alltid registreras på rätt sätt i industristatistiken. Även om det är riskabelt att dra några generella slutsatser av denna undersökning visar resultaten ändå med önskvärd tydlighet att den offentliga statistiken endast fångar in en bråkdel av den underliggande dynamik som äger rum i näringslivet. 11

14 Nedanstående illustration kan kanske åskådliggöra delar av denna problematik. Figur 2:1 Grafisk beskrivning av avknoppning och sammanslagning A A/2 C avknoppning B B/2 avknoppning Sammanslagning av avknoppningar Enligt illustrationen sker en förändring i företagens grundläggande struktur genom att hälften av individerna i företag A och B knoppas av och därefter integreras genom att fusioneras i ett nybildat dotterbolag som vi kan kalla för C. Dotterbolaget kan ägas av både A och B i denna illustration, men skulle lika gärna kunna utgöras av ett juridiskt fristående och nybildat företag, enligt principerna för en management buyout, genom att exempelvis en företagsledning i en produktionsenhet i något av moderbolagen beslutar sig för att förvärva både A/2 och B/2 och därigenom bilda ett nytt fristående bolag som är juridiskt fristående från moderbolagen. Att enbart med hjälp av företagsregistret identifiera dessa flödesbetonade affärstransaktioner låter sig svårligen göras med gängse metoder. Efter dessa förändringar är det inte ens givet att båda moderföretagen behåller sina ursprungliga identiteter i registret, och att identifiera såväl sammanslagningen som avknoppningarna är inte möjligt med den befintliga registeruppbyggnaden i FDB. Liknande identifikationsproblem uppstår t.ex. när företagsorganisationer splittras upp. I dessa fall läggs moderorganisationen ner genom likvidation för att därefter uppstå i annan skepnad, i fler än ett nybildat företag. Med ovanstående resonemang i färskt minne är det förmodligen inte svårt att föreställa sig den mängd identitetsbyten som sker i hela företagspopulationen varje år, där företag nybildas bland annat genom fusioner, förvärv och avknoppningar samtidigt som det sker en mängd administrativa ombildningar av verksamheter där "nya" och "nedlagda" organisationer med lätthet kan förväxlas med företag som i någon fundamental mening bör klassas som nya eller nedlagda. Med den utgångspunkten har därför organisationsnumret som bärare av företagens identiteter stora brister vid 12

15 flödesanalyser, eftersom organisationsnumret kan förändras av en rad olika orsaker i registret Att studera nyföretagandet är till stor del ett definitionsproblem Som redan antytts är svårigheten med att analysera nyföretagandet inte enbart betingat av hur vi mäter dessa företeelser i ekonomin, utan komplexiteten är i minst lika stor utsträckning beroende av hur vi definierar nya företag. Det första man bör konstatera är att det förmodligen inte finns någon definitiv och entydig lösning på detta problem. Utöver de uppenbara svårigheter som är förenade med att följa företags identiteter över tiden är även definitionsproblemen viktiga att ta ställning till. Problemet med att mäta nya företag beror huvudsakligen på vad man menar med nya företag och verksamheter. Hur avgör man t.ex. när ett företag har bildats? Är det när det rent formellt har bildats vid registreringstillfället, eller är det när företaget har uppnått en viss mognad, genom att uppnå en viss nivå på omsättningen i sin verksamhet? Dessa frågor går inte att ge några entydiga svar på. Å ena sidan sker varje år en mängd nyetableringar av s.k. hobby- eller fritidsföretag, som under ett antal år smygs igång och genom vilka ägarna bedriver en viss verksamhet vid sidan av en ordinarie anställning. Detta behöver i sig inte vara till någon nackdel, snarare tvärtom. En rad lyckade s.k. teknikrelaterade avknoppningar från tekniska högskolor och stora industriföretag har exempelvis byggts upp på det viset. Även om många fritidsföretag aldrig kommer att generera någon egentlig omsättning eller sysselsättningstillväxt, finns det andra, vars ägare kanske har helt annorlunda tillväxtambitioner, att på sikt utveckla verksamheter som det går att försörja sig på och därigenom också aktivt bidra till ökad konkurrens och sysselsättningstillväxt. Å andra sidan finns det företagare som efter en etablering låter sina verksamheter vara vilande ett antal år, för att långt senare kanske återuppta verksamheten på hel- eller deltidsbasis. Gränsdragningen här, vad som bör gälla som startår, eller vad som rimligen bör betraktas som en aktivt bedriven verksamhet är en delikat uppgift att lösa, och att skapa definitioner och registerbaserade klassifikationssystem som täcker in den mängd aspekter som kan läggas på nybildade företag är vare sig rimligt eller önskvärt att 9 Ett alternativ till organisationsnumren, som är instabila i detta hänseende, och därför bör betraktas som en variabel i registersystemet, är att använda arbetsställesidentitet (FDB-nr). Ett företag kan bestå av ett eller flera arbetsställen med olika verksamhetsinriktningar, varvid arbetsstället är den minsta, och företaget, dvs. den juridiska och därmed även den största administrativa enheten i FDB. Arbetsställets identifikationsnummer förändras inte lika frekvent som organisationsnumret som identitetsbärare för företaget, vilket medför att arbetsstället som analysenhet är mer homogent och pålitligt i registret. Arbetsställets identitet bestäms utifrån helt andra kvalitetskrav än vad som gäller för företag, och det sker en kontinuerlig kontroll av arbetsställena. Målsättningen är att om minst två av kategorierna ägare, verksamhet och belägenhet är oförändrade bibehålls FDB-numret. Detta medför att det finns en viss kontinuitet och policy vid klassificeringen av arbetsställen i registret, vilket företaget som analysenhet saknar. Detta till trots kan även FDB-numret förändras utöver vad som ovan angivits. Framförallt genom att SCB normalt inte genomför kontroll av arbetsställen som sysselsätter färre än tio anställda, och främst då vid ett-arbetsställe-företag, vilket medför problem även här. 13

16 göra. Vad som konstituerar ett nytt företag förblir därför ett definitionsproblem, som i grund och botten är beroende av vad man avser att mäta i olika undersökningar. På motsvarande sätt kan man argumentera vid ombildningar och verksamhetsförändringar i redan existerande företag. Låt oss ta ett exempel med två näringsidkare som under ett antal år har bedrivit restaurangverksamhet utan några andra anställda än sig själva. De beslutar sig plötsligt för att förändra inriktningen i sin affärsrörelse och i stället öppna en blomsteraffär i samma lokal som de hade tidigare. Eftersom det rör sig om samma ägare, och samma geografiska lokalisering, infinner sig frågan om företaget bör klassificeras som nytt eller inte, genom att en ny verksamhet bildas i samma stund som den gamla har lagts ner? Det går även att tänka sig ett annat scenario. Om den ursprungliga verksamheten förvärvas av två andra personer: Hur skall då företaget definieras, bör det bedömas som nytt eller skall det alltjämt klassificeras som gammalt? Svaret torde även här bero på vilket perspektiv och syfte man har i olika undersökningar. Ur ett verksamhetsperspektiv kanske det är tvivelaktigt att ett ägarbyte likt exemplet bör leda till att företaget klassificeras som nytt, i och med att ingen ny verksamhet har skapats. Om man däremot tillämpar ett flödesperspektiv på motsvarande händelse ett perspektiv som t.ex. kan ha sin utgångspunkt i att besvara hur företag och jobb uppstår och försvinner i näringslivet: Med en sådan ansats är det förmodligen fullt möjligt att klassificera företag likt ovanstående exempel som nya. Som stöd för ett sådant ställningstagande skulle man bl.a. kunna göra gällande att den potentiella tillväxtkraft som nya ägare kan tillföra ett redan existerande företag, i form av ny kunskap, förändrade tillväxtambitioner etc., i realiteten också utgör den eller de faktorer som kan vara helt utslagsgivande för om ett företag har förmåga att överleva eller inte. I flödesperspektivet skulle man kunna säga att det är arbetskraften som konstituerar företaget. Om all personal (inklusive ägarna) byts ut från ett år till ett annat kan man rimligen inte heller tala om att det rör sig om samma företag som tidigare, utan ett helt nytt, trots att det kanske är fråga om samma verksamhet som förr. Med motsvarande argumentering, fastän ur ett arbetsmarknadsperspektiv, skulle flödesansatsen kunna motiveras av att ägarskiftet liksom i ovanstående exempel leder till att nya jobb skapas och att det uppstår flöden på arbetsmarknaden i form av jobbyten matchningsprocesser som är en väsentlig drivkraft för förnyelse och kunskapsöverföring i hela ekonomin. Flödesperspektivet bör med dessa utgångspunkter sannolikt även kunna tillämpas på nya företag som förändrar den grundläggande strukturen i sina organisationer. Illustrationen i figur 2:1 kan i det sammanhanget vara ett bra exempel på ett flödesperspektiv där en fusionering av avknoppade produktionsenheter genererar dels ett nytt dotterbolag, dels ett markant jobbflöde, i och med att grupper av individer rör sig mellan gamla och nya organisationer. I realiteten försvinner ofta en del jobb i denna process medan andra tillkommer som nytillskott till den nya verksamheten. Det väsentliga är dock att dessa flöden är en vital del av näringslivets omvandling, både i form av framväxt av nya verksamheter och som potential för att generera ny sysselsättning. I det perspektivet bör även dotterbolaget i ovanstående exempel betraktas 14

17 som ett nytt företag, vilket nödvändigtvis inte behöver betyda en ny verksamhetsinriktning. Men som redan påpekats tidigare finns här utrymme för ett brett spektrum av tolkningsmöjligheter. 15

18 3 Hur mäts nyföretagandet i Sverige? Det finns hitintills två aktörer som utkommer med fortlöpande registerbaserad statistik över nyföretagandet i Sverige: Statistiska Centralbyråns (SCB) officiella nyföretagarstatistik och Jobs and Societys statistik över nyregistrerade företag, som presenteras i Nyföretagar-barometern. Vad beträffar den förra har SCB sedan mitten av åttiotalet arbetat fram metoder för den årliga nyetableringsstatistiken i Sverige. Detta metodarbete syftar bl.a. till att försöka komma till rätta med delar av ovan redovisade registerproblem. Undersökningen sker genom en postenkät och baseras på ett urval av alla aktiva företag som nyregistrerats som verksamhetsdrivande i FDB. Ur detta stickprov är avsikten att redovisa alla s.k. genuint nybildade företag med nya verksamheter, med undantag för företag som tillhör privat sektor inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske, fastighetsförvaltning, samt verksamheter som tillkommit genom ombildningar och verksamhetsförändringar i redan etablerade företag. I enlighet med SCB: s definitioner skall ett företag uppfylla något av följande kriterier för att klassas som genuint nybildat: (1) verksamheten skall vara helt nystartad, (2) man har startat eget företag med utgångspunkt i den verksamhet man hade som anställd, och slutligen, (3) verksamheten tas upp igen efter det att den varit vilande i minst två år. 10 Enligt NUTEK, som tidigare hade statistikansvaret för nyetableringsstatistiken (idag Institutet För Tillväxtpolitiska Studier (ITPS)), bör definitionen som styr urvalskriterierna för nyregistrerade företag tolkas inom ramen för företagens verksamhet. Det är det nya verksamhetsmässiga innehållet i företagen som bör sättas i centrum och inte individerna bakom företagen. Perspektivet underbyggs främst av uppfattningen att ett nytillskott av verksamheter ger upphov till konkurrens, förnyelse och ekonomisk tillväxt i näringslivet. 11 Jobs and Societys Nyföretagarbarometern har en snarlik hållning i sin uppfattning att nyföretagande är en väsentlig motor för ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Men de har å andra sidan ingen klart redovisad avgränsning och metod som tydligt definierar vad man menar med nya företag, förutom att de redovisar nyetableringsstatistik i landet för aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor. Mätningarna redovisas kvartalsvis och bygger på registerunderlag från PRV Bolag, dvs. Patent- och registreringsverket. 12 Vad gäller de redovisade nivåerna på nyföretagandet skiljer sig dessa markant åt i den officiella nyetableringsstatistiken, som SCB presenterar, och de data som Nyföretagarbarometern redovisar. Om vi enbart ser till de senaste åren beräknar SCBs nyföretagarstatistik att antalet genuint nya företag för 10 SCB, 1994, Nyföretagandet i Sverige 1992 och Statistiska Meddelanden F 15 SM NUTEK, 1996, Småföretagen i Sverige. B 1996: Pressmeddelande, Nr 6/99, Nyföretagarbarometern / Jobs and Society 16

19 1998 uppgår till och för 1999 till nystartade företag. 13 Motsvarande nivåer enligt Nyföretagarbarometern är respektive En jämförelse mellan nyföretagarstatistiken och Nyföretagarbarometern Dessa skillnader i nivåer beror främst på vad man mäter, men även hur man mäter nyföretagandet i landet. SCBs nyföretagarstatistik mäter antalet nyregistrerade företag med nya verksamheter, medan Jobs and Society redovisar antalet nyregistrerade företag. Det centrala här är emellertid inte de förhållandevis stora nivåskillnader i antalet nyregistrerade företag som finns, utan snarare huruvida man prickar in de företeelser som man har för avsikt att mäta. En relativt nyutkommen analys av SCBs nyetableringsstatistik visar att deras metodologiska angreppssätt i stort sätt svarar upp mot dessa krav. Utifrån gällande definition garanterar metoden med andra ord hög validitet och reliabilitet i nyföretagarstatistiken. 15 Nyföretagarbarometerns statistik å andra sidan mäter antalet nyregistrerade företag utan att vare sig redovisa en adekvat metod, som särskiljer de olika registerformerna, eller en rimlig avgränsning som tydligt redogör för den definitionsmässiga grunden för nya företag. Och som vi tidigare sett är definitionerna av helt avgörande betydelse för styrningen av hela metodologin. I hela detta problemkomplex är också Jobs and Societys val av källa i de återkommande mätningarna diskutabelt. I jämförelse med FDBs registerinformation, som nyföretagarstatistiken använder sig av, har PRVs grunddata för nyregistrerade företag alltför många inbyggda osäkerhetskällor för att utgöra en bra grund för nyföretagarstatistik. Att med utgångspunkt i PRVs registerdata försöka sluta sig till om nyregistrerade företag är verksamhetsdrivande eller inte, är problematiskt med hjälp av enbart den information över nya företag som de förfogar över. Ett nytt företag kan t.ex. inregistreras hos PRV för att därefter vara vilande under ett antal år, utan att man kommer igång med någon egentlig verksamhet. Till skillnad från PRV får FDB automatiskt information från Riksskatteverket (RSV) för att hantera dessa problem. Om ett företag är F-skatte- och/eller momsregistrerat, eller anmält som arbetsgivare i FDB, utgör denna information basen för de villkor som styr nyföretagarstatistikens definition av om ett företag skall klassificeras som verksamhetsdrivande eller ej. Ett annat problem med PRVs registeruppgifter är att alla enskilda firmor som namnregistreras hos PRV inte behöver vara nya, utan kan ha bedrivit verksamhet under en lång tid innan de anser att en registrering är nödvändig. Till skillnad från aktie-, handels- och kommanditbolag, behöver för närvarande inte enskilda firmor registreras hos PRV. Endast företag som vill skydda sina företagsnamn inom länet registreras. Alla övriga företag inom denna kategori registreras via Lokala Skattemyndighe- 13 Nyföretagandet i Sverige 1998 och 1999, Sveriges Officiella Statistik, Statistiska Meddelanden, NV 12 SM Pressmeddelande, Nr 6/99, Nyföretagarbarometern / Jobs and Society 15 För en mer ingående analys av detta område se Forsberg, J., Ellgren, M., 1994, Hur mäts nyföretagandet? En analys av nyetableringsstatistiken, Stiftelsen Forum för Småföretagsforskning. 17

20 ten varefter informationen går till RSVs databaser, för att slutligen hamna i FDB. Till skillnad från FDB är därför inte PRVs företagsregister komplett, utan saknar alla enskilda firmor som inte brytt sig om att skydda sina företagsnamn. 16 Visserligen finns självfallet möjligheten att handla upp den kompletterande information som FDB har, men när Nyföretagarbarometern presenterar sina kontinuerliga mätningar finns inga indikationer med hänvisningar till referenser o.dyl. att så sker. Eftersom man enbart med utgångspunkt i PRVs registerdata inte korrigerar för ovanstående avsnitts redovisade registerproblem och inte heller för nybildade aktiva och ej aktiva företag, och dessutom inte heller alla enskilda firmor finns med i registret, ger registermaterialet sammantaget låg validitet vid studier av nyföretagande. Eftersom Jobs and Society förlitar sig på registerunderlag från PRV kan man på dessa grunder konstatera att Nyföretagarbarometern har stora brister i jämförelse med SCBs nyföretagarstatistik. 3.2 Den officiella nyföretagarstatistikens begränsningar Även om den officiella nyföretagarstatistiken, som SCB producerar, har ett klart avgränsat syfte och metod i sina återkommande mätningar, ger ansatsen endast en begränsad bild av näringslivets funktionssätt och dynamik. Kritik som skulle kunna anföras mot SCBs metod är att det är en urvalsundersökning med alla dess inbyggda svagheter vad gäller osäkerhetskällor som undersökningsperiod, bortfall och branschurval. Men eftersom metoden visar sig ha både god reliabilitet och validitet i sina årliga mätningar är det inte heller här som de främsta svagheterna finns, utan nackdelen är snarare att den inte förmår fånga upp en viktig del av de olika etableringsformer som näringslivet i realiteten består av. I en NUTEK rapport konstateras att SCBs metod kan anses acceptabel för de flesta studier om nyföretagande, men att den bl.a. inrymmer svagheter på en mer disaggregerad nivå. Det är bl.a. inte möjligt att använda metoden som underlag för analyser av företagens demografiska utveckling, dvs. att följa företagens födslar, deras utveckling och eventuella nedläggning och död. För att kunna analysera dessa former av ekonomiska företeelser på ett tillfredsställande sätt krävs data av en helt annan beskaffenhet än konventionella registersystem kan förmedla, där enskilda företags historia kan följas över tiden Forsberg, J., Ellgren, M., 1994, Hur mäts nyföretagandet? En analys av nyetableringsstatistiken, Stiftelsen Forum för Småföretagsforskning. 17 NUTEK, The Swedish National Innovation System A Quantitative Study, B 1998:9 18

21 4 Mot ett flödesbetonat förhållningssätt vid beskrivning av företagsdynamik i näringslivet För att man med hjälp av registersystemen skall kunna följa enskilda företag över tiden förutsätts det att man kan att särskilja skenbara etableringsformer från verkliga etableringar. En statistisk lösning på ett i grunden administrativt registerproblem är att beskriva företagens historia med utgångspunkt i deras demografiska särdrag, dvs. att spåra varifrån nya och nedlagda företag kommer samt hur de har uppstått och lagts ner. 18 Att få kunskap om dessa förändringar i företagens dynamiska utvecklingsprocess är av vital betydelse för att man skall kunna ge svar på om det rör sig om verkliga nybildningar, nedläggningar och administrativa registerförändringar eller om det är frågan om avknoppade, uppsplittrade eller sammanslagna företag, vars ursprung går att härleda till redan existerande organisationer. Vad gäller den senare kategorin av företag kan företagsdemografisk information ge svar på var avknoppade, uppsplittrade och sammanslagna företag har sina rötter; om de finns i stora eller små företag, i privata eller offentliga organisationer, i koncerner eller inom vissa specifika branscher, regioner etc. För att utveckla en registerbaserad metod med vars hjälp det går att få godtagbara förutsättningar att identifiera dessa företeelser i ekonomin, krävs det att man skapar en longitudinellt utformad databas med registeruppgifter över företag, genom vilka det går att kartlägga och klassificera företagsdemografiska händelser över tiden. Att enbart utnyttja företagens organisationsnummer som tecken på förändringar av denna typ av fenomen är som vi tidigare noterat förenat med stor osäkerhet, och att försöka åstadkomma motsvarande mätningar genom urvalsundersökningar ger oftast bara en begränsad bild av näringslivets och arbetsmarknadens funktionssätt. Ett alternativt angreppssätt, som börjar bli allt mer vedertaget vid mer sofistikerade analyser av industridynamik, är att beskriva förändringar i företagsstrukturer med utgångspunkt i de individer som är sysselsatta där. Grovt förenklat bygger metoden på att man gör vissa modellantaganden om arbetskraftens rörlighet mellan företag. 4.1 Att nyttja arbetskraftens rörlighet som utgångspunkt för kartläggning av företagsdynamik Att studera företagsdynamik genom att göra en koppling mellan arbetskraftens rörlighet och de individer som är sysselsatta i olika företag bygger på ett antagande om 18 Ett viktigt bidrag till principdiskussionerna runt detta problemområde finns sammanställt i en rapport som bl.a. har utarbetats vid SCB:s program för registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) i Andersson, J., Lagnerö, M., Tegsjö, B., (1999) Statistik Om Nya jobb Och Företag: En belysning av hur jobb skapas och upphör. 19

22 att det är de anställda som utgör det humana kapitalet och den värdefulla resursen i företagen. De anställda kan med utgångspunkt i ett sådant perspektiv sägas gestalta den fysiska formen i företag, för som t.ex. Tuija Mustaniemi beskriver denna mänskliga resurs, lär sig anställda specifika uppgifter och rutiner i sitt arbete. Denna läroprocess, som både är kostsam och en tidskrävande investering, medför att de anställda utgör en värdefull resurs som företagen värnar om. Eftersom företagens rutiner och aktiviteter många gånger skiljer sig från varandra är inte heller samma grupp av sysselsatta lika värdefull för andra företag. Med den utgångspunkten bildar en stor andel gemensamma sysselsatta en koppling mellan olika företag, vilket innebär att två företag vid olika tidpunkter kan vara en och samma organisation oavsett om t.ex. organisationsnumret har förändrats. 19 Inom ramen för den utgångspunkten definieras företag i förhållande till de individer som återfinns i en organisation vid ett givet tillfälle och inte i förhållande till företagens identiteter (organisationsnummer), som annars vanligen används i undersökningar. Vi kan försöka tydliggöra principerna bakom detta betraktelsesätt genom att se på nedanstående figur. Figur 4:1 Överlevande företag ett hypotetiskt exempel (1 ruta = 20 sysselsatta individer) År 1 Gemensamma sysselsatta (60 st.) År2 Inflöde av sysselsatta från andra företag (20 sysselsatta) Orgnr 1 Orgnr 2 Utflöde av sysselsatta till andra företag (40 sysselsatta) Figur 4:1 illustrerar ett överlevande företag som har bytt identitet genom att organisationsnumret har förändrats från ett år till ett annat. Trots att företagets identitet har förändras är det fullt rimligt att anta att det rör sig om ett och samma företag, genom att båda dessa till synes olika organisationer har en förhållandevis stor grupp av sysselsatta individer gemensamma båda åren. Men i likhet med vad som i realiteten vanligtvis sker i företag visar figuren också på ett relativt stort in- och utflöde av aktiv arbetskraftsmobilitet mellan åren. Det primära här är emellertid inte arbetskraftsmobiliteten i sig utan mera att visa på ett angreppssätt och en metod som möjliggör kartläggning och klassificering av förändringar i företagsstrukturen i olika företag. Utgångspunkten för en sådan ansats är att det i företagsregistren går att sär- 19 Mustaniemi, Tuija, 1997, Enterprise Demography As A Method Of Studying Real Enterprise Births. An Application to Enterprise Births In Manufacturing and Retail Trade In Finland In 1990 i The Evolution Of Firms And Industries, International Perspectives, Seppo Laaksonen (ed). 20

23 skilja aktiva arbetskraftsbyten från mer passiva flöden av arbetskraft som t.ex. kan registreras likt exemplet i figuren. 4.2 Det metodologiska angreppssättet Genom att kartlägga inom vilka företagskonstellationer sysselsatta individer har sin anställning olika år går det att kartlägga den dynamik som uppkommer då nya företag uppstår, ombildas och/eller läggs ner. Att enbart med hjälp av traditionella metoder studera dessa flöden har tidigare visat sig vara utomordentligt komplicerat. För att förbättra statistiken på det området har VINNOVAs avdelning för innovationssystem (tidigare NUTEKs innovationspolitiska enhet) i allians med SCBs program för registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RA) utvecklat en metod som går under projektnamnet Företagens Demografi (FAD) och som syftar till att kartlägga och klassificera förändringar av företagsstrukturen kopplat till arbetskraftens rörlighet. 20 Den övergripande principen för metodologin är att samköra årsvisa företags- och sysselsättningsregister som kopplas samman i två årgångar 21, , 86-87, etc. Genom att binda samman båda dessa register ges möjligheter att registrera vid vilka företag sysselsatta individer arbetade under respektive år. Efter ett antal komplexa databearbetningar kan materialet därefter händelsekodas. Med händelser avses här olika former av ekonomiska företeelser som metoden möjliggör en kartläggning av, t.ex. nya företag. De typologier av klassificerade händelser som metoden innefattar utgörs av: nya företag samt överlevande, avknoppade, uppsplittrade, sammanslagna, uppslukade och nedlagda företag. Kodningen av materialet sker genom att speciella kvotkriterier måste vara uppfyllda för att ett företag skall kunna klassificeras och tilldelas en händelsekod i FAD (gäller inte helt nya företag samt överlevande mikroföretag, se nedan). För att ett företag likt exemplet i figur 4:1 skall kunna klassificeras måste således vissa förutsättningar vara uppfyllda. I detta fall stipulerar villkoret att om minst 30 procent av alla sysselsatta individer år 1 utgör minst 30 procent av alla sysselsatta individer i organisationen år 2 och samtidigt består av minst tre individer, är villkoret uppfyllt för ett överlevande företag (ett normalfall), oavsett om t.ex. organisationsnumret har ändrats genom ägarbyte eller om den juridiska formen har ändrats i företaget. Samma principer används vid klassificering av avknoppade, uppsplittrade och sammanslagna företag. 20 Ett flertal personer har varit delaktiga i metodens tillkomst, till vilka här riktas ett stort tack. Framför allt till Christian Svanfeldt (VINNOVA) och Per Engström (SCB), som aktivt har medverkat till att utveckla själva metodologin, men även Jan Andersson, Gunnar Arvidsson och Björn Tegsjö (SCB) har varit synnerligen delaktig i denna process. 21 Företagsregistret innehåller företagsspecifik information, och sysselsättningsregistret innehåller information om individen och vilken organisation denna är sysselsatt vid respektive år. 21

24 Nedanstående exempel kan ge ytterligare en illustration av hur förändringar i företagens strukturer kan fångas upp med hjälp av metoden. Figur 4:2 Avknoppning av ett nybildat dotterbolag med överlevande moderföretag Moderföretag år 1 (50 sysselsatta) Avknoppat nytt företag år 2 (15 gemensamma sysselsatta) Orgnr 2 Orgnr 1 Orgnr 1 Överlevande moderföretag som bibehåller sitt orgnr år 2 (35 sysselsatta) Likt illustrationen med överlevande företag visar detta exempel två olika företag där en förhållandevis stor grupp av sysselsatta individer är gemensam för vart och ett av åren. Denna koppling utgör den länk med vars hjälp det går att klassificera händelsen. Den definition som i detta fall styr klassificeringen kan formuleras i termer av att en grupp om minst tre personer från en överlevande moderorganisation utgör mindre än 30 procent av den överlevande organisationen år 1, men minst 30 procent av den nya organisationen år Varför då 30-procentsregeln? Varför har vi då valt 30-procentskriteriet snarare än någon annan regel? De kvotkriterier som används i FAD är ett resultat av omfattande testkörningar av materialet. De villkor som styr händelsekodningen har testats och jämförts med andra definitioner, både tekniskt och visuellt. T.ex. Danmarks statistik, vilka för övrigt har utvecklat själva idén med att utnyttja arbetskraftsflöden för analyser av företags- och arbetsställstrukturer, använder sig av en 30-procentsregel för att kunna särskilja skenbart nya arbetsställen från verkligt nya i sin IDA-databas (Integreret Database for Arbejdsmarkedsforskning). 22 SCB å andra sidan använder sig av en 50-procentsregel. 23 SCBs intentioner här är att utveckla ett angreppssätt som ger förbättrade möjligheter att studera arbetskraftens rörlighet, vilket kan jämföras med föreliggande metod vars inriktning snarare fokuserar på analyser av näringslivets dynamik än på arbetskraftsflöden i sig. 22 Hansen, P., (1993) Virksomhedsdemografi: Overlevelse Og Vaekst I Nye Virksomheder, Samfunds konomen, nr 2 23 SCB, BoR/Regional arbetsmarknad, Tegsjö, Björn (1995) Företagens dynamik ur ett arbetsmarknadsperspektiv En metod för kartläggning av nybildningar, nedläggningar, splittringar och sammanslagningar av företag och arbetsställen 22

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Jobben kommer, jobben går...

Jobben kommer, jobben går... Jobben kommer, jobben går... Skapade och försvunna jobb 2-29 STADSKONTORET l SEPTEMBER 211 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Tina Alpfält Omslag Lena Holmberg Foto Christina Lindqvist, miljökontoret

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Beskrivning av statistiken

Beskrivning av statistiken Beskrivning av statistiken Produkt: Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2001 2002 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord

Konkurser och offentliga ackord Konkurser och offentliga ackord Budgetåret 2000 NV1401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Konkurser och offentliga ackord A.2 Statistikområde Näringsverksamhet A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

TEKNIKBASERAT NYFÖRETAGANDE I SVERIGE 1990-2003

TEKNIKBASERAT NYFÖRETAGANDE I SVERIGE 1990-2003 V I N N O V A A N A L Y S V A 2 0 0 6 : 0 4 TEKNIKBASERAT NYFÖRETAGANDE I SVERIGE 1990-2003 J O N N Y U L L S T R Ö M - V I N N O V A Titel / Title: Teknikbaserat nyföretagande i Sverige 1990-2003 Författare

Läs mer

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Jönköpings län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Norrbottens län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Skåne län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Örebro län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 21 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 214 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 28 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda

Läs mer

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch 1998 2002 Index 1998 = 100 250 200 150 100 Telekommunikation

Läs mer

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet Skåne län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som

Läs mer

Nystartade företag 2001

Nystartade företag 2001 Nystartade företag 2001 Nv1301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Näringsverksamhet A.2 Statistikområde Nystartade företag A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Statistik 2013:01. Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start

Statistik 2013:01. Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start Statistik 2013:01 Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start Uppföljning av 2008 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2008 three

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 12633 företagare med utländsk bakgrund i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Definitionslista för kartläggningen av grundläggande uppgifter

Definitionslista för kartläggningen av grundläggande uppgifter Definitionslista för kartläggningen av grundläggande uppgifter Denna lista är inte allmängiltig utan sammanställd för kartläggningen för förenklat och minskat uppgiftslämnande. Termer som behövs för att

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 UF0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning samt Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Gotlands län. Företagsamheten 2016

Gotlands län. Företagsamheten 2016 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Nancy Yussef, Hair Cut Holding Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Magdalena Björnsdotter. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Produktinformation för webbapplikationen. Näringslivet Regionalt. www.naringslivetregionalt.scb.se

Produktinformation för webbapplikationen. Näringslivet Regionalt. www.naringslivetregionalt.scb.se Produktinformation för webbapplikationen Näringslivet Regionalt www.naringslivetregionalt.scb.se Innehåll 1 NÄRINGSLIVET REGIONALT 2 2 VAD INGÅR? 3 2.1 SAMTLIGA ARBETSSTÄLLEN I REGIONEN 3 2.2 EJ VERKSAMMA

Läs mer

Jämställt företagande i Jämtlands län

Jämställt företagande i Jämtlands län NR. 1 JÄMTSTÄLLT.COM RAPPORTSERIE Jämställt företagande i Jämtlands län Andreas Mångs (fil. lic.) PhD Candidate Linnaeus University School of Business and Economics JÄMSTÄLLT FÖRETAGANDE I JÄMTLANDS LÄN

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001 Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2001... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2001... 4 Bortfallet efter

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord

Konkurser och offentliga ackord Konkurser och offentliga ackord Budgetåret 2007 NV1401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Konkurser och offentliga ackord A.2 Statistikområde Näringsverksamhet A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Lidköping hur står det till? En beskrivning av näringslivets struktur och utvecklingspotential.

Lidköping hur står det till? En beskrivning av näringslivets struktur och utvecklingspotential. Lidköping hur står det till? En beskrivning av näringslivets struktur och utvecklingspotential. PAR AB Februari 2011 PAR AB 117 90 Stockholm 08-775 36 00 2 Innehåll 1. Inledning... 5 2. Undersökta områden...

Läs mer

Departement/myndighet: Finansdepartementet F Rubrik: Förordning (1984:692) om det allmänna företagsregistret. Ändring införd: t.o.m.

Departement/myndighet: Finansdepartementet F Rubrik: Förordning (1984:692) om det allmänna företagsregistret. Ändring införd: t.o.m. 1(10) SFS nr: 1984:692 Departement/myndighet: Finansdepartementet F Rubrik: Förordning (1984:692) om det allmänna företagsregistret Utfärdad: 1984-06-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:920 Omtryck: SFS

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

MARS Företagsamheten Håkan Johansson, Ekängengruppen. Vinnare av tävlingen Hallands mest företagsamma människa 2014.

MARS Företagsamheten Håkan Johansson, Ekängengruppen. Vinnare av tävlingen Hallands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Håkan Johansson, Ekängengruppen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014.

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Nystartade företag 2002

Nystartade företag 2002 Nystartade företag 2002 Nv1301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Näringsverksamhet A.2 Statistikområde Nystartade företag A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) 2005

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) 2005 Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) 2005 AM0206 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Lönesummor A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Nystartade företag tredje kvartalet 2011

Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 NR/OEM 2016-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer