Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008
|
|
- Per-Olof Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (9) Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 Bakgrund Den vanligaste orsaken till att människor kommer i kontakt med socialtjänstens individ- och familjeomsorg är behov av ekonomiskt bistånd. Verksamheten med ekonomiskt bistånd är den mest omfattande inom individ- och familjeomsorgen sett till antalet klienter som berörs. Ser man till kommunernas totala kostnader för individ- och familjeomsorg så gick 35 % av kostnaderna till ekonomiskt bistånd Under samma år var kostnaderna i Katrineholm närmare 50 % för ekonomiskt bistånd i förhållande till andra kostnader inom individ- och familjeomsorgen. Under februari 2008 genomfördes en undersökning av klienter som uppbar försörjningsstöd under denna period. Handläggarna fick fylla i en skattningsenkät (se bilaga) där man utifrån kännedom och journaler utgick från följande variabler: - Kön - Ålder - Invandrarbakgrund - Familjeförhållanden - Bostad - Utbildning - Sysselsättning - Arbetshinder - Annan inkomst Undersökningen omfattade 465 klienter. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga gruppen klienter som uppbar försörjningsstöd under februari Kartläggningen skall bilda underlag för en diskussion om hur vi skall kunna möta de behov som berörda klienter har för att på sikt öka antalet individer som går till egen försörjning. Resultat Den skattade datan har matats in i programmet Buisness Intelligence 7.5. Därefter har analytiska sammanställningar och korstabelleringar genomförts. Resultatet presenteras med utgångspunkt från ovan nämnda variabler: SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 21 Forskning och utveckling Telefon: KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer socialforvaltningen@katrineholm.se Försörjningsstöd
2 2 (9) Kön Av de individer som uppbar försörjningsstöd fanns en överrepresentation av kvinnor, 263 kvinnor (57 %). Ålder Biståndsmottagandet bland unga vuxna är högt till riket sett. År 2006 mottog ca 10 % av de unga vuxna i åldersgruppen ekonomiskt bistånd. Gruppen unga vuxna i undersökningen upp till 25 år uppgick till 33 % av hela gruppen, de mellan år uppgick till 24 %. Största gruppen var åldersgruppen som uppgår till 129 st. (28 %). Ser man till helheten såg det ut enligt följande: 1 < 20 år 42 st. 9 % år 110 st. 24 % år 95 st. 21 % år 129 st. 28 % år 79 st. 17 % 6 65 år > 8 st. 2 % Det fanns en tydlig överrepresentation av kvinnor i gruppen <20 år, av 42 personer var 31 kvinnor. När det gäller invandrarbakgrund och ålder så fanns den tydligaste överrepresentationen i åldersgruppen år där 85 av 129 personer hade den bakgrunden. I åldersgruppen upp till 25 år är dock de med invandrarbakgrund färre, de motsvarade ungefär en tredjedel av gruppen som helhet. Invandrarbakgrund Det fanns en tydlig överrepresentation av klienter med invandrarbakgrund, av 465 klienter hade 240 (52 %) invandrarbakgrund. Andelen med invandrarbakgrund som är bosatta i Katrineholm är ca 12 %. Det fanns en tydligare överrepresentation bland kvinnliga individer med invandrarbakgrund, de motsvarade 143 av 263 personer. Under 2006 fick 13 % av de utrikes födda i hela landet ekonomiskt bistånd medan motsvarande för gruppen inrikes födda var drygt 2 %. Även om det inte är helt jämförbart så ligger gruppen av invandrare i Katrineholm som uppbär ekonomiskt bistånd troligtvis på ungefär samma nivå. Familjeförhållanden
3 3 (9) När det gäller familjeförhållanden så var vid mättillfället 317, (68 %) ensamstående och 146 (32 %) gifta eller sammanboende. Två svar saknades. 205 individer (45 %) hade hemmavarande barn, av dem hade 102 st. (47 %) ett barn, 72 st. (33 %) 2-3 barn och 42 st. (19 %) hade fler än fyra barn. Av de som hade hemmavarande barn så fanns det en tydlig överrepresentation av de individer som har invandrarbakgrund. Av 205 individer hade 143 invandrarbakgrund. Av gruppen unga vuxna upp till 25 år hade ca 40 % hemmavarande barn. Bostad Av de undersökta klienterna bodde 377 (82 %) i hyreslägenheter med eget kontrakt, 8 st. (2 %) hade en lägenhet med andrahandskontrakt, 16 st. (4 %) hade kontrakt via socialförvaltningen, 48 (10 %) individer var inneboende, en stor del av dessa var ungdomar upp till 25 år som fortfarande bodde hemma. Endast en person var bostadslös, detsamma gäller boende i bostadsrätt. Sex stycken hade annat boende, ej definierat. Utbildning När det gäller utbildning så var det en minoritet som hade utbildning motsvarande gymnasium, yrkesutbildning, högskola och/eller universitet. 110 personer (24 %) hade gymnasiebakgrund, 15 personer högskole- alternativt universitetsutbildning och fem annan yrkesutbildning. 106 personer (23 %) hade ej gått igenom grundskolan och 226 (49 %), hade enbart genomgången grundskola. 1 Ej grundskola 106 st. 23 % 2 Grundskola 226 st. 49 % 3 Gymnasium 110 st. 24 % 4 Universitet/hög. 15 st. 3 % 5 Annan yrkesutb. 5 st. 1 % När det gäller olika gruppers utbildningsbakgrund så kan man utläsa att av de 152 unga vuxna >25 år så hade 102 av 152 enbart grundskola eller ej fullstädig sådan. Ser man till gruppen år så saknar 66 av 96 en utbildning över grundskolenivå. I gruppen år saknades denna nivå för 93 av 130 individer. Det handlade generellt om två tredjedelar av grupperna som saknade gymnasium eller högre utbildning. Av de som inte genomgått grundskola hade 96 av 106 personer invandrarbakgrund. Det finns dock en överrepresentation av personer med invandrarbakgrund som hade högskole-/universitetsutbildning, 12 av 15 individer.
4 4 (9) Sysselsättning Ser man till vilken sysselsättning individerna hade så var 257 (58 %) arbetslösa, av dessa hade 106 personer en beviljad insats av socialtjänsten, exempelvis Jobbcentrum och språkpraktik. 81 (18 %) var sjukskrivna av dessa hade 44 personer ingen ersättning. 20 (5 %) personer hade någon typ av arbete, åtta av dessa hade heltidsarbete, 11 deltid/timanställning, två anställda med lönebidrag och en person OSA-anställning. 15 (3 %) hade någon form av praktik, utan eller med ersättning. 50 (11 %) personer studerade, av dessa läste 31 SFI. 27 (6 %) individer var föräldralediga18 (4 %) personer hade annan sysselsättning, vilket inkluderar någon form av pension eller vård av anhörig. Ser man till invandrarbakgrund så var det färre som var öppet arbetslösa än de individer som hade svensk bakgrund, 56 av 151 personer. Det var även färre som hade en beviljad insats inom socialtjänstens ram, 40 av 106. Det fanns dock ett större antal sjukskrivna bland klienterna med invandrarbakgrund, 56 av 81 personer. Fler var också föräldralediga, 22 av 27. När det gäller ålder fanns den högsta öppna arbetslösheten hos gruppen år, den uppgår till en tredjedel av gruppen, 50 av 151 individer. Denna grupp beviljades insatser inom socialtjänsten i högre grad än andra, 33 av 106 personer. Den största åldersgruppen av de som är sjukskrivna hittade man i åldersspannet 51-65, av de sjukskrivna 81 individer fanns 55 inom detta åldersspann. Könets betydelse avspeglar sig enbart i variabeln studier, där det finns en överrepresentation av kvinnor, av 51 som studerade var 36 kvinnor. 1 Arbetslös 151 st. 34 % 2 Heltidsarbete 8 st. 2 % 3 Deltid/timanst. 11 st. 2 % 4 Lönebidrag 2 st. 0 % 5 Praktik 15 st. 3 % 6 OSA el. liknande 1 st. 0 % 7 Studier 19 st. 4 % 8 SFI 31 st. 7 % 9 Insats soc.tjänst 106 st. 24 % 10 Annan sysselsätt. 18 st. 4 % 11 Föräldraledig 27 st. 6 % 12 Sjukskriven 37 st. 8 % 13 Sjukskriven, ej ers. 44 st. 10 %
5 5 (9) Arbetshinder Under detta avsnitt redogörs inte för procentandelen då en person kan ha fler arbetshandikapp Knappt hälften, 213 av de undersökta hade någon form av arbetshinder Det dominerande arbetshindret hos individerna var någon form handikapp, 126 personer hade detta hinder. 78 led av ett psykiskt handikapp och 48 av ett fysiskt handikapp. 34 personer var hindrade att arbeta p.g.a. sjukdom. Social problematik var hindrande för 77 personer, av dessa hade 30 missbruk och fem kriminalitet som hinder. 64 personer hade språkliga svårigheter som arbetshinder och 13 annat hinder, detta inkluderar vård av anhörig som hindrade dem att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. När det gäller skillnader huruvida individerna har invandrarbakgrund eller ej, så visar det sig självklart i arbetshindret språksvårigheter och då främst i åldersgruppen år. Det finns även en överrepresentation bland de med invandrarbakgrund som hade ett fysiskt handikapp, 32 av 48 personer. Detta gäller även sjukdom där individer med invandrarbakgrund var 24 av 34 individer. Det går även att se en underrepresentation när det gäller variabeln social problematik, 19 av 77 personer. Ser man till skillnader mellan åldersgrupper, så finns det en viss överrepresentation bland unga vuxna >25 år när det psykiskt handikapp, där 34 av 78 hade denna typ av arbetshinder. Detta gäller även social problematik, där denna åldersgrupp var 34 av 77 st. 1 Fysikt handikapp 48 2 Psykiskt handikapp 78 3 Sjukdom 34 4 Missbruk 30 5 Kriminalitet 5 6 Annan social probl Språkliga svårigheter 64 8 Annat arbetshinder 13 Annan inkomst Andra inkomster förutom det ekonomiska biståndet hade knappt hälften av individerna 223 av 465 (48 %). Den dominerande inkomsten var av annan art, i de allra flesta fall någon form av pension, den gruppen uppgick till 85 individer, 35 % av de som hade inkomster. 48 personer (24 %) hade någon form av sjukersättning. 23 st. (10 %) hade någon form arbetsinkomst, lika många hade a-kassa och föräldrapenning. 17 personer (7 %) hade studiemedel, 24 personer (10 %) aktivitetsstöd och åtta personer (10 %) uppbar introduktionsersättning.
6 6 (9) 1 Arbetsinkomst % 2 Sjukpenning 13 5 % 3 Sjuk-aktiv.ersättning % 4 Föräldrapenning % 5 A-kassa eller dyl % 6 Studiemedel 17 7 % 7 Introduktionsersättning 8 3 % 8 Aktivitetsstöd % 9 Annan inkomst % Analys och sammanfattande diskussion Som tidigare nämnts är den vanligaste orsaken till att människor kommer i kontakt med socialtjänstens individ- och familjeomsorg behov av ekonomiskt bistånd. Det bör också nämnas att handläggningen av ekonomiskt bistånd är den mest politiskt styrda verksamheten inom socialtjänsten. Handläggningen påverkas exempelvis av förändring av våra trygghetssystem och av arbetsmarknadspolitiken både på riksnivå och på kommunal nivå. Denna karläggning och lägesrapport är ett sätt att få grepp om vad gruppen klienter som uppbär ekonomiskt bistånd har för bakgrund. Denna kunskap skall ligga till grund för en diskussion om hur vi skall kunna möta de behov som berörda klienter har för att på sikt öka antalet individer som går till egen försörjning. Detta kräver både externa och interna åtgärder. Samtidigt som denna undersökning genomfördes publicerades Rädda Barnens rapport Barnfattigdomen i Sverige. Denna typ av studier av ekonomisk utsatthet på riks- och kommunnivå har publicerats sedan Definitionen av barnfattigdom utgår från disponibel inkomst, låg inkomststandard och beroende av ekonomiskt bistånd. Årets rapport visar att andelen barn som lever i fattigdom har minskat sedan slutet av talet, däremot har klyftorna mellan barn med utländsk och svensk bakgrund ökat fram till senaste undersökningen som gjordes Andelen fattiga barn varierar dramatiskt mellan olika kommuner och ännu mer mellan storstädernas stadsdelar. Hur ser det då ut i Katrineholm? Som i övriga landet så lever relativt få barn med svensk bakgrund under fattigdomsgränsen 7,2 %, dock lever 36 % av de utrikesfödda barnen under fattigdomsgränsen det är en skillnad mellan gruppen med hela 29 %. Snittet för kommunen är 13,3 %. Detta placerar oss så långt ner som på plats 234 av 290 kommuner i landet. Rapporten pekar också på svåra ekonomiska förhållanden för barn som lever med en ensamstående förälder, även där är det svårast för barn med invandrarbakgrund. I riket som helhet lever cirka hälften av barnen med utländsk bakgrund med en ensamstående förälder under fattigdomsgränsen. Detta är anmärkningsvärda och allvarliga siffror. Kopplar vi ihop denna rapports siffror med våran undersökning så blir det tydligt att grupper av invandrare har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Som tidigare nämnts är de överrepresenterade i flera av variablernas. Bakom dessa siffror
7 7 (9) döljer sig med all sannolikhet mycket svåra ekonomiska förhållanden för familjer och individer och då särskilt barn under 18 år. Förutom att individer med invandrarbakgrund är klart överrepresenterade i vår studie, så är de på gruppnivå sämre rustade för arbetsmarknaden genom språkliga svårigheter och låg utbildning. Dessutom är det så att fler individer med invandrarbakgrund har fysikt handikapp och sjukdom som arbetshinder och är därigenom mer sjukskrivna än gruppen som helhet. I denna grupp sjukskrivna personer med invandrarbakgrund finns en relativt stor grupp som inte har någon ersättning. En annan grupp som avviker från gruppen som helhet är unga vuxna >25 år. Många av dessa individer har låg utbildning genom avhopp både i grundskola och gymnasium. De finns även en tydlig överrepresentation hos denna grupp som är arbetslösa utan sysselsättning. I denna grupp finns en överrepresentation av psykiskt handikapp och socialproblematik som arbetshinder. Många flickor, 4 av 10 har hemmavarande barn som gör de svårt att utbilda sig och att komma in på arbetsmarknaden. Vi har också genom vår budgetrådgivare märkt en ökad skuldsättning hos denna åldersgrupp. Dessutom så kommer vi troligtvis att märka av en ökad belastning av denna grupp då de individer från de stora barnkullarna födda i slutet av 80-talet och början av 90-talet kommer att söka ekonomiskt bistånd. Båda dessa grupper ökar när det gäller behovet av ekonomiskt bistånd. I Socialstyrelsens lägesrapport för 2007 pekar man på riskerna att en större del av dessa grupper kommer att få ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. I början av 2000-talet minskade behovet i landet av ekonomiskt bistånd i takt med att arbetsmarknaden förbättrades. Trots denna utveckling är många kvar i ett bidragsmottagande under lång tid. Skälen till att personer behöver ekonomiskt bistånd under lång tid är i regel komplexa. Forskning pekar på att ju längre bidragsmottagandet är så minskar sannolikheten för att komma till egen försörjning. Dessutom är det så att det långvariga bidragsmottagandet står för huvuddelen av kostnaden för det ekonomiska biståndet. De nya skärpta kraven för sjukersättning och aktivitetsersättning är regeländringar som kommer att påverka kommunerna framöver. Dessa regeländringar inom sjukförsäkringssystemet kan komma att kosta kommunerna över en halv miljard kronor de närmaste fyra åren enligt en beräkning genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting. Utifrån detta ställs vi inom socialtjänsten för en stor utmaning. Hur skall vi arbeta vidare utifrån den kunskap vi har? Vilket stöd saknas för att bryta ett långvarigt bidragsmottagande och få fler individer att komma ut i egen försörjning? Hur kan vi arbeta med detta både internt inom förvaltningen och externt med våra olika samverkansparter? 52 % av dem som erhöll ekonomiskt bistånd under februari 2008 hade invandrarbakgrund. Utvecklingen av detta mönster är beroende av hur integrationsarbetet inom vår kommun fungerar. Behöver vår SFI utvecklas så att färre personer med invandrarbakgrund skall ha språkliga svårigheter som ett arbetshinder. Internt har vi arbetat med att bygga upp nya metoder för dem som har svårt att lära sig svenska genom att ge dem språkpraktik på arbetsplatser inom ramen för projektet
8 8 (9) Yrkessvenska. Socialförvaltningen har tillsammans med Viadidakt som ansvarar för integrationsarbete och SFI formulerat en skrivelse som antagits av Kommunstyrelsen. Skrivelsen handlar om hantering av statsbidrag för flyktingar i vår kommun. Tanken är att mål och uppdrag för integrationsfrågor konkretiseras och anges i uppföljningsbara mål och delmål så att man kan följa upp om insatserna är de rätta. När det gäller arbetshinder så har 48 personer fysiska handikapp och 78 någon form av psykiskt handikapp. Inom försörjningsstödet arbetar idag en rehabiliteringssamordnare som arbetar med denna grupp, förvaltningen har även avtal med en konsultläkare. Inom arbetsmarknadsprojektet KV-projektet finns även möjlighet till enklare funktionsbedömningar. Handläggarna för ekonomiskt bistånd upplever att det blivit svårare för personer med sjukdom eller handikapp att få sjukersättning och att man inom vården saknar insatser i form av uppföljning och olika sorters behandling. Socialförvaltningen behöver ha ett nära samarbete med Landstingets primärvård och psykiatri gällande personer med fysisk och psykisk ohälsa och då framförallt med öppenvårdspsykiatrin som arbetar med unga vuxna. Vi behöver också öka våra kunskaper om vad psykiatrin kan erbjuda i form av resurser för att hjälpa gruppen som lider av psykisk ohälsa och inte kan komma ut på arbetsmarknaden eller studera. Det bör också nämnas att rehabiliteringssamordnaren och 1:e socialsekreterare inom försörjningsstödet har fått i uppdrag att besöka primärvårdens vårdcentraler för att diskutera samarbete kring individärenden. När det gäller bostadssituationen för våra klienter så har handläggarna inom försörjningsstödet märkt av en ökande andel psykiskt sjuka personer som blir vräkta från sina hem p.g.a. störningar och obetalda hyror och personer med invandrarbakgrund som har svårigheter att sköta sina lägenheter med stora reparationskostnader som följd, trots att det kommunala fastighetsbolaget satsar på utbildning i boende för denna grupp. Handläggarna upplever också en förändrad attityd hos bostadsföretagen till att teckna kontrakt med Socialförvaltningen. Dessa problem kan inte vår förvaltning handha på egen hand, utan det krävs ett gemensamt uppdrag för flera av kommunens aktörer som vård- och omsorgsförvaltningen, det kommunala fastighetsbolaget, andra fastighetsägare och landstinget. 332 personer i undersökningen har ej fullständig grundskola eller gymnasium, av undersökningen kan man utläsa att det är främst unga vuxna och personer med invandrarbakgrund som återfinns i denna grupp. En mycket låg andel har yrkesutbildning eller en akademisk utbildning, vilket troligtvis säger att dessa vidareutbildningar leder till arbete. Här behöver vår förvaltning föra ett resonemang med bildningsförvaltning och Viadidakt utifrån vårt ansvar för samhällsplaneringen i vår kommun. Ingen skall gå igenom vårt utbildningssystem utan betyg i ämnen som ger behörighet till vidare studier. Ungefär hälften av individerna i undersökningen har ingen annan inkomst än ekonomiskt bistånd, vilket innebär att de står helt utan för våra trygghetssystem. Kan Jobbcentrum utöka sitt samarbete med företagen i kommunen och på detta sätt skapa förutsättningar för att fler kan hitta ett arbete som passar. Kan vi tillsammans med andra aktörer skapa nya vägar in på arbetsmarknaden i form av yrkesutbildningar
9 9 (9) och lärlingsplatser. Kan kommunens näringslivskontor var behjälplig med att ta fram praktikplatser hos företagen och att kartlägga framtida behov hos våra företagare både vad gäller utbildning och praktiska färdigheter. Kan även teknik- och fritidsförvaltning och andra förvaltningar göra det samma. Utifrån denna undersökning har vi sett vissa mönster som jag återigen vill nämna: - En signifikant överrepresentation av personer med invandrarbakgrund och unga vuxna i ett flertal variabler. - Att klyftorna troligtvis ökar mellan de som har utbildning och arbete och den grupp som uppbär ekonomiskt bistånd under längre tid. - Att en viktig väg ur ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd är högre utbildning. - Att vårt social trygghetssystem inte räcker till för denna grupp. - Att många arbetshinder kräver aktiv samverkan mellan olika parter inom kommun, stat, landsting och näringsliv. Som slutord måste vi se vikten av att samverka kring denna grupp som behöver ekonomiskt bistånd. Det kan i fortsättningen inte bara vara socialtjänstens ansvar och vi måste tillsammans möta gruppens behov och i ett gemensamt ansvar frigöra resurserna hos dessa individer. Dessutom bör man utifrån ett kommunalt perspektiv se detta gemensamma arbete som en investering för framtiden på samma sätt som man exempelvis tänker kring den kommunala infrastrukturen. Ola Nordqvist Utvecklingsledare Socialförvaltningen
Verksamhetsrapport 2014:02
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 212 och 213 samt perioden 28-213 Verksamhetsrapport 214:2 Sammanfattning Försörjningsstödskostnaden ökade i jämförelse mellan 212 och 213
Läs merTyresö kommun. Försörjningsstöd. En jämförelse mellan år 2016 och år Sofia Lidén
Tyresö kommun Försörjningsstöd En jämförelse mellan år och år Sofia Lidén -08-07 I november påbörjas en ökning av utbetalt försörjningsstöd i Tyresö kommun efter en period av väldigt lågt utbetalt försörjningsstöd.
Läs merVerksamhetsrapport 2013:02
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat
Läs merHela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen
Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn
Läs merOrsakskoder och vecka 40-uppföljning. Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg
Orsakskoder och vecka 40-uppföljning Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg Varför är det viktigt med orsakskoder? Skyldighet att lämna uppgifter.
Läs merSamordningsförbundet Västerås. Kartläggning 2012. Av hushåll med mycket långa bidragstider. Lena Östman, Socialkontor ekonomi 2012-06-01
Samordningsförbundet Västerås Kartläggning 2012 Av hushåll med mycket långa bidragstider Lena Östman, Socialkontor ekonomi 2012-06-01 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte...2 Mål...2 Organisation...2
Läs merStudenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren
Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och
Läs merAndel UVAS 2014 i åldersgrupper
Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Under 2014 var det nästan 165 000 unga i åldern 16-29 år som varken arbetade eller studerade. Här redovisar vi andelen UVAS i tre åldersgrupper. Andelen UVAS stiger med
Läs merVerksamhetsrapport 2012:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 21 och 211 samt perioden 28-211 Verksamhetsrapport 212:1 Sammanfattning För perioden helår 21 och 211 finner vi att kostnaden för försörjningsstödet
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010
Läs merArbete och försörjning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer
Läs merAnsökan om ekonomiskt bistånd
Arvidsjaurs kommun Ansökan om ekonomiskt bistånd Individ- och Familjeomsorgen Arvidsjaurs kommun 933 81 Arvidsjaur Växeltelefon: 0960 155 00 Handläggare: Besökstid: Personuppgifter Förnamn och Efternamn
Läs merExtra ärende till kommunstyrelsens kallelse
KALLELSE KOMMUNSFÖRVALTNINGEN 2018-06-18 Extra ärende till kommunstyrelsens kallelse 2018-06-20 Beteckning Ärende till kommunstyrelsen 1. Ärende Avslutande av uppdrag om samverkan inom räddningstjänsten
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning
Läs merKartläggning Ekonomiskt bistånd
2014-05-26 Handläggare Kerstin Wigert Socialkontoret/Arbete och försörjning Kartläggning Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 1 januari 31mars, 2012, 2013 och 2014 Orsak i % 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetslöshet
Läs merÅtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157
Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post
Läs merAnsökan ekonomiskt bistånd, vid nyansökan
Socialförvaltningen Box 52 387 21 Borgholm Tel. 0485-880 85 Besöksadress: Östra Kyrkogatan 31 Ansökan ekonomiskt bistånd, vid nyansökan Personuppgifter: Förnamn: Personnr: Efternamn: Man Kvinna Adress:
Läs merUppföljning av ekonomiskt bistånd per april 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-05-10 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per april 2013
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(12) Handläggare, titel, telefon Fredrik Wastesson, vik programsekreterare fredrik.wastesson@norrkoping.se Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning
Läs merVägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd
Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes
Läs merÅtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157
Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post
Läs mer- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen
1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan
Läs merFörsörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd
k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merÅtgärder för arbetslösa bidragstagare
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare
Läs merKartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun
Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...
Läs merAtt söka ekonomiskt bistånd
Socialförvaltningen Du är välkommen till socialförvaltningen, Stadshuset Vimmerby. Vi har bokat tid till dig för besök hos socialsekreterare: dagen den / 20 kl Att söka ekonomiskt bistånd Allt du behöver
Läs merHEMLÖSHETEN I SVERIGE
HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-01-13 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut
Läs merFRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.
FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med
Läs merKartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Läs merUppföljning av verksamheten med personligt ombud
Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-01-18 Diarienummer AMN-2017-0002 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden
Läs merNej till sjukpenning Vad hände sen?
Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se
Läs merPAJALA KOMMUN Socialtjänsten
PAJALA KOMMUN Socialtjänsten Myndighet Ansökan om Försörjningsstöd/ Ekonomiskt bistånd Vad söker du hjälp till? Försörjningsstöd Annat ekonomiskt bistånd: Ansökan avser: Månad: Period : (ex. del av månad,
Läs merDiagramrapport 1 BoInvent 1
Diagramrapport 1 BoInvent 1 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd från
Läs merFörsörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng
Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-05-19 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut
Läs merLönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända. ESO-seminarium Eva Löfbom
Lönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända ESO-seminarium 2018-05-31 Eva Löfbom Agenda Bakgrund, frågeställningar och metod Ekonomiskt utbyte av att arbeta Avslutande kommentarer Bakgrund,
Läs merNationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Läs merEtt samlat IFO under samma tak. Härnösands kommun inv. 26,5 miljoner i Ekonomiskt bistånd miljoner? 2019
solbritt.hoglund@harnosand.se Ett samlat IFO under samma tak Härnösands kommun 25 000 inv 26,5 miljoner i Ekonomiskt bistånd 2018 24 miljoner? 2019 9 soc.sekr handlägger ek bistånd, egna medel, bostäder,
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppen
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen Översikt befolkningen 16-29 år Befolkningsutveckling i Håbo kommun år 2015-2030 enligt befolkningsprognos Antal invånare i Håbo kommun år 2015-2030 23 000 21 000 19
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor
Läs merÖvrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm
Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,
Läs merDiagramrapport BoInvent 1 December 2009
Diagramrapport BoInvent 1 December 2009 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där
Läs merSJÄLVUTREDNING FÖR RÄTT TILL EKONOMISKT BISTÅND
DEL 1 SJÄLVUTREDNING FÖR RÄTT TILL EKONOMISKT BISTÅND 1 PERSONUPPGIFTER FÖRNAMN: PERSONR: EFTERNAMN: Man Kvinna ADRESS: Telefon/hem: Mobil: Behov av tolk: Språk: Uppehållstillstånd: Datum: Permanent Tillfälligt
Läs merStatistik avseende ekonomiskt bistånd år 2016
AoF.2017.0011 2017-01-20 Marinel Vezok 0413-628 08 Marinel.Vezok@eslov.se Nämnden för arbete och försörjning Statistik avseende ekonomiskt bistånd år 2016 Ärendebeskrivning Som bilaga/förklaring till bokslutet
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut
Läs merRapport gällande Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm och Vingåker
Vår handläggare Datum Vår beteckning Helene Björkqvist 2011-02-14 VIAN/2010:8-654 Förvaltningschef 2011:74 1 (5) Rapport gällande Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm och Vingåker
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad
Läs merUppföljning av. mål och. plan. 380 som. totalt. Karlstads kommun. karlstad.se. Kontaktcenter Västra Torggatan
Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 2016-04-05 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se En stad för alla del 1 Egen försörjning och o bostad Uppföljning av mål
Läs merKommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.
Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar
Läs merRapport om barnfamiljer i Stockholms stad 2010 som saknar stadigvarande bostad
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-02-24 SDN 2011-03-24 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Rapport om barnfamiljer
Läs merUtredning av långtidsberoende 2013
RAPPORT 1(11) 2013-12-06 AVN 2013/0246-1 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utredning av långtidsberoende 2013 Inledning Norrköpings kommun har en hög andel långtidsberoende
Läs merSimuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017
Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera
Läs merUppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014
Läs merFIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost
FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar
Läs merUppföljning av ekonomiskt bistånd per november 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-12-03 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per november 2013
Läs merRiktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser
Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-09-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merArbetslinjen och integration i Solna. Lars Rådén (M) Kommunalråd för arbete, integration och socialtjänst Solna Stad
Arbetslinjen och integration i Solna Lars Rådén (M) Kommunalråd för arbete, integration och socialtjänst Solna Stad Solna i siffror 97 procent bor i flerfamiljshus. (54 BR / 46 HR / 3 V) Andel utlandsfödda
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes
Läs merKartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
2015-12-16 1 (10) BILAGA 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-11-03 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merDiagramrapport BoInvent 1 Maj 2007
Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd
Läs merVerksamhetsberättelse Social Rehab 2011
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter
Läs merTommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.
Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att
Läs merNyansökan ekonomiskt bistånd
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Nyansökan ekonomiskt bistånd Alla fält måste vara ifyllda för att ansökan ska vara komplett. Om du exempelvis inte har någon inkomst måste alla fält vara ifyllda med 0kr. Gifta och
Läs merAnsökan till AMA En Väg In
Ansökan till AMA En Väg In Ansökan fylls i av den person som vill delta och de aktörer som ansöker tillsammans med hen. Tillsammans skapar vi vägar till arbete Innan du fyller i ansökan bör du ha tagit
Läs merUppföljning av ekonomiskt bistånd per maj 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-06-04 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per maj 2013 Förslag
Läs merNyansökan ekonomiskt bistånd
Socialförvaltningen Stöd- och försörjningsenheten Nyansökan ekonomiskt bistånd Alla fält måste vara ifyllda för att ansökan ska vara komplett. Om du exempelvis inte har någon inkomst måste alla fält vara
Läs merUppföljning av ekonomiskt bistånd per oktober 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-11-05 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per oktober 2013
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merStockholms stads program mot hemlöshet och Bostad Först
Stockholms stads program mot hemlöshet och Bostad Först The Capital of Scandinavia Socialtjänstens ansvar gällande boende enligt Socialtjänstlagen Personen ska vara i behov av stöd av stöd i någon form
Läs merSvar interpellation från Mohamad Hassan (L) om försörjningsstöd
ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Svar interpellation från Mohamad Hassan (L) om försörjningsstöd Mohamad Hassan (L) har väckt en interpellation om försörjningsstödet i kommunen mot bakgrund av att utbetalt ekonomiskt
Läs merRevisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012
Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3
Läs merDiagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr
2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än
Läs merKartläggning Dua Södertälje kommun
Kartläggning Dua kommun KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING SWECO STRATEGY Innehåll 1. Översikt befolkningen 16-24 år... 3 2. Unga som inte fullföljer gymnasiet... 4 2.1 Elever som saknar
Läs merAktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 2010
Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 1 1. SAMMANFATTNING Samordningsförbundet gav i maj 1 Försäkringskassan uppdraget att under hösten 1 kartlägga de ungdomar som uppbär aktivitetsersättning
Läs merMÅLGRUPPSINVENTERING
Barn och Unga, Individ och familjeomsorgen 2014 2015-11-15, Beatrice Jacobsson, Sofie Stener ENS SYFTE OCH MÅL Syftet med målgruppsinventeringen är att få en bild av de - och unga som är aktuella på socialtjänstens
Läs merStatistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig
Läs merDiagramrapport BoInvent 1 Maj 2008
Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd
Läs merStatistik januari-december 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet
Läs merDiagramrapport BoInvent 1 December 2010
Diagramrapport BoInvent 1 December Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-11-19 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut
Läs merFrån socialbidrag till arbete
Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade
Läs merRapport boendestöd per april 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag
Läs merBilaga 1: Kartläggning av målgrupp storlek och sammansättning, samt behov
Bilaga 1: Kartläggning av målgrupp storlek och sammansättning, samt behov Utifrån de redan befintliga samverkansprocesser som finns inom ramen för Framtid Kronoberg 1 har processen kring utarbetandet av
Läs merVuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008
Rapport 2009-02-03 Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008 Kartläggning hösten 2008 Anna Ulf Yngve 2 Innehåll Sammanfattning.3 Bakgrund 4 Syfte....5 Metod......5 Avgränsning...5 Resultat...5
Läs merUppdaterad statistik till lokal behovsanalys för Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp. Reviderad jan/feb 2019
Uppdaterad statistik till lokal behovsanalys för Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp. Reviderad jan/feb 2019 Sammanställd av förbundschef Maria Bellinger vintern 2019 Innehåll Del 1. Kartläggning
Läs merAtt investera i framtiden
2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning
Läs merBILAGA Samordningsförbundet Sundbybergs stad Årsredovisning 2018
BILAGA Samordningsförbundet Sundbybergs stad Årsredovisning 2018 Strategi för att planera insatser inriktade till målgruppen unga-vuxna (16-29) Fakta Målgruppen unga-vuxna (16-29) med funktionsnedsättningar
Läs mer