Den ekande värdegrunden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den ekande värdegrunden"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Den ekande värdegrunden En uppsats om den filosofiska förankringen hos värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan 2011 The echoing basic values An essay about the philosophy behind the basic values as described in the Curriculum for the upper secondary school 2011 Samuel Ölund Lärarexamen 300 hp Svenska och Filosofi Examinator: Elisabeth Söderqvist Handledare: Haukur Viggoson

2 1

3 Sammanfattning Läroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska värden vilka skolan förväntas förmedla och fostra efter. Dessa värden är människans egenvärde, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, och solidaritet mellan människor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats på vilka sätt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa värden. Jag argumenterar att värdegrunden, som formulerad i läroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrån en filosofisk analys inte är koherent. Jag diskuterar vidare vad detta får för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslår ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt till arbetet med värdegrunden. Ett förhållningssätt som även kan argumenteras för utifrån ett perspektiv på skolan som en del av postmoderniteten. 2

4 3

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Den fostrande skolan Det postmoderna samhället Syfte Relevans Övrig forskning Material och avgränsning Den normativa etiken Metaetiken Metod Värden Common sense Varje människas egenvärde och människor lika värde Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integritet Jämställdhet mellan kvinnor och män Solidaritet mellan människor Diskussion Läroplanens filosofiska mångfald Läroplanens motstridighet Lärarens förhållningssätt Referenser

6 5

7 1. Inledning Läroplanen för gymnasieskolan 2011 inleds med en kungörelse av Skolans värdegrund och uppgifter. Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. (Skolverket 2011b, s. 5). Läroplanen uttrycker ett moraliskt ansvar. Skolan ska hjälpa eleverna att tillägna sig de kunskaper de behöver för att fungera väl i samhället, samt fostra dem att omfatta de värden på vilka skolväsendet och samhället vilar - de demokratiska värdena. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. (Skolverket 2011b, s. 5) Det är dessa värden som den här uppsatsen intresserar sig för. För vad innebär det egentligen att människolivet är okränkbart och varför har människor ett egenvärde? Jag vill med dessa frågor lyfta några av de svårigheter alla som verkar inom skolan kan ställas inför. Hur kan lärare och andra förhålla sig till frågor riktade mot värdegrunden? Detta är vad jag vidare kommer att diskutera i denna uppsats. Inledningsvis vill jag ge en bakgrund till den värdegrundsfostrande skolan och det postmoderna samhället, för att sedan gå vidare med att titta närmare på de värden läroplanen explicit uttrycker. 1.1 Den fostrande skolan En person som har haft stort inflytande på den moderna skolan, både vad gäller synen på kunskap och den sociala fostran, är filosofen och forskaren John Dewey. I sitt mest kända utbildningsfilosofiska arbete Demokrati och utbildning (1997) formulerar han teorier kring skola, demokrati och utbildning som delar i den pragmatiska filosofin. Dewey menade, till skillnad från många klassiska filosofiska traditioner, att kunskap inte behöver definieras på ett abstrakt eller absolut sätt. Han ville istället lägga vikt vid att kunskap är något socialt; det är det som händer när man kommunicerar, skapar och utför saker; att 6

8 kunskap inte går att skilja från situationen eller människorna i den. Han skriver: Utbildning handlar inte om att tala om saker eller att få saker berättade för sig utan det är en aktiv och konstruktiv process (s. 75). Utbildning handlar således inte om att kunskap förmedlas från någon till någon annan i ett linjärt skeende, utan om kommunikation i ett givande och tagande, i delaktighet. Detta förutsätter emellertid en specifik typ av miljö. Dewey menade att denna miljö är det demokratiska samhället. En demokrati är mer än en styrelseform, den är i första hand en form av liv i förening med andra, av gemensam delad erfarenhet. Det vidgade utrymmet för de alltfler individer som delar ett intresse, så att var och en måste referera sin egen handling till andras och granska andras handlingar för att få mening och vägledning för sina egna (s. 127). Deweys teorier gällande utbildning omfattar hela skolan och inte endast själva synen på kunskap och lärande. I Demokrati och utbildning betonar Dewey även den sociala miljöns påverkan på en individs utveckling och lyfter fram skolan som ett exempel på en miljö som uttryckligen utformas för att påverka sina medlemmars mentala och moraliska dispositioner (s. 54). Han tänker sig skolan som en institution som verkar som, i och för det demokratiska samhället, där människor utvecklas och formas i kommunikation. Tankar som haft stort inflytande på skolans utveckling. Vi kan se detta i läroplansformuleringar som till exempel: Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället (Skolverket 2011b, s. 6). 1.2 Det postmoderna samhället Vid en diskussion av skolans värdegrund kan det även vara av intresse att titta närmare på det sammanhang värdegrunden riktar sig till. Två begrepp som hör till detta område är det moderna och det postmoderna. Exakt hur dessa begrepp skall definieras är omdiskuterat och det är dessutom svårt att säga var någonstans dagens samhälle befinner sig i denna teoretisering. Relevant är emellertid den analys som försöker visa hur våra moderna föreställningar om objektiva sanningar, en allomfattande gemenskap genom enhetliga normer och vetenskapstro byts ut mot mer postmoderna uppfattningar om subjektiva sanningar, en starkare individualism och idéer om föränderlighet. Kenneth Orlenius skriver i Värdegrunden Finns den? hur skolan idag, från att fostra elever med 7

9 riktning mot religion och moral, nu riktar fostransuppdraget mot demokrati och samhälle (2010, s. 89). Denna analys stärks av de formuleringar läroplanen för gymnasieskolan gör om värdegrunden där värden som individens egenvärde, frihet, integritet, självständighet och kritiska tänkande står att finna. I det postmoderna samhället är det individen själv som skapar sin moral (Orlenius 2010, s. 90). Den stora utmaningen för lärare och andra som arbetar inom skolan blir därför att förena idén om en starkare individualism med en idé om samhället och gemensamma värden. 8

10 2. Syfte Syftet med denna uppsats är att göra en inledande filosofisk analys av de explicit utskrivna värden som läroplanen för gymnasieskolan 2011 formulerar. Dessa värden är: Varje människas egenvärde Alla människors lika värde Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integritet Jämställdhet mellan män och kvinnor Solidaritet mellan människor (Skolverket 2011b, s. 5) Genom att tolka dessa värdebegrepp och undersöka vilka moraliska skäl vi har för att omfatta dessa värden vill jag belysa hur svårt det kan vara att som verksam inom skolan besvara kritiska och reflekterande frågor som riktas mot värdegrunden. Vidare vill jag ge ett förslag på ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt i arbetet med värdegrunden. 2.1 Relevans Värdegrunden är något alla lärare och andra som är verksamma inom skolan berörs av. Som blivande lärare i filosofi är det mycket intressant för mig att göra en tydligare filosofisk analys av värdegrunden, men en sådan analys kan även vara intressant för andra som inte har reflekterat över värdegrunden på detta sätt. Jag hoppas att en närmare analys av värdegrunden kan visa på vikten av moralfilosofisk medvetenhet inom skolvärlden och peka mot nya sätt att arbeta med värdegrunden med eleverna. Det står explicit i läroplanen att eleverna ska kunna göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (Skolverket 2011b, s. 11). Hur ska skolan nå detta mål utan att själv göra samma medvetna ställningstagande? 9

11 3. Övrig forskning Demokrati och utbildning är ett område som alltid är relevant och omskrivet. Mycket av litteraturen behandlar dock frågan hur utbildning bör vara utformad eller analyserar olika sidor av begreppet demokrati i förhållande till samhället, medborgaren och skolan. Ett exempel är John Deweys Demokrati och utbildning till vilken jag i inledningen refererat. Det finns även en hel del skrivet om värdegrunden, så som den formuleras i läroplanen. Här ligger emellertid mest fokus på, åtminstone i skolverkets publikationer, hur skolor tillämpar eller bör tillämpa värdegrunden. Det är svårare att hitta litteratur som på ett förutsättningslöst sätt diskuterar innehållet i värdegrunden. Ett exempel på sådan litteratur är dock Kenneth Orlenius Värdegrunden Finns den?. Detta är en bok som kommit till stor nytta i detta arbete. 3.1 Material och avgränsning I centrum för uppsatsen står Läroplanen för gymnasieskolan 2011, där värdegrunden är formulerad. Läroplanen är ett styrdokument som syftar till att tala om vad skolans arbete skall innehålla och den lägger därför inte fokus på att motivera varför detta är viktigt. I mina orienterade analyser av värdebegreppen har jag därför använt mig av relevant filosofisk litteratur. Jag har här fått göra en tydlig avgränsning eftersom det i en uppsats av den här omfattningen inte finns möjlighet att gå djupare in på de teoretiska diskussioner som förts på dessa olika områden. Den litteratur jag använt mig av är först och främst kurslitteratur i normativ etik och politisk filosofi, samt artiklar med tydlig anknytning till uppsatsen. Relevant för denna avgränsning är valet att använda teorier som haft stort inflytande på vårt etiska tänkande och som kan förstås utan omfattande förklaring. 3.2 Den normativa etiken Jag kommer i min analys att använda mig av olika filosofiska begrepp. Till dessa hör den normativa etiken. Den normativa etiken vill svara på frågan vad som är moraliskt riktigt och redogör för hur olika moralteorier argumenterar kring detta. I denna uppsats kommer jag att sätta värdegrundens olika värden i några av dessa moralteoretiska sammanhang. Jag väljer därför att orientera bland några av dessa för att underlätta den fortsatta 10

12 diskussionen. De definitioner som följer är i huvudsak hämtade ur Torbjörn Tännsjös Grundbok i normativ etik (2012). Jag börjar med utilitarismen. Utilitarismen säger att den handling är rätt som leder till störst lycka för de som är berörda av handlingen. Att en handling är rätt behöver dock inte innebär att den måste utföras, det vill säga, att handlingen är en plikt. Det är snarare tvärtom, är det orätt att inte utföra en handling, är den en plikt att utföra. Torbjörn Tännsjö formulerar utilitarismen på följande sätt: En handling är rätt om och endast om det inte finns något alternativ till den som skulle ge upphov till bättre konsekvenser. Vi har handlat rätt i en situation om det i situationen inte fanns något annat vi kunde ha gjort, som hade medfört bättre konsekvenser. Och det var det att den inte hade något alternativ med bättre konsekvenser som gjorde vår handling rätt (Tännsjö 2012, s. 31). Utilitarismen handlar således om konsekvenser och svarar bra mot hur vi ofta resonerar då vi tar beslut om moraliska handlingar. En fråga som omedelbart dyker upp är emellertid vilka konsekvenser vi bör strävar efter. Här skiljer sig utilitaristerna åt. När teorin först utformades såg man lycka eller välbefinnande som ett självändamål. Den rätta handlingen var därför den som genererade mest lycka i någon objektiv bemärkelse. Detta har dock ifrågasatts av andra som menat att välbefinnande inte är det högsta att sträva efter. En teori säger istället att det är människors preferenser som är viktiga; den handling är rätt som gör att flest människor kan möta sina preferenser. En annan teori menar att det är människans utveckling och möjligheter som är mest värdefullt. Detta innebär att den handling är rätt som ger flest människor möjlighet att utvecklas och ta del av det goda i livet. Ett etiskt förhållningssätt som tydligt skiljer sig från utilitarismen är pliktetiken. Utilitarismen tittar på vilka konsekvenser en handling får för att avgöra huruvida den är moraliskt riktigt eller inte. Pliktetiken säger istället att vissa typer av handlingar alltid är moraliskt riktiga eller oriktiga. Ett exempel på en sådan ståndpunkt skulle kunna vara att det alltid är moraliskt förkastligt att ljuga. Varför vissa handlingar är fundamental riktiga eller oriktiga kan man argumentera för på olika sätt. Ett förr vanligt sätt att argumentera förs på religiösa eller andliga grunder, det vill säga, en handling är en plikt eftersom Gud har bestämt att det är så. Rättighetsetiken utgår från tanken att det finns handlingar som riktiga och oriktiga, men inte i egenskap av sig själva, utan i egenskap av att de kränker en annan människas 11

13 rättigheter. Med rättigheter menas här framförallt varje människas rätt till sitt eget liv, en tanke som fångas upp och försvaras av liberala tänkare som bland annat Robert Nozick. Torbjörn Tännsjö beskriver rättighetsläran. Grunden för rättighetsläran är att varje moralisk agent äger sig själv. Det innebär att hon får göra vad hon vill med sig själv (sin kropp och sina talanger). Det ger henne också ett absolut skydd mot andra, som inte får angripa, döda eller skada henne. Då rättigheterna är negativa, då de inte bjuder att vi ska hjälpa varandra då vi är i nöd, kommer de aldrig i konflikt (Tännsjö 2012, s. 98). Vi kan här se att denna syn på rättigheter skiljer sig från till exempel de mänskliga rättigheter som officiellt formulerats. De mänskliga rättigheterna innehåller flera positiva rättigheter, det vill säga, rättigheter som påbjuder att vi gör saker för andra. I sin starkaste tolkning kräver emellertid rättighetsetiken ingenting av människan förutom att hon inte får skada andra. Slutligen vill jag kommentera dygdetiken. Dygdetiken skiljer sig från hittills kommenterade moralfilosofier i det att den till skillnad från dessa inte först av allt frågar vilken handling, i en given situation, som är normativt rätt eller fel och varför. Dygdetiken frågar istället vilken människa man bör vara. Vilka egenskaper och vilka handlingar bör en människa sträva efter? Dessa egenskaper eller förhållningssätt kan kallas för dygder och handlar enkelt om hur vi bör vara som människor. Om en handling är moraliskt riktig eller inte beror därför inom dygdetiken på huruvida den handlingen är en förlängning av en dygdig människas egenskaper. Det vill säga, är en handling i linje med dygden kan den sägas vara moraliskt riktigt, och motsatt, är en handling oförenlig med dygden är den oriktig (Tännsjö 2012, ss ). 3.3 Metaetiken Ett begrepp som också kommer att beröras är metaetiken. Metaetiken skiljer sig från den normativa etiken i detta att den inte vill svara på vad som är värdefullt; metaetiken frågar sig istället vad det innebär att något är värdefullt. Vad säger våra värdeuttryck? Är det ord för abstrakta egenskaper hos olika sakförhållanden eller är det helt enkelt bara emotioner riktade mot olika saker? Delar av denna diskussion har kommit att vara intressant för denna uppsats och jag kommer framförallt att kommentera två metaetiska 12

14 teorier som kan vara till hjälp i diskussionen kring värdegrunden. Dessa två teorier är idén om den ideala observatören och misstagsteorin. Teorin om den ideala observatören utgår från en hypotes där man föreställer sig en människa med vissa bestämda ideala egenskaper. Det vill säga, egenskaper som för moralen har relevans. Vilka egenskaper den ideala observatören bör ha är omdebatterat, men tanken är i alla fall att man ställer denna observatör inför olika moraliska valsituationer. Denna persons reaktioner i dessa situationer har sedan etisk utslagsröst. Det vill säga, om den ideala observatören skulle uppfatta en handling som moraliskt riktig i en specifik situation, är den handlingen moraliskt riktig. Ett alternativt sätt att se på moral kallas för misstagsteorin (eng. error-theory) och har på senare år fått ett allt större genomslag, säkerligen mycket på grund av att den verkar svara mot många av postmodernismen tankar om en icke-moral. Misstagsteorin är en antirealistisk moralteori och i detta inkluderas moralteorier som säger att moralen i någon bemärkelse inte existerar; den är inte reell. Misstagsteorin säger att människor, när de uttalar sig i moraliska frågor, uttalar sig om icke-definierbara värdeegenskaper. Det vill säga, att när vi talar om värden, om rätt och fel, så talar vi om dessa värden som om de faktiskt existerade på ett objektivt sätt. Det misstagsteoretikern sedan säger är att dessa värden inte existerar; att vi begår ett allvarligt misstag när vi använder våra värdeuttryck (Joyce 2009). 13

15 4. Metod Jag har i denna uppsats ett filosofiskt förhållningssätt till formuleringarna i värdegrunden för gymnasieskolan. Jag vill genom begreppsanalys visa på de olika värdenas olika tänkbara tolkningar och vidare fråga vilka normativa skäl vi har för att omfatta respektive värde. Jag kommer vid analysen av läroplanens explicit formulerade värden att utgå från två konkreta frågor: 1. Vad innebär begreppet? 2. Vilka olika moraliska skäl har vi för att omfatta värdet? Övriga frågor och observationer som dyker upp under begreppsanalysen kommer förstås också att beröras. Avsnitt 5 innehåller begreppsanalysen av läroplanens explicit formulerade värden. Uppsatsen avslutas sedan i avsnitt 6 med en diskussion kring lärarens förhållningssätt till dessa värden utifrån begreppsanalysen och andra tankar som dykt upp i samband med denna. 14

16 5. Värden I skolvärlden, och även i andra sammanhang, talar man gärna om att arbetet utgår från en gemensam värdegrund. Men vad är egentligen en värdegrund? Och varför ska vi formulera en sådan? Pia Nykänen skriver i artikeln Fast för att inte förflyktigas om värdegrunden och ger som förslag att det är en uppsättning normer, värderingar, dygder och/eller målsättningar som någon eller några håller för att vara grundläggande (i någon mening) (2010, s. 20). För att motivera formuleringen av en värdegrund ger Nykänen två olika typer av ansatser som skäl. Den första kallar hon för den symboliska ansatsen och här motiveras värdegrunden utifrån en uppfattning om värden som något som behöver komma till uttryck (s. 21). Det vill säga, värdena formuleras inte i någon originell bemärkelse, utan de existerar redan, och görs synliga hos värdegrunden. Den andra ansatsen kallar Nykänen för den pragmatiska ansatsen och här motiveras värdegrunden utifrån de praktiska effekter som den kan förväntas ha. Det innebär till exempel att det i vissa situationer kan vara bättre att inte formulera en värdegrund. För att bestämma exakt vilka värden som ska ingå i en värdegrund kan man resonera på flera olika sätt. Man kan till exempel titta på lagstiftningen och hämta värden därifrån eller så skulle man kunna titta på andra konventioner i vårt samhälle som religiösa eller traditionella konventioner. Ett alternativ är också att titta på normativa moralteorier för att djupare analysera och senare argumentera för innehållet i värdegrunden (Nykänen 2010, s. 21). Det finns givetvis problem med alla dessa sätt att resonera. Hur kan vi till exempel titta på lagen för att bestämma moralen, när det ofta är så att moralen används som argument för att bestämma lagstiftningen? Och hur kan vi formulera en värdegrund efter konventioner i vårt samhälle när det finns många gamla konventioner som vi inte längre upplever som moraliskt riktiga? Och vilken teori i normativ etik skulle vi välja? Trots svårbesvarade frågor som dessa verkar vi inte tveka inför att formulera värdegrunder i många olika sammanhang och däribland i skolvärlden. Att skolan har, förutom det mer kunskapsinriktade uppdraget, ett uppdrag att forma goda samhällsmedborgare, är idag tämligen okontroversiellt och det finns i Sverige en bred uppslutning kring de flesta av värdena i värdegrunden skriver Hanna Kjellgren i boken Skolan som politisk organisation (Pierre red. 2007, s. 121). I läroplanen står det även att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Skolverket 2011b, s. 5). Det vill säga, värdegrunden ska spegla de värderingar som samhället i stort 15

17 har som grund. Det går emellertid att titta närmare på partikulära värden och argumentera för att de inte är helt oproblematiska. I uppsatsen Den ideologiska styrningen av gymnasieskolan beskriver Amanda Anmer och Hermann Wetterlund hur man kan ana att vissa värdeformuleringar tillkommit under en viss regering och att andra tillkommit under en annan (2011, s.). Hur ska vi tolka detta? Är värdegrunden ideologiskt styrd? Denna och liknande analyser visar att även om värdegrunden är något som de flesta skulle kunna ställa sig bakom, verkar det ändå finnas viss otydlighet både vad gäller hur man motiverar de olika värdena samt hur man ska tolka dem. En aspekt som blir extra intressant eftersom läroplanens explicit uttryckta värden har ett universellt drag. Bernt Gustavsson skriver i Utbildningens förändrade villkor om det universella som något som talar för alla, det gemensamma för hela mänskligheten och för helheten (2009, s. 164). Människans egenvärde, de mänskliga rättigheterna och individens frihet är värden som alla kan ses som universella värden som sträcker över hela världen och varje människa. Varför har de moralisk relevans för hela mänskligheten? Det verkar märkligt att inte kunna ge skäl för detta. Göran Linde diskuterar samma sak i sin läroplansteoretiska bok Det ska ni veta! från I en studie har han låtit 105 lärarstudenter granska den senaste värdegrundstexten. En intressant sak som lyfts fram är det positiva med att de värderingar som skolan vilar på erkänns och görs explicita (s. 141). Det vill säga, att om värderingarna är menade att vara allmänt omfattade är det också bra att de är vidöppna för kritisk granskning. 5.1 Common sense Att förutsättningslöst fråga vad det innebär att varje människa har ett egenvärde och i sådant fall varför är kanske oftast något som bara filosofer gör. När man diskuterar innehållet värdegrunden som formuleras i skolans läroplaner är det kanske problematiken som uppstår då en person som arbetar i skolan inte håller med om vissa specifika värderingar som lyfts. Det är sällan någon ställer direkt kritiska eller förutsättningslösa frågor riktade mot värdegrunden. I analysen som följer vill jag ställa sådana frågor i kontrast till, vad man brukar kalla för, common sense-tolkningar av värdebegreppen. Det vill säga, tolkningar av värdebegreppen som utgår från allmänna vardagliga uppfattningar om vad något betyder. Vi tycks till exempel vara någorlunda överens om vad det är att ha ett egenvärde, men jag vill här visa att det inte behöver vara så enkelt. För att ha något att jämföra med kommer jag därför i den löpande diskussionen att göra common sense- 16

18 analyser av de sex värden som läroplanen explicit formulerar. Det kan vara så att du som läser detta inte håller med om dessa tolkningar. Det kan vara för att mina tolkningar inte är rimliga, men det skulle också kunna visa på begreppens otydlighet. Mot dessa tolkningar vill jag vidare ställa en inledande filosofisk analys av de sex värden som läroplanen för gymnasieskolan explicit formulerar. 5.2 Varje människas egenvärde och människor lika värde Föreställningen om människans egenvärde, hennes like och unika värde, utgör både etikens och juridikens hörnsten, skriver Kenneth Orlenius i Värdegrunden Finns den? (2010, s. 209). Som vi kommer att se är det utifrån denna grundprincip vi kan ge skäl för de övriga värden som utgör läroplanens värdegrund. Människolivets okränkbarhet, solidaritet, jämställdhet och frihet grundar sig alla på en föreställning om individens lika och unika värde. Men vad innebär det egentligen att människan har ett egenvärde? Vilka moraliska skäl har vi för att acceptera denna föreställning? Jag vill börja med att försöka svara på den först ställda frågan. En common sense-tolkning av begreppet egenvärde skulle kunna sägas vara att något är värdefullt i egenskap av sig själv. Det fungerar inte som ett verktyg till ett mål som är eftersträvansvärt utan är värdefullt oberoende av andra faktorer. Att säga att varje människa har ett egenvärde blir därför inte mer komplicerat än att säga att det finns något hos varje människa som gör att hen har ett egenvärde. En aspekt av detta värde är också att det är lika stort för varje människa. Något som läroplanen också specifikt uttrycker. Att varje människa har ett värde och att detta värde är lika stort i förhållande till andra människors innebär att vi kan göra normativa antaganden om hur vi bör behandla andra människor I en filosofisk analys av det mänskliga egenvärdet formulerar Roger Fjellström i artikeln Varför människor har lika värde sex olika principer som människovärdet kan sägas innehålla: M1. Mänskligt liv har egenvärde M2. Endast mänskligt liv har egenvärde M3. Mänskliga individer har egenvärde M4. Alla människor har egenvärde M5. Alla människor har lika egenvärde 17

19 M6. Det egenvärde som mänskligt liv/människor har är absolut/okränkbart (s. 2) Dessa sex principer kan i sin tur sedan sägas vara av tre olika slag. M1 och M2 berör människan som art och ställer människan i kontrast till andra existenser. M3, M4 och M5 utgår mer från något slags gemensam nämnare hos alla människor. Och M6 fastställer det mänskliga egenvärdets status som etikens själva kärna. Dessa principer kan vi tolka som formulerade i läroplanen. Vi har varje människas egenvärde (M1, M2), varje människas lika värde (M3, M4, M5) samt människolivets okränkbarhet (M6). Det verkar som om man i läroplanen velat få med alla aspekter av det mänskliga värdet. Det är också tydligt att dessa tre aspekter av människovärdet är tätt sammanlänkade och relevanta hos det grundläggande värde som läroplanen formulerar. Själva värdebegreppet kan förstås på lite olika sätt. Fjellström gör skillnad på tre olika typer av värden: målvärden, instrumentella värden och inneboende värden. Med målvärden menas de värden som representeras av de livskvalitéer en individ kan eller bör eftersträva, samt vilka hen faktiskt har. Med instrumentella värden menas värden som beror på det man vill uppnå. En sked har till exempel ett instrumentellt värde för den som ska äta soppa, men det är själva soppan och välbefinnandet som kanske följer efter att ha ätit den som har det verkliga värdet. Med inneboende värden menas värden som är oberoende av andra faktorer. De är värden vi inte kan fylla eller stärka. Av dessa typer av värden tycks det mänskliga värdet närmast likna tanken om ett inneboende värde. Det är ett värde som inte beror på andra faktorer än att någon är människa. Vilka skäl har vi då för omfatta människans egenvärde och varför är alla människor lika värda? Som Kenneth Orlenius skriver utgör detta värde grunden för både etiken och juridiken och kan därför inte argumenteras för på samma sätt som det går att göra i andra normativa frågor. När det kommer till den normativa etiken kan vi emellertid se efter hos vilka teorier föreställningen om människans egenvärde har en viktig funktion. Vi kan börja med att titta på utilitarismen som haft visst inflytande över hur vi tenderar att argumentera i normativa frågor. Utilitarismen säger att den handling är rätt som leder till störst lycka. Många moralfilosofer med en utilitaristisk grundsyn skulle säga att säga att föreställningen att människor har inneboende värde är en myt, en myt av snarast religiöst slag (Fjellström, s. 7). Mänskligt liv kommer här att handla mer om de kvalitéer 18

20 som det innehåller. Det vill säga, det mänskliga egenvärdet kan mätas i termer av målvärden. En sådan syn är emellertid inte förenlig med läroplanens värdeformuleringar eller med en filosofisk analys av människovärdet, eftersom människor i en sådan tolkning kan ges olika värde; människors liv innehåller uppenbarligen olika mängd livskvalitéer. Inte heller dygdetiken verkar utgå från en föreställning om människovärdet. Här värderas istället specifika eftersträvansvärda egenskaper hos människor och det är dessa som styr vilka handlingar som är riktiga. Mer i linje med egenvärdet som ett inneboende värde är istället pliktetiken och rättighetsetiken. Dessa teorier verkar vara förenliga med idén om ett inneboende värde. Enligt pliktetiken är vissa typer av handlingar alltid rätt eller fel. Ett exempel på en sådan plikt skulle kunna vara att det är fel att döda, en plikt som skulle kunna motiveras utifrån föreställningen att människovärdet är unikt och okränkbart. Det går givetvis att finna exempel på plikter som inte relateras till denna föreställning. Hur motiverar man till exempel att det alltid är fel att ljuga utifrån denna grund? Rättighetsetiken svarar ännu tydligare mot föreställningen om det mänskliga egenvärdet. Teorin utgår från människans rätt till sig själv, en tanke som verkar förutsätta ett mänskligt egenvärde. Ett problem för rättighetsetiken är emellertid att den, i en stark tolkning, inte leder till andra moraliska påbud annat än att individen inte får skada andra. Det mänskliga egenvärdet i läroplanen och samhällets tolkning verkar innebära något som för andra är värt att bevaras. Det kan därför argumenteras att rättighetsetiken kräver för lite av människan för att omfatta ett mänskligt egenvärde. Ingen av dessa normativa moralteorier verkar på ett självklart sätt svara mot vår uppfattning av det mänskliga egenvärdet. Hur tänker vi om detta? Kan vi hitta andra teorier som kan förklara det mänskliga egenvärdet? Vi utgår från egenvärdet som ett inneboende värde. Sådana teorier består ofta i att någon egenskap anges som är förknippad med värdet, och att det är i kraft av att något har egenskapen i fråga som detta också har värdet (Fjellström, s. 8). Inom filosofin brukar man kalla detta för att något supervenierar på något annat. Det vill säga, att om något specifikt föreligger, i det här fallet en egenskap, föreligger också värdet. Man säger att den specifika egenskapen är superveniensbas för värdet. Vilken denna egenskap är, är en fråga som kan besvaras i enlighet med flera olika traditioner. I många religiösa sammanhang tänker man att människor har en själ och att det är till den som hennes värde på något vis är förbundet. Fjellström verkar dock mena att denna teori kan utsättas för samma kritik som utilitarismen, nämligen att människovärdet tycks 19

21 kunna vara olika hos olika människor. Han menar att själen i religiösa termer ofta beskrivs som ren, rättfärdig, smutsig eller ond, och att det därmed verkar gå att mäta kvalitéten på människors själar och då i sådant fall också på det mänskliga värdet (s. 8). Detta är något som inte är förenligt med varken tanken på ett inneboende värde eller läroplanens formulering om alla människors lika värde. Ett alternativ till detta är idén om att människan har ett värde på grund av att hon har en själ, inte beroende av hur den själen är. Detta verkar vara förenligt med de flesta av de principer som ligger i tanken om människans egenvärde; det är något specifikt för människan; mänskliga individer har egenvärde; det är något absolut och okränkbart. Tanken att varje människa har en själ är dock inte något som längre är allmänt accepterat. I ett samhälle som i stort sett är helt sekulariserat är det svårt att tänka sig att formuleringarna i läroplanen skulle bygga på en religiös tradition om den mänskliga själen även om läroplanen formulerar dessa värden som förvaltade av kristen tradition och västerländsk humanism (Skolverket 2011b, s. 5). Detta är dessutom en formulering som både kritiserats och diskuterats i flertalet kritiska texter (se t.ex. Croné 2012). Liknande teorier har emellertid utvecklats på sekulär grund. Ronald Dworkin argumenterade för livets helighet genom att tala om tillvarons skaparkraft. Människan är värdefull eftersom den representerar naturen och kulturens skapande. Detta verkar dock innebära att människor skulle kunna representera olika mycket av naturens skapande och därför också skulle få olika mycket värde. Dworkin får, likt andra teorier, svårt att förklara människans lika värde (Fjellström, ss. 8-9). Den kanske vanligaste filosofiska föreställningen om människovärdet som supervenierande är att det på något sätt beror på att människor är personer. Det finns flera olika teorier som vidare diskuterar vad det innebär att vara en person. Den kände filosofen Immanuel Kant menade att en person är en individ med förmåga att med sitt förnuft överväga och välja principer som är moraliska lagar och att handla på grundval av respekt för dessa (Fjellström, s. 9). Ett problem här är emellertid att definitionen av personer är för snäv. Individer som inte har förmågan att med sitt förnuft reflektera och handla utefter egenvalda principer har i Kants mening inget egenvärde. En sådan definition skulle till exempel utesluta många barn, förståndshandikappade, mentalt sjuka och på andra sätt begränsade människor, vilket i direkt mening är oförenligt med läroplanens formuleringar som faktiskt handlar om barn. Det finns givetvis andra definitioner av vad det innebär att vara en person. Vissa mer tillämpbara än andra. Jag kommer dock inte diskutera fler definitioner här, då syftet här snarast är att visa på ett sätt att argumentera. 20

22 Ett mer handfast argument för människovärdet är att vi alla har det på grund av att vi tillhör den biologiska arten homo sapiens. Att vi alla tillhör samma art fungerar alltså här som superveniensbas för människovärdet. Varför skulle det ha relevans för människovärdet? Dan Egonsson argumenterar genom att peka på hur det verkar vara så att vi människor har en preferens för att sätt människor högt. Detta låter kanske som ett svagt och luddigt argument, men vad Egonsson egentligen gör här är att byta frågeställning. Istället för att fråga vilken egenskap som människovärdet supervenierar på, frågar han vad som konstituerar ett värde överhuvudtaget. Detta för oss in på metaetiken. Som jag skrev inledningsvis tycks det mänskliga egenvärdet utgöra våra etiska grundval. Detta innebär att det är svårt att resonera kring detta värde med hjälp av normativa argument. Det jag nu vill göra att visa på exempel där man tar ett kliv bortom det normativa och istället försöker förklara vad värden egentligen är uttryck för. I resonemanget ovan för Egonsson för ett metaetiskt argument som verkar säga att någonting är värdefullt, i det här fallet människan, om människor har en preferens för detta. För att ta ett exempel, om tillräckligt många människor tycker om kanelbullar så är dessa värdefulla. Hur många som är tillräckligt många, är inte uttalat här. Det skulle kunna handla om alla, men också om en majoritet. Är kravet att alla ska ha liknande preferenser får Egonsson svårt att försvara sin teori då det kan argumenteras att alla människor inte har en preferens för den biologiska människoarten. Det kan även argumenteras att denna syn på människovärdet inte överensstämmer med de värden som skolan är ålagd att förmedla. På ett sätt är det för generöst att tillskriva värde på endast en superveniensbas av tillhörighet till människosläktet. Detta skulle kunna innebära att borttagning av befruktade ägg eller avstängning av livsuppehållande maskiner för någon som förlorat all hjärnkapacitet skulle ses som en oåterkallelig kränkning av människovärdet, och detta verkar inte förenligt med samhällets, och i förlängningen läroplanens, syn på människans egenvärde (Fjellström, s. 11). Det metaetiska spår Egonsson introducerar är emellertid intressant för vidare diskussion. Jag skrev i avsnitt 3.3 om den metaetiska teorin om den ideala observatören. Denna teori går ut på att värden är vad en ideal mänsklig observatör i givna situationer skulle säga var värdefullt. Det vill säga, moral är vad den ideala observatören skulle uppfatta som moral. Exakt vilka egenskaper en sådan observatör borde ha är omdiskuterat. Filosofen David Hume menade att den ideala observatören naturligt skulle värdera människor utefter de kvalitéer deras liv innehåller. Peter Singer menade vidare 21

23 att observatören på något sätt ska svara på vad optimalt liv innebär och att den därför skulle värdera människosläktet högre än andra arter på grund av sin egen relation till de specifika kvalitéer som det mänskliga livet innefattar (Fjellström, ss. 8-9). Dessa teorier tycks förklara att människan har ett egenvärde, men får likt många andra teorier problem med aspekten alla människors lika värde. Ett värdeomdöme som grundar sig på de kvalitéer ett människoliv innehåller kommer naturligtvis att se olika ut beroende på vilket människoliv det är som bedöms. Detta har vi redan varit inne på. Och att observatören gör ett värdeomdöme utifrån vad optimalt liv är, ger knappast tyngd åt idén om ett speciellt människovärde. Dels är det svårt att definiera hur man skulle kunna bedöma vad som är optimalt liv, dels verkar det på sätt och vis oundvikligt att en mänsklig ideal observatör skulle välja att värdera den mänskliga arten högre än andra arter, och det är ju detta vi försöker förklara. Ingen av dessa teorier verkar därför kunna motsvara resonemanget bakom vår tolkning av det mänskliga värdet. En alternativ metaetisk teori som jag också tidigare kommenterat är misstagsteorin. På ett sätt kanske den ännu tydligare kan förklara våra föreställningar om människovärdet som ett inneboende värde. En vanlig tanke är att människovärdet är något som gäller alla människor; det är ett inneboende värde som supervenierar på någon egenskap som är gemensam för alla människor. Jag har i detta avsnitt gett olika exempel på vilken denna egenskap skulle kunna vara, utan att ge ett tillfredsställande svar. Skulle det kunna vara så att det inte föreligger en sådan egenskap? Enligt misstagsteorin är detta fallet. Vår föreställning om det mänskliga egenvärdet bygger på ett stort misstag: det inte existerar något sådant värde, även om vi förhåller oss till och uttrycker oss om det som att det faktiskt gjorde det. Det skulle i sådant fall kunna förklara varför vi inte hittar någon superveniensbas för det mänskliga egenvärdet. 5.3 Människolivets okränkbarhet Starkt kopplat till föreställningen om människans egenvärde är idén om människolivets okränkbarhet. En common sense-analys av detta begrepp är dock inte lika självklar. En vanlig tolkning är antagligen att människolivets okränkbarhet uttrycker att det är fundamentalt fel att döda en människa. Denna tolkning är förenlig med de flesta demokratiska normer och ett av samhällets starkare normativa värden. Men en rimlig tanke är också att livet här har en vidare betydelse än som i skillnaden mellan liv och död. Man kan förstå livet som det som omfattar hela människan, i bemärkelsen hur någon 22

24 lever. En sådan tolkning skulle innebära att människolivets okränkbarhet betyder att det fel att kränka andra människor; att varje människa har rätt att leva sitt liv som den vill. Dessa värden går dessutom att återfinna i andra formuleringar som individens frihet och solidaritet mellan människor. En intressant aspekt av människolivets okränkbarhet som rör dess definition är också hur det förhåller sig till problematiska frågor som abort, dödstraff och krig. Det verkar direkt motsägelsefullt att människolivet är okränkbart samtidigt som man sanktionerar ett militärt försvar som i någon moralisk bemärkelse har rätt att döda för att skydda sina invånare. Det verkar således som att begreppet i samhällets definition inte är ett absolut värde, utan kan ges en svagare definition. Hur kan vi då argumentera för detta värde? Ett sätt att argumentera är förstås att peka på det mänskliga egenvärdet. Vår föreställning om detta värde verkar förutsätta att det aldrig får kränkas. Detta är å andra sidan ett cirkelresonemang som står och faller med egenvärdet. En föreställning som vi redan ifrågasatt och som dessutom inte svarar mot den svagare analysen av begreppet jag presenterat, där dödande inte verkar vara fel under vissa omständigheter. Intressant blir därför frågan om det går att argumentera för människolivets okränkbarhet utifrån någon annan grund. Vänder vi återigen blickarna mot den normativa etiken kan vi se att detta värde är förenligt med pliktetiken. Människolivets okränkbarhet verkar innebära just en plikt det är förbjudet att döda. Man skulle också kunna hävda att människolivets okränkbarhet är uttryck för var och ens rättighet att inte bli kränkt, vilket är förenligt med rättighetsetiken. Varför detta begrepp är en plikt eller en rättighet är sedan upp till de olika teorierna att besvara. Helt tillfredsställande är dock inte dessa teorier då de precis som föreställningen om ett okränkbart egenvärde inte ger utrymme för en svagare definition av okränkbar. I någon mening verkar det vara i själva definitionen som problemet ligger. För hur kan något vara okränkbart och samtidigt tillåtas bli kränkt vid särskilda tillfällen? 5.4 Individens frihet och integritet Ett värde som har fått stor plats i den västerländska kulturen är idén om individens frihet och integritet. En common sense-tolkning av individens frihet och integritet är att det handlar om varje människas rätt att själv välja hur sitt liv ska se ut och vidare välja hur 23

25 mycket av sig själv och sitt eget liv man vill dela med andra. Men vad innebär egentligen frihet och är individen verkligen fri? En aspekt av frihetsbegreppet rör frågan om människan har en fri vilja. Det finns åtskilliga hyllmeter filosofisk litteratur i vilken detta problematiseras och diskuteras. Jag kommer inte att gå närmare in på den diskussionen här, men det kan ändå vara intressant att kort lyfta begreppet determinism som hör till denna diskussion. Determinismen representerar den filosofiska linje som säger att allt är determinerat förutbestämt i någon mening, och att människan inte har någon fri vilja i avseendet att hon kunde tagit ett annat beslut än det hon tagit i en viss situation. Enligt determinismen skulle det vara teoretiskt möjligt att förutse vilka val människor skulle göra, under villkor att man har all relevant information om en situation personens tidigare erfarenheter, känslor, kemiska balanser och så vidare. Det finns emellertid de som menar att även om detta vore sant, så har människor fortfarande en fri vilja i bemärkelsen att de kan väga argument för och emot ett visst agerande, och att detta tycks vara relevant, åtminstone i frågor gällande ansvar för handlingar. Oavsett om man tror att världen är determinerad eller inte, verkar i alla fall läroplanen förutsätta att människan har någon form av valfrihet. Förutom den explicita värdeformuleringen individens frihet och integritet står det att det är skolans uppgift att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Skolverket 2011b, s. 5). Här blir tydligt att läroplanens människosyn inte ser människan som determinerad utan att varje individ har möjlighet att förstå vem hen själv är och utifrån detta ta beslut i sammanhang med andra. En annan aspekt av frihetsbegreppet kan kopplas till medborgaren, samhället och teorier i politisk filosofi. Detta är relevant eftersom värdegrunden som läroplanens formuleringar sägs spegla de värderingar som samhället vilar på. Sven-Ove Hansson redogör i boken Frihet, jämlikhet, broderskap! (1989) för hur man inom den politiska filosofin traditionellt resonerat kring begreppet frihet. Hansson påpekar frihetsbegreppets mångtydighet och väljer i sin bok att göra en avgränsning av begreppet som han kallar för social frihet, det vill säga, frihet i människors (sociala) relationer (s. 67). Denna avgränsning innebär att frågor gällande fri vilja och vad han kallar för inre frihet inte tas upp i någon större utsträckning. Med inre frihet menar Hansson den frihet som genom åren uttryckts som oberoende av yttre friheter. Frihet handlar här om ett inre tillstånd och är lika tillgänglig för alla, oavsett om man är slav eller kung. Hansson menar att denna form av frihet ibland åberopats till försvar för samhällstillstånd där människor tvingas 24

26 underordna sig andras vilja (s. 69). Att detta har hänt behöver dock inte betyda att det alltid följer en syn på frihet som ett inre tillstånd. I det nyss citerade stycket från läroplanen kan vi till exempel se tendenser av en frihetssyn där en persons inre frihet är relevant för frihetsbegreppet, utan att detta för den skull betyder att en persons yttre valmöjligheter är begränsade. Jag skriver här valmöjligheter eftersom detta för Hansson ingår i definitionen av social frihet. Han vill förorda att vi avgränsar det sociala frihetsbegreppet så att det endast avser förekomsten av flera handlingsalternativ som står öppna för de berörda människorna (s. 72). Denna definition av frihet skiljer sig från definitionen av fri i betydelsen att vara fri från något. Att var fri från något verkar inte överensstämma med det politiska och sociala frihetsbegrepp som uppfattas som något eftersträvansvärt. En tolkning av frihetsbegreppet som möjligheten att välja mellan olika handlingsalternativ emellertid, tycks överensstämma bra med våra common senseintuitioner gällande värdet individens frihet; vi lyfter till exempel gärna fram valfrihet kopplat till utbildning och arbete som en självklarhet och något värdefullt. Hansson vill dock betona att detta förhållningssätt inte är en regel utan undantag (s. 74); det finns situationer där någons frihet att välja måste vara begränsad, till exempel vad gäller hur man behandlar andra människor. Även detta kan vi se i läroplanen som kallar dessa begränsningar för rättigheter och skyldigheter. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. [---] Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. (Skolverket 2011b, s. 6) Vilka specifika rättigheter och skyldigheter det är som eleverna har definieras inte konkret i läroplanen. Man kan här tänka sig lokala riktlinjer i form av rättigheter och skyldigheter som skolorna själva reglerar i enlighet med värdegrunden och andra, outtalade samhälleliga normer. Det som faktiskt står i läroplanen om rättigheter är att skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av (Skolverket 2011b, s. 6). De mänskliga rättigheterna har mer en historisk förankring än en filosofisk. Man hade tidigare talat om olika typer av rättigheter men det var först under 1700-talet som 25

27 upplysningstänkarna formulerade tanken om de allmänna mänskliga rättigheterna. Man argumenterade då utifrån en naturrättslig grund. Det vill säga, man hävdade att människan har en av naturen given rätt till vissa specifika saker så som liv, frihet och egendom. Detta ledde till att vissa länder började ta in dessa rättigheter i sina grundlagar. Kända exempel på detta är bland annat den amerikanska självständighetsförklaringen och den franska deklarationen om mänskliga rättigheter som följde den franska revolutionen. Innehållet som utgör de mänskliga rättigheterna har sedan utvecklats över åren och antagits av i stort sett hela världen. Det som följt är nu att de grundläggande rättigheterna som EU antagit är juridiskt bindande (Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter). Hur kan vi då tänka när det kommer till frihet och begränsningar av friheten? På samma sätt som det går att ifrågasätta läroplanens explicit formulerade grundvärden, går det att fråga huruvida de mänskliga rättigheterna har någon verklig substans. För vad innebär egentligen av naturen givna värden? Hansson redogör för några olika sätta att bemöta liknande begränsningar i sin text. Den första metoden kallar han för upphävande. Här handlar det helt enkelt om en annan definition av frihet än i betydelsen av valmöjligheter. Det finns förstås flera olika sådana teorier, men en vanlig definition har bland annat gjorts av kyrkofadern Augustinus som menade att frihet består i att göra det goda (s. 74). Med en sådan tolkning av begreppet behöver man inte göra inskränkningar på frihet som valmöjligheter eftersom handlingar som är omoraliska per definition skulle hamna utanför frihetsbegreppet. Ett andra förhållningssätt kallar Hansson för oinskränkt och menar med detta precis vad som kan förväntas. Här utgår man från frihet som valmöjligheter utan att på något sätt göra några begränsningar på dessa valmöjligheter. Hansson refererar till filosofen Jeremy Bentham som menade att en definition av frihet som säger att frihet att göra andra ont inte är frihet, är märklig, och frågade vad vi i sådant fall skulle kalla den typen av frihet? En sådan syn på friheten skulle dock innebära att friheten ibland får negativa konsekvenser, men detta berör alltså inte själva friheten som sådan. Det gör givetvis att man kan ställa frågan huruvida frihet egentligen är något oproblematisk eftersträvansvärt och det tycks inte vara helt förenligt med den common sense-tolkning av frihetsbegreppet som läroplanen erbjuder med riktlinjer gällande rättigheter och skyldigheter. Den tredje metoden säger att vi får göra moraliska inskränkningar på friheten som valmöjligheter eftersom handlingsalternativ som inskränker på någon annans frihet inte själva är representerar friheten. 26

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

kristen etik inte bara

kristen etik inte bara Moralfilosofen Jesus var inte ensam om sin jämlikhetstanke. Någon bestämd etik»som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism«finns inte. text Roger Fjellström via dolorosa elisabeth ohlson

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion

Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion Stockholms universitet Sara Bengtsson Institutionen för Socialt Arbete 1999-07-05 Etik i socialt arbete, 5 p Sommarkurs 1999 Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion 1. INLEDNING 2 1.1

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet

Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ÅK 7-9 ett diskussionsunderlag för åk 7-9 Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 7-9 Version 1.0

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 Bokförlaget thales recension ann heberlein: Etik människa, moral, mening. En introduktion, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2014. det tillhör verkligen

Läs mer

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014-10-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan 1 Policy Mobbning, diskriminering, trakasserier

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

, Under redaktion av. - Albér t Danielsson. Goranzbrl. Aant Elzinga. Alf Sioberg. Student1 itteratur. Lennart Torstensson. m fl

, Under redaktion av. - Albér t Danielsson. Goranzbrl. Aant Elzinga. Alf Sioberg. Student1 itteratur. Lennart Torstensson. m fl '7 - Albér t Danielsson Aant Elzinga k. t l: Tore! Nordenstam Alf Sioberg Lennart Torstensson m fl, Under redaktion av Goranzbrl Student1 itteratur 4. Produktionstekniska varden och värderingar Inledning

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Hélène Hermansson (heleneh@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2011 KTH Etikmomentet hösten 2011 Två föreläsningar om etik. Obligatoriskt: Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer