Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008"

Transkript

1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (9) Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 Bakgrund Den vanligaste orsaken till att människor kommer i kontakt med socialtjänstens individ- och familjeomsorg är behov av ekonomiskt bistånd. Verksamheten med ekonomiskt bistånd är den mest omfattande inom individ- och familjeomsorgen sett till antalet klienter som berörs. Ser man till kommunernas totala kostnader för individ- och familjeomsorg så gick 35 % av kostnaderna till ekonomiskt bistånd Under samma år var kostnaderna i Katrineholm närmare 50 % för ekonomiskt bistånd i förhållande till andra kostnader inom individ- och familjeomsorgen. Under februari 2008 genomfördes en undersökning av klienter som uppbar försörjningsstöd under denna period. Handläggarna fick fylla i en skattningsenkät (se bilaga) där man utifrån kännedom och journaler utgick från följande variabler: - Kön - Ålder - Invandrarbakgrund - Familjeförhållanden - Bostad - Utbildning - Sysselsättning - Arbetshinder - Annan inkomst Undersökningen omfattade 465 klienter. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga gruppen klienter som uppbar försörjningsstöd under februari Kartläggningen skall bilda underlag för en diskussion om hur vi skall kunna möta de behov som berörda klienter har för att på sikt öka antalet individer som går till egen försörjning. Resultat Den skattade datan har matats in i programmet Buisness Intelligence 7.5. Därefter har analytiska sammanställningar och korstabelleringar genomförts. Resultatet presenteras med utgångspunkt från ovan nämnda variabler: SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 21 Forskning och utveckling Telefon: KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer Försörjningsstöd

2 2 (9) Kön Av de individer som uppbar försörjningsstöd fanns en överrepresentation av kvinnor, 263 kvinnor (57 %). Ålder Biståndsmottagandet bland unga vuxna är högt till riket sett. År 2006 mottog ca 10 % av de unga vuxna i åldersgruppen ekonomiskt bistånd. Gruppen unga vuxna i undersökningen upp till 25 år uppgick till 33 % av hela gruppen, de mellan år uppgick till 24 %. Största gruppen var åldersgruppen som uppgår till 129 st. (28 %). Ser man till helheten såg det ut enligt följande: 1 < 20 år 42 st. 9 % år 110 st. 24 % år 95 st. 21 % år 129 st. 28 % år 79 st. 17 % 6 65 år > 8 st. 2 % Det fanns en tydlig överrepresentation av kvinnor i gruppen <20 år, av 42 personer var 31 kvinnor. När det gäller invandrarbakgrund och ålder så fanns den tydligaste överrepresentationen i åldersgruppen år där 85 av 129 personer hade den bakgrunden. I åldersgruppen upp till 25 år är dock de med invandrarbakgrund färre, de motsvarade ungefär en tredjedel av gruppen som helhet. Invandrarbakgrund Det fanns en tydlig överrepresentation av klienter med invandrarbakgrund, av 465 klienter hade 240 (52 %) invandrarbakgrund. Andelen med invandrarbakgrund som är bosatta i Katrineholm är ca 12 %. Det fanns en tydligare överrepresentation bland kvinnliga individer med invandrarbakgrund, de motsvarade 143 av 263 personer. Under 2006 fick 13 % av de utrikes födda i hela landet ekonomiskt bistånd medan motsvarande för gruppen inrikes födda var drygt 2 %. Även om det inte är helt jämförbart så ligger gruppen av invandrare i Katrineholm som uppbär ekonomiskt bistånd troligtvis på ungefär samma nivå. Familjeförhållanden

3 3 (9) När det gäller familjeförhållanden så var vid mättillfället 317, (68 %) ensamstående och 146 (32 %) gifta eller sammanboende. Två svar saknades. 205 individer (45 %) hade hemmavarande barn, av dem hade 102 st. (47 %) ett barn, 72 st. (33 %) 2-3 barn och 42 st. (19 %) hade fler än fyra barn. Av de som hade hemmavarande barn så fanns det en tydlig överrepresentation av de individer som har invandrarbakgrund. Av 205 individer hade 143 invandrarbakgrund. Av gruppen unga vuxna upp till 25 år hade ca 40 % hemmavarande barn. Bostad Av de undersökta klienterna bodde 377 (82 %) i hyreslägenheter med eget kontrakt, 8 st. (2 %) hade en lägenhet med andrahandskontrakt, 16 st. (4 %) hade kontrakt via socialförvaltningen, 48 (10 %) individer var inneboende, en stor del av dessa var ungdomar upp till 25 år som fortfarande bodde hemma. Endast en person var bostadslös, detsamma gäller boende i bostadsrätt. Sex stycken hade annat boende, ej definierat. Utbildning När det gäller utbildning så var det en minoritet som hade utbildning motsvarande gymnasium, yrkesutbildning, högskola och/eller universitet. 110 personer (24 %) hade gymnasiebakgrund, 15 personer högskole- alternativt universitetsutbildning och fem annan yrkesutbildning. 106 personer (23 %) hade ej gått igenom grundskolan och 226 (49 %), hade enbart genomgången grundskola. 1 Ej grundskola 106 st. 23 % 2 Grundskola 226 st. 49 % 3 Gymnasium 110 st. 24 % 4 Universitet/hög. 15 st. 3 % 5 Annan yrkesutb. 5 st. 1 % När det gäller olika gruppers utbildningsbakgrund så kan man utläsa att av de 152 unga vuxna >25 år så hade 102 av 152 enbart grundskola eller ej fullstädig sådan. Ser man till gruppen år så saknar 66 av 96 en utbildning över grundskolenivå. I gruppen år saknades denna nivå för 93 av 130 individer. Det handlade generellt om två tredjedelar av grupperna som saknade gymnasium eller högre utbildning. Av de som inte genomgått grundskola hade 96 av 106 personer invandrarbakgrund. Det finns dock en överrepresentation av personer med invandrarbakgrund som hade högskole-/universitetsutbildning, 12 av 15 individer.

4 4 (9) Sysselsättning Ser man till vilken sysselsättning individerna hade så var 257 (58 %) arbetslösa, av dessa hade 106 personer en beviljad insats av socialtjänsten, exempelvis Jobbcentrum och språkpraktik. 81 (18 %) var sjukskrivna av dessa hade 44 personer ingen ersättning. 20 (5 %) personer hade någon typ av arbete, åtta av dessa hade heltidsarbete, 11 deltid/timanställning, två anställda med lönebidrag och en person OSA-anställning. 15 (3 %) hade någon form av praktik, utan eller med ersättning. 50 (11 %) personer studerade, av dessa läste 31 SFI. 27 (6 %) individer var föräldralediga18 (4 %) personer hade annan sysselsättning, vilket inkluderar någon form av pension eller vård av anhörig. Ser man till invandrarbakgrund så var det färre som var öppet arbetslösa än de individer som hade svensk bakgrund, 56 av 151 personer. Det var även färre som hade en beviljad insats inom socialtjänstens ram, 40 av 106. Det fanns dock ett större antal sjukskrivna bland klienterna med invandrarbakgrund, 56 av 81 personer. Fler var också föräldralediga, 22 av 27. När det gäller ålder fanns den högsta öppna arbetslösheten hos gruppen år, den uppgår till en tredjedel av gruppen, 50 av 151 individer. Denna grupp beviljades insatser inom socialtjänsten i högre grad än andra, 33 av 106 personer. Den största åldersgruppen av de som är sjukskrivna hittade man i åldersspannet 51-65, av de sjukskrivna 81 individer fanns 55 inom detta åldersspann. Könets betydelse avspeglar sig enbart i variabeln studier, där det finns en överrepresentation av kvinnor, av 51 som studerade var 36 kvinnor. 1 Arbetslös 151 st. 34 % 2 Heltidsarbete 8 st. 2 % 3 Deltid/timanst. 11 st. 2 % 4 Lönebidrag 2 st. 0 % 5 Praktik 15 st. 3 % 6 OSA el. liknande 1 st. 0 % 7 Studier 19 st. 4 % 8 SFI 31 st. 7 % 9 Insats soc.tjänst 106 st. 24 % 10 Annan sysselsätt. 18 st. 4 % 11 Föräldraledig 27 st. 6 % 12 Sjukskriven 37 st. 8 % 13 Sjukskriven, ej ers. 44 st. 10 %

5 5 (9) Arbetshinder Under detta avsnitt redogörs inte för procentandelen då en person kan ha fler arbetshandikapp Knappt hälften, 213 av de undersökta hade någon form av arbetshinder Det dominerande arbetshindret hos individerna var någon form handikapp, 126 personer hade detta hinder. 78 led av ett psykiskt handikapp och 48 av ett fysiskt handikapp. 34 personer var hindrade att arbeta p.g.a. sjukdom. Social problematik var hindrande för 77 personer, av dessa hade 30 missbruk och fem kriminalitet som hinder. 64 personer hade språkliga svårigheter som arbetshinder och 13 annat hinder, detta inkluderar vård av anhörig som hindrade dem att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. När det gäller skillnader huruvida individerna har invandrarbakgrund eller ej, så visar det sig självklart i arbetshindret språksvårigheter och då främst i åldersgruppen år. Det finns även en överrepresentation bland de med invandrarbakgrund som hade ett fysiskt handikapp, 32 av 48 personer. Detta gäller även sjukdom där individer med invandrarbakgrund var 24 av 34 individer. Det går även att se en underrepresentation när det gäller variabeln social problematik, 19 av 77 personer. Ser man till skillnader mellan åldersgrupper, så finns det en viss överrepresentation bland unga vuxna >25 år när det psykiskt handikapp, där 34 av 78 hade denna typ av arbetshinder. Detta gäller även social problematik, där denna åldersgrupp var 34 av 77 st. 1 Fysikt handikapp 48 2 Psykiskt handikapp 78 3 Sjukdom 34 4 Missbruk 30 5 Kriminalitet 5 6 Annan social probl Språkliga svårigheter 64 8 Annat arbetshinder 13 Annan inkomst Andra inkomster förutom det ekonomiska biståndet hade knappt hälften av individerna 223 av 465 (48 %). Den dominerande inkomsten var av annan art, i de allra flesta fall någon form av pension, den gruppen uppgick till 85 individer, 35 % av de som hade inkomster. 48 personer (24 %) hade någon form av sjukersättning. 23 st. (10 %) hade någon form arbetsinkomst, lika många hade a-kassa och föräldrapenning. 17 personer (7 %) hade studiemedel, 24 personer (10 %) aktivitetsstöd och åtta personer (10 %) uppbar introduktionsersättning.

6 6 (9) 1 Arbetsinkomst % 2 Sjukpenning 13 5 % 3 Sjuk-aktiv.ersättning % 4 Föräldrapenning % 5 A-kassa eller dyl % 6 Studiemedel 17 7 % 7 Introduktionsersättning 8 3 % 8 Aktivitetsstöd % 9 Annan inkomst % Analys och sammanfattande diskussion Som tidigare nämnts är den vanligaste orsaken till att människor kommer i kontakt med socialtjänstens individ- och familjeomsorg behov av ekonomiskt bistånd. Det bör också nämnas att handläggningen av ekonomiskt bistånd är den mest politiskt styrda verksamheten inom socialtjänsten. Handläggningen påverkas exempelvis av förändring av våra trygghetssystem och av arbetsmarknadspolitiken både på riksnivå och på kommunal nivå. Denna karläggning och lägesrapport är ett sätt att få grepp om vad gruppen klienter som uppbär ekonomiskt bistånd har för bakgrund. Denna kunskap skall ligga till grund för en diskussion om hur vi skall kunna möta de behov som berörda klienter har för att på sikt öka antalet individer som går till egen försörjning. Detta kräver både externa och interna åtgärder. Samtidigt som denna undersökning genomfördes publicerades Rädda Barnens rapport Barnfattigdomen i Sverige. Denna typ av studier av ekonomisk utsatthet på riks- och kommunnivå har publicerats sedan Definitionen av barnfattigdom utgår från disponibel inkomst, låg inkomststandard och beroende av ekonomiskt bistånd. Årets rapport visar att andelen barn som lever i fattigdom har minskat sedan slutet av talet, däremot har klyftorna mellan barn med utländsk och svensk bakgrund ökat fram till senaste undersökningen som gjordes Andelen fattiga barn varierar dramatiskt mellan olika kommuner och ännu mer mellan storstädernas stadsdelar. Hur ser det då ut i Katrineholm? Som i övriga landet så lever relativt få barn med svensk bakgrund under fattigdomsgränsen 7,2 %, dock lever 36 % av de utrikesfödda barnen under fattigdomsgränsen det är en skillnad mellan gruppen med hela 29 %. Snittet för kommunen är 13,3 %. Detta placerar oss så långt ner som på plats 234 av 290 kommuner i landet. Rapporten pekar också på svåra ekonomiska förhållanden för barn som lever med en ensamstående förälder, även där är det svårast för barn med invandrarbakgrund. I riket som helhet lever cirka hälften av barnen med utländsk bakgrund med en ensamstående förälder under fattigdomsgränsen. Detta är anmärkningsvärda och allvarliga siffror. Kopplar vi ihop denna rapports siffror med våran undersökning så blir det tydligt att grupper av invandrare har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Som tidigare nämnts är de överrepresenterade i flera av variablernas. Bakom dessa siffror

7 7 (9) döljer sig med all sannolikhet mycket svåra ekonomiska förhållanden för familjer och individer och då särskilt barn under 18 år. Förutom att individer med invandrarbakgrund är klart överrepresenterade i vår studie, så är de på gruppnivå sämre rustade för arbetsmarknaden genom språkliga svårigheter och låg utbildning. Dessutom är det så att fler individer med invandrarbakgrund har fysikt handikapp och sjukdom som arbetshinder och är därigenom mer sjukskrivna än gruppen som helhet. I denna grupp sjukskrivna personer med invandrarbakgrund finns en relativt stor grupp som inte har någon ersättning. En annan grupp som avviker från gruppen som helhet är unga vuxna >25 år. Många av dessa individer har låg utbildning genom avhopp både i grundskola och gymnasium. De finns även en tydlig överrepresentation hos denna grupp som är arbetslösa utan sysselsättning. I denna grupp finns en överrepresentation av psykiskt handikapp och socialproblematik som arbetshinder. Många flickor, 4 av 10 har hemmavarande barn som gör de svårt att utbilda sig och att komma in på arbetsmarknaden. Vi har också genom vår budgetrådgivare märkt en ökad skuldsättning hos denna åldersgrupp. Dessutom så kommer vi troligtvis att märka av en ökad belastning av denna grupp då de individer från de stora barnkullarna födda i slutet av 80-talet och början av 90-talet kommer att söka ekonomiskt bistånd. Båda dessa grupper ökar när det gäller behovet av ekonomiskt bistånd. I Socialstyrelsens lägesrapport för 2007 pekar man på riskerna att en större del av dessa grupper kommer att få ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. I början av 2000-talet minskade behovet i landet av ekonomiskt bistånd i takt med att arbetsmarknaden förbättrades. Trots denna utveckling är många kvar i ett bidragsmottagande under lång tid. Skälen till att personer behöver ekonomiskt bistånd under lång tid är i regel komplexa. Forskning pekar på att ju längre bidragsmottagandet är så minskar sannolikheten för att komma till egen försörjning. Dessutom är det så att det långvariga bidragsmottagandet står för huvuddelen av kostnaden för det ekonomiska biståndet. De nya skärpta kraven för sjukersättning och aktivitetsersättning är regeländringar som kommer att påverka kommunerna framöver. Dessa regeländringar inom sjukförsäkringssystemet kan komma att kosta kommunerna över en halv miljard kronor de närmaste fyra åren enligt en beräkning genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting. Utifrån detta ställs vi inom socialtjänsten för en stor utmaning. Hur skall vi arbeta vidare utifrån den kunskap vi har? Vilket stöd saknas för att bryta ett långvarigt bidragsmottagande och få fler individer att komma ut i egen försörjning? Hur kan vi arbeta med detta både internt inom förvaltningen och externt med våra olika samverkansparter? 52 % av dem som erhöll ekonomiskt bistånd under februari 2008 hade invandrarbakgrund. Utvecklingen av detta mönster är beroende av hur integrationsarbetet inom vår kommun fungerar. Behöver vår SFI utvecklas så att färre personer med invandrarbakgrund skall ha språkliga svårigheter som ett arbetshinder. Internt har vi arbetat med att bygga upp nya metoder för dem som har svårt att lära sig svenska genom att ge dem språkpraktik på arbetsplatser inom ramen för projektet

8 8 (9) Yrkessvenska. Socialförvaltningen har tillsammans med Viadidakt som ansvarar för integrationsarbete och SFI formulerat en skrivelse som antagits av Kommunstyrelsen. Skrivelsen handlar om hantering av statsbidrag för flyktingar i vår kommun. Tanken är att mål och uppdrag för integrationsfrågor konkretiseras och anges i uppföljningsbara mål och delmål så att man kan följa upp om insatserna är de rätta. När det gäller arbetshinder så har 48 personer fysiska handikapp och 78 någon form av psykiskt handikapp. Inom försörjningsstödet arbetar idag en rehabiliteringssamordnare som arbetar med denna grupp, förvaltningen har även avtal med en konsultläkare. Inom arbetsmarknadsprojektet KV-projektet finns även möjlighet till enklare funktionsbedömningar. Handläggarna för ekonomiskt bistånd upplever att det blivit svårare för personer med sjukdom eller handikapp att få sjukersättning och att man inom vården saknar insatser i form av uppföljning och olika sorters behandling. Socialförvaltningen behöver ha ett nära samarbete med Landstingets primärvård och psykiatri gällande personer med fysisk och psykisk ohälsa och då framförallt med öppenvårdspsykiatrin som arbetar med unga vuxna. Vi behöver också öka våra kunskaper om vad psykiatrin kan erbjuda i form av resurser för att hjälpa gruppen som lider av psykisk ohälsa och inte kan komma ut på arbetsmarknaden eller studera. Det bör också nämnas att rehabiliteringssamordnaren och 1:e socialsekreterare inom försörjningsstödet har fått i uppdrag att besöka primärvårdens vårdcentraler för att diskutera samarbete kring individärenden. När det gäller bostadssituationen för våra klienter så har handläggarna inom försörjningsstödet märkt av en ökande andel psykiskt sjuka personer som blir vräkta från sina hem p.g.a. störningar och obetalda hyror och personer med invandrarbakgrund som har svårigheter att sköta sina lägenheter med stora reparationskostnader som följd, trots att det kommunala fastighetsbolaget satsar på utbildning i boende för denna grupp. Handläggarna upplever också en förändrad attityd hos bostadsföretagen till att teckna kontrakt med Socialförvaltningen. Dessa problem kan inte vår förvaltning handha på egen hand, utan det krävs ett gemensamt uppdrag för flera av kommunens aktörer som vård- och omsorgsförvaltningen, det kommunala fastighetsbolaget, andra fastighetsägare och landstinget. 332 personer i undersökningen har ej fullständig grundskola eller gymnasium, av undersökningen kan man utläsa att det är främst unga vuxna och personer med invandrarbakgrund som återfinns i denna grupp. En mycket låg andel har yrkesutbildning eller en akademisk utbildning, vilket troligtvis säger att dessa vidareutbildningar leder till arbete. Här behöver vår förvaltning föra ett resonemang med bildningsförvaltning och Viadidakt utifrån vårt ansvar för samhällsplaneringen i vår kommun. Ingen skall gå igenom vårt utbildningssystem utan betyg i ämnen som ger behörighet till vidare studier. Ungefär hälften av individerna i undersökningen har ingen annan inkomst än ekonomiskt bistånd, vilket innebär att de står helt utan för våra trygghetssystem. Kan Jobbcentrum utöka sitt samarbete med företagen i kommunen och på detta sätt skapa förutsättningar för att fler kan hitta ett arbete som passar. Kan vi tillsammans med andra aktörer skapa nya vägar in på arbetsmarknaden i form av yrkesutbildningar

9 9 (9) och lärlingsplatser. Kan kommunens näringslivskontor var behjälplig med att ta fram praktikplatser hos företagen och att kartlägga framtida behov hos våra företagare både vad gäller utbildning och praktiska färdigheter. Kan även teknik- och fritidsförvaltning och andra förvaltningar göra det samma. Utifrån denna undersökning har vi sett vissa mönster som jag återigen vill nämna: - En signifikant överrepresentation av personer med invandrarbakgrund och unga vuxna i ett flertal variabler. - Att klyftorna troligtvis ökar mellan de som har utbildning och arbete och den grupp som uppbär ekonomiskt bistånd under längre tid. - Att en viktig väg ur ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd är högre utbildning. - Att vårt social trygghetssystem inte räcker till för denna grupp. - Att många arbetshinder kräver aktiv samverkan mellan olika parter inom kommun, stat, landsting och näringsliv. Som slutord måste vi se vikten av att samverka kring denna grupp som behöver ekonomiskt bistånd. Det kan i fortsättningen inte bara vara socialtjänstens ansvar och vi måste tillsammans möta gruppens behov och i ett gemensamt ansvar frigöra resurserna hos dessa individer. Dessutom bör man utifrån ett kommunalt perspektiv se detta gemensamma arbete som en investering för framtiden på samma sätt som man exempelvis tänker kring den kommunala infrastrukturen. Ola Nordqvist Utvecklingsledare Socialförvaltningen

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008

Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008 Rapport 2009-02-03 Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008 Kartläggning hösten 2008 Anna Ulf Yngve 2 Innehåll Sammanfattning.3 Bakgrund 4 Syfte....5 Metod......5 Avgränsning...5 Resultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Redovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsår 2014

Redovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsår 2014 MEDDELANDE 1 (6) Enheten för social utveckling Birgitta Vigil Tfn.010-2231651 Socialnämnden Järfälla kommun 141 85 Järfälla Redovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsår 2014 Behörig nämnd

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga! Instruktioner till CM: Kopiera enkäten och be din klient att fylla i den vid ett av era första möten och därefter var 12:e månad och när CM-uppdraget avslutas. Skicka enkäten till Kerstin Lagerlund, Socialförvaltningen,

Läs mer

Redovisning av verksamhet med personligt ombud år 2014

Redovisning av verksamhet med personligt ombud år 2014 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-12-10 SN-2014/4111.719 1 (2) HANDLÄGGARE Kvist Lindgren, Zara Zara.Kvist-Lindgren@huddinge.se Socialnämnden Redovisning av

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd FÖRSÖRJNINGSSTÖD Information till dig som söker försörjningsstöd Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Kostnad per brukare 2013

Kostnad per brukare 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2014-05-14 SN 2013/0688 0480-45 09 50 Socialnämnden Kostnad per brukare 2013 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 Bilden visar klientflödet i PO - verksamheten. Totalt under 2010 handlade det om 1 98 klienter 2010-01-01 = Totalt antal pågående ärende Pågående från tidigare år = Ärenden

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun KS beslut 157 RAPPORT ENLIGT KS BESLUT 157 Sida Datum 2010-01-21 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun KS beslut 157 2

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd www.norrtalje.se SOCIALKONTORET 2 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd av

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

2006-05-02. \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc

2006-05-02. \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc 2006-05-02 \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc EKONOMI Förhållningssätt Ser på klienten som vuxna individer med eget ansvar

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Ansökan om Försörjningsstöd/ Övrigt Ekonomiskt Bistånd. Legitimationskontroll Utförd av

Ansökan om Försörjningsstöd/ Övrigt Ekonomiskt Bistånd. Legitimationskontroll Utförd av Behov av tolk Språk Försörjningsstöd enligt riksnorm och skäliga kostnader Tidsperiod Övrigt ekonomiskt bistånd Ange vad Uppgifter som styrker inkomster och utgifter Tag med: Inkomstspecification, senaste

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Barnets/ungdomens kön? Antal Procent Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34

Barnets/ungdomens kön? Antal Procent Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34 Barnets/ungdomens kön? Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34 Födelseår 1979-1984 61 13,6 1985-1988 168 37,7 1989-1992 139 31,2 1992-1995 78 17,4 Total 446 100 Obesvarade 3 0,71

Läs mer

UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012

UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012 UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012 BUMERANGEN TEAM FIX JOBBVÄGEN STADSHUSFIKET INTEGRATIONSVÄGLEDNINGEN Monica Isaksson Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Ekonomisk rapport efter april 2015

Ekonomisk rapport efter april 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-05-15 SN 2014/0652.03.01 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter april 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 7/2013 Juni 2013 Ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2013 som gäller ekonomiskt bistånd Från och

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Insatser för att bli självförsörjande

Insatser för att bli självförsörjande Revisionsrapport Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 2.1 Organisation... 3 3 Uppdrag, revisonsfråga

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna

Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna Försörjningsstöd som levebröd Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna En uppföljning Ingrid Nyström Svensk Dalarnas forskningsråd, juni

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR

EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR BERGS KOMMUN 1 (3) EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR Alla invånare i Bergs kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Det innebär att de som vistas i Bergs kommun och som inte kan försörja sig och

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Socialt arbete - specialisering eller integrering? Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet

Läs mer

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 Alldeles för många barn växer upp i fattigdom i Sverige idag. Barn som lever i familjer med försörjningsstöd eller

Läs mer

Unga som varken arbetar eller studerar UVAS

Unga som varken arbetar eller studerar UVAS Unga som varken arbetar eller studerar UVAS Många sätt att räkna med gemensam utgångspunkt får vi allt djupare och jämförbar kunskap. Varför Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS)? Vem varken arbetar

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3: 2013 Brukarenkät visar positiva resultat avseende nöjdhet, handläggning, tillgänglighet samt delakaktighet i handläggningsprocessen Medarbetarindex

Läs mer

2013-05-07. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo:s lägenheter. (AU 130) Dnr KS 2012-400

2013-05-07. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo:s lägenheter. (AU 130) Dnr KS 2012-400 7 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg FALKENBERG 2013-05-07 114 Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo:s lägenheter. (AU 130) Dnr

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd

Översyn av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd 2011-08-12 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2011/214 Social- och äldrenämnden Översyn av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd Förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden beslutar att anta de reviderade riktlinjerna

Läs mer

Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län

Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län 1(24) Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län Förord Hösten 2012 påbörjade Regionförbundet FoUrum ett arbete i Jönköpings läns i syfte att kartlägga kommunala arbetsmarknadsenheternas (AME) målgrupper,

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn Ansökan om vårdnadsbidrag Upplands-Bro tillhanda senast den 20:e i månaden före önskad start. Var vänlig texta tydligt. Ansökan skickas till Kundcenter, Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen. De personuppgifter

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 24 (38) 53 MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 Socialnämnden

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer