Akustik i restauranglokaler

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Akustik i restauranglokaler"

Ulrika Axelsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Akustik i restauranglokaler FCSI NORDIC MEDLEMSMÖTE 19 februari 2015 Saturnus Konferens Slussen, Stockholm Anders Schönbeck Anders.schonbeck@acad.se

2 Agenda Kort om ljud Ljudkrav Bullerexponering Akustik i storkök, matsalar och restauranger Tips Material som visas har hämtats med Arbetsmiljöverkets tillåtelse ur deras publikation Buller och bullerbekämpning. Boken finns att ladda ner i sin helhet på Arbetsmiljöverkets hemsida:

4 Vad är ljud? Ljud kan beskrivas som täthets- och tryckvariationer (vågrörelser) som utbreder sig i en gas, vätska eller fast kropp. Det vi uppfattar som ljud är variationer i luften som sätter trumhinnan i svängning. Ljudets styrka bestäms av tryckvariationens amplitud Ljudets frekvens är ett mått på tonhöjden och anger antalet svängningar per sekund. Ljudets våglängd anges i enheten meter [m]. Ljudets utbredningshastighet (ljudhastigheten) anges i enheten meter per sekund [m/s].

5 Vad är ljud? Hörområde Hörbart ljud Hz Infraljud < 20 Hz Ultraljud > Hz Ljudtrycksnivå Ljudtryckets amplitud är ett dimensionslöst mått på ljudets styrka. Logaritmisk skala pga örats stora arbetsområde från 20 μpa. till cirka 20 Pa (smärtgränsen). 0 db till 120 db Ljudeffektnivå Mått på akustiks effekt av ljudkälla Oberoende av placering, storlek och lokalegenskaper

6 Vad är ljud? Vägd ljudnivå Efterliknar den mänskliga hörseluppfattningen låg hörseluppfattning i låga frekvenser hög hörseluppfattning i medelhöga frekvenser lägre hörseluppfattning i höga frekvenser Två vanliga filter, A och C A-vägd ljudtrycksnivå anges med enhet db(a) C-vägd ljudtrycksnivå anges med enhet db(c)

7 Ljudkrav För lokaler ställs ljudkrav i Svensk Standard 25268:2007 på: Luftljudsisolering: R w eller D nt,w [db] Stegljudsnivå L nt,w [db] Efterklangstid T 20 [s] Ljudnivå från installationer L pa och L pc [db(a) och db(c)] Ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor L paeq och L pafmax [db(a) ] Kraven är kvalitetskrav för att uppnå en god akustik för respektive lokal. Kraven återfinns i vissa miljöcertifieringssystem såsom Miljöbyggnad och BREEAM.

8 AFS 2005:16 Buller Arbetsmiljöverkets Föreskrifter gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. Exponeringsvärden 3 I dessa föreskrifter gäller nedanstående insats- och gränsvärden för buller avseende hörselskaderisk. Undre Insatsvärde Övre insatsvärde Daglig bullerexponeringsnivå L EX,8h [db] Maximal A-vägd ljudtrycksnivå L pafmax [db] 115 Impulstoppvärde L pcpeak [db] 135 1) 1) Exponeringsvärdet skall ej tillämpas vid skjutning eller sprängning inom försvaret. Vid tillämpning av insatsvärdena skall hänsyn inte tas till eventuell användning av hörselskydd. Gränsvärden Daglig bullerexponeringsnivå L EX,8h [db] 85 Maximal A-vägd ljudtrycksnivå L pafmax [db] 115 Impulstoppvärde L pcpeak [db] 135 1) 1) Exponeringsvärdet skall ej tillämpas vid skjutning eller sprängning inom försvaret. Vid tillämpning av gränsvärdena skall, i de fall arbetstagarna bär hörselskydd, hänsyn tas till dämpningen hos dessa när bullerexponeringen bestäms.

9 Bullerdos Bullerexponeringen mäts normalt med en dosimeter som registrerar ljudnivån under en arbetsdag. Daglig bullerexponeringsnivå L EX,8h [db] summeras ihop av exponerad ljudtrycksnivå under dagen. Hög bullerexponering innebär kortare arbetsmoment. Exempel: Resultatet från dosimetermätning. Den ekvivalenta ljudtrycksnivån redovisas för mätperioderna 1 minut, 15 minuter, 1 timme, halv dag och hel dag.

10 Akustik i storkök, matsalar och restauranger Vad påverkar upplevelsen i rummen? Rumsform Rumsvolym Ytskikt Undertak Inredning Köksredskap Ljudalstrande utrustning Öppenhet mot kök Antal människor

11 Rumsform

12 Rumsvolym

13 Ytskikt

14 Inredning

15 Ljudnivåer i skolmatsalar Enligt tidskriften Food Quality and Preference påverkas människors förmåga att uppleva smaker påverkas av ljudnivåer över 70 db(a). Sveriges Radio har mätt ljud i matsalarna i över 70 skolor. Skola Kommun Intervall db(a) Västerhejde skola Gotland Rudsskolan Karlstad Håstensskolan Varberg Nya Läroverket Luleå Djurgårdsskolan Kristinehamn Fyllingeskolan Halmstad Mariaskolan Stockholm Atheneskolan Gotland Önstaskolan Västerås Vallaskolan Sollefteå Sandeklevsskolan Göteborg Johannebergsskolan Göteborg Fritslaskolan Fritsla Björngårdsskolan Stockholm Nybyggeskolan Västerås Gylleskolan Borlänge Parkskolan Mönsterås Terra Novaskolan Gotland Själevadskolan Örnsköldsvik Valboskolan Färgelanda Kilenskolan Töreboda Käpplundaskolan Skövde Lorensbergaskolan Ludvika Vasaskolan Kalmar Mogaskolan Svenljunga Fagrabäckskolan Växjö Forsdalaskolan Lycksele Finnbacksskolan Lycksele Toråsskolan Kungsbacka 70-75

16 Restauranger och matsalar Släta golv minskar störningar från vagnar och stolar. Ytskikt bör ej var flytande då det skapar trumljud. Möbler skall väljas så att de inte alstrar ljud till det egna rummet eller till grannrummen när man t.ex. drar stolarna på golvet. Klassiska skolstolar med stålben och sits och rygg av formpressat trä avger normalt onödigt mycket ljud när stolarna dras över golvet. Med stolsfötter som glider bättre på golvet undviks en stor del av störningen. Klädda stolar låter mindre samt har högre ljudabsorption. Borden i matsalen bör ha bordskivor som består av ett mjukt underlag, t.ex. Tapiflexbord, vilket minskar porslinsskrammel. Inredning placeras för att bryta upp rummet i mindre volymer och diffusera ljud. Väggar kompletteras med ljudabsorberande beklädnad för att komplettera undertak. Absorbenter placeras nära ljudkällan, inte enbart i tak. Väggar kan lutas och vinklas för att minska risken för störande reflexer och reflektera ljud till ljudabsorberande ytor. Mindre bord där samtalen ej behöver överösta varandra. Akustiskt öra indikerar bullernivån.

17 Kök Primärt för att skapa tystare miljöer för personalen. Ljudkrav i SS 25268: db(a) Restaurangkök, diskrum från fasta installationer SS 25268: db(a) Undre insattsvärde vid bullerexponering enligt AFS 2005:16 Ljudabsorberande undertak med hygienkrav Rostfria bänkar förses med träfanerskiva Separera tyst och bullrande verksamhet Musikanläggning håll nere Maskinell utrustning handlas upp med ljudkrav Dålig eller obefintlig redovisning Stora skillnader Ställ krav Summera bullerkällor Handlingsplan för att hantera buller enligt AFS 2005:16

18 Diskrum Diskrum med hög ljudnivå är ofta kopplade till både matsal och kök. Diskmaskiner upphandlas med ljudkrav. Alla diskrum bör ha ljudabsorberande undertak som tål avspolning och hindrar mögeltillväxt. Krav anpassas till rummets förutsättningar Krav i skolmatsal är 40 db(a) Öppning mot matsal bör begränsas Jalusier Förrum Skärmvägg Diskmaskiner behöver ibland kläs in i kåpor för att undvika störning Ljuddämpad sluss för brickinlämning på band

19 Kök Bullermätningar görs i ett rum utan ljudabsorberande element och utan betydande hinder i närheten av kylskåpet. Bullernivåerna som registrerats i akustiska tester har mätts i enlighet med reglerna ISO 230 till 235. Ingen information om ljud Leq (kontinuerlig nivå) är lägre än 70 db. (A) Lp (ljudtrycksnivå) är mindre än 130 db. (C) OBS: (A) (C): Typ av frekvensvägning Ingen information om ljud Tillverkad i rostfritt stål, AISI Bänkskiva, stärkt och ljudisolerad. - Förstärkt bashylla, avtagbar och justerbar i höjdled - Svängdörrar med nedsänkta handtag. - Justerbara ben i rostfritt stål.

20 Summering av ljudnivåer Nivåstorheter angivna i enheten db kan ej adderas direkt. En enkel modell finns för att parvis summera ljudnivåer med hjälp av ett diagram.. Exempel: Tre ljudkällor ger var för sig upphov till lludtrycksnivåerna 85, 88 och 90 db. Skillnaden mellan 85 och 88 db är 3 db varför det enligt diagrammet ska adderas 1,7 db till den högsta ljudtrycksnivån. Detta ger 89,7 db 90 db. I nästa steg blir skillnaden 0 db varför 3,0 db ska adderas till 90 db. Den resulterade ljudtrycksnivån blir då 93 db.

21 radiobutto 23 Tack!

Relevanta dokument

Bilaga A, Akustiska begrepp

Bilaga A, Akustiska begrepp (5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå