Beskrivning av problem i pannans olika delar som har en koppling till avlagringar

Transkript

1 Beskrivning av problem i pannans olika delar som har en koppling till avlagringar Eldstadens väggar. Avlagringar på väggarna växer till. Dels avskärmas nyttig kylyta varvid temperaturen höjs. Då kan miljödata försämras (ev. NOx). Likaså blir temperaturen högre i efterföljande ytor. Detta kan då ge ökade problem med igensättningar och korrosion. En annan risk i eldstaden är att avlagringar växer till och att stora klumpar faller ned i bädden om det är en panna med fluidiserad bädd. Då störs fluidiseringen och det finns sintringsrisk. Dessa klumpar kan också förorsaka stopp i bäddutmatningen. Efterföljande tomma stråk efter eldstad eller efter cykloner i en CFB panna. Problemen är liknande de i eldstaden. Temperaturen till efterföljande ytor blir högre. Likaså kan stora avlagringar falla ned och fastna i utmatningen. I båda dessa ytor kan omgivande väggar vara rena tubväggar eller väggar infordrade med murverk. Murverk kan finnas där för att höja temperaturen tex för att klara temperaturkravet 850 grader 2 sek. Murverket kan också kommit till för att skydda tubytan från erosion och korrosion. I detta fall väljer man oftast en tunn värmeledande murning utförd med kiselkarbidmassa. Där kan ställa sig frågan vilken yta som lättast släpper avlagringar. En uppgift i litteraturen säger att kiselkarbidytan kan släppa avlagringar om temperaturen varierar. Det är då den annorlunda värmeutvidgningskoefficienten mellan kiselkarbiden och påslagsmaterialet som skulle inverka. Intressant också om murverk kan göras glattare med viss impregnering. Överhettarslingor Kanske kan det finnas sätt att minska påslag på dessa ytor med lämpligt val av skydd, metallsprutning eller till och med en värmetålig färg. Minskad insats vid sotning av ytorna. Se även Värmeforsk rapporten 1034 Inerta tubytbeläggningar som metod att minska påslagens vidhäftning på överhettare Konvektionsslingor Temperaturen är här lägre än för överhettare. Det gör det lättare för t.ex. metallsprutning att sitta kvar utan att flagna. Likaså lättare att hitta värmetåliga färger om detta skulle vara en väg att gå för att få glattare ytor. Luftförvärmarytor och ekonomiserytor Allteftersom gastemperaturen blir lägre så blir påslagsbekymren mindre. Dock finns problem även med dessa kallare ytor i pannor som eldar avfall och avfallsliknande bränslen. I dessa fall kan det vara intressant att se på möjligheten att använda teflonliknande beläggningar. Speciellt om yttemperaturen håller sig under ca 250 grader. Det finns exempel på användning av glasrör i luftförvärmare. Om temperaturen är ännu lägre har även plaströr används i värmeväxlare.

2 Intressanta artiklar: Bilaga 1. Damphey Company, Inc. Protective Coatings. Thurmalox. Bilaga 2. Nanoteknik ger ytbehandlare nya vägar Ytforum Vad har hänt på detta område sedan som kan ha användning i pannor? Bilaga 3. Häuser&Co.GmbH Die optimale Lösung fur glatte, saubere Kesselwände: Plasmaspritzen mit nonokristalliner Deckschicht. Bilaga 4. Glatta ytor sparar energi. Energimagasinet 4/08 I denna artikel om företaget Applied Nano Surfaces står att denna lågfriktionsmetod även kan användas i andra sammanhang exempelvis för glidlager,generatorer och turbiner mm. Bilaga 5. Nanocomp Powerplant är en produkt som skall motverka påslag i pannor. Skall förnyas då och då. Beskrivet i VGB PowerTech 9/2006. Hur det gått? Erfarenheter? Info från deras hemsida. Intressant också att veta vilka krafter som binder påslaget mot underlaget. Jag har för mig att bland annant har Skrifvars från Åbo Akademi skrivit en del. Principiellt kan man få en glattare tub på olika sätt. 1. Behandla tubytan så att grundmaterialet blir slätare. 2. Lägga på ett lager som klarar en längre tid utan att nötas ned. Exempelvis med: Metallsprutning Påsvetsning Galvaniskt pålagt (t.ex. Ni) Emaljering Teflonliknande (kallare yta) Tunna nanoskikt 3. Lägga på ett lager som måste förnyas då och då. Färgliknande ämne (t.ex. Nanocomp)

3 Bilaga 1. Info från

4 Bilaga 2. Info från YTFORUM

5 Bilaga 3.

6 Bilaga 4

7 Info från Energimagasiinet 4/08 Bilaga 5

8 Info från nanovation.com