Den ekande värdegrunden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den ekande värdegrunden"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Den ekande värdegrunden En uppsats om den filosofiska förankringen hos värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan 2011 The echoing basic values An essay about the philosophy behind the basic values as described in the Curriculum for the upper secondary school 2011 Samuel Ölund Lärarexamen 300 hp Svenska och Filosofi Examinator: Elisabeth Söderqvist Handledare: Haukur Viggoson

2 1

3 Sammanfattning Läroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska värden vilka skolan förväntas förmedla och fostra efter. Dessa värden är människans egenvärde, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, och solidaritet mellan människor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats på vilka sätt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa värden. Jag argumenterar att värdegrunden, som formulerad i läroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrån en filosofisk analys inte är koherent. Jag diskuterar vidare vad detta får för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslår ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt till arbetet med värdegrunden. Ett förhållningssätt som även kan argumenteras för utifrån ett perspektiv på skolan som en del av postmoderniteten. 2

4 3

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Den fostrande skolan Det postmoderna samhället Syfte Relevans Övrig forskning Material och avgränsning Den normativa etiken Metaetiken Metod Värden Common sense Varje människas egenvärde och människor lika värde Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integritet Jämställdhet mellan kvinnor och män Solidaritet mellan människor Diskussion Läroplanens filosofiska mångfald Läroplanens motstridighet Lärarens förhållningssätt Referenser

6 5

7 1. Inledning Läroplanen för gymnasieskolan 2011 inleds med en kungörelse av Skolans värdegrund och uppgifter. Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. (Skolverket 2011b, s. 5). Läroplanen uttrycker ett moraliskt ansvar. Skolan ska hjälpa eleverna att tillägna sig de kunskaper de behöver för att fungera väl i samhället, samt fostra dem att omfatta de värden på vilka skolväsendet och samhället vilar - de demokratiska värdena. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. (Skolverket 2011b, s. 5) Det är dessa värden som den här uppsatsen intresserar sig för. För vad innebär det egentligen att människolivet är okränkbart och varför har människor ett egenvärde? Jag vill med dessa frågor lyfta några av de svårigheter alla som verkar inom skolan kan ställas inför. Hur kan lärare och andra förhålla sig till frågor riktade mot värdegrunden? Detta är vad jag vidare kommer att diskutera i denna uppsats. Inledningsvis vill jag ge en bakgrund till den värdegrundsfostrande skolan och det postmoderna samhället, för att sedan gå vidare med att titta närmare på de värden läroplanen explicit uttrycker. 1.1 Den fostrande skolan En person som har haft stort inflytande på den moderna skolan, både vad gäller synen på kunskap och den sociala fostran, är filosofen och forskaren John Dewey. I sitt mest kända utbildningsfilosofiska arbete Demokrati och utbildning (1997) formulerar han teorier kring skola, demokrati och utbildning som delar i den pragmatiska filosofin. Dewey menade, till skillnad från många klassiska filosofiska traditioner, att kunskap inte behöver definieras på ett abstrakt eller absolut sätt. Han ville istället lägga vikt vid att kunskap är något socialt; det är det som händer när man kommunicerar, skapar och utför saker; att 6

8 kunskap inte går att skilja från situationen eller människorna i den. Han skriver: Utbildning handlar inte om att tala om saker eller att få saker berättade för sig utan det är en aktiv och konstruktiv process (s. 75). Utbildning handlar således inte om att kunskap förmedlas från någon till någon annan i ett linjärt skeende, utan om kommunikation i ett givande och tagande, i delaktighet. Detta förutsätter emellertid en specifik typ av miljö. Dewey menade att denna miljö är det demokratiska samhället. En demokrati är mer än en styrelseform, den är i första hand en form av liv i förening med andra, av gemensam delad erfarenhet. Det vidgade utrymmet för de alltfler individer som delar ett intresse, så att var och en måste referera sin egen handling till andras och granska andras handlingar för att få mening och vägledning för sina egna (s. 127). Deweys teorier gällande utbildning omfattar hela skolan och inte endast själva synen på kunskap och lärande. I Demokrati och utbildning betonar Dewey även den sociala miljöns påverkan på en individs utveckling och lyfter fram skolan som ett exempel på en miljö som uttryckligen utformas för att påverka sina medlemmars mentala och moraliska dispositioner (s. 54). Han tänker sig skolan som en institution som verkar som, i och för det demokratiska samhället, där människor utvecklas och formas i kommunikation. Tankar som haft stort inflytande på skolans utveckling. Vi kan se detta i läroplansformuleringar som till exempel: Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället (Skolverket 2011b, s. 6). 1.2 Det postmoderna samhället Vid en diskussion av skolans värdegrund kan det även vara av intresse att titta närmare på det sammanhang värdegrunden riktar sig till. Två begrepp som hör till detta område är det moderna och det postmoderna. Exakt hur dessa begrepp skall definieras är omdiskuterat och det är dessutom svårt att säga var någonstans dagens samhälle befinner sig i denna teoretisering. Relevant är emellertid den analys som försöker visa hur våra moderna föreställningar om objektiva sanningar, en allomfattande gemenskap genom enhetliga normer och vetenskapstro byts ut mot mer postmoderna uppfattningar om subjektiva sanningar, en starkare individualism och idéer om föränderlighet. Kenneth Orlenius skriver i Värdegrunden Finns den? hur skolan idag, från att fostra elever med 7

9 riktning mot religion och moral, nu riktar fostransuppdraget mot demokrati och samhälle (2010, s. 89). Denna analys stärks av de formuleringar läroplanen för gymnasieskolan gör om värdegrunden där värden som individens egenvärde, frihet, integritet, självständighet och kritiska tänkande står att finna. I det postmoderna samhället är det individen själv som skapar sin moral (Orlenius 2010, s. 90). Den stora utmaningen för lärare och andra som arbetar inom skolan blir därför att förena idén om en starkare individualism med en idé om samhället och gemensamma värden. 8

10 2. Syfte Syftet med denna uppsats är att göra en inledande filosofisk analys av de explicit utskrivna värden som läroplanen för gymnasieskolan 2011 formulerar. Dessa värden är: Varje människas egenvärde Alla människors lika värde Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integritet Jämställdhet mellan män och kvinnor Solidaritet mellan människor (Skolverket 2011b, s. 5) Genom att tolka dessa värdebegrepp och undersöka vilka moraliska skäl vi har för att omfatta dessa värden vill jag belysa hur svårt det kan vara att som verksam inom skolan besvara kritiska och reflekterande frågor som riktas mot värdegrunden. Vidare vill jag ge ett förslag på ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt i arbetet med värdegrunden. 2.1 Relevans Värdegrunden är något alla lärare och andra som är verksamma inom skolan berörs av. Som blivande lärare i filosofi är det mycket intressant för mig att göra en tydligare filosofisk analys av värdegrunden, men en sådan analys kan även vara intressant för andra som inte har reflekterat över värdegrunden på detta sätt. Jag hoppas att en närmare analys av värdegrunden kan visa på vikten av moralfilosofisk medvetenhet inom skolvärlden och peka mot nya sätt att arbeta med värdegrunden med eleverna. Det står explicit i läroplanen att eleverna ska kunna göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (Skolverket 2011b, s. 11). Hur ska skolan nå detta mål utan att själv göra samma medvetna ställningstagande? 9

11 3. Övrig forskning Demokrati och utbildning är ett område som alltid är relevant och omskrivet. Mycket av litteraturen behandlar dock frågan hur utbildning bör vara utformad eller analyserar olika sidor av begreppet demokrati i förhållande till samhället, medborgaren och skolan. Ett exempel är John Deweys Demokrati och utbildning till vilken jag i inledningen refererat. Det finns även en hel del skrivet om värdegrunden, så som den formuleras i läroplanen. Här ligger emellertid mest fokus på, åtminstone i skolverkets publikationer, hur skolor tillämpar eller bör tillämpa värdegrunden. Det är svårare att hitta litteratur som på ett förutsättningslöst sätt diskuterar innehållet i värdegrunden. Ett exempel på sådan litteratur är dock Kenneth Orlenius Värdegrunden Finns den?. Detta är en bok som kommit till stor nytta i detta arbete. 3.1 Material och avgränsning I centrum för uppsatsen står Läroplanen för gymnasieskolan 2011, där värdegrunden är formulerad. Läroplanen är ett styrdokument som syftar till att tala om vad skolans arbete skall innehålla och den lägger därför inte fokus på att motivera varför detta är viktigt. I mina orienterade analyser av värdebegreppen har jag därför använt mig av relevant filosofisk litteratur. Jag har här fått göra en tydlig avgränsning eftersom det i en uppsats av den här omfattningen inte finns möjlighet att gå djupare in på de teoretiska diskussioner som förts på dessa olika områden. Den litteratur jag använt mig av är först och främst kurslitteratur i normativ etik och politisk filosofi, samt artiklar med tydlig anknytning till uppsatsen. Relevant för denna avgränsning är valet att använda teorier som haft stort inflytande på vårt etiska tänkande och som kan förstås utan omfattande förklaring. 3.2 Den normativa etiken Jag kommer i min analys att använda mig av olika filosofiska begrepp. Till dessa hör den normativa etiken. Den normativa etiken vill svara på frågan vad som är moraliskt riktigt och redogör för hur olika moralteorier argumenterar kring detta. I denna uppsats kommer jag att sätta värdegrundens olika värden i några av dessa moralteoretiska sammanhang. Jag väljer därför att orientera bland några av dessa för att underlätta den fortsatta 10

12 diskussionen. De definitioner som följer är i huvudsak hämtade ur Torbjörn Tännsjös Grundbok i normativ etik (2012). Jag börjar med utilitarismen. Utilitarismen säger att den handling är rätt som leder till störst lycka för de som är berörda av handlingen. Att en handling är rätt behöver dock inte innebär att den måste utföras, det vill säga, att handlingen är en plikt. Det är snarare tvärtom, är det orätt att inte utföra en handling, är den en plikt att utföra. Torbjörn Tännsjö formulerar utilitarismen på följande sätt: En handling är rätt om och endast om det inte finns något alternativ till den som skulle ge upphov till bättre konsekvenser. Vi har handlat rätt i en situation om det i situationen inte fanns något annat vi kunde ha gjort, som hade medfört bättre konsekvenser. Och det var det att den inte hade något alternativ med bättre konsekvenser som gjorde vår handling rätt (Tännsjö 2012, s. 31). Utilitarismen handlar således om konsekvenser och svarar bra mot hur vi ofta resonerar då vi tar beslut om moraliska handlingar. En fråga som omedelbart dyker upp är emellertid vilka konsekvenser vi bör strävar efter. Här skiljer sig utilitaristerna åt. När teorin först utformades såg man lycka eller välbefinnande som ett självändamål. Den rätta handlingen var därför den som genererade mest lycka i någon objektiv bemärkelse. Detta har dock ifrågasatts av andra som menat att välbefinnande inte är det högsta att sträva efter. En teori säger istället att det är människors preferenser som är viktiga; den handling är rätt som gör att flest människor kan möta sina preferenser. En annan teori menar att det är människans utveckling och möjligheter som är mest värdefullt. Detta innebär att den handling är rätt som ger flest människor möjlighet att utvecklas och ta del av det goda i livet. Ett etiskt förhållningssätt som tydligt skiljer sig från utilitarismen är pliktetiken. Utilitarismen tittar på vilka konsekvenser en handling får för att avgöra huruvida den är moraliskt riktigt eller inte. Pliktetiken säger istället att vissa typer av handlingar alltid är moraliskt riktiga eller oriktiga. Ett exempel på en sådan ståndpunkt skulle kunna vara att det alltid är moraliskt förkastligt att ljuga. Varför vissa handlingar är fundamental riktiga eller oriktiga kan man argumentera för på olika sätt. Ett förr vanligt sätt att argumentera förs på religiösa eller andliga grunder, det vill säga, en handling är en plikt eftersom Gud har bestämt att det är så. Rättighetsetiken utgår från tanken att det finns handlingar som riktiga och oriktiga, men inte i egenskap av sig själva, utan i egenskap av att de kränker en annan människas 11

13 rättigheter. Med rättigheter menas här framförallt varje människas rätt till sitt eget liv, en tanke som fångas upp och försvaras av liberala tänkare som bland annat Robert Nozick. Torbjörn Tännsjö beskriver rättighetsläran. Grunden för rättighetsläran är att varje moralisk agent äger sig själv. Det innebär att hon får göra vad hon vill med sig själv (sin kropp och sina talanger). Det ger henne också ett absolut skydd mot andra, som inte får angripa, döda eller skada henne. Då rättigheterna är negativa, då de inte bjuder att vi ska hjälpa varandra då vi är i nöd, kommer de aldrig i konflikt (Tännsjö 2012, s. 98). Vi kan här se att denna syn på rättigheter skiljer sig från till exempel de mänskliga rättigheter som officiellt formulerats. De mänskliga rättigheterna innehåller flera positiva rättigheter, det vill säga, rättigheter som påbjuder att vi gör saker för andra. I sin starkaste tolkning kräver emellertid rättighetsetiken ingenting av människan förutom att hon inte får skada andra. Slutligen vill jag kommentera dygdetiken. Dygdetiken skiljer sig från hittills kommenterade moralfilosofier i det att den till skillnad från dessa inte först av allt frågar vilken handling, i en given situation, som är normativt rätt eller fel och varför. Dygdetiken frågar istället vilken människa man bör vara. Vilka egenskaper och vilka handlingar bör en människa sträva efter? Dessa egenskaper eller förhållningssätt kan kallas för dygder och handlar enkelt om hur vi bör vara som människor. Om en handling är moraliskt riktig eller inte beror därför inom dygdetiken på huruvida den handlingen är en förlängning av en dygdig människas egenskaper. Det vill säga, är en handling i linje med dygden kan den sägas vara moraliskt riktigt, och motsatt, är en handling oförenlig med dygden är den oriktig (Tännsjö 2012, ss ). 3.3 Metaetiken Ett begrepp som också kommer att beröras är metaetiken. Metaetiken skiljer sig från den normativa etiken i detta att den inte vill svara på vad som är värdefullt; metaetiken frågar sig istället vad det innebär att något är värdefullt. Vad säger våra värdeuttryck? Är det ord för abstrakta egenskaper hos olika sakförhållanden eller är det helt enkelt bara emotioner riktade mot olika saker? Delar av denna diskussion har kommit att vara intressant för denna uppsats och jag kommer framförallt att kommentera två metaetiska 12

14 teorier som kan vara till hjälp i diskussionen kring värdegrunden. Dessa två teorier är idén om den ideala observatören och misstagsteorin. Teorin om den ideala observatören utgår från en hypotes där man föreställer sig en människa med vissa bestämda ideala egenskaper. Det vill säga, egenskaper som för moralen har relevans. Vilka egenskaper den ideala observatören bör ha är omdebatterat, men tanken är i alla fall att man ställer denna observatör inför olika moraliska valsituationer. Denna persons reaktioner i dessa situationer har sedan etisk utslagsröst. Det vill säga, om den ideala observatören skulle uppfatta en handling som moraliskt riktig i en specifik situation, är den handlingen moraliskt riktig. Ett alternativt sätt att se på moral kallas för misstagsteorin (eng. error-theory) och har på senare år fått ett allt större genomslag, säkerligen mycket på grund av att den verkar svara mot många av postmodernismen tankar om en icke-moral. Misstagsteorin är en antirealistisk moralteori och i detta inkluderas moralteorier som säger att moralen i någon bemärkelse inte existerar; den är inte reell. Misstagsteorin säger att människor, när de uttalar sig i moraliska frågor, uttalar sig om icke-definierbara värdeegenskaper. Det vill säga, att när vi talar om värden, om rätt och fel, så talar vi om dessa värden som om de faktiskt existerade på ett objektivt sätt. Det misstagsteoretikern sedan säger är att dessa värden inte existerar; att vi begår ett allvarligt misstag när vi använder våra värdeuttryck (Joyce 2009). 13

15 4. Metod Jag har i denna uppsats ett filosofiskt förhållningssätt till formuleringarna i värdegrunden för gymnasieskolan. Jag vill genom begreppsanalys visa på de olika värdenas olika tänkbara tolkningar och vidare fråga vilka normativa skäl vi har för att omfatta respektive värde. Jag kommer vid analysen av läroplanens explicit formulerade värden att utgå från två konkreta frågor: 1. Vad innebär begreppet? 2. Vilka olika moraliska skäl har vi för att omfatta värdet? Övriga frågor och observationer som dyker upp under begreppsanalysen kommer förstås också att beröras. Avsnitt 5 innehåller begreppsanalysen av läroplanens explicit formulerade värden. Uppsatsen avslutas sedan i avsnitt 6 med en diskussion kring lärarens förhållningssätt till dessa värden utifrån begreppsanalysen och andra tankar som dykt upp i samband med denna. 14

16 5. Värden I skolvärlden, och även i andra sammanhang, talar man gärna om att arbetet utgår från en gemensam värdegrund. Men vad är egentligen en värdegrund? Och varför ska vi formulera en sådan? Pia Nykänen skriver i artikeln Fast för att inte förflyktigas om värdegrunden och ger som förslag att det är en uppsättning normer, värderingar, dygder och/eller målsättningar som någon eller några håller för att vara grundläggande (i någon mening) (2010, s. 20). För att motivera formuleringen av en värdegrund ger Nykänen två olika typer av ansatser som skäl. Den första kallar hon för den symboliska ansatsen och här motiveras värdegrunden utifrån en uppfattning om värden som något som behöver komma till uttryck (s. 21). Det vill säga, värdena formuleras inte i någon originell bemärkelse, utan de existerar redan, och görs synliga hos värdegrunden. Den andra ansatsen kallar Nykänen för den pragmatiska ansatsen och här motiveras värdegrunden utifrån de praktiska effekter som den kan förväntas ha. Det innebär till exempel att det i vissa situationer kan vara bättre att inte formulera en värdegrund. För att bestämma exakt vilka värden som ska ingå i en värdegrund kan man resonera på flera olika sätt. Man kan till exempel titta på lagstiftningen och hämta värden därifrån eller så skulle man kunna titta på andra konventioner i vårt samhälle som religiösa eller traditionella konventioner. Ett alternativ är också att titta på normativa moralteorier för att djupare analysera och senare argumentera för innehållet i värdegrunden (Nykänen 2010, s. 21). Det finns givetvis problem med alla dessa sätt att resonera. Hur kan vi till exempel titta på lagen för att bestämma moralen, när det ofta är så att moralen används som argument för att bestämma lagstiftningen? Och hur kan vi formulera en värdegrund efter konventioner i vårt samhälle när det finns många gamla konventioner som vi inte längre upplever som moraliskt riktiga? Och vilken teori i normativ etik skulle vi välja? Trots svårbesvarade frågor som dessa verkar vi inte tveka inför att formulera värdegrunder i många olika sammanhang och däribland i skolvärlden. Att skolan har, förutom det mer kunskapsinriktade uppdraget, ett uppdrag att forma goda samhällsmedborgare, är idag tämligen okontroversiellt och det finns i Sverige en bred uppslutning kring de flesta av värdena i värdegrunden skriver Hanna Kjellgren i boken Skolan som politisk organisation (Pierre red. 2007, s. 121). I läroplanen står det även att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Skolverket 2011b, s. 5). Det vill säga, värdegrunden ska spegla de värderingar som samhället i stort 15

17 har som grund. Det går emellertid att titta närmare på partikulära värden och argumentera för att de inte är helt oproblematiska. I uppsatsen Den ideologiska styrningen av gymnasieskolan beskriver Amanda Anmer och Hermann Wetterlund hur man kan ana att vissa värdeformuleringar tillkommit under en viss regering och att andra tillkommit under en annan (2011, s.). Hur ska vi tolka detta? Är värdegrunden ideologiskt styrd? Denna och liknande analyser visar att även om värdegrunden är något som de flesta skulle kunna ställa sig bakom, verkar det ändå finnas viss otydlighet både vad gäller hur man motiverar de olika värdena samt hur man ska tolka dem. En aspekt som blir extra intressant eftersom läroplanens explicit uttryckta värden har ett universellt drag. Bernt Gustavsson skriver i Utbildningens förändrade villkor om det universella som något som talar för alla, det gemensamma för hela mänskligheten och för helheten (2009, s. 164). Människans egenvärde, de mänskliga rättigheterna och individens frihet är värden som alla kan ses som universella värden som sträcker över hela världen och varje människa. Varför har de moralisk relevans för hela mänskligheten? Det verkar märkligt att inte kunna ge skäl för detta. Göran Linde diskuterar samma sak i sin läroplansteoretiska bok Det ska ni veta! från I en studie har han låtit 105 lärarstudenter granska den senaste värdegrundstexten. En intressant sak som lyfts fram är det positiva med att de värderingar som skolan vilar på erkänns och görs explicita (s. 141). Det vill säga, att om värderingarna är menade att vara allmänt omfattade är det också bra att de är vidöppna för kritisk granskning. 5.1 Common sense Att förutsättningslöst fråga vad det innebär att varje människa har ett egenvärde och i sådant fall varför är kanske oftast något som bara filosofer gör. När man diskuterar innehållet värdegrunden som formuleras i skolans läroplaner är det kanske problematiken som uppstår då en person som arbetar i skolan inte håller med om vissa specifika värderingar som lyfts. Det är sällan någon ställer direkt kritiska eller förutsättningslösa frågor riktade mot värdegrunden. I analysen som följer vill jag ställa sådana frågor i kontrast till, vad man brukar kalla för, common sense-tolkningar av värdebegreppen. Det vill säga, tolkningar av värdebegreppen som utgår från allmänna vardagliga uppfattningar om vad något betyder. Vi tycks till exempel vara någorlunda överens om vad det är att ha ett egenvärde, men jag vill här visa att det inte behöver vara så enkelt. För att ha något att jämföra med kommer jag därför i den löpande diskussionen att göra common sense- 16

18 analyser av de sex värden som läroplanen explicit formulerar. Det kan vara så att du som läser detta inte håller med om dessa tolkningar. Det kan vara för att mina tolkningar inte är rimliga, men det skulle också kunna visa på begreppens otydlighet. Mot dessa tolkningar vill jag vidare ställa en inledande filosofisk analys av de sex värden som läroplanen för gymnasieskolan explicit formulerar. 5.2 Varje människas egenvärde och människor lika värde Föreställningen om människans egenvärde, hennes like och unika värde, utgör både etikens och juridikens hörnsten, skriver Kenneth Orlenius i Värdegrunden Finns den? (2010, s. 209). Som vi kommer att se är det utifrån denna grundprincip vi kan ge skäl för de övriga värden som utgör läroplanens värdegrund. Människolivets okränkbarhet, solidaritet, jämställdhet och frihet grundar sig alla på en föreställning om individens lika och unika värde. Men vad innebär det egentligen att människan har ett egenvärde? Vilka moraliska skäl har vi för att acceptera denna föreställning? Jag vill börja med att försöka svara på den först ställda frågan. En common sense-tolkning av begreppet egenvärde skulle kunna sägas vara att något är värdefullt i egenskap av sig själv. Det fungerar inte som ett verktyg till ett mål som är eftersträvansvärt utan är värdefullt oberoende av andra faktorer. Att säga att varje människa har ett egenvärde blir därför inte mer komplicerat än att säga att det finns något hos varje människa som gör att hen har ett egenvärde. En aspekt av detta värde är också att det är lika stort för varje människa. Något som läroplanen också specifikt uttrycker. Att varje människa har ett värde och att detta värde är lika stort i förhållande till andra människors innebär att vi kan göra normativa antaganden om hur vi bör behandla andra människor I en filosofisk analys av det mänskliga egenvärdet formulerar Roger Fjellström i artikeln Varför människor har lika värde sex olika principer som människovärdet kan sägas innehålla: M1. Mänskligt liv har egenvärde M2. Endast mänskligt liv har egenvärde M3. Mänskliga individer har egenvärde M4. Alla människor har egenvärde M5. Alla människor har lika egenvärde 17

19 M6. Det egenvärde som mänskligt liv/människor har är absolut/okränkbart (s. 2) Dessa sex principer kan i sin tur sedan sägas vara av tre olika slag. M1 och M2 berör människan som art och ställer människan i kontrast till andra existenser. M3, M4 och M5 utgår mer från något slags gemensam nämnare hos alla människor. Och M6 fastställer det mänskliga egenvärdets status som etikens själva kärna. Dessa principer kan vi tolka som formulerade i läroplanen. Vi har varje människas egenvärde (M1, M2), varje människas lika värde (M3, M4, M5) samt människolivets okränkbarhet (M6). Det verkar som om man i läroplanen velat få med alla aspekter av det mänskliga värdet. Det är också tydligt att dessa tre aspekter av människovärdet är tätt sammanlänkade och relevanta hos det grundläggande värde som läroplanen formulerar. Själva värdebegreppet kan förstås på lite olika sätt. Fjellström gör skillnad på tre olika typer av värden: målvärden, instrumentella värden och inneboende värden. Med målvärden menas de värden som representeras av de livskvalitéer en individ kan eller bör eftersträva, samt vilka hen faktiskt har. Med instrumentella värden menas värden som beror på det man vill uppnå. En sked har till exempel ett instrumentellt värde för den som ska äta soppa, men det är själva soppan och välbefinnandet som kanske följer efter att ha ätit den som har det verkliga värdet. Med inneboende värden menas värden som är oberoende av andra faktorer. De är värden vi inte kan fylla eller stärka. Av dessa typer av värden tycks det mänskliga värdet närmast likna tanken om ett inneboende värde. Det är ett värde som inte beror på andra faktorer än att någon är människa. Vilka skäl har vi då för omfatta människans egenvärde och varför är alla människor lika värda? Som Kenneth Orlenius skriver utgör detta värde grunden för både etiken och juridiken och kan därför inte argumenteras för på samma sätt som det går att göra i andra normativa frågor. När det kommer till den normativa etiken kan vi emellertid se efter hos vilka teorier föreställningen om människans egenvärde har en viktig funktion. Vi kan börja med att titta på utilitarismen som haft visst inflytande över hur vi tenderar att argumentera i normativa frågor. Utilitarismen säger att den handling är rätt som leder till störst lycka. Många moralfilosofer med en utilitaristisk grundsyn skulle säga att säga att föreställningen att människor har inneboende värde är en myt, en myt av snarast religiöst slag (Fjellström, s. 7). Mänskligt liv kommer här att handla mer om de kvalitéer 18

20 som det innehåller. Det vill säga, det mänskliga egenvärdet kan mätas i termer av målvärden. En sådan syn är emellertid inte förenlig med läroplanens värdeformuleringar eller med en filosofisk analys av människovärdet, eftersom människor i en sådan tolkning kan ges olika värde; människors liv innehåller uppenbarligen olika mängd livskvalitéer. Inte heller dygdetiken verkar utgå från en föreställning om människovärdet. Här värderas istället specifika eftersträvansvärda egenskaper hos människor och det är dessa som styr vilka handlingar som är riktiga. Mer i linje med egenvärdet som ett inneboende värde är istället pliktetiken och rättighetsetiken. Dessa teorier verkar vara förenliga med idén om ett inneboende värde. Enligt pliktetiken är vissa typer av handlingar alltid rätt eller fel. Ett exempel på en sådan plikt skulle kunna vara att det är fel att döda, en plikt som skulle kunna motiveras utifrån föreställningen att människovärdet är unikt och okränkbart. Det går givetvis att finna exempel på plikter som inte relateras till denna föreställning. Hur motiverar man till exempel att det alltid är fel att ljuga utifrån denna grund? Rättighetsetiken svarar ännu tydligare mot föreställningen om det mänskliga egenvärdet. Teorin utgår från människans rätt till sig själv, en tanke som verkar förutsätta ett mänskligt egenvärde. Ett problem för rättighetsetiken är emellertid att den, i en stark tolkning, inte leder till andra moraliska påbud annat än att individen inte får skada andra. Det mänskliga egenvärdet i läroplanen och samhällets tolkning verkar innebära något som för andra är värt att bevaras. Det kan därför argumenteras att rättighetsetiken kräver för lite av människan för att omfatta ett mänskligt egenvärde. Ingen av dessa normativa moralteorier verkar på ett självklart sätt svara mot vår uppfattning av det mänskliga egenvärdet. Hur tänker vi om detta? Kan vi hitta andra teorier som kan förklara det mänskliga egenvärdet? Vi utgår från egenvärdet som ett inneboende värde. Sådana teorier består ofta i att någon egenskap anges som är förknippad med värdet, och att det är i kraft av att något har egenskapen i fråga som detta också har värdet (Fjellström, s. 8). Inom filosofin brukar man kalla detta för att något supervenierar på något annat. Det vill säga, att om något specifikt föreligger, i det här fallet en egenskap, föreligger också värdet. Man säger att den specifika egenskapen är superveniensbas för värdet. Vilken denna egenskap är, är en fråga som kan besvaras i enlighet med flera olika traditioner. I många religiösa sammanhang tänker man att människor har en själ och att det är till den som hennes värde på något vis är förbundet. Fjellström verkar dock mena att denna teori kan utsättas för samma kritik som utilitarismen, nämligen att människovärdet tycks 19

21 kunna vara olika hos olika människor. Han menar att själen i religiösa termer ofta beskrivs som ren, rättfärdig, smutsig eller ond, och att det därmed verkar gå att mäta kvalitéten på människors själar och då i sådant fall också på det mänskliga värdet (s. 8). Detta är något som inte är förenligt med varken tanken på ett inneboende värde eller läroplanens formulering om alla människors lika värde. Ett alternativ till detta är idén om att människan har ett värde på grund av att hon har en själ, inte beroende av hur den själen är. Detta verkar vara förenligt med de flesta av de principer som ligger i tanken om människans egenvärde; det är något specifikt för människan; mänskliga individer har egenvärde; det är något absolut och okränkbart. Tanken att varje människa har en själ är dock inte något som längre är allmänt accepterat. I ett samhälle som i stort sett är helt sekulariserat är det svårt att tänka sig att formuleringarna i läroplanen skulle bygga på en religiös tradition om den mänskliga själen även om läroplanen formulerar dessa värden som förvaltade av kristen tradition och västerländsk humanism (Skolverket 2011b, s. 5). Detta är dessutom en formulering som både kritiserats och diskuterats i flertalet kritiska texter (se t.ex. Croné 2012). Liknande teorier har emellertid utvecklats på sekulär grund. Ronald Dworkin argumenterade för livets helighet genom att tala om tillvarons skaparkraft. Människan är värdefull eftersom den representerar naturen och kulturens skapande. Detta verkar dock innebära att människor skulle kunna representera olika mycket av naturens skapande och därför också skulle få olika mycket värde. Dworkin får, likt andra teorier, svårt att förklara människans lika värde (Fjellström, ss. 8-9). Den kanske vanligaste filosofiska föreställningen om människovärdet som supervenierande är att det på något sätt beror på att människor är personer. Det finns flera olika teorier som vidare diskuterar vad det innebär att vara en person. Den kände filosofen Immanuel Kant menade att en person är en individ med förmåga att med sitt förnuft överväga och välja principer som är moraliska lagar och att handla på grundval av respekt för dessa (Fjellström, s. 9). Ett problem här är emellertid att definitionen av personer är för snäv. Individer som inte har förmågan att med sitt förnuft reflektera och handla utefter egenvalda principer har i Kants mening inget egenvärde. En sådan definition skulle till exempel utesluta många barn, förståndshandikappade, mentalt sjuka och på andra sätt begränsade människor, vilket i direkt mening är oförenligt med läroplanens formuleringar som faktiskt handlar om barn. Det finns givetvis andra definitioner av vad det innebär att vara en person. Vissa mer tillämpbara än andra. Jag kommer dock inte diskutera fler definitioner här, då syftet här snarast är att visa på ett sätt att argumentera. 20

22 Ett mer handfast argument för människovärdet är att vi alla har det på grund av att vi tillhör den biologiska arten homo sapiens. Att vi alla tillhör samma art fungerar alltså här som superveniensbas för människovärdet. Varför skulle det ha relevans för människovärdet? Dan Egonsson argumenterar genom att peka på hur det verkar vara så att vi människor har en preferens för att sätt människor högt. Detta låter kanske som ett svagt och luddigt argument, men vad Egonsson egentligen gör här är att byta frågeställning. Istället för att fråga vilken egenskap som människovärdet supervenierar på, frågar han vad som konstituerar ett värde överhuvudtaget. Detta för oss in på metaetiken. Som jag skrev inledningsvis tycks det mänskliga egenvärdet utgöra våra etiska grundval. Detta innebär att det är svårt att resonera kring detta värde med hjälp av normativa argument. Det jag nu vill göra att visa på exempel där man tar ett kliv bortom det normativa och istället försöker förklara vad värden egentligen är uttryck för. I resonemanget ovan för Egonsson för ett metaetiskt argument som verkar säga att någonting är värdefullt, i det här fallet människan, om människor har en preferens för detta. För att ta ett exempel, om tillräckligt många människor tycker om kanelbullar så är dessa värdefulla. Hur många som är tillräckligt många, är inte uttalat här. Det skulle kunna handla om alla, men också om en majoritet. Är kravet att alla ska ha liknande preferenser får Egonsson svårt att försvara sin teori då det kan argumenteras att alla människor inte har en preferens för den biologiska människoarten. Det kan även argumenteras att denna syn på människovärdet inte överensstämmer med de värden som skolan är ålagd att förmedla. På ett sätt är det för generöst att tillskriva värde på endast en superveniensbas av tillhörighet till människosläktet. Detta skulle kunna innebära att borttagning av befruktade ägg eller avstängning av livsuppehållande maskiner för någon som förlorat all hjärnkapacitet skulle ses som en oåterkallelig kränkning av människovärdet, och detta verkar inte förenligt med samhällets, och i förlängningen läroplanens, syn på människans egenvärde (Fjellström, s. 11). Det metaetiska spår Egonsson introducerar är emellertid intressant för vidare diskussion. Jag skrev i avsnitt 3.3 om den metaetiska teorin om den ideala observatören. Denna teori går ut på att värden är vad en ideal mänsklig observatör i givna situationer skulle säga var värdefullt. Det vill säga, moral är vad den ideala observatören skulle uppfatta som moral. Exakt vilka egenskaper en sådan observatör borde ha är omdiskuterat. Filosofen David Hume menade att den ideala observatören naturligt skulle värdera människor utefter de kvalitéer deras liv innehåller. Peter Singer menade vidare 21

23 att observatören på något sätt ska svara på vad optimalt liv innebär och att den därför skulle värdera människosläktet högre än andra arter på grund av sin egen relation till de specifika kvalitéer som det mänskliga livet innefattar (Fjellström, ss. 8-9). Dessa teorier tycks förklara att människan har ett egenvärde, men får likt många andra teorier problem med aspekten alla människors lika värde. Ett värdeomdöme som grundar sig på de kvalitéer ett människoliv innehåller kommer naturligtvis att se olika ut beroende på vilket människoliv det är som bedöms. Detta har vi redan varit inne på. Och att observatören gör ett värdeomdöme utifrån vad optimalt liv är, ger knappast tyngd åt idén om ett speciellt människovärde. Dels är det svårt att definiera hur man skulle kunna bedöma vad som är optimalt liv, dels verkar det på sätt och vis oundvikligt att en mänsklig ideal observatör skulle välja att värdera den mänskliga arten högre än andra arter, och det är ju detta vi försöker förklara. Ingen av dessa teorier verkar därför kunna motsvara resonemanget bakom vår tolkning av det mänskliga värdet. En alternativ metaetisk teori som jag också tidigare kommenterat är misstagsteorin. På ett sätt kanske den ännu tydligare kan förklara våra föreställningar om människovärdet som ett inneboende värde. En vanlig tanke är att människovärdet är något som gäller alla människor; det är ett inneboende värde som supervenierar på någon egenskap som är gemensam för alla människor. Jag har i detta avsnitt gett olika exempel på vilken denna egenskap skulle kunna vara, utan att ge ett tillfredsställande svar. Skulle det kunna vara så att det inte föreligger en sådan egenskap? Enligt misstagsteorin är detta fallet. Vår föreställning om det mänskliga egenvärdet bygger på ett stort misstag: det inte existerar något sådant värde, även om vi förhåller oss till och uttrycker oss om det som att det faktiskt gjorde det. Det skulle i sådant fall kunna förklara varför vi inte hittar någon superveniensbas för det mänskliga egenvärdet. 5.3 Människolivets okränkbarhet Starkt kopplat till föreställningen om människans egenvärde är idén om människolivets okränkbarhet. En common sense-analys av detta begrepp är dock inte lika självklar. En vanlig tolkning är antagligen att människolivets okränkbarhet uttrycker att det är fundamentalt fel att döda en människa. Denna tolkning är förenlig med de flesta demokratiska normer och ett av samhällets starkare normativa värden. Men en rimlig tanke är också att livet här har en vidare betydelse än som i skillnaden mellan liv och död. Man kan förstå livet som det som omfattar hela människan, i bemärkelsen hur någon 22

24 lever. En sådan tolkning skulle innebära att människolivets okränkbarhet betyder att det fel att kränka andra människor; att varje människa har rätt att leva sitt liv som den vill. Dessa värden går dessutom att återfinna i andra formuleringar som individens frihet och solidaritet mellan människor. En intressant aspekt av människolivets okränkbarhet som rör dess definition är också hur det förhåller sig till problematiska frågor som abort, dödstraff och krig. Det verkar direkt motsägelsefullt att människolivet är okränkbart samtidigt som man sanktionerar ett militärt försvar som i någon moralisk bemärkelse har rätt att döda för att skydda sina invånare. Det verkar således som att begreppet i samhällets definition inte är ett absolut värde, utan kan ges en svagare definition. Hur kan vi då argumentera för detta värde? Ett sätt att argumentera är förstås att peka på det mänskliga egenvärdet. Vår föreställning om detta värde verkar förutsätta att det aldrig får kränkas. Detta är å andra sidan ett cirkelresonemang som står och faller med egenvärdet. En föreställning som vi redan ifrågasatt och som dessutom inte svarar mot den svagare analysen av begreppet jag presenterat, där dödande inte verkar vara fel under vissa omständigheter. Intressant blir därför frågan om det går att argumentera för människolivets okränkbarhet utifrån någon annan grund. Vänder vi återigen blickarna mot den normativa etiken kan vi se att detta värde är förenligt med pliktetiken. Människolivets okränkbarhet verkar innebära just en plikt det är förbjudet att döda. Man skulle också kunna hävda att människolivets okränkbarhet är uttryck för var och ens rättighet att inte bli kränkt, vilket är förenligt med rättighetsetiken. Varför detta begrepp är en plikt eller en rättighet är sedan upp till de olika teorierna att besvara. Helt tillfredsställande är dock inte dessa teorier då de precis som föreställningen om ett okränkbart egenvärde inte ger utrymme för en svagare definition av okränkbar. I någon mening verkar det vara i själva definitionen som problemet ligger. För hur kan något vara okränkbart och samtidigt tillåtas bli kränkt vid särskilda tillfällen? 5.4 Individens frihet och integritet Ett värde som har fått stor plats i den västerländska kulturen är idén om individens frihet och integritet. En common sense-tolkning av individens frihet och integritet är att det handlar om varje människas rätt att själv välja hur sitt liv ska se ut och vidare välja hur 23

25 mycket av sig själv och sitt eget liv man vill dela med andra. Men vad innebär egentligen frihet och är individen verkligen fri? En aspekt av frihetsbegreppet rör frågan om människan har en fri vilja. Det finns åtskilliga hyllmeter filosofisk litteratur i vilken detta problematiseras och diskuteras. Jag kommer inte att gå närmare in på den diskussionen här, men det kan ändå vara intressant att kort lyfta begreppet determinism som hör till denna diskussion. Determinismen representerar den filosofiska linje som säger att allt är determinerat förutbestämt i någon mening, och att människan inte har någon fri vilja i avseendet att hon kunde tagit ett annat beslut än det hon tagit i en viss situation. Enligt determinismen skulle det vara teoretiskt möjligt att förutse vilka val människor skulle göra, under villkor att man har all relevant information om en situation personens tidigare erfarenheter, känslor, kemiska balanser och så vidare. Det finns emellertid de som menar att även om detta vore sant, så har människor fortfarande en fri vilja i bemärkelsen att de kan väga argument för och emot ett visst agerande, och att detta tycks vara relevant, åtminstone i frågor gällande ansvar för handlingar. Oavsett om man tror att världen är determinerad eller inte, verkar i alla fall läroplanen förutsätta att människan har någon form av valfrihet. Förutom den explicita värdeformuleringen individens frihet och integritet står det att det är skolans uppgift att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Skolverket 2011b, s. 5). Här blir tydligt att läroplanens människosyn inte ser människan som determinerad utan att varje individ har möjlighet att förstå vem hen själv är och utifrån detta ta beslut i sammanhang med andra. En annan aspekt av frihetsbegreppet kan kopplas till medborgaren, samhället och teorier i politisk filosofi. Detta är relevant eftersom värdegrunden som läroplanens formuleringar sägs spegla de värderingar som samhället vilar på. Sven-Ove Hansson redogör i boken Frihet, jämlikhet, broderskap! (1989) för hur man inom den politiska filosofin traditionellt resonerat kring begreppet frihet. Hansson påpekar frihetsbegreppets mångtydighet och väljer i sin bok att göra en avgränsning av begreppet som han kallar för social frihet, det vill säga, frihet i människors (sociala) relationer (s. 67). Denna avgränsning innebär att frågor gällande fri vilja och vad han kallar för inre frihet inte tas upp i någon större utsträckning. Med inre frihet menar Hansson den frihet som genom åren uttryckts som oberoende av yttre friheter. Frihet handlar här om ett inre tillstånd och är lika tillgänglig för alla, oavsett om man är slav eller kung. Hansson menar att denna form av frihet ibland åberopats till försvar för samhällstillstånd där människor tvingas 24

26 underordna sig andras vilja (s. 69). Att detta har hänt behöver dock inte betyda att det alltid följer en syn på frihet som ett inre tillstånd. I det nyss citerade stycket från läroplanen kan vi till exempel se tendenser av en frihetssyn där en persons inre frihet är relevant för frihetsbegreppet, utan att detta för den skull betyder att en persons yttre valmöjligheter är begränsade. Jag skriver här valmöjligheter eftersom detta för Hansson ingår i definitionen av social frihet. Han vill förorda att vi avgränsar det sociala frihetsbegreppet så att det endast avser förekomsten av flera handlingsalternativ som står öppna för de berörda människorna (s. 72). Denna definition av frihet skiljer sig från definitionen av fri i betydelsen att vara fri från något. Att var fri från något verkar inte överensstämma med det politiska och sociala frihetsbegrepp som uppfattas som något eftersträvansvärt. En tolkning av frihetsbegreppet som möjligheten att välja mellan olika handlingsalternativ emellertid, tycks överensstämma bra med våra common senseintuitioner gällande värdet individens frihet; vi lyfter till exempel gärna fram valfrihet kopplat till utbildning och arbete som en självklarhet och något värdefullt. Hansson vill dock betona att detta förhållningssätt inte är en regel utan undantag (s. 74); det finns situationer där någons frihet att välja måste vara begränsad, till exempel vad gäller hur man behandlar andra människor. Även detta kan vi se i läroplanen som kallar dessa begränsningar för rättigheter och skyldigheter. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. [---] Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. (Skolverket 2011b, s. 6) Vilka specifika rättigheter och skyldigheter det är som eleverna har definieras inte konkret i läroplanen. Man kan här tänka sig lokala riktlinjer i form av rättigheter och skyldigheter som skolorna själva reglerar i enlighet med värdegrunden och andra, outtalade samhälleliga normer. Det som faktiskt står i läroplanen om rättigheter är att skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av (Skolverket 2011b, s. 6). De mänskliga rättigheterna har mer en historisk förankring än en filosofisk. Man hade tidigare talat om olika typer av rättigheter men det var först under 1700-talet som 25

27 upplysningstänkarna formulerade tanken om de allmänna mänskliga rättigheterna. Man argumenterade då utifrån en naturrättslig grund. Det vill säga, man hävdade att människan har en av naturen given rätt till vissa specifika saker så som liv, frihet och egendom. Detta ledde till att vissa länder började ta in dessa rättigheter i sina grundlagar. Kända exempel på detta är bland annat den amerikanska självständighetsförklaringen och den franska deklarationen om mänskliga rättigheter som följde den franska revolutionen. Innehållet som utgör de mänskliga rättigheterna har sedan utvecklats över åren och antagits av i stort sett hela världen. Det som följt är nu att de grundläggande rättigheterna som EU antagit är juridiskt bindande (Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter). Hur kan vi då tänka när det kommer till frihet och begränsningar av friheten? På samma sätt som det går att ifrågasätta läroplanens explicit formulerade grundvärden, går det att fråga huruvida de mänskliga rättigheterna har någon verklig substans. För vad innebär egentligen av naturen givna värden? Hansson redogör för några olika sätta att bemöta liknande begränsningar i sin text. Den första metoden kallar han för upphävande. Här handlar det helt enkelt om en annan definition av frihet än i betydelsen av valmöjligheter. Det finns förstås flera olika sådana teorier, men en vanlig definition har bland annat gjorts av kyrkofadern Augustinus som menade att frihet består i att göra det goda (s. 74). Med en sådan tolkning av begreppet behöver man inte göra inskränkningar på frihet som valmöjligheter eftersom handlingar som är omoraliska per definition skulle hamna utanför frihetsbegreppet. Ett andra förhållningssätt kallar Hansson för oinskränkt och menar med detta precis vad som kan förväntas. Här utgår man från frihet som valmöjligheter utan att på något sätt göra några begränsningar på dessa valmöjligheter. Hansson refererar till filosofen Jeremy Bentham som menade att en definition av frihet som säger att frihet att göra andra ont inte är frihet, är märklig, och frågade vad vi i sådant fall skulle kalla den typen av frihet? En sådan syn på friheten skulle dock innebära att friheten ibland får negativa konsekvenser, men detta berör alltså inte själva friheten som sådan. Det gör givetvis att man kan ställa frågan huruvida frihet egentligen är något oproblematisk eftersträvansvärt och det tycks inte vara helt förenligt med den common sense-tolkning av frihetsbegreppet som läroplanen erbjuder med riktlinjer gällande rättigheter och skyldigheter. Den tredje metoden säger att vi får göra moraliska inskränkningar på friheten som valmöjligheter eftersom handlingsalternativ som inskränker på någon annans frihet inte själva är representerar friheten. 26

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 940413-1063 Julia Setterberg Hemtentamen - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat Del 1 Inledning och syfte Meningen med det här arbetet är att ta reda på om det på

Läs mer

Ansökan om tillgång till Nacka kommunala skolors skoldatanät edu.nacka.se

Ansökan om tillgång till Nacka kommunala skolors skoldatanät edu.nacka.se Ansökan om tillgång till Nacka kommunala skolors skoldatanät edu.nacka.se Jag (barn/elev) ansöker om att få tillgång till: ett personligt användarkonto. en egen e-postadress. personligt lagringsutrymme.

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen

EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen På jakt efter grunden till värdegrunden En analys av begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund Författare Marcus Ekstrand Handledare Göran Brante www.hkr.se

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Dahl inleder med en begreppsanalys vad är demokrati? Den demokratiska processen karaktäriseras av att den uppfyller

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska teorins främsta uppgift är att undersöka normativa omdömens natur, och

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 12 december 2011

Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 12 december 2011 Hassan Sharif Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola Blåsenhus onsdag 12 december 2011 Kl. 10.15-12.00 Lokal: Eva Netzeliussalen Målgrupp:

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-10-13 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? Medicin (sjukvård)

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

innehåll förord 5 1 inledning 9 2 moralfilosofi 17 Vad är moralfilosofi? 17 Reflektiv jämvikt 21 Abstraktion 24 Rättvisans omständigheter 32

innehåll förord 5 1 inledning 9 2 moralfilosofi 17 Vad är moralfilosofi? 17 Reflektiv jämvikt 21 Abstraktion 24 Rättvisans omständigheter 32 innehåll förord 5 1 inledning 9 2 moralfilosofi 17 Vad är moralfilosofi? 17 Reflektiv jämvikt 21 Abstraktion 24 Rättvisans omständigheter 32 3 tolerans 39 Intolerans som moralisk arrogans 39 Toleransbegreppet

Läs mer

Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet

Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 1-3 ÅK 1-3 Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 1-3 Version 1.0

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15 Lokal arbetsplan för Daggkåpan läsåret 14/15 Innehållsförteckning Bemanning s.3 Nationella mål s.3 Nationella råd s.3 Kommunala råd s.3 Daggkåpans mål s.3 Målkriterier s.3 Syfte-Metod s.4 Utvärderingsmetod

Läs mer

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik kan utgå från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer