Inst. för biomedicin STUDIEHANDLEDNING. LÄG053 Infektion, mikrobiologi och immunförsvar, 19.5 hp. Grundnivå. Kursen ingår i Läkarprogrammet.

Transkript

1 1 Inst. för biomedicin STUDIEHANDLEDNING LÄG053 Infektion, mikrobiologi och immunförsvar, 19.5 hp Grundnivå Kursen ingår i Läkarprogrammet Termin 5 HT 2016

2 2 LÄG053 Infektion, mikrobiologi och immunförsvar, 19.5 hp, grundnivå Syftet med kursen är att förmedla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt så att du efter genomgången kurs på ett evidensbaserat sätt ska kunna diagnostisera och behandla vanliga samt allvarliga infektionssjukdomar i såväl öppen som sluten vård, samt ge förslag på förebyggande åtgärder. Du ska också kunna söka, tolka och tillämpa vetenskaplig information inom ämnesområdet. Kursen ingår som obligatorisk kurs i läkarprogrammet, termin 5, inom huvudområdet medicin. Denna studiehandledning beskriver ramarna för kursen och ger dig närmare riktlinjer för genomförande av dina studier och redovisning av dina studieresultat. I. Kursbeskrivning Kursen kännetecknas av en integrering mellan ämnesområdena mikrobiologi, immunologi och infektion, samt mellan basalvetenskaplig och klinisk kunskap. Under kursen förmedlas kunskap om: Infektionssjukdomars etiologi, symtom, spridningsvägar och utbredning i befolkningen Mikroorganismers virulensegenskaper och principer för mikrobiell patogenes Värdens försvar mot infektioner Antimikrobiella läkemedel och resistens Mikrobiologisk diagnostik och behandling av infektionssjukdomar Vaccination och annan prevention mot infektionssjukdomar De första 2 veckorna är gemensamma för hela kursen och innehåller översiktliga föreläsningar. Övriga veckor är hälften av kursen placerad på en infektionsklinik, medan andra hälften har kursmoment på Medicinareberget/ Mikrobiologen. Byte av placering sker varje vecka. Placeringarna omfattar tre dagar, veckans övriga två dagar är gemensamma för kursen och ägnas åt översiktsföreläsningar, temadagar och seminarier. Varje student har sammanlagt fem veckors verksamhetsförlagd utbildning på infektionsklinik och fem veckors utbildning i mikrobiologi och immunologi på Medicinareberget/Mikrobiologen. II. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas du ha tillägnat dig: Kunskap och förståelse Redogöra för sjukdomsbild och bakomliggande patofysiologi vid vanliga och/eller allvarliga infektioner Beskriva normalfloran, de vanligaste patogena mikroorganismerna och deras virulensegenskaper samt grunderna för mikrobiologisk diagnostik, antimikrobiell behandling och resistens Förklara hur mikroorganismerna interagerar med värden, kroppens försvar mot infektioner samt principer för vaccination

3 3 Färdighet och förmåga Värdera anamnes och undersökningsfynd samt föreslå diagnos, relevant utredning och behandling av patienter med infektioner Tolka mikrobiologiska provsvar, ange och motivera val av antimikrobiell behandling, föreslå preventiva åtgärder och tillämpa smittskyddslagen Sammanfatta, presentera och analysera en sjukdomshistoria Visa förmåga att söka kunskap och bedöma information för att kunna hantera mikrobiologiska, immunologiska och infektionsmedicinska problem Visa förmåga att i grupp uttrycka sin egen åsikt, beakta andras åsikter samt kunna leda en diskussion Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera kring alla individers rätt till jämlik vård och analysera etiska problem med relevans för infektionsmedicin Tillämpa vetenskapligt kritiskt tänkande för att identifiera och lösa problem inom ämnesområdet III. Arbetsformer/undervisningens utformning Kursen bygger vidare på det teoretiska och praktiska kunnande som du tillägnat dig under tidigare terminer på läkarprogrammet. Undervisningen är i huvudsak problemorienterad vilket innebär att eget aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande, problemlösning och integration utgör centrala delar. Kursen innehåller föreläsningar, temadagar, web-baserade övningar, laborationer, seminarier, studieuppgifter, grupparbeten, fallövningar samt verksamhetsförlagd utbildning. Lärare från mikrobiologi, immunologi, klinisk bakteriologi, klinisk virologi samt infektion deltar i undervisningen. Information under kursen till kursdeltagarna sker via GUL. Ladda gärna ned Ping Pong-appen (Ping Pong Mobile), läs hur du gör i bifogad länk. IV. Obligatoriska moment och hur de examineras Nedanstående undervisningsmoment är obligatoriska för godkänd kurs: A. Verksamhetsförlagd utbildning: o Avdelningsplacering på Infektion, Östra sjukhuset o Klinisk placering på infektionsklinik i Västra Götalandsregionen o Patientredovisningar o Överläkarmötet o Etisk reflexion av infektionsfall B. Övriga obligatoriska undervisningsmoment: o Fyra laborationer o Fyra seminarier o Fallpresentationen (studieuppgift 1)

4 4 o Grupparbetet Tro eller vetande (studieuppgift 2) o Grupparbetet om examination (studieuppgift 3) o Grupparbetet om mänskliga rättigheter (studieuppgift 4) Obligatorisk närvaro krävs vid all verksamhetsförlagd utbildning, seminarier, laborationer och studieuppgifter. Icke godkända obligatoriska moment tas igen enligt anvisning från kurs-/ aktivitetsansvarig lärare. Önskemål om befrielse från obligatoriska moment skall lämnas till kursledaren senast 1 vecka efter kursstart. Som underlag för bedömningen krävs en skriftlig redogörelse för tidigare genomgånget moment. Verksamhetsförlagd utbildning Det verksamhetsintegrerade lärandet är en del av din professionella utbildning till läkare. Syftet med avdelningsplaceringarna är att du skall få träning i att: Genomföra ett patientcentrerat samtal och anpassa samtalet efter patienten Ta en riktad anamnes och utföra en basal kroppsundersökning av patienter med infektioner Föreslå diagnos, relevant utredning och behandling av patienter med infektioner Tolka mikrobiologiska provsvar och föreslå åtgärd Sammanfatta och presentera en sjukdomshistoria Tillämpa basala hygienföreskrifter Orientera dig i patientjournaler Resonera kring patientfall utifrån ett etiskt perspektiv 1. Patientredovisningar. Du tilldelas en lämplig patient som du går in till och upprepar/ kompletterar anamnes och status samt sätter dig in i handläggandet (diagnostik och behandling). Du presenterar ditt patientfall för studentgruppen och ansvarig amanuens/lärare. Presentationen får inte ta längre tid än fem minuter. För att bli godkänd skall du kunna: Återge fallet på ett strukturerat och informativt sätt på angiven tid Resonera kring hur man kommit fram till diagnosen Ange motiven för vald antimikrobiell behandling Icke godkänt moment: Patientredovisningen på Infektionskliniken, Östra Sjukhuset är obligatorisk för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Gruppansvarig amanuens på Infektionskliniken, Östra Sjukhuset. 2. Överläkarmöte. Under sista dagen på din avdelningsplacering på Infektionskliniken, Östra sjukhuset sker en muntlig kunskapskontroll på den kliniska kunskapen som du hämtat in under avdelnings-

5 5 placeringen. Du skall vara väl insatt i avdelningens samtliga patienter vad gäller diagnos och behandling. Vid överläkarmötet får du redogöra för tre-fyra patienter inför studentgruppen och överläkaren. Du får inte ha med dig några anteckningar utan bara en lista över avdelningens patienter. För att bli godkänd skall du kunna redogöra för: Infektionsdiagnos Hur man har kommit fram till diagnosen Antimikrobiell behandling Motiven för vald behandling Icke godkänt moment: Överläkarmötet är obligatoriskt för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Gruppansvarig amanuens på Infektionskliniken, Östra Sjukhuset. 3. Etisk reflexion. En skriftlig presentation av en svårt sjuk infektionspatient delas ut till gruppen om fem studenter. Tillsammans med en amanuens går gruppen igenom etiska frågeställningar utifrån en strukturerad mall. Analysen beräknas ta 1-1½ timma. För att bli godkänd skall du kunna: Identifiera den etiska problemställningen. Sammanfatta kunskapsunderlaget för den etiska reflexionen (medicinska fakta, patientens perspektiv, särskilda omständigheter och hänsyn). Föra ett etiskt resonemang som skall innefatta vilka personer som berörs, vilka handlingsalternativ som är aktuella, vilka etiska principer kommer i konflikt och hur man kan väga dem mot varandra (autonomi-göra gott-inte skada- rättvisa). Ta ställning och lämna ett förslag på det mest lämpliga handlingsalternativet. Icke godkänt moment: Den etiska reflexionen är obligatorisk för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Gruppansvarig amanuens på Infektionskliniken, Östra Sjukhuset. A. Övriga obligatoriska undervisningsmoment 1. Seminarier Kursen innehåller fyra problemorienterade seminarier som behandlar centrala frågeställningar inom infektionsimmunologin samt avsnitt inom infektionsområdet (infektioner i magtarmkanalen, infektioner i luftvägarna och infektioner i centrala nervsystemet) som har stor relevans för den kliniskt verksamma läkaren.

6 6 Syftet med seminarierna är att: Stimulera inlärning och analytiskt/kritiskt tänkande Integrera baskunskaper inom mikrobiologi och immunologi med klinisk handläggning av infektioner Förstå och analysera samspelet mellan mikrob och värd Träna muntlig kommunikation och samarbete Utveckla förmåga att leda en grupp i diskussion Genomförande: Seminariearbetet inleds med ett minisymposium i helklass där prekliniska och kliniska lärare under två timmar ger en översikt av ämnesområdet, samt belyser avsnitt som är av speciell vikt eller där kunskapsläget är kontroversiellt. Efter minisymposiet delas seminarieuppgifterna ut. Seminarieuppgifterna utgår från patientfall. Uppgifterna bearbetas under två veckor och redovisas sedan muntligt i grupper om studenter med en immunolog (seminariet i Infektionsimmunologi) respektive en infektionsläkare och en mikrobiolog/immunolog (övriga seminarier) närvarande. Inför varje patientfall utser lärarna en student som ordförande och en student som sekreterare. Redovisningarna beräknas ta 2 ½ timme. Observera att du inte får ha med dig dina anteckningar vid redovisningarna. För att bli godkänd skall du aktivt delta under redovisningen och kunna: Ange lämplig diagnostik. Resonera kring tolkning av anamnes, statusfynd och provsvar. Ange och motivera antimikrobiell behandling, vårdnivå och preventiva åtgärder. Resonera kring interaktionen mellan mikroorganismer/virulensfaktorer och immunförsvaret. Agera som ordförande genom att leda diskussionen, fördela frågorna så att alla studenter i gruppen kommer till tals, vara lyhörd för olika synpunkter i gruppen, se till att diskussionen håller sig till ämnet och inte överskrider den tid som tilldelats uppgiften. Agera som sekreterare genom att tolka och kortfattat sammanfatta på tavlan de svar som gruppen kommit fram till. Icke godkänt moment: Seminarieredovisningarna är obligatoriska för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Aktivitetsansvariga lärare: Infektionsimmunologi: Ulf Yrlid (ulf.yrlid@microbio.gu.se) Infektioner i mag-tarmkanalen: Lars Gustavsson (lars.lg.gustavsson@vgregion.se) Infektioner i luftvägarna: Susann Skovbjerg (susann.skovbjerg@vgregion.se) Infektioner i CNS: Marie Studahl (marie.studahl@infect.gu.se) 2. Studieuppgifter Studieuppgift 1. Fallpresentation Syftet med fallpresentationen är att du ska lära dig att sammanfatta och presentera ett patientfall samt göra en infektionsmedicinsk analys av fallet. Detta ingår som en del i din professionella utbildning.

7 7 Genomförande: Under din kliniska placering väljer du ut ett patientfall (avidentifierat) som du i slutet av kursen redogör för i skriftlig och muntlig form. Det är önskvärt att du väljer ett patientfall från din regionplacering och inte det patientfall som du presenterat under din avdelningsplacering på Infektion, Östra sjukhuset. Du får inte välja samma patientfall som de andra studenterna i din grupp. I den skriftliga redovisningen (högst en A4-sida med max 550 ord) skall du redogöra för vårdförloppet och analysera diagnostik och behandling (se punkt 1 och 2 under rubriken För att bli godkänd ska du ). Redovisningen skall vara inlämnad (inte elektroniskt, utan i pappersform) till kursadministratör Ann Ljungblom senast tre dagar före den muntliga redovisningen. Ett exempel på en skriftlig redovisning finns på GUL. I slutet av kursen presenterar du fallet under cirka fem minuter för en grupp kurskamrater. Inga audiovisuella hjälpmedel är tillåtna. En av kurskamraterna har sedan i uppgift att återge patientfallet med högst 5-6 meningar. Därigenom kontrolleras att presentationen varit begriplig och pedagogisk. Du leder sedan en diskussion som fokuserar på hur man kommit fram till diagnosen samt motiven för vald antimikrobiell behandling. För att bli godkänd skall du: Lämna en skriftlig redovisning som innehåller uppgifter om tidigare sjukdomar, aktuell anamnes och status, relevanta laboratorieresultat/röntgenfynd/odlingssvar, antimikrobiell behandling samt förlopp. Göra en analys av hur kliniska fynd, laboratorieresultat och odlingssvar lett fram till diagnosen samt val av antimikrobiell behandling, och presentera analysen i din skriftliga redovisning. Muntligt kunna återge fallet på ett strukturerat och informativt sätt på angiven tid Kunna leda diskussionen på ett konstruktivt sätt Icke godkänt moment: Skriftlig och muntlig fallpresentation är obligatorisk för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Johan Westin (johan.westin@infect.gu.se) Studieuppgift 2. Grupparbete Tro eller vetande Syftet med grupparbetet är att du skall lära dig att söka kunskap och bedöma vetenskapligt kontroversiell information om mikrobiologiska, immunologiska och infektionsmedicinska problem, samt att argumentera för en vetenskaplig ståndpunkt. Genomförande: Grupparbetet introduceras under föreläsningen Tro eller vetande. Grupper om fem-sex studenter tilldelas en frågeställning där det finns olika ståndpunkter och där bevisläget är oklart och/eller kontroversiellt. Gruppen söker, läser och värderar vetenskapliga artiklar samt tar del av andra informationskällor; i schemat finns avsatt tid för arbete med denna uppgift. Om gruppen finner det nödvändigt för att kunna ställa för- och mot- argument emot varandra så är det tillåtet att omformulera (smalna av alternativt bredda) frågeställningen något. Det finns också ett Quiz att tillgå på kursens GUL sida med syftet att repetera kunskaper i statistik, studiedesign och värdering av studier som kan vara behjälplig för uppgiften.

8 8 Den skriftliga redovisningen (ca en A4-sida, max två sidor) skall innehålla minst tre argument för och tre argument mot i den kontroversiella frågan. För varje påstående anges tydlig källhänvisning i form av exempelvis, men inte nödvändigtvis begränsande till, vetenskapliga artiklar. Gruppen skall också bedöma bevisvärdet och styrkan hos varje artikel/källa. Den skriftliga sammanfattningen tas med till den muntliga redovisningen och lämnas där till ansvarig lärare. Den muntliga redovisningen sker under tre på varandra följande lektionstimmar där för- och mot- argument redovisas i form av en debatt. Den muntliga redovisningen ger utrymme att redovisa fler än de argument som tas upp i den skriftliga redovisningen. Vid redovisningen deltar tre studentgrupper. En grupp är debattörer (bestäm i förväg vem som ska vara moderator och leda debatten, och vilka som ska vara för respektive mot ) och de andra två grupperna är åhörare och får rösta om sin åsikt i frågan, dels före men också efter debatten. Varje åhörare redogör för vilket/vilka argument som var avgörande för hans/hennes ståndpunkt. Efter rast upprepas förfarandet, nu med en ny grupp som debatterar och de andra två grupperna som åhörare. För att bli godkänd skall gruppen: Lämna en skriftlig sammanfattning som innehåller minst tre argument för och tre argument mot påståendet med källhänvisningar. Varje redovisad källa skall bedömas med avseende på kvalitet (t.ex. statistisk signifikans och studiens urval). Muntligt kunna argumentera för eller mot den givna ståndpunkten på ett vetenskapligt sätt. Aktivt medverka som åhörare till de andra gruppernas debatter. Icke godkänt moment: Grupparbetet är obligatoriskt för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Agnes Wold (agnes.wold@microbio.gu.se) Studieuppgift 3. Grupparbete om examination Syftet med grupparbetet är att du skall träna din professionella färdighet att i framtiden kunna fungera som lärare och formulera relevanta frågor som täcker väsentliga faktaområden. Genomförande: Grupparbetet inleds med en kort introduktion av de olika nivåerna av kunskap enligt SOLO (Structure of the Observed Learning Outcomes). Grupper om studenter tilldelas en studieuppgift där fem korta svarsfrågor och två mer utredande frågor på kunskapsnivå 2-3 enligt SOLO (exemplifiera, beskriv, förklara) skall formuleras inom ett av nedanstående huvudområden: struktur, egenskaper, smittspridningsvägar och diagnostik av viktiga mikroorganismer mikrobiell patogenes värdens försvar mot infektioner antimikrobiella läkemedel och resistens vaccination och profylax samt infektionsepidemiologi infektionsepidemiologi evidensbaserad infektionsmedicin

9 9 Studieuppgiften bearbetas i grupp under cirka två timmar. Redovisningen sker skriftligt och muntligt. Den muntliga genomgången och granskningen av ett urval av frågorna sker inför en fjärde-del av klassen. För att bli godkänd skall gruppen: Lämna en skriftlig redovisning som innehåller fem korta svarsfrågor och två mer utredande frågor som anknyter till kursens lärandemål. Aktivt delta i den muntliga genomgången och granskningen av frågorna. Icke godkänt moment: Grupparbetet är obligatoriskt för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Marianne Quiding-Järbrink (marianne.quiding-jarbrink@microbio.gu.se) Studieuppgift 4. Grupparbete om mänskliga rättigheter. Syftet med grupparbetet är att ge dig redskap för att kunna diskutera värderingar utan att döma andras förhållningssätt. I din professionella utveckling som läkare ingår att du skall ha förståelse för viktiga begrepp avseende mänskliga rättigheter och kunna resonera kring alla individers rätt till hälsa. Genomförande: Inledningsvis genomförs en värderingsövning där studenterna får ta ställning till olika värderingsutsagor. Därefter delas studenterna in i tre grupper som bearbetar var sin diskussionsuppgift som tar upp: särbehandling och vikten av disaggregerad statistik alla människors rätt till sjukvård läkares agerande och ansvar vid krig och konflikt Diskussionen följs av en muntlig redovisning i storgrupp. En student från varje grupp lottas till att vara rapportör och sedan vara ordförande och leda den avslutande diskussionen. Diskussion och redovisning tar totalt tre timmar. För att bli godkänd skall du: Aktivt delta i värderingsövningen Kunna förklara vad rätt till bästa möjliga hälsa innebär Känna till svenskt och internationellt regelverk för mänskliga rättigheter Diskutera utdelade patientfall utifrån alla individers rätt till hälsa och läkares agerande utifrån ett humanistiskt perspektiv Icke godkänt moment: Grupparbetet är obligatoriskt för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Malin Veje (malin.veje@vgregion.se)

10 10 3. Laborationer Laboration 1. Attack och försvar. Syftet med laborationen är att öka förståelsen för samspelet mellan mikrob och värdens infektionsförsvar genom att illustrera några av de processer som pågår i värden vid en infektion eller vaccination, betydelsen av några virulensfaktorer samt att tolka och utvärdera experimentella resultat. Genomförande: Du arbetar tillsammans med en annan student under två halvdagar med praktiskt laborerande som avslutas med en genomgång dag 3. I laborationen ingår också ett datorbaserat experiment om influensavaccination som du förbereder dag 1 (i schemat finns tid avsatt för detta) och som du sedan arbetar med och redovisar dag 2. Dessutom ingår ett kort test på GUL på förståelse av innehållet i laborationskompendiet som du genomför senast dagen innan laborationen. För att bli godkänd skall du: Aktivt delta i det praktiska laborationsmomentet Ha godkänt resultat på testet på GUL Aktivt delta i den datorbaserade uppgiften Icke godkänt moment: Laborationen är obligatorisk för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Marianne Quiding-Järbrink (marianne.quiding-jarbrink@microbio.gu.se) Laboration 2 och 3. Sårodling och UVI-diagnostik. Syftet med dessa laborationer är att skapa förståelse för principerna för den kliniskt bakteriologiska diagnostiken. I detta ingår att förstå hur man med hjälp av odling på selektiva och oselektiva medier kan skapa sig en uppfattning om kliniskt relevanta patogener finns i ett prov, samt hur man bestämmer bakteriers känslighet för olika antibiotika. En viktig målsättning är att förstå hur kliniska uppgifter påverkar laboratoriets tolkning av odlingsresultaten, samt hur laboratoriets svar skall tolkas kliniskt. Genomförande: Du arbetar tillsammans med en annan student under laborationerna. Med utgångspunkt från patientfall får du föreslå relevant mikrobiologisk provtagning, undersöka utodlade prover och identifiera relevanta bakterier. Du ska också bedöma bakteriers antibiotikakänslighet, odlingsfyndens kliniska betydelse samt föreslå antibiotikaterapi. Därefter besvarar du skriftligt några korta frågor. För att bli godkänd skall du: Aktivt delta under respektive laboration Analysera och diskutera odlingsfynden Besvara uppgifterna i laborationskompendiet Ha godkänt resultat (minst 60 % rätta svar) på de korta frågorna

11 11 Icke godkänt moment: Laborationen är obligatorisk för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Sårodling: Susann Skovbjerg UVI-diagnostik: Bodil Jönsson Laboration 4. Infektionsserologi Syftet med laborationen är att klargöra serologins möjligheter vid immunitetsprövning och infektionsutredning. Avsikten är också att skapa förståelse för hur resultaten vid serologiutredning påverkas av faktorer som t.ex. korsreaktivitet mellan antikroppar. Genomförande: Vid laborationen utgår du från ditt eget blod där antikroppar mot herpes simplex virus (HSV), varicellae-zoster virus (VZV), Epstein Barr virus (EBV) samt hepatit B virus (HBV) skall bestämmas. Under laborationen kommer du att arbeta i grupper om tre studenter. Vid laborationens slut skall resultaten diskuteras och tolkas med hjälp av uppställda kriterier för positiv/negativ reaktion. För att bli godkänd skall du kunna: Tolka analysresultaten av ditt eget serumprov Ange på en virologisk svarsremiss om det föreligger immunitet/icke-immunitet respektive seropositivitet/seronegativitet för vart och ett av de analyserade virala infektionerna. Formulera ett skriftligt svar som är utformat så att en patient förstår vad analyserna gett för resultat. Icke godkänt moment: Laborationen är obligatorisk för godkänd kurs. Vid frånvaro skall kursadministratör Ann Ljungblom meddelas. Icke godkänt moment tas igen enligt anvisning från kurs-/aktivitetsansvarig lärare. Brynja Ármannsdóttir (brynja.armannsdottir@vgregion.se) V. Former för bedömning och kriterier för godkänt För betyget godkänt på hel kurs (19.5 hp) krävs: 1. Godkänd verksamhetsförlagd utbildning (4 hp) 2. Godkänt resultat på följande delmoment (5.5 hp): fyra seminarier fyra studieuppgifter fyra laborationer 3. Godkänt resultat på skriftlig sluttentamen (10 hp) En kontinuerlig examination av uppnådda lärandemål sker under kursens gång via bedömning av verksamhetsförlagda moment och övriga obligatoriska undervisningsmoment

12 12 som återfinns under punkt IV (se ovan) där du hittar detaljerad information om former för bedömning och kriterier för godkänt resultat för de olika undervisningsmomenten. 3. Kursen avslutas med en skriftlig tentamen som efterfrågar fakta-, förståelse- och färdighetskunskaper inom såväl infektionsområdet som mikrobiologin och immunologin. Tentamen består av MEQ-frågor (modified essay questions), essäfrågor och korta svars - /multiple choice -frågor. MEQ-frågorna utgår från kliniska fall (representerar cirka 50 % av skrivningspoängen). I essäfrågorna får du redogöra för komplexa frågeställningar inom klinisk virologi, klinisk bakteriologi och immunologi (representerar cirka 20 % av skrivningspoängen). Korta svars - /multiple choice -frågorna täcker alla ämnesområden som ingår i kursen (representerar cirka 30 % av skrivningspoängen). Vissa av frågorna utgörs av studenternas egna frågor som formulerats under grupparbetet om examination. Exempel på skrivningsfrågor från tidigare tentamens-tillfällen finns på GUL. Tentamensgenomgång sker i nära anslutning till skrivningen för att studenten ska få direkt återkoppling på frågorna. För att bli godkänd krävs minst 65 % av maximal poäng på sluttentamen. Icke godkänd sluttentamen: Tid för omtentamen erbjuds sex veckor efter att höstterminen avslutats, i början av augusti vid det gemensamma tentamenstillfället för Läkarprogrammet samt vid ordinarie tentamenstillfällen på kommande kurser. Anmälan sker till kursadministratör Ann Ljungblom alternativt via Ladok på Webb. VI. Litteraturlista Grundläggande litteratur: 1. Iwarson: Infektionsmedicin epidemiologi, klinik, terapi. Säve förlag, (6:e upplagan), (383 sidor) 2. Murray, Rosenthal, Kobayashi & Pfaller: Medical microbiology. Mosby Year Book Inc (7th edition), (874 sidor). Boken finns även som e-bok som kan lånas via Göteborgs universitetsbibliotek /GUNDA. Alternativ: Brauner, Arvidson, Blomberg, Castor, Falk, Kärre, Lindhe & Thelestam: Medicinsk mikrobiologi och immunologi. Studentlitteratur AB, Lund, (824 sidor) 3. Abbas A, Lichtman AH, Pillai S: Basic Immunology: Functions and disorders of the immune system. Elsevier Saunders (4th edition), (320 sidor). Boken finns även som e-bok som kan lånas via Göteborgs universitetsbibliotek /GUNDA. Boken ingår även på termin 3. Fördjupningslitteratur: Bennet & Eriksson: Infektioner hos barn. Studentlitteratur Mölne & Wold: Inflammation. Liber förlag, Nilsson-Ehle P (red.): Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin. Studentlitteratur (9:e upplagan), ISBN: Sköld: Antibiotika och antibiotikaresistens. Studentlitteratur, 2006.

13 13 Wilson B et al: Bacterial pathogenicity: A molecular approach. American Society for Microbiology (ASM Press, 3rd edition), ISBN: Wold & Mölne: Inflammationssjukdomar. Liber förlag, Uppslagsverk: Knipe & Howley: Fields Virology. Lippincott, Williams & Wilkins (6th rev. edition), Mandell, Douglas & Benett: Principles and practice of Infectious Diseases. Churchill Livingstone (7th edition), VII. Kontaktinformation Kursledare: Marianne Quiding-Järbrink, tel , (marianne.quiding-jarbrink@microbio.gu.se) Kursansvariga lärare: Infektion: Johan Westin, tel eller , johan.westin@infect.gu.se Klinisk mikrobiologi (bakteriologi): Christine Wennerås, tel , christine.wenneras@microbio.gu.se Klinisk mikrobiologi (virologi): Martin Lagging, tel eller , martin.lagging@medfak.gu.se Mikrobiologi och immunologi: Marianne Quiding-Järbrink, tel , (marianne.quiding-jarbrink@microbio.gu.se) Kursansvariga amanuenser: Infektion: Malin Veje, tel , malin.veje@vgregion.se Infektion: Jan Krut, tel , jan.krut@vgregion.se Infektion: Erika Ahlgren, tel , erika.ahlgren@vgregion.se Klinisk mikrobiologi: Gustaf Stukat, tel (gustaf.stukat@vgregion.se) Klinisk mikrobiologi: Rickard Nordén, tel , (rickard.norden@microbio.gu.se) Kursadministratör: Ann Ljungblom, tel , , ann.ljungblom@infect.gu.se

14 14 Bilaga: Checklista I nedanstående checklista har kursens lärandemål brutits ner som en ledning för din inlärning av teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Teoretiska kunskaper I. Efter avslutad kurs ska du ha ingående kännedom om etiologi, patogenes, symtom, diagnostik och behandling så att du kan identifiera och handlägga: Sepsis/septisk chock Endokardit CNS-infektion Hud- och mjukdelsinfektion Infektion i leder och skelett, inklusive protesinfektion Akuta hepatit Urinvägsinfektion Övre och nedre luftvägsinfektion Tuberkulos Infektioner i mag- tarmkanalen Malaria Du ska känna till och kunna redogöra för etiologi, patogenes, symtom, diagnostik och principer för behandling av: HIV/AIDS Kronisk hepatit Blodsmitta vid stickskada Neutropen feber Du ska ha tillräcklig kunskap för att kunna känna igen samt ge förslag på handläggning och behandling av: Infektiösa exanthemsjukdomar Denguefeber Inhemska fästingburna infektioner Vanliga maskinfektioner Infektioner hos infektionskänsliga patienter Invasiva svampinfektioner Infektioner orsakade av multiresistenta bakterier II. Du ska kunna ange vanliga och viktiga infektionsmedicinska differentialdiagnoser till nedanstående kliniska situationer: Feber/frossa Snuva Halsont Hosta Andfåddhet

15 15 Nackstyvhet Diarré Kräkning Gulsot Dysuri Sår Hudutslag III. Du ska kunna beskriva och förstå: Uppbyggnad, egenskaper, smittspridningsvägar och diagnostik av kliniskt betydelsefulla mikroorganismer: o klinisk mikrobiologisk metodik, inklusive odling, antigenpåvisning, PCR och serologi o basala hygienrutiner Principer för mikrobiell patogenes: o mikrobers strategier för att undgå immunförsvaret o betydelsen av bakteriers vidhäftning, LPS, kapsel, toxiner och invasionsmekanismer för sjukdomsförlopp o virus vävnadsspecificitet, replikationscykel, spridning och cytopatogena effekter samt mekanismerna bakom persistens, latens och reaktivering o malarias livscykel o normalflorans sammansättning och betydelse Värdens försvar mot infektioner: o barriärfunktioner o uppbyggnad av och samverkan mellan det medfödda och förvärvade immunförsvaret o inflammation o primärt och sekundärt immunsvar, immunologiskt minne o viktiga immunförsvarsmekanismer mot intra- och extracellulära bakterier, virus, svampar och parasiter o betydelsen av olika immundefekter för infektionskänslighet Antimikrobiella läkemedel och resistens: o verkningsmekanismer för olika typer av antibiotika, antivirala medel och antimykotika o farmakokinetik, dosanpassning och biverkningar o mekanismer för resistens, metoder för resistensbestämning o multiresistens och principerna för rationell antibiotikaanvändning Vaccination och profylax: o aktiv och passiv immunisering o levande/avdödade/subkomponent vacciner, administrationssätt och adjuvans o betydelsen av populationsimmunitet ( flockimmunitet ) o det svenska vaccinationsprogrammet o riktlinjer för vaccination och profylax vid utlandsresa

16 16 Infektionsepidemiologi: o infektionsepidemiologiska grundbegrepp o globala skillnader i infektionspanoramat o nya infektionshot o anmälningspliktiga infektionssjukdomar o individens rättigheter och skyldigheter enligt smittskyddslagen Principer för evidensbaserad infektionsmedicin: o olika studiedesign o metaanalys o betydelsen av störfaktorer (confounders) o principer för källkritik Kliniska praktiska färdigheter Efter genomgången kurs ska du självständigt kunna: Ta en riktad anamnes och genomföra en basal kroppsundersökning av patienter med infektioner Föreslå diagnos, relevant utredning och behandling av patienter med infektioner Tolka mikrobiologiska provsvar och ge förslag på åtgärd Sammanfatta och presentera en sjukdomshistoria Tillämpa basala hygienrutiner Bedöma om behov av isoleringsvård föreligger vid smittsamma sjukdomar Ge instruktioner om hur mikrobiologiska prover ska tas samt ange adekvat klinisk information på remissen Ordinera kliniska kontroller vid svåra infektioner Orientera dig i en patientjournal Skriva smittskyddsanmälan