ISSN EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2012

Transkript

1

2 ISSN EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2012

3 NORDISKA RÅDET Finlands delegation Till riksdagen Finlands delegation i Nordiska rådet överlämnar härmed sin berättelse över rådets verksamhet Berättelsen innehåller en redogörelse för rådets 63:e session i Köpenhamn den 1 3 november en översikt över rådets allmänna verksamhet under året. Helsingfors den 27 februari 2012 För Finlands delegation i Nordiska rådet Simo Rundgren ordförande Greta Lohiniva sekreterare

4

5 I N N E H Å L L 1 PRIORITERINGAR... 7 En snabbare beslutsprocess i det nordiska samarbetet... 7 Norden och EU-samarbetet... 7 En samlad strategi för Arktis... 8 Internationella relationer FINLANDS DELEGATION Medlemmar Medlemmar Medlemmar i presidiet, utskott och kommittéer Medlemmar i presidiet, utskott och kommittéer Verksamhet En översyn av rådets arbetsordning Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet Samarbetsbudgeten och andra ministerrådsfrågor Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet Övrig verksamhet Information och journaliststipendier NORDISKA RÅDETS 63:E SESSION I KÖPENHAMN Allmänt Det nordiska toppmötet Utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete Gränshinder Frågetimme med samarbetsministrarna Programmet för Norges ordförandeskap Kulturfestivalen och rådets priser 19 4 PRESIDIET OCH UTSKOTTEN Presidiet Utveckling av det nordiska samarbetet Utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete Globaliseringsarbetet Gränshinder Livskvalitet Samarbetsbudgeten Internationellt samarbete Kultur- och utbildningsutskottet.. 27 Sammanslagning av Kulturkontakt Nord och Nordens institut i Finland Rörligheten och Nordplus Mediepolitik Forskning och utbildning Välfärdsutskottet Hur man motverkar ghettoisering av nordiska bostadsområden Ryggmärgsskador Ny nordisk mat Medborgar- och konsumentutskottet Rättssamarbete One Health multiresistens hos människor och djur Ett nordiskt pantsystem Tolkningen av den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster Övriga frågor Miljö- och naturresursutskottet Hållbar utveckling Matsvinn Klimat Miljö- och sjösäkerhet Utveckling av elnätet och energieffektivitet Utlåtande om EU:s jordbrukspolitik Näringsutskottet Ungdomsarbetslöshet Utveckling av elnätet och 5

6 energieffektivitet Miljö- och sjösäkerhet Övriga frågor Kontrollkommittén NORDISKA RÅDETS ORGANISATION Plenarförsamlingen Presidiet Utskotten Kontrollkommittén Valkommittén Delegationerna Partigrupperna Sekretariaten Statsministrarna Samarbetsministrarna Nordiska samarbetskommittén BILAGA 1: FRAMSTÄLLNINGAR, REKOMMENDATIONER OCH INTERNA BESLUT Fremstillinger vedtaget af Præsidiet januar oktober Rekommandationer som godkänts av Nordiska Rådet under den 63:e sessionen Beslut om ikke at foretage sig yderligere Interne beslut Liste over sager i kronologisk rækkefølge BILAGA 2: SESSIONENS PROGRAM BILAGA 3: SESSIONENS DAGORDNING Partibeteckningar cent gröna kd lib MÅ ObS saf saml sd sv vänst ÅC ÅF Centern i Finland Gröna Förbundet Kristdemokraterna i Finland Liberalerna på Åland Moderaterna på Åland Obunden Samling på Åland Sannfinländarna Samlingspartiet Finlands Socialdemokratiska Parti Svenska Folkpartiet Vänsterförbundet Åländsk Center Ålands Framtid 6

7 1 PRIORITERINGAR Nordiska rådet har tidigare publicerat ettåriga arbetsprogram, men för 2009 utarbetades ett ramprogram som gäller tills vidare. Prioriteringarna i ramprogrammet är att stärka den nordiska välfärden, påverka globaliseringen, öka mobiliteten i Norden, rädda havsmiljön, ge den nordliga dimensionen ett innehåll och förbättra det nordiska språksamarbetet. Ramprogrammet kompletteras med ett årligt ordförandeskapsprogram, som det var Danmarks tur att stå för Danmarks prioriteringar var att få till stånd snabbare beslutsprocesser i det nordiska samarbetet, ge Norden en starkare röst i det europeiska samarbetet och ta fram en strategi för Arktis. År 2011 antog rådet totalt 26 rekommendationer och framställningar, dvs. uppmaningar till Nordiska ministerrådet och de nordiska ländernas regeringar att vidta åtgärder. De redovisas utförligare i avsnitten om presidiet och utskotten och i bilaga 1. En snabbare beslutsprocess i det nordiska samarbetet Ordförandelandet Danmarks första prioritering är en reaktion på den kritik som redan i ett par års tid riktats mot Nordiska rådets arbetsmetoder. Kritikerna pekar på att processerna är för långsamma och att det är svårt att få det nordiska samarbetet upptaget till debatt i de nationella parlamenten för att kunna ge samarbetet större synlighet. Detta har i sin tur gjort det svårare att få synlighet för resultaten av det parlamentariska arbetet. Flera politiker har i själva verket efterlyst en politisering och reform av Nordiska rådet och samarbetet. Presidiet har bemött kritiken genom att tillsätta en tjänstemannagrupp 2010 för att titta på hur arbetet i rådet ska kunna göras effektivare. Utifrån arbetsgruppens rapport lade presidiet flera politiska rekommendationer om hur rådets interna arbetsmetoder bör läggas om och ett förslag till ny arbetsordning. Vidare föreslog presidiet en översyn av samarbetet med Nordiska ministerrådet. På förslag av presidiet antog sessionen ett internt beslut om nya arbetsformer och en ny arbetsordning för Nordiska rådet. Reformarbetet och förslaget redovisas närmare i avsnittet om presidiet. Norden och EU-samarbetet Danmarks andra prioritering har att göra med att man vill stärka det regionala samarbetet i ett utvidgat EU. Rådet antog 2009 en särskild EU-strategi som möjliggör för presidiet och utskotten att ta upp EU-frågor med stor betydelse för hela Norden till behandling. Rådet har följaktligen varit pådrivande i EU framför allt i konsumentpolitiska frågor, bland annat i samband med en översyn av EU-direktivet om konsumenträttigheter. År 2011 antogs en ny EU-strategi för rådet som siktar på större systematik i arbetsmetoderna. Enligt handlingsplanen i strategin väljer Nordiska rådet varje år ut vissa frågor som Norden har möjlighet att påverka EU i och som utskotten kan integrera i sitt arbete. Särskild hänsyn ska tas till frågor där det finns en gemensam nordisk syn och där Nordiska rådet kan medverka till att nya gränshinder inte uppstår. Nya gränshinder uppstår lätt till exempel när nya EU-direktiv införlivas med nationell lagstiftning; här behövs det nordisk samordning. EU-samarbetet och gränshinderssamarbetet redovisas närmare i avsnittet om presidiet. 7

8 En samlad strategi för Arktis Danmarks tredje prioritering gäller sjösäkerheten och sjöräddningsberedskapen i Arktis, som är en fråga som rådet lyft fram i samband med uppföljningen av Thorvald Stoltenbergs rapport om ökat utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete i Norden. Bland goda resultat av Arktissamarbetet kan man nämna en ny överenskommelse om sjöräddning i Arktis, som undertecknades på Arktiska rådets utrikesministermöte i maj. Nordiska rådets session antog dessutom en rekommendation om ökad sjöfartssäkerhet och miljöskydd i Arktis. Rådet rekommenderar de nordiska regeringarna bland annat att stärka det nordiska samarbetet om havsövervakning i Arktis och att etablera en nordisk maritim insatsenhet i Arktis bestående av element från de nordiska ländernas kustbevakning och räddningstjänst (se avsnittet om miljö- och naturresursutskottet). Arktissamarbetet och det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet behandlas mer ingående i avsnittet om presidiet. Internationella relationer Rådet utvecklade sitt samarbete med de nordiska grannarna i väst och öst och de parlamentariska organisationerna i områdena. Nordiska rådet och Baltiska församlingen fortsatte samarbeta aktivt och deltog också 2011 i varandras sessioner. Organisationerna hade ett gemensamt toppmöte i Reykjavik i december. På mötet avhandlades det nordisk-baltiska samarbetet som pågått i 20 år, relationerna med Vitryssland och samarbetet med EU. Samtidigt antogs en ny tvåårig handlingsplan för Nordiska rådet och Baltiska församlingen. Rådets samarbete med ryska statsduman och federala rådet och med de regionala parlamenten i Nordvästryssland har utvecklats positivt de senaste åren. År 2011 antogs nya riktlinjer för samarbetet som innebär att rådet fortsätter sitt etablerade samarbete med ryska parlamentariker, men försöker samtidigt fördjupa det genom att särskilt lyfta fram till exempel teman med relevans för de fyra partnerskapen inom den nordliga dimensionen. Bland konkreta insatser i Rysslandssamarbetet kan man nämna det parlamentariska forumet för den nordliga dimensionen i Tromsö i februari, det tredje årliga seminariet för unga ryska och nordiska politiker i Arkangelsk i mars och den likaså tredje årliga rundabordsdiskussionen mellan nordiska och ryska parlamentariker i Murmansk i april. I november höll presidiet och representanter för duman, federala rådet och Nordvästra Rysslands parlamentariska församling (PANWR) ett gemensamt möte i samband med Nordiska rådets session. Mötet har blivit något av en tradition för parterna. I december deltog rådet som observatör i dumavalet. Nordiska rådet har redan i några år haft kontakter med vitryska politiker och tillsammans med Baltiska församlingen bl.a. ordnat fyra seminarier som representanter för det vitryska parlamentet och oppositionen har deltagit i. Men efter det vitryska presidentvalet 2010 måste samarbetet, inbegripet förberedelserna för ett utbytesprogram för politiker, gemensamma seminarier och rådets ambitioner på ett nordiskt informationskontor i Minsk, läggas på is. Fokus ligger nu på att stödja oppositionen. Rådet deltog fortsatt aktivt i Östersjösamarbetet; det har huvudansvaret för de parlamentariska aktiviteterna i anknytning till samarbetet. En delegation från rådet deltog i Östersjökonferensen i Helsingfors i augusti det var den 20:e konferensen i ordningen. Temat var grön tillväxt. Konferensresolutionen innehöll gemensamma politiska synpunkter och rekommendationer till Östersjöstaternas regeringar, Östersjöstaternas råd (CBSS) och EU. Resolutionen 2011 gällde bl.a. samarbetet i Östersjöområdet, en integrerad havspolitik, samhällssäkerhet, människohandel, hälsa och välfärd samt grön tillväxt och energieffektivitet. Nordiska rådet representerades av ledamot Christina Gestrin (sv), som var ordförande för Östersjöparlamentarikernas ständiga kommitté fram till september. Nordiska rådet samarbetade också med Arktiska parlamentarikerkonferensens ständiga kommitté (SCPAR), Beneluxparlamentet, Västnordiska rådet och Föreningarna Nordens förbund. 8

9 2 FINLANDS DELEGATION 2.1 Medlemmar Finlands delegation har 18 medlemmar som valts av riksdagen, två som valts av Ålands lagting och representanter som utsetts av regeringen. Delegationen har ett arbetsutskott som bereder ärenden och har hand om administrativa frågor. Arbetsutskottet består av ordföranden, vice ordföranden och sex andra medlemmar. Valda medlemmar Arhinmäki, Paavo, vänst, ordförande Autio, Risto, cent Eklöw, Raija-Liisa, lib Feldt-Ranta, Maarit, sd Gestrin, Christina, sv Kallio, Reijo, sd Kallis, Bjarne, kd Karhuvaara, Arja, saml Karlström, Fredrik, ObS Karvo, Ulla, saml Kuisma, Risto, sd Niinistö, Ville, gröna Oinonen, Lauri, cent Peltonen, Tuula, sd Rajala, Lyly, saml, vice ordförande Seurujärvi, Janne, cent Sihto, Paula, cent Tuomioja, Erkki, sd Viljanen, Ilkka, saml Virolainen, Anne-Mari, saml Suppleanter Ehn, Johan, MÅ Heinäluoma, Eero, sd Järvinen, Heli, gröna Kaltiokumpu, Oiva, cent Karlsson, Runar, ÅC Kaunisto, Timo, cent Kiuru, Krista, sd Larikka, Jari, saml Pakkanen, Markku, cent Pihlajaniemi, Petri, saml Rauhala, Leena, kd Salo, Petri, saml Sasi, Kimmo, saml Toivakka, Lenita, saml Uotila, Kari, vänst Valpas, Unto, vänst Viitamies, Pauliina, sd Vilkuna, Pekka, cent Vistbacka, Raimo, saf Vuolanne, Antti, sd Delegationens arbetsutskott Arhinmäki, Paavo, vänst, ordförande Eklöw, Raija-Liisa, lib Feldt-Ranta, Maarit, sd Gestrin, Christina, sv Kallis, Bjarne, kd Niinistö, Ville, gröna Rajala, Lyly, saml, vice ordförande Seurujärvi, Janne, cent 9

10 2.2 Medlemmar Valda medlemmar Eerola, Juho, saf Eklöw, Raija-Liisa, lib (t.o.m ) Eloranta, Eeva-Johanna, sd (fr.o.m. 30.6) Eriksson, Anders, ÅF (fr.o.m. 3.11) Feldt-Ranta, Maarit, sd, vice ordförande (fr.o.m. 14.6) Gestrin, Cristina, sv Haapanen, Satu, gröna Heikkilä, Lauri, saf Hemmilä, Pertti, saml ( ) Kalmari, Anne, cent ( ) Karlström, Fredrik, Obs (t.o.m ) Kopra, Jukka, saml ( ) Kumpula-Natri, Miapetra, sd ( ) Kymäläinen, Suna, sd (fr.o.m. 30.6) Louhelainen, Anne, saf Maijala, Eeva Maria, cent (fr.o.m. 30.6) Modig, Silvia, vänst Peltonen, Tuula, sd Rundgren, Simo, cent, ordförande (fr.o.m. 14.6) Sankelo, Janne, saml Sasi, Kimmo, saml (fr.o.m ) Sipilä, Juha, cent Suutari, Eero, saml Tolppanen, Maria, saf Tuomioja, Erkki, sd ( ) Wallinheimo, Sinuhe, saml Valve, Wille, MÅ (fr.o.m. 3.11) Suppleanter Arhinmäki, Paavo, vänst ( ) Ehn, Johan, MÅ (t.o.m. den 31.10) Heinäluoma, Eero, sd ( ) Hemmilä, Pertti, saml (fr.o.m ) Henriksson, Anna-Maja, sv ( ) Jalonen, Ari, saf Jansson, Harry, ÅC (fr.o.m. 3.11) Kalmari, Anne, cent (fr.o.m. 30.6) Karimäki, Johanna, gröna Karlsson, Runar, ÅC (t.o.m ) Kiuru, Krista, sd ( ) Kopra, Jukka, saml (fr.o.m. 30.6) Kumpula-Natri, Miapetra, sd (fr.o.m. 30.6) Kärnä, Jukka, sd (fr.o.m. den 30.6) Lauslahti, Sanna, saml ( ) Lundberg, Margaret, lib ( ) Maijala, Eeva Maria, cent ( ) Mäkelä, Outi, saml ( ) Mäntymaa, Markku, saml (fr.o.m. 30.6) Ojala-Niemelä, Johanna, sd Ruohonen-Lerner, Pirkko, saf Räsänen, Päivi, kd ( ) Saarikko, Annika, cent Sasi, Kimmo, saml ( ) Savola, Mikko, cent Sjögren, Katrin, lib (fr.o.m ) Thors, Astrid, sv (fr.o.m. 30.6) Tiainen, Eila, vänst (fr.o.m. 30.6) Turunen, Kaj, saf Vapaavuori, Jan, saml (fr.o.m. 30.6) Viitamies, Pauliina, sd Virolainen, Anne-Mari, saml ( ) Östman, Peter, kd (fr.o.m. 30.6) Delegationens arbetsutskott Eklöw, Raija-Liisa, lib (t.o.m ) Feldt-Ranta, Maarit, sd, vice ordförande Gestrin, Christina, sv Haapanen, Satu, gröna Heikkilä, Lauri, saf Modig, Silvia, vänst Rundgren, Simo, cent, ordförande Suutari, Eero, saml Valve, Wille, MÅ (fr.o.m. 3.11) 10

11 2.3 Medlemmar i presidiet, utskott och kommittéer Presidiet Gestrin, Christina, sv Rajala, Lyly, saml Tuomioja, Erkki, sd Miljö- och naturresursutskottet Eklöw, Raija-Liisa, lib Kallio, Reijo, sd Virolainen, Anne-Mari, saml Kultur- och utbildningsutskottet Arhinmäki, Paavo, vänst Autio, Risto, cent Peltonen, Tuula, sd Välfärdsutskottet Karhuvaara, Arja, saml Sihto, Paula, cent Viljanen, Ilkka, saml Medborgar- och konsumentutskottet Feldt-Ranta, Maarit, sd Karvo, Ulla, saml Niinistö, Ville, gröna, ordförande Näringsutskottet Kallis, Bjarne, kd Karlström, Fredrik, Obs Kuisma, Risto, sd Oinonen, Lauri, cent Seurujärvi, Janne, cent Kontrollkommittén Kallis, Bjarne, kd Karvo, Ulla, saml, ordförande Valkommittén Feldt-Ranta, Maarit, sd, vice ordförande Seurujärvi, Janne, cent 11

12 2.4 Medlemmar i presidiet, utskott och kommittéer Presidiet Feldt-Ranta, Maarit, sd (fr.o.m. 30.6) Gestrin, Christina, sv Tuomioja, Erkki, sd (t.o.m. 29.6) Wallinheimo, Sinuhe, saml Miljö- och naturresursutskottet Eklöw, Raija-Liisa, lib (t.o.m ) Eriksson, Anders, ÅF (fr.o.m. 3.11) Heikkilä, Lauri, saf Sankelo, Janne, saml Kultur- och utbildningsutskottet Modig, Silvia, vänst Peltonen, Tuula, sd Tolppanen, Maria, saf Välfärdsutskottet Kalmari, Anne, saml (t.o.m. 29.6) Louhelainen, Anne, saf Maijala, Eeva Maria, cent (fr.o.m. 30.6) Suutari, Eero, saml Medborgar- och konsumentutskottet Feldt-Ranta, Maarit, sd (t.o.m. 29.6) Haapanen, Satu, gröna, ordförande Hemmilä, Pertti, saml ( ) Kopra, Jukka, saml (t.o.m. 29.6) Kymäläinen, Suna, sd (fr.o.m. 30.6) Sasi, Kimmo, saml (fr.o.m ) Näringsutskottet Eerola, Juho, saf Eloranta, Eeva-Johanna, sd (fr.o.m. 30.6) Karlström, Fredrik, Obs (t.o.m ) Kumpula-Natri, Miapetra, sd (t.o.m. 29.6) Rundgren, Simo, cent Sipilä, Juha, cent Valve, Wille, MÅ (fr.o.m. 3.11) Kontrollkommittén Sipilä, Juha, cent Suutari, Eero, saml, ordförande Valkommittén Feldt-Ranta, Maarit, sd, vice ordförande Rundgren, Simo, cent 2.5 Verksamhet Delegationen sammanträdde åtta gånger under året för att behandla bland annat aktuella frågor i rådet och ministerrådet, gränshinder, den nordiska samarbetsbudgeten och Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet Att 2011 var ett valår påverkade delegationens verksamhet i hög grad, bland annat så att flera medlemmar byttes ut. En översyn av rådets arbetsordning Delegationen följde på sina möten upp översynsprocessen och hörde i det sammanhanget rådets direktör Jan-Erik Enestam. Delegationen yttrade sig också om översynen av arbetsordningen och lyfte fram finska språkets ställning i det nordiska samarbetet. Ambitionen är att samarbeta effektivare 12

13 med Nordiska ministerrådet och framför allt att få politikerna att åter ta det politiska initiativet. Som rådet ser det har ministerrådet varit alltför tjänstemannadrivet i och med att de olika ministerråden inte längre sammanträder för att fatta beslut som förut. Dessutom har samstämmighetskravet nu vunnit insteg också i ämbetsmannakommittéerna. Reformen utgår från att frågor, också omtvistade sådana, ska tas upp till avgörande i ministerrådet för att politikerna ska tvingas ta ställning till dem. Enligt den regel som gällt tills nu har ministerrådet sex månader på sig att meddela vilka åtgärder det avser vidta med anledning av de rekommendationer som antagits på rådets sessioner. Nu ska tiden kortas ner till fyra månader. En annan förändring som kommer att synas är att man åter börjar hålla så kallade temasessioner. Den första hålls i Reykjavik i mars 2012 kring samarbetet i Arktis. Översynen och det interna beslutet om en översyn redovisas närmare i avsnittet om presidiet. Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2011 Samarbetsminister Alexander Stubb och chefen för utrikesministeriets sekretariat för nordiskt samarbete Bo Lindroos deltog i delegationens sammanträden för att redogöra för verksamheten och målen under Finlands ordförandeskap i ministerrådet. Bland årets prioriteringar kan nämnas hantering av klimatförändringen, störande gränshinder för medborgare och företag, barns och ungas villkor och engagemang, språkfrågan, kommunikation och synlighet och som sjätte prioritering finländsk mat och dryck. Samarbetsministrarna sammanträdde tre gånger under året för att behandla bland annat budgetprocessen, medlen för globaliseringsinitiativet, årsrapporter och olika slag av projektbeslut. De viktigaste besluten gällde ett nytt samarbetsprogram för Arktis och riktlinjer för samarbetet med Nordens grannar i väst (se avsnittet om presidiet). Ministrarna har velat koncentrera sig på vissa intressanta teman, 2011 på närområdessamarbetet och gränshindersproblematiken, som riksdagen debatterar den 25 april 2012 utifrån antingen en upplysning från statsministern eller en redogörelse från samarbetsministern. Finland fick mycket beröm för sitt ordförandeskap på sessionen i november. Det ansågs aktivt och framåtsyftande. Samarbetsbudgeten och andra ministerrådsfrågor Delegationen bevakade beredningen av den nordiska samarbetsbudgeten för 2012 utifrån det som sekretariatet för nordiskt samarbete och rådsdirektör Jan-Erik Enestam rapporterat. Budgeten går lös på 935 miljoner DKK, alltså ca 125 miljoner euro. I reella priser har den hållit sig på ungefär samma nivå i tio år. Finlands finansiella bidrag till den nordiska samarbetsbudgeten 2012 är 17,8 %, en insats på ungefär fem euro per invånare och år. Budgeten redovisas mer ingående i avsnittet om presidiet. Delegationen behandlade också årsberättelsen om det nordiska samarbetet 2010 från sekretariatet för nordiskt samarbete. I Finland rapporterar regeringen till Finlands delegation om det nordiska samarbetet och delegationen rapporterar i sin tur till utrikesutskottet. Det har diskuterats hur denna mellanstatliga berättelse skulle kunna behandlas och utnyttjas också av andra organ i riksdagen, men saken är helt i händerna på riksdagen. Delegationens ordförande Simo Rundgren (cent) menade att delegationen bör vara aktivt pådrivande för att också samarbetsministern och sekretariatet för nordiskt samarbete ska kunna kallas till utfrågning i utrikesutskottet när det behandlar delegationens berättelse. Frågan om varför det finns så få finländare på Nordiska rådets och ministerrådets sekretariat i Köpenhamn och varför danskarna är överrepresenterade där väckte än en gång en hel del diskussion. I hela sekretariatet finns det inte en enda finländare i ledande position utöver rådsdirektören. På fem år har det inte funnits en enda finländare till exempel bland avdelningscheferna. Chefen för sekretariatet för nordiskt samarbete Bo Lindroos ansåg att man måste 13

14 anstränga sig mer i Finland för att hitta behöriga sökande. Enligt en konsultanalys av lönerna 2009 är tjänstemännen inom den finska och den norska statsförvaltningen så välbetalda att det inte lönar sig för dem att åka till Köpenhamn. Ekonomiskt lönar det sig bara för personer utan familj att ens tänka på att söka sig dit. Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet 2012 Finland är ordförande i Nordiska rådet 2012; följaktligen gällde det för Finlands delegation att utse kandidater till president och vice president i rådet. Delegationen beslutade föreslå ledamot Kimmo Sasi (saml) till president och ledamot Silvia Modig (vänst) till vice president. Kandidaterna godkändes på rådets session i november. Finlands ordförandeprogram fokuserar på tre teman: samarbete för att undanröja gränshinder, varumärket Norden och samarbetet i Arktis. I gränshinderssamarbetet eftersträvas större konkretion. Tanken är att sammanställa en genomförandetabell som visar existerande hinder och underlättar uppföljningen av konkreta framsteg. Rådets session ska en gång om året behandla en rapport över det aktuella läget och återstående hinder. Varumärket Norden ska tydligt lyfta fram fördelarna med den nordiska modellen. I Arktissamarbetet kan man i sin tur lyfta fram de finländska varvens specialkompetens och arbeta för att bevara den. Klimatförändringen kan komma att betyda nya möjligheter också för vår skeppsbyggnadssektor. Turismen i Arktis är en annan sektor att satsa på. Äventyrsturism i yttersta norden kommer att bli ett alternativ bara infrastrukturen finns på plats. Då kan de nordligaste delarna av Norden dra nytta av den. Ett tänkbart alternativ är att satsa på samekultur och samiska språk i samband med turism. Arktiska rådets verksamhet bör bistås med alla tänkbara medel och EU:s nordliga dimension utnyttjas i sammanhanget. Övrig verksamhet Delegationen fortsatte samarbeta med Ungdomens Nordiska råd genom att ta del av ungdomspolitikernas åsikter på sina möten. Den fortsatte också samarbeta med Pohjola- Norden, dvs. Centralförbundet för folkligt nordiskt samarbete. Delegationen och Pohjola-Norden höll traditionsenligt ett gemensamt seminarium på Nordens dag den 23 mars. Denna gång var det fråga om en stor valdebatt om hur det nordiska samarbetet kan nyttiggöras. Ordföranden för gränshindersforum Ole Norrback höll i klubban och dåvarande samarbetsminister Jan Vapaavuori och dåvarande ordföranden för Finlands delegation Paavo Arhinmäki (vänst) öppnade seminariet. Information och journaliststipendier Delegationens informationsverksamhet sågs över och överläts åt riksdagsinformationen. Riksdagsinformationen har redan tidigare åtagit sig att sköta informationen för delegationerna i alla andra internationella organ i riksdagen. Följaktligen åkte en informatör från riksdagsinformationen med till rådets session i november. Nordiska rådet beviljar årligen journaliststipendier för att uppmuntra journalister att sätta sig in i förhållandena i Norden och det nordiska samarbetet. Finlands andel av stipendiesumman var DKK, alltså omkring euro. Totalt 42 stipendieansökningar lämnades in. De sökande förväntades fästa särskilt avseende vid språkförståelsen i Norden, eftersom ministerrådet och de nordiska regeringarna hade startat en nordisk språkkampanj för att stärka barns och ungas förmåga att förstå svenska, danska och norska. Journaliststipendier gick till fotografen/frilansjournalisten Lauri Dammert från Siuro för att titta på undervisningen i tvångsdanska på Island och göra jämförelser med undervisningen i tvångssvenska i Finland 14

15 politiska journalisten och ledarskribenten Mirja Niemitalo från Uleåborg för att bekanta sig med situationen för de finska skolorna i Stockholm och Borås journalisten Eva Nyberg från Föglö för att studera finanskrisens kulturella och sociala konsekvenser för Island fotografen och frilansjournalisten Tero Pajukallio från Helsingfors för att studera vad medlemsstäderna i Östersjöstädernas förbund (UBC) gör för skydd och hållbar utveckling av Östersjön chefredaktören Maria Pettersson från Helsingfors för att stifta bekantskap med ungdomskultur på Färöarna frilansjournalisten Clara Puranen från Högsåra för att titta på programmet Nordplus i Köpenhamn frilansjournalisten Markku Rämö från Träskända för att bekanta sig med en biometanolfabrik i Sverige landsbygdsredaktören Helena Sipakko från Kuusankoski för att studera jordbruksförhållanden, odlingsmetoder och odlingsvillkor på båda sidor om Tornedalen frilansjournalisten Lotta Tuohino från Helsingfors för att studera den finskättade befolkningen i Oslo och Bergen chefredaktören Siv Åstrand från Helsingfors för att studera självstyrelseområdenas utmaningar och framtidsutsikter på Färöarna. 15

16 3 Nordiska rådets 63:e session i Köpenhamn Kulmen på det nordiska samarbetet 2011 var Nordiska rådets 63:e session, som hölls i danska Folketinget i Köpenhamn den 1 3 november. I sessionen deltog ett hundratal parlamentariker och flera regeringsrepresentanter från samtliga nordiska länder och Åland, Färöarna och Grönland. Dessutom deltog ett stort antal inbjudna från Baltikum, Ryssland och andra länder. Allmänt De nordiska parlamentarikerna dryftade aktuella politiska frågor under de tre dagar som sessionen varade. Statsministrarna och parlamentarikerna i rådet höll också ett gemensamt toppmöte kring de öppna nordiska samhällena. Terrorhandlingarna i Norge i juli gav impulsen till diskussionen. Parlamentarikerna i rådets välfärdsutskott nådde strax före sessionen bred politisk enighet om tio initiativ som ska göra Norden till en ännu öppnare, mer demokratisk och solidarisk region att bo i. Utskottet föreslog bland annat att Norden behöver en integrationsbarometer för att kunna följa upp integrationsutvecklingen. Den ska hjälpa Norden att stärka sin image som en öppen och attraktiv region att investera och bo i. Ett utskottsförslag om vad som kan göras för att motverka ghettoisering av nordiska bostadsområden utmynnade i rekommendation nr 9 (se avsnittet om välfärdsutskottet). Medborgar- och konsumentutskottet prioriterade bekämpning av global multiresistens. Utskottet efterlyser nu öppenhet och information om One Health, den nordiska modellen för att motverka global multiresistens. Sessionen antog rekommendationerna 12 och 13 i ärendet (se avsnittet om medborgar- och konsumentutskottet). Talande för den nordiska öppenheten är också den nordiska integrerade elmarknaden. Samarbetet på den samnordiska elbörsen Nordpool räknas till de mest omfattande i sitt slag i världen och bidrar till att garantera en stabil eltillförsel i Norden. Rådets näringsutskott och miljö- och naturresursutskott vill stärka och förbättra detta samarbete och ser på sikt fram emot en ännu djupare integrering i den europeiska elmarknaden. Sessionen antog rekommendationerna nr 22 och 23 utifrån utskottens förslag (se avsnittet om näringsutskottet). Ministerrådet lämnade redogörelser om bland annat globaliseringsarbetet, gränshindersarbetet och det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet till sessionen. Redogörelserna om utrikes- och säkerhetspolitiken och gränshinder redovisas närmare i detta avsnitt och globaliseringsarbetet i avsnittet om presidiet. Samarbetsministrarnas redogörelse lämnades av Alexander Stubb, som presenterade verksamheten och nyckeltemana under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet Medlemmarna berömde Finland för ett aktivt och framåtsyftande ordförandeskap. Sessionen valde ledamot Kimmo Sasi (saml) till president för Nordiska rådet Sasi utfäster sig att stärka varumärket Norden som bygger på nordiska välfärdslösningar. Andra viktiga teman är Arktis och att undanröja gränshinder. De rekommendationer som antogs på sessionen finns i bilaga 1. Sessionsprogrammet och dagordningen beskrivs närmare i bilagorna 2 och 3. 16

17 Det nordiska toppmötet Sessionen inleddes med ett toppmöte, där de nordiska statsministrarna och parlamentarikerna med en stämma försvarade de öppna nordiska samhällena. Ordförandena för partigrupperna i rådet instämde med statsministrarna i Norges beslut att besvara terrorhandlingarna och tragedierna den 22 juli med öppenhet. Bomberna var också ett angrepp på kärnan i vårt öppna folkstyre i Norden. Vi måste slå vakt om våra öppna samhällen för att förhindra att fruktan biter sig fast. Ett folk som fruktar är ett ofritt folk, sade Norges statsminister Jens Stoltenberg efter att plenum hade hedrat minnet av offren i Oslo och på Utøya med en tyst minut. Statsminister Jyrki Katainen underströk att tragedin i Norge har skakat om oss alla. När vi representanter för de nordiska länderna var i Oslo för att lägga ner en krans till minnet av offren, var det klart att vi är systrar och bröder. Det var en gripande upplevelse men inte endast för att tragedin var nedslående, utan även för att vi kände att vi sörjde över närstående, vi kände att vi sörjde förlusten av anhöriga. Jag upplevde buskapet även vara att vi tillsammans vill försvara våra gemensamma värderingar, vårt öppna nordiska samhälle. Vi vill försvara ett sådant samhälle som baserar sig på medborgerliga rättigheter och på ansvarsfullt medborgarskap. Nordisk välfärd baserar sig till mycket stor del på gemensamt ansvar men ett öppet samhälle baserar sig på individuellt ansvar. Vi bör värna om denna tradition av frihet och ansvar även i nordiskt samarbete, sade Katainen. Han inskärpte vidare att invandrare bör kunna förlita sig på lika behandling och att vår tro på jämlikhet mellan människor inte får undergrävas av hattal som skiljer på medborgerliga friheter enligt etnicitet eller religion. Många medlemmar av Nordiska rådet lyfte i debatten fram betydelsen av den nordiska rollmodellen i världen. Utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete Utrikesministrarnas redogörelse presenterades av Erkki Tuomioja, som ansåg att händelserna i Norge med all tydlighet lyft fram styrkan i den nordiska samhörigheten. Den manifesterade sig under årets gång i en stark vilja att förstärka det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Vid sitt möte i Helsingfors i maj antog utrikesministrarna en nordisk solidaritetsförklaring. Det var ett av de mest kontroversiella förslagen i Norges tidigare utrikes- och försvarsminister Thorvald Stoltenbergs rapport 2009 om ett fördjupat utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete i Norden. Solidaritetsförklaringen bekräftar den politiska solidaritet och samhörighet som råder i Norden och utgår från ett brett säkerhetsbegrepp. Den utgör ett förstärkande komplement till de enskilda nordiska ländernas politik i utrikes- och säkerhetsfrågor och en bas för vidareutveckling av det nordiska samarbetet när det gäller samhällssäkerhet i bred mening ett tema som också Nordiska rådet har lagt fokus på i uppföljningen av Stoltenbergrapporten. Solidaritetsförklaringen kommer att följas upp med praktiska åtgärder, med informationssäkerhet som ett första steg. Ett annat viktigt område i ett stärkt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete är ambassadsamarbetet, som likaså har varit på tapeten i rådet och som utmynnat bland annat i rekommendationer. Möjligheterna med ambassadsamarbete har än så länge utnyttjats bara blygsamt, men i den takt sparkraven ökar kommer också samarbetets roll att accentueras. År 2011 upprättades ett nordiskt-baltiskt ramavtal om stationering av en diplomat i ett annat lands representation. Christina Gestrin (sv) talade för presidiet och påminde att det för bara några år sedan var nästan tabu att tala om utrikes- och säkerhetspolitik i ett nordiskt sammanhang. Men nu har det skett en stor förändring som har stärkt Nordens betydelse som region. Nästa logiska steg är att göra samarbetet mer formaliserat genom att inrätta ett särskilt nordiskt ministerråd för utrikes- och säkerhetspolitiken. 17

18 Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet relateras också i avsnittet om presidiet. Gränshinder Enligt samarbetsministrarnas gränshindersredogörelse undanröjdes det mellan november 2010 och september 2011 totalt 13 gränshinder för medborgare och företagare. På initiativ av Finland togs gränshinder under Finlands ordförandeskap i ministerrådet upp på agendan i flera ämbetsmannakommittéer och ministerråd. De håller nu på och undersöker, prioriterar och undanröjer gränshinder inom sina respektive områden. Samarbetsministrarna har dessutom begärt att ministerrådets sekretariat inför varje samarbetsministermöte sammanställer en översikt över startade projekt och varje gång anger om ministrarna har anledning att påskynda behandlingen av något specifikt gränshinder. På initiativ av arbetsmarknadsministrarna har ämbetsmannakommittén för arbetsliv och ämbetsmannakommittén för socialoch hälsovårdspolitik beslutat tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att undersöka och undanröja gränshinder inom området arbetsmarknad och socialförsäkring. Samarbetet har intensifierats för att förhindra att nya gränshinder uppkommer när EUdirektiv sätts i kraft och nationell lagstiftning utarbetas. Gränshindersforum och ministerrådssekretariatet har under året fått nya kontaktpersoner i de nordiska ministerierna. Deras uppgift är att förse gränshindersforum och dess sekretariat med korrekt information om nationella bestämmelser och lämna sakkunnigrespons på de problemlösningsförslag som forumet kommer med. På detta sätt tror och hoppas man att det nordiska gränshinderssamarbetet ska bli ännu effektivare. Ordföranden för gränshindersforum Ole Norrback underströk i sitt inlägg att arbetet mot gränshinder går bättre men det går inte bra. Skillnaden mellan politisk retorik och politiskt handlande är fortfarande alltför stor. Mycket tydligare politiska signaler till administrationen ska till för att ge fart åt det konkreta arbetet mot gränshinder. Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet får ett erkännande av Norrback för sitt program för arbetet mot gränshinder som andra gärna kan ta efter. Vidare såg Norrback positivt på att gränshindren nu som regel finns på dagordningen när ministerråd och ämbetsmannakommittéer möts och när Nordiska rådet möts. Varje år försvinner gränshinder, men det uppstår också hela tiden nya bland annat när EU-direktiv ska genomföras nationellt och framför allt när lagstiftningen om socialförsäkring ses över. Gränshindersforum har satt särskild fokus på nya gränshinder som uppkommer i lagstiftningsarbetet bland annat genom att arrangera ett seminarium om temat för tjänstemän i centrala ministerier. Gränshindersforum har också tagit initiativ till en särskild gränshinderdag i samtliga nordiska parlament våren Finlands riksdag kommer att debattera gränshinder den 25 april. Arbetet mot gränshinder redovisas också i avsnittet om presidiet. Frågetimme med samarbetsministrarna Medlemmarna i Finlands delegation ställde en rad frågor om gränshinder till samarbetsministrarna. Juho Eerola (saf) ställde en fråga om bristerna i skyddet för finländska studerande under sjukdomstid i Norge och på Island, Maria Tolppanen (saf) frågade om sjukdagpenningen för så kallad grå arbetskraft som arbetar i ett annat nordiskt land och Lauri Heikkilä (saf) ville veta om överföring och transport av patienter från ett nordiskt land till ett annat, till exempel mindre bemedlade åldringars möjlighet att flytta nära sina anhöriga. Av svaren framgick det att systemet för studerande ska samordnas i hela Norden i årsskiftet Problemet med den grå arbetskraften är i sin tur ett klart gränshinder som för att kunna undanröjas kräver att socialförsäkringssystemen samordnas. Om åldringarna konstaterades det att det inte är motiverat att ersätta kostnaderna för frivilliga flyttningar med offentliga medel, medan de som måste transporteras till ett annat nordiskt land givetvis har rätt till ett visst bidrag. 18

19 Satu Haapanen (gröna) ville få den nya danska samarbetsministern Manu Sareens syn på Danmarks praxis att skicka hem medborgare från andra nordiska länder av sociala skäl. Temat var en het potatis på fjolårets session och Sareen svarade i likhet med sin företrädare att praxis är helt laglig. Han påpekade emellertid att den nya regeringen kommer att bevaka frågan noga i den närmaste framtiden och att den regelbundet utvärderar om det finns något behov av att ändra på dansk praxis (se också avsnittet om medborgar- och konsumentutskottet). Tuula Peltonen (sd) lyfte fram servicen till dem som använder teckenspråk och påpekade att Danmark är det enda nordiska landet där teckenspråk inte är officiellt erkänt som ett språk. Peltonen ville därför veta om Danmark har för avsikt att bereda en lagstiftning om teckenspråk. Minister Manu Sareen sade sig inte vara medveten om problemet men underströk att man självfallet måste ha likställdhet på området. Han lovade sätta sig in i frågan. Sinuhe Wallinheimo (saml) ställde en fråga till den svenska ministern om planerna på att sänka svavelhalten i fartygsbränsle för fartyg på Östersjön till 0,1 procent räknat från början av 2015, vilket kommer att klämma hårt åt näringslivet. Wallinheimo uttalade en förhoppning om att Norden ska verka tillsammans för att förlänga övergångstiden. Sveriges samarbetsminister Ewa Björling poängterade att man vill införliva EU:s svaveldirektiv med nationell lagstiftning samordnat med övriga länder med hänsyn till konkurrensfaktorer. Silvia Modig (vänst) ville veta hur rekommendation nr 30/2010 om ett nordiskt initiativ till transaktionsskatt från sessionen 2010 på Island hade framskridit. Minister Alexander Stubb rapporterade om framstegen i EU. Eeva-Maria Maijala (cent) tog upp problemen med att bygga ett museum för skoltsamer på gränsen mellan Norge och Finland. Enligt Norges samarbetsminister Rigmor Aasrud är läget under kontroll trots beklagliga utmaningar. Delegationsordföranden Simo Rundgrens (cent) fråga gällde gruvindustrin i Nordkalottområdet, inte minst Kolari och Pajala. Rundgrens fråga till den svenska ministern gällde huruvida malmen från Pajala kommer att transporteras ut till världsmarknaden via Finland eller Norge och vilka effekter det kan få för tilltänkta banprojekt. Ewa Björlings svar var att de svenska, finska och norska infrastrukturministrarna ska dryfta frågan tillsammans. Programmet för Norges ordförandeskap 2012 Norge är ordförande i Nordiska ministerrådet Statsminister Jens Stoltenberg presenterade det norska ordförandeskapsprogrammet. Norge kommer att lägga fokus på utveckling av en bärkraftig välfärdsstat i ett nordiskt perspektiv. Programmet är uppbyggt kring tre huvudteman: arbete och bärkraftig välfärd, grön tillväxt, kunskap och innovation samt nordisk samhörighet. Ordförandelandet Norge tänker se på välfärdsstatens funktionsmetoder och hur det offentliga mer effektivt kan utföra sina uppgifter. Den nordiska välfärdsmodellen förutsätter öppenhet och grundläggande trygghet för medborgarna. Utvecklingen av den nordiska välfärden handlar om både värdeskapande och fördelning. Ordförandelandet kommer också att fokusera på ungdomen, säkra ett inkluderande och familjevänligt arbetsliv, förebygga avhopp från utbildning och tillförsäkra de unga en god övergång till arbetslivet. Ett fungerande välfärdssystem och en bärkraftig samhällsutveckling hänger också samman med grundläggande värden som jämlikhet. Norge vill att Norden fortsatt ska vara en föregångare när det gäller grön tillväxt, kunskap och innovation. Kulturfestivalen och rådets priser I samband med sessionen ordnades en nordisk kulturfestival, Ting, som huvudsakligen kretsade kring musik, film, litteratur, mat och scenkonst. Vid sessionens festliga kringevenemang överräcktes dessutom Nordiska rådets priser, som alla uppgår till ca euro. 19

20 De första nominerade för rådets litteraturpris togs ut 1961 och själva priset delades första gången ut Litteraturpriset firar sitt 50-årsjubileum från april 2011 till april Priset 2011 gick till den isländska författaren Gyrðir Elíasson för novellsamlingen Milli trjánna (Bland träden). Musikpriset gick till den svenska saxofonisten och kompositören Mats Gustafsson. Filmpriset togs av den svenska filmen Svinalängorna, som regisserats av Pernilla August. Hon stod också för manus tillsammans med Lolita Ray. Producenter var Helena Danielsson och Ralf Karlsson. Natur- och miljöpriset gick till Nordiska Scandic Hotels för främjande av hållbar turism. Pristagarna, bedömningskommittéernas motiveringar och övriga nominerade redovisas närmare på nordiska-rådet/nordiska-rådets-priser. 20

21 4 Presidiet och utskotten 4.1 Presidiet Presidiet sammanträdde sex gånger under året för att behandla bland annat en översyn av det nordiska samarbetet, de nordiska globaliseringsinsatserna, det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet, samarbetsbudgeten och det internationella samarbetet. De framställningar som presidiet godkänt och de rekommendationer som godkänts utifrån förslag som presidiet behandlat kan läsas i fulltext i bilaga 1. Utveckling av det nordiska samarbetet Nordiska rådets arbetsmetoder har redan i ett par år utsatts för kritik. Kritikerna pekar på att processerna är för långsamma och att det är svårt att få det nordiska samarbetet upptaget till debatt i de nationella parlamenten för att kunna ge samarbetet större synlighet. Detta har i sin tur gjort det svårare att se resultaten av det parlamentariska arbetet. Flera politiker har i själva verket efterlyst en politisering och reform av Nordiska rådet och samarbetet. Presidiet har bemött kritiken genom att tillsätta en ämbetsmannagrupp 2010 för att titta på hur arbetet i rådet ska kunna göras effektivare. I sin rapport föreslår arbetsgruppen ett flertal ändringar och en översyn av rådets arbetsordning. Utifrån arbetsgruppens rapport lade presidiet en rad politiska rekommendationer om hur rådets interna arbetsmetoder ska läggas om och ett förslag till ny arbetsordning. Vidare föreslog presidiet en översyn av samarbetet med Nordiska ministerrådet. Enligt presidiets förslag A 1538 ska det nordiska samarbetet ha politisk relevans. Debatterna ska vara politiskt aktuella och därför är det till exempel viktigt att det ordnas två årliga sessioner och att den ena av dem är en så kallad temasession. Det väsentliga är ändå att ministerrådet behandlar rådets förslag i snabbare takt. Ministerrådet uppmanas besvara rekommendationerna inom fyra månader och parterna att träffas regelbundet. Samtidigt uppmanar presidiet ministerrådet att se igenom sina arbetsrutiner, där framför allt användningen av ämbetsmannakommittéer och kravet på enstämmighet anses hämma de politiska framstegen. De interna arbetsrutinerna ska vara effektiva och snabba. Därför är det enligt presidiet väsentligt att Nordiska rådet i allt större utsträckning använder sig av talespersoner inom olika prioriterade områden. Men den nordiska politiken och de nordiska budskapen måste förankras bland befolkningen och det kräver i sin tur effektivare kommunikation och information. I reformen av det nordiska samarbetet ingår också att se över relationerna med omvärlden. Följaktligen vill presidiet framhålla betydelsen av EU och annat internationellt samarbete som är relevant för arbetet i Nordiska rådet. Det uppmanar medlemmarna i Nordiska rådet att använda sig av den service som parlamentens utsända medarbetare och de fasta EU-representationerna och ambassaderna kan tillhandahålla. På förslag av presidiet antog sessionen ett internt beslut nr 1 om nya arbetsformer och en ny arbetsordning för Nordiska rådet. Utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete Norges tidigare utrikes- och försvarsminister Thorvald Stoltenberg lämnade 2009 sin rapport om ett fördjupat utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete i Norden. Upp- 21

22 dragsgivare för rapporten var de nordiska utrikesministrarna, och den innehåller tretton konkreta förslag för hur det nordiska samarbetet kan stärkas. Förslagen gäller bland annat fredsbyggande, luftövervakning, havsövervakning, samhällssäkerhet och samarbete om utrikestjänsten. Den mest omtvistade punkten i rapporten gällde en nordisk solidaritetsförklaring. Den går ut på att de nordiska ländernas regeringar ska avge en förpliktande ömsesidig säkerhetspolitisk solidaritetsförklaring om sina avsikter att reagera om något nordiskt land blir utsatt för angrepp eller otillbörliga påtryckningar utifrån. Presidiet framhåller att det uttryckligen är rådets sak att sätta fart på uppföljningen av Stoltenbergrapporten. Fokus har framför allt legat på samhällsäkerhet. På sessionen 2010 antogs rekommendation nr 13 i frågan, där Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att påskynda ett stärkt nordiskt samarbete om samhällssäkerhet. Frågan aktualiserades på nytt i högsta grad efter terrorangreppen i Norge i juli. Uppföljningen av Stoltenbergrapporten fortsatte under verksamhetsåret och presidiet kunde konstatera att förslagen framskridit. Utrikesministrarna har konkretiserat förslagen i rapporten på de punkter som gäller säkra IT-nät och samarbete om de nordiska ländernas utrikesförvaltning. I april nådde de dessutom en samsyn om en gemensam nordisk solidaritetsförklaring om ömsesidigt bistånd vid katastrofer orsakade av naturen eller människan och vid IT- och terrorangrepp. Bland goda resultat av Arktissamarbetet kan man nämna en ny överenskommelse om sjöräddning i Arktis, som undertecknades på Arktiska rådets utrikesministermöte i maj. På Nordiska rådets session antogs dessutom rekommendation nr 18 om ökad sjöfartssäkerhet och miljöskydd i Arktis. De nordiska regeringarna rekommenderas bland annat att stärka det nordiska samarbetet om havsövervakning i Arktis och att etablera en nordisk maritim insatsenhet i Arktis bestående av element från de nordiska ländernas kustbevakning och räddningstjänst (se avsnittet om miljö- och naturresursutskottet). I anknytning till utrikes- och säkerhetspolitiken behandlade presidiet också ledamot Christina Gestrins (sv) och ledamot Johan Linanders medlemsförslag A 1508 om att göra Norden till en kärnvapenfri zon. Där föreslås att de nordiska ländernas regeringar ska lyfta upp frågan om Norden som en kärnvapenfri zon på agendan och agera tillsammans för att nå målet. I samband med behandlingen av ärendet hördes direktören för Utrikespolitiska institutet, Raimo Väyrynen. Han anser att Norden inte bör utropas till en kärnvapenfri zon eftersom inget nordiskt land har kärnvapen och inte ens kan tänkas utveckla sådana. Däremot kan man med fördel koncentrera sig på att reducera antalet taktiska vapen i Europa. Norden kan också arbeta för att påverka internationella konventioner om reducering av antalet kärnvapen i världen. Sessionen antog framställning nr 2 om förslaget där Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att arbeta för att reducera antalet taktiska vapen med kort bärvidd som lämpar sig för transport av kärnvapen eller för att avskaffa dem helt i Europa med närområden och att de arbetar för att minska antalet militära kärnvapentransporter via Arktis. Presidiet behandlade också rådets vänstersocialistiska gröna grupps medlemsförslag A 1500 om ett stärkt nordiskt fredsinstitut som kan åta sig internationell mäkling. Där föreslås bland annat att de nordiska ländernas regeringar ska ta in fredsarbete i uppföljningen av Stoltenbergrapporten och upprätta ett nordiskt freds- och mäklingsinstitut som ska ha ett nära samarbete med existerande fredsinstitut. Presidiet begärde utlåtande om förslaget av de nuvarande nordiska fredsinstituten. De institut som kom med ett yttrande hade mycket olika åsikter. Inte heller presidiet var enhälligt i sin syn på den nordiska nyttan av ett närmare samarbete. Följaktligen antog presidiet rekommendation nr 3 utifrån förslaget. Där uppmanas Nordiska ministerrådet att ordna ett nordiskt forum för att stärka det gemensamma nordiska nätverket för fred och mäkling. Samarbetet ska främst involvera de nuvarande fredsinstituten och olika organisationer och politiker. 22

23 Globaliseringsarbetet Presidiet har hårdbevakat globaliseringsarbetet, som blivit en central punkt på den nordiska agendan och som Nordiska rådet aktivt drivit på. Globaliseringsarbetet fick sin början på statsministermötet i Punkaharju Mötet utmynnade i det så kallade globaliseringsinitiativet, som kan ses som en ny nordisk satsning inför globala utmaningar. Syftet är att ta fram en nordisk modell, förbättra konkurrenskraften och profilera och presentera Norden som en föregångare. Ministerrådet har sedan 2008 startat över 20 konkreta projekt för att nå målen med globaliseringsinitiativet. För tillfället pågår 16 projekt. Flaggskeppet är toppforskningsinitiativet om klimat, energi och miljö (TFI) som startade 2009 och som är den största gemensamma satsningen någonsin i Norden. Initiativet har resulterat i 27 delprojekt till ett sammanlagt värde av 700 miljoner NKK och tio temanätverk som involverat över hundra universitet, institutioner, myndigheter och företag i Norden. Näringslivet deltar i programmet på alla nivåer och enskilda företag är med i alla delprogram. De övriga projekten inom globaliseringsinitiativet fokuserar på escience, högre utbildning, energi och transport, en samordnad elmarknad, klimatvänligt byggande, hälsa och välfärd samt kultur och kreativitet. Statsministrarna tillsatte 2010 en arbetsgrupp (task force) för grön tillväxt för att formulera rekommendationer utifrån initiativen till nordiska samarbetsområden och grön tillväxt. I gruppens rapport ingår åtta förslag till sektorer som lämpar sig särskilt väl för nordiskt samarbete och som främjar grön tillväxt. Rapporten debatterades vid globaliseringsforumet i Köpenhamn i oktober. Det var det fjärde forumet i raden, med temat Norden ledande i grön tillväxt. Efter forumet kom statsministrarna överens om att Norden ska satsa på samarbete och utveckling i följande sektorer: testcenter för gröna lösningar, utbildning och forskning för grön tillväxt, förbrukningsflexibilitet på den nordiska elmarknaden, gröna tekniska normer och standarder, grön offentlig upphandling, teknik och metoder för avfallshantering, integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet och finansiering av gröna investeringar och företag. Begreppet globalisering täcker in högst olika frågor och därför har rådet försökt konkretisera temat i sin egen globaliseringsstrategi genom att identifiera fem insatsområden i globaliseringsarbetet: välfärd, migration, integration, arbetsmarknadsfrågor och mångfald, innovation och forskning, förnybar energi samt företagsamhet och innovation i utbildningen. Sammanlagt 76 procent av globaliseringspengarna i budgeten för 2011 gick till de här insatsområdena. Rådet hoppas på en större andel för att arbetet inte ska bli för splittrat. Gränshinder Presidiet följde precis som under tidigare år upp det nordiska gränshinderssamarbetet. Allmänt taget kan man säga att gränshinder i Norden har undanröjts effektivare efter det att gränshindersforum kom till. Forumet arbetar för tillfället med omkring 40 konkreta gränshinder. Till en början brukade forumet skicka officiella skrivelser till ministerier och myndigheter, men numera ordnas det allt oftare rundabordsdiskussioner och möten som ansvariga myndigheter och ministerier kallas till. Samarbetet har intensifierats för att förhindra att nya gränshinder uppkommer när EU-direktiv sätts i kraft och nationell lagstiftning utarbetas. På initiativ av Finland togs gränshinder under Finlands ordförandeskap i ministerrådet upp på agendan i flera ämbetsmannakommittéer och ministerråd, och under en period som omspände november 2010 till september 2011 undanröjdes totalt 13 gränshinder. Gränshinderssamarbetet nämns också i Finlands nya regeringsprogram: När regeringen fortsätter och fördjupar det gränshinderssamarbete mellan de nordiska länderna som främjar rörlighet och umgänge fäster den särskild uppmärksamhet vid sådana problem som drabbar enskilda medborgare och som beror på en bristfällig samordning, såsom motstridiga pensions- och socialpolitiska avgöranden. På initiativ av arbetsmarknadsministrarna har ämbetsmannakommittén för arbets- 23