GUIDE 2013 GREAT IDEAS GROW BETTER BELOW ZERO. Åsa Wikberg Nilsson & Oskar Gedda

Transkript

1 Skandinaviens nordligaste tekniska universitet Forskning & utbildning i världsklass GUIDE 2013 Åsa Wikberg Nilsson & Oskar Gedda GREAT IDEAS GROW BETTER BELOW ZERO

2 ISBN: (tryckt) ISBN: ISBN: X (pdf) Grafisk design och illustration: Åsa Wikberg Nilsson i samarbetet med Luleå Tekniska Universitet

3 Engagemang Uthålligt arbete Självständighet

4 4

5 Rektor har ordet... OMVÄRLDEN ÄR I STÄNDIG FÖRÄNDRING. Förändringar som påverkar ett universitet som LTU kan väljas att ses som störande inslag eller som medel för utveckling. Vi ser det som avgörande för vår framtid att kontinuerligt engagera oss i att utveckla och förfina våra verksamheter inom utbildning. Tidig vår 2013 fastslog vi på LTU en gemensam pedagogisk idé. Under de närmsta två åren satsar vi strategiska medel för att starta upp det utvecklingsarbete som behövs för att förverkliga den pedagogiska idén. Att vara föregångare i både tanke och handling är en del av vår historia och en profil vi gärna vill behålla och utveckla. Pedagogisk idé LTU aktualiserar utmaningen att vara proaktiv istället för reaktiv när det gäller att satsa på utbildning och lärande. Pedagogisk idé gestaltar en förväntan på hur utbildning ska bedrivas på vårt universitet. Det förtydligar både för oss själva, för blivande studenter och för alla externa avnämare vad vi står för och vilka kvaliteter i utbildning som vi har. Tydligheten underlättar diskussion inom och mellan alla dessa grupper kring vad vi gör och hur vi tillsammans kan utveckla vår verksamhet. Att stödja och stärka studenternas lärande är allas vårt uppdrag och en mycket viktig fråga för en fortsatt positiv och konkurrenskraftig utveckling av hela LTU. Guide för utbildningsutveckling 2013 utgör en referens och ett stöd för var och en att delta i den utveckling vi på kort och lång sikt ska jobba med. Guiden är ett exempel på de olika stöd och aktiviteter som är under utveckling för att stötta hela organisationen att innovativt och framgångsrikt bedriva pedagogisk utbildningsutveckling. I LTUs vision 2020 har vi målet att vara kända för vår pedagogiska profil. På LTU har vi en god historia och ett gott nuläge både internt och i rådande samhällsbild, för att nå det målet. Luleå 28 juni 2013 Johan Sterte Rektor 5

6 6

7 Förord FOKUS I DEN HÄR GUIDEN ÄR UTBILDNING och lärande med speciell betoning på att stöd och tydlighet för studenternas lärande. Forskning visar att diskussion kring utbildning och lärande är avgörande för framgångsrika utbildningssatsningar. För att bibehålla god kvalitet och för att få våra studenter att se sig själva som på väg mot att utvecklas till skickliga och erkänt handlingskraftiga aktörer inom sitt område, behöver vi lära av och med varandra på ett konstruktivt och inspirerande sätt. Ett av flera stöd inom ramen för pedagogisk idé LTU är guiden du nu håller i din hand. Projektet pedagogisk idé inleddes med en förstudie under år 2012, som sedan ska realiseras med olika implementeringsaktiviteter under år Under denna tid finns avsatta medel för implementering, vilket innebär att det kan vara en god idé att börja nu och ta del av medlen för att starta upp arbetet. Implementeringen följer inte en viss modell och har inga absoluta aktiviteter som måste genomföras. Istället för att utveckla en kostym som sitter lika illa på alla på LTU, valde alla som var delaktiga i förstudien att utveckla värdeord och stöd för implementeringen till varje utbildingsområde. Det innebär att den guide du nu håller i din hand är tänkt som ett stöd för att diskutera utbildning och lärande. Värdeorden för LTUs pedagogiska idé är engagemang, uthålligt arbete och självständighet. Det är ord som varje verksamhet, varje område, varje ämne, varje utbildning, varje kurs, varje examinator och varje lärare bör diskutera vad de innebär. För oss står begreppen för utveckling av motivation till studenternas lärande. Vi menar att genom att utveckla engagemang eller passion för ett område, blir det möjligt för studenterna att investera mer tid och ta ett större ansvar för sitt lärande. Engagemang kan utvecklas på olika sätt, ett sätt är engagerade lärare som brinner för sitt område. Det kräver i sin tur en organisation som värdesätter utbildning och lärande. Ett annat sätt är tydlighet i vad som förväntas av mig som student och vart jag är på väg; det vill säga en tydlig målbild. Det kräver en tydlig och genomtänkt väg för utbildningen. Det finns otaliga andra sätt att utveckla engagemang, men det lämnar vi till en diskussion för er att utveckla inom ert område. Guiden innehåller texter som förhoppningsvis kan inspirera, initera och stödja diskussionen. Aktiviteter och handlingsplaner får ni själva utveckla med utgångspunkt i diskussionerna. Vår idé är att ni ska läsa guiden, inte från pärm till pärm utan som stöd för frågor som bör diskuteras kontinuerligt och delar av en utbildning som kan vara bra att fundera kring. Pedagogisk idé LTU har en fantastisk potential; vi kan lyfta lärarrollen och utbildning till agendan och stödja våra studenter till att bli erkänt skickliga och handlingskraftiga aktörer. Men det förutsätter din och dina kollegors medverkan; alla har vi en roll att spela för att förverkliga pedagogisk idé. Det innebär att både vi och våra studenter behöver engagemang och passion i kombination med strävan, det vill säga ett uthålligt arbete för att nå fram till våra mål. Det är en framgångsfaktor för pedagogisk idé LTU; vi behöver alla jobba engagerat och uthålligt mot målet av skickliga och handlingskraftiga studenter. Vi vill även ta detta tillfälle i akt för att tacka alla de personer som bidragit till att denna publikation blivit verklighet; rektors chefsgrupp och rektorsrådet, TFN och FFN, som initerat och stött arbetet med den pedagogiska satsningen, kårerna vid LTU för aktivt stöd och bidrag i dialoger, utbildningskoordinatorarerna (UK-gruppen) LTU för stöd och goda kommentarer under hela processen och sist men på intet sätt minst; Brit Rönnbäck, KTH, för ovärderliga och insiktsfulla kommentarer om pedagogik och lärande Luleå 18 juni 2013 Åsa Wikberg Nilsson Oskar Gedda 7

8 Innehåll DEL 1 INTRODUKTION Pedagogisk idé LTU...15 Varför utveckla?...16 Vem ska utveckla?...16 Guidens struktur...16 DEL 2 UTGÅNGSPUNKTER OCH INSPIRATION Regler och riktlinjer...20 Från överföring till utveckling...20 Lärande...21 Generiska färdigheter...23 Constructive Alignment...24 CDIO...25 Självständighet...26 DEL 3 PROCESSEN STEG-FÖR-STEG...29 Programmets delar...31 En process i flera faser...32 Utvärdering...32 Processcirkeln...33 Diskussion SYFTE OCH OMRÅDE...36 Vad?...36 Varför?...36 Belägg...36 Diskussion Anteckningssidor EXAMENSMÅL...40 Vad?...40 Varför?...41 Belägg...41 Diskussion Anteckningssidor UTBILDNINGSPLAN...44 Vad?...44 Varför?...44 Belägg...45 Diskussion Anteckningssidor KURS- OCH LÄRAKTIVITETER...48 Vad?...48 Varför?...48 Belägg...49 Diskussion Anteckningssidor VARIATION...54 Vad?...54 Varför?...54

9 Belägg...55 Lotta, Johannes och Isak...56 Diskussion Anteckningssidor KREATIV STUDIEMILJÖ...60 Vad?...60 Varför?...61 Belägg...61 Diskussion Anteckningssidor LÄRSYSTEM...64 Vad?...64 Lärare-Lärare...64 Student-Extern...64 Student-Student...64 Varför?...65 Belägg...67 Diskussion Anteckningssidor ORGANISATIONENS LÄRANDE...70 Vad?...70 Varför?...70 Belägg...71 Diskussion Anteckningssidor STUDENTSYSTEM...74 Vad?...74 Varför?...75 Belägg...75 Diskussion Anteckningssidor UTBILDNINGSUTVÄRDERING...78 Vad?...78 Varför?...79 Belägg...79 Diskussion Anteckningssidor...80 AVSLUTANDE ORD...83 REFERENSER...84 BILAGOR Bilaga 1. Från överföring till utveckling...87 Bilaga 2. Ability-based learning...88 Bilaga 3. Checklista för reflektion i praktiken...89 Bilaga 4. Utbildningsutveckling enligt Pedagogisk idé...90

10 10

11 Utbildningen skall inspirera till självständigt, aktivt lärande som utmanar varje individs förmåga att möta framtiden 11 LTU Vision 2020

12 12

13 Introduktion till guiden 13

14 14 GUIDE FÖR UTBILDNINGSUTVECKLING ENLIGT PEDAGOGISK IDÉ LTU

15 De bästa resultaten uppnås oftast när männ nnis isko kor sama marb rbet etar mot ett gem emen ensa samt mål. Guiden för utbildningsutveckling är en del av LTU TUs pedagogi ska idé, en introduktion till ett tankesätt och en metod för att fokusera på studenters lärande. BAKGRUNDEN TILL PEDAGOGISKA IDÉ och även guiden för utbildningsutveckling är LTUs vision I den beskrivs bland annat att utbildningen skall inspirera till självständigt, aktivt lärande som utmanar varje individs förmåga att möta framtiden. Visionen om studenten i en akademisk miljö som stimulerar till aktivt lärande och som utmanar varje individs förmåga kräver, förutom hårt arbete och engagemang av både lärare och studenter, samarbete och diskussion kring utbildning och lärande. Syftet med utbildningsutveckling är att diskutera och utforma konsekventa mål och en tydlig tanke om hur studenter ska utvecklas mot målen inom varje utbildning. Guiden syftar till att förmedla en process för utveckling av utbildningar enligt erkända modeller och teorier som fokuserar på studenternas lärande. Upplägget av guiden bygger på frågeställningar för att initiera diskussion kring syfte och mål med studentens lärande. För en del innebär den föreslagna processen ett helt nytt sätt att samarbeta kring utbildningsfrågor, för andra kan det vara ett stöd för samarbete som redan i nuläget involverar människor med olika erfarenheter och befattningar. Det viktiga är inte att exakt följa en viss modell, utan att starta en diskussion kring alla de delar som utbildningar utgörs av. Pedagogisk idé LTU EN GEMENSAM PEDAGOGISK IDÉ innebär att all personal på LTU, på olika sätt, tar ansvar för våra utbildningar och att LTUs studenter ges och tar ansvar för sina studier och sitt lärande. Tanken med en gemensam pedagogisk idé för LTU är att den ska utgöra ett stöd för hela universitetet att erbjuda bra utbildningar som fokuserar på studentens utveckling och lärande. För att nå de resultat år 2020 som visionen utmålar behövs en uthållig strategi för den pedagogiska verksamheten. Guiden för utbildningsutveckling är en del i en sådan strategi. LTUs pedagogiska idé innebär ett fokus på studentens lärande. Grunden är att skapa tydlighet i utbildningar genom att fokusera på de kompetenser som en självständig aktör inom verksamhetsområdet behöver utveckla och att skapa en konstruktiv väg fram till detta mål. LTUs pedagogiska idé omfattar självständighetstrappan, en modell för konstruktiv kompetensutveckling, baserat på utveckling av självständiga aktörer. Utbildningar kan enligt denna tankemodell stödja utveckling av studenternas identitet, initialt som professionella studenter, så småningom som deltagande och bidragande aktörer och avslutningsvis som självständiga aktörer inom sitt verksamhetsområde. Det finns många faktorer som påverkar förutsättningar och möjligheter för att skapa bra utbildningar. Dessa olika faktorer behöver diskuteras, utvecklas, implementeras, drivas och följas upp så att alla berörda bidrar till att optimera stödet till studenternas självständighetsutveckling. Den här guiden innehåller en grund för diskussion, ett första steg mot utveckling. 15

16 16 Varför utveckla? MÅLET FÖR ALLA UTBILDNINGAR VID LTU är att studenterna efter avslutade studier ska kunna verka självständigt inom sitt verksamhetsområde. Utgångspunkten för utbildningar är redan idag att studenterna har en bred bas av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt med sig efter avslutad utbildning. Dessa olika kompetenser byggs upp under utbildningen i form av kurser och andra aktiviteter med olika innehåll, mål och examinationsformer. De samlade kompetenserna ska sedan bedömas i sin helhet genom utbildningens examensmål. En del utbildningar har tydliga samband och påbyggnad mellan läraktiviteterna och har i och med det oftast en röd tråd, dvs. en tanke om hur utveckling av studenternas kompetenser ska ske under utbildningen. Andra utbildningar har en mindre synlig logik mellan innehåll, aktiviteter och bedömning av mål i och mellan de olika läraktiviteterna. Förutsättningarna ser därmed olika ut på olika utbildningar. Motiv till att utveckla kan vara uppstart av en ny utbildning. Det kan handla om att möta nya eller förändrade krav från arbetsliv och samhälle eller att täcka in ett nytt område för framtidens arbetsliv. Det kan även handla om ett behov av att utveckla nya kurser eller inriktningar inom utbildningen. I och med att en förändring genomförs i hela eller delar av en utbildning finns ett behov av att diskutera, uppdatera och relatera innehåll och mål. Ytterligare motiv till utveckling kan vara att utbildningens innehåll i form av kurser och andra läraktiviteter kontinuerligt har förändrats under åren sedan utbildningen startades. Ett exempel är att små förändringar i kursinnehåll och -mål utan koppling till övergripande examensmål successivt kan leda till att en kurs inte längre bidrar till en utbildnings examensmål. Allt detta är grund för utveckling, men att initiera en utvecklingsprocess kan även handla om en grundläggande förståelse för att kontinuerlig diskussion kring utbildningens övergripande innehåll och mål i relation till kursinnehåll och -mål bättre säkerställer god kvalitet, vilket i sin tur bidrar till uthålligt studerande, motiverade och passionerade studenter. För att åstadkomma engagemang, uthålligt arbetande och slutligen i allt högre grad självständiga studenter krävs dock en förändring av tankemönster kring undervisning. Förändringen består av att gå ifrån att fokusera på innehåll och ämne i specifika kurser såväl som i hela utbildningar, till att se hur hela utbildningen bidrar till och stödjer studenternas utveckling till självständiga aktörer inom sitt område. Vem ska utveckla? BEGREPPET AVNÄMARE ANVÄNDS ibland inom akademin. Högskoleförordningen styr och reglerar utbildningsprogram, men det sägs ofta att utveckling av kurser och program bör ske med avnämarna i fokus. Vem är då dessa avnämare? Avnämare kan vara arbets-livet, såtillvida att studenterna så småningom ska utvecklas till självständiga och skickliga personer inom sitt verksamhetsområde. Det är av den anledningen viktigt att eng-agera personer från det professionella verksamhetsområdet i utvecklingsarbetet. En avnämare vi bör ha i fokus är studenten; individen som satsar sina resurser, tid och engagemang på en utbildning vid LTU och som i förväntar sig kvalitet och engagemang från oss som ansvarar för utbildningen. Målgruppen för guiden är alla personer som är berörda av LTUs utbildning på grund- och avancerad nivå. Rektorsbeslutet för implementering av pedagogisk idé LTU innebär att prefekter har ett ansvar att inleda arbetet. Att samla berörda och starta diskussionen med stöd av denna guide är ett sätt att initiera implementering av pedagogisk idé LTU. Alla berörda är ett vitt begreppl. I detta fall omfattar det prefekter, huvudutbildningsledare, utbildningsledare, utbildningshandläggare, utbildningskoordinatorer, utbildnings-administratörer, avdelningschefer, lärare och studenter. Alla dessa funktioner, befattningar och individer är berörda på ett eller annat sätt. Studenten är givetvis en mycket viktig del av målgruppen, men primärt berör guiden funktioner och befattningar såsom huvudutbildningsledare, utbildningsledare och lärare. Sekundärt berörs övrig intern personal och även externa personer från det verksamhetsområde som utbildningen berör. Utbildningsledare är en funktion som har ett visst ansvar för utveckling. En bra början för utbildingsledare är att identifiera nyckelpersoner som kan engageras i utvecklingsarbetet. Det kan handla om personer med kunskap om såväl examensmål som kursmål, personer som har kunskap och kännedom om såväl nuläge, som en önskvärd framtid. För att utveckla en utbildning är det viktigt att diskutera utbildningens helhet, såväl som att diskutera hur dess olika delar.bidrar till helheten Det innebär att det är viktigt att redan tidigt involvera lärare och studenter med kännedom om utbildningen för att deras perspektiv på innehåll i kurser och examensmål ska påverka utvecklingsarbetet. Det är en process som verkar åt två håll; dels får olika perspektiv influera utvecklingsarbetet och dels får alla inblandade en utvecklad förståelse för grunden för förändringsbehovet. Det är ofta betydelsefullt att även involvera personer

17 Guidens struktur som inte har kännedom om utbildningen, men som har kunskap och erfarenhet som är relevant för sammanhanget. Personer med olika kunskaper och erfarenheter av verksamhetsområdet bör exempelvis involveras i olika faser av utvecklingsarbetet för att säkerställa utbildningens relevans. Ett exempel är att använda arbetslivsanknytning i högre grad i utbildningar genom att engagera externa personer med kunskap om verksamhetsområdet och engagemang i utbildningsfrågor. Genom att låta dessa externa personerna delta i hela eller delar av utvecklingsarbetet fås en ökad arbetslivsanknytning. Ökad arbetslivsankytning kommer studenterna till del genom att de ser att personer verksamma inom yrket eller området är med och påverkar utbildningen. En bieffekt av att involvera externa personer är att studenterna kan utveckla en målbild för sina studier och få motivation och engagemangför ett uthålligt arbete genom förståelsen för vad man kan arbeta med efter utbildningen. INSPIRATION TILL DEN UTVECKLINGSPROCESS som presenteras i guiden är hämtad från erkända teorier och modeller för utveckling av utbildningar. Dessa teorier och modeller presenteras i ett första kapitel, som handlar om begrepp och teorier. En del kommer att känna igen delar som redan finns implementerade i LTUs system, för andra är denna del en kort bakgrund till varför guiden är utformad som den är. Guiden syftar till att ge förståelse för hur de olika delarna i ett utbildningsprogram bidrar till en konstruktiv helhet, en helhet som fokuserar på studenternas utveckling till självständiga aktörer. I och med det är avsikten att visa på olika aspekter som bidrar till att utveckla uthålligt arbetande och engagerade studenter. I grunden handlar det om tydlighet; att ha tydligt formulerade mål och att visa tydlighet gentemot studenterna i hur innehåll, aktiviteter och bedömning logiskt leder fram till målet. I guidens kapitel beskrivs en process som kan användas som grund för att diskutera, utveckla, implementera och driva utbildningsprogram. Processen bygger på att diskutera 1) syfte, 2) mål, 3) utbildningsplan och 4) de kurs- och andra läraktiviteter som ingår i en utbildning. Utgångspunkten är de kompetenser som en självständig aktör inom verksamhetsområdet bör utveckla och sedan att utforma mål och kurser som bidrar till att utveckla dessa kompetenser hos studenterna. Förutom dessa kanske mera traditionella aktiviteter omfattr processen diskussion kring 5) variation i lär- och examinationsformer eftersom individer lär sig på olika sätt. Processen innebär även diskussion och utveckling av anpassade 6) kreativa studiemiljöer, det vill säga olika miljöer som stödjer tryggt, kreativt och experimentellt lärande i olika former beroende av verksamhetsområde. Traditionella föreläsningssalar är inte alltid bästa miljön för att öva och utveckla kompetenser. Nästa del i processen omfattar att diskutera olika former av 7) lärsystem. Det kan exempelvis innebära att studenter i äldre årgångar stödjer studenter i yngre årgångar.. Den åttonde delen i processen omfattar 8) organisationens lärande, det vill säga att kontinuerligt reflektera kring att man inom utbildningen gör rätt saker för att stödja studenternas lärande. Processen omfattar även 9) studentsystem för kompetens- och självständighetsutveckling och 10) kontinuerlig uppföljning och utvärdering av utbildningar. Dessa delar beskrivs närmare i guidens kommande kapitel. 17

18 18

19 Utgångspunkter och inspiration 19

20 Utgångspunkter och inspiration till Pedagogisk idé LTU har omfattat riktlinjer, teorier, mode dell ller och idé déer om utbi bild ldni ning ng och lär äran ande de. I dett tta kapi pite tel pres esen ente tera ras i kort rthe het några av de huvudsakliga begrepp och modeller som Pedagogisk idé LTU bygger på 1. I kommande kapit el presenteras en del andra teorier, som anknyter till de respekti tive avsnitten i guiden. 20 Regler och riktlinjer EN GRUND FÖR ALLA UTBILDNINGAR som bedrivs vid LTU är högskolelagen och högskoleförordningen. Alla utbildningar som har stat, kommun eller landsting lyder under högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Det innebär att examensmålen i högskole-förordningen är det som styr det förväntade resultatet för utbildningar. Högskolelagen och högskole-förordningen innehåller bestämmelser för verksamheten i form av utbildningens förutsättningar och mål, grundläggande krav för examen, liksom bestämmelser för olika slags examina. Vidare omfattar högskolelag och högskoleförordning principer om till exempel studentinflytande. Högskoleförordningen innehåller allmänna regler för högskoleutbildningar på alla nivåer, exempelvis studievägledning, examen och tillgodoräknanden. I den finns även bestämmelser om kurs- och utbildningsplaner, betyg, kursbevis, prov, rättelse och omprövning av betyg samt disciplinära åtgärder mot studenter som fuskat på prov, stör undervisningen eller trakasserar andra. Examensförordningen styr de examensmål som gäller för en viss examina. I högskoleförordning delas examensmålen in i kategorierna 1) kunskap och förståelse, 2) färdighet och förmåga, samt 3) värderingsförmåga och förhållningssätt. Det är ett sätt att skilja mellan ämnes- och yrkeskunskaper samt det disciplinärt anknutna förhållningssätt som studenterna bör ha utvecklat under utbildningen. Examensmålen innehåller även olika generiska färdigheter, som exempelvis analytisk förmåga och muntlig och skriftlig presentationsförmåga, vilka ses som viktiga inom de flesta discipliner. Att skapa en helhet i programmet innebär att identifiera de kompetenser som är avgörande för en självständig aktör inom verksamhetsområdet och formulera examensmål och kriterier, som tydligt visar vad målen omfattar och hur de kan bedömas. 1 För utförligare bakgrund, se Gedda och Wikberg Nilsson (2012). Från överföring till utveckling ATT GÅ IFRÅN ETT FOKUS PÅ INNEHÅLL till fokus på studentens lärande kan uppfattas som ett nytt sätt att tänka kring utbildning. I bilaga 1 visas några exempel på hur ett sådant ändrat förållningssätt kan ta sig uttryck. Utveckling som tar utgångspunkt i studenternas lärande fokuserar på att studenterna ska ha utvecklat vissa kompetenser efter avslutad utbildning. Det skiljer sig väsentligt från att betrakta utbildning som att enbart tillgodogöra sig information eller att ha avklarade moment i utbildningen. I det här perspektivet är moment inte avklarade, de befinner sig snarare på en växande skala av självständighetsutveckling. Det innebär i sin tur att vissa övningar och moment bör upprepas för att tillgodose att studenterna får erfarenhet genom att experimentera och att de därmed kontinuerligt utvecklar sin kompetens. Lärande förstärks när både studenter och lärare har klart för sig vad som är övergripande examensmål och hur läraktiviteten, experimentet eller momentet bidrar till dessa. Utbildningens läraktiviteter, återkoppling, bedömning, examinering och utvärdering av de ingående kurserna är därmed olika delar i ett system som ska utgöra en helhet för att studenterna ska nå examensmålen. För att nå målen krävs både uthålligt arbete och en stor del engagemang, både från lärare och studenter. Framgång är när studenterna upplever ett behov av att nå delmål - kursmål, för att de förstår hur de samverkar med övergripande mål. För att åstadkomma detta behöver lärare ingå i ett sammanhang där lärande ses som en viktig verksamhet för universitetet och där utbildning och lärande ständigt diskuteras. Exempelvis beskriver Andersson och Warfvinge (2012) några kriterier som de menar måste uppfyllas för att grundutbildningen ska gå från överföring till fokus på utveckling av studenternas lärande nedan:

21 Lärande 1. Lärare behöver utvecklas mot förståelse för utveckling av studenternas förståelse och kompetens 2. Lärare behöver få motivation för undervisning, det vill säga belöning och erkännande, karriärstrukturer som stödjer lärare, lära sig metoder och tekniker för engagerande undervisning 3. Lärare behöver ingå i lärarkollegium där utbildning och lärande ses som en viktig praktik och är en ständigt aktuell diskussion 4. Utbildningar behöver utveckla kvalitetssystem där kursers innehåll, genomförande, kursmål, handledning och övrig support till studenterna ständigt diskuteras och utvecklas i lärarkollegium För att åstadkomma engagerade och hårt arbetande studenter krävs en akademisk miljö där undervisande personal stimuleras till att utveckla sina pedagogiska förmågor likväl som sina ämneskunskaper. Några kritiska aspekter för lärande presenteras i kommande stycken. Förklara och skapa intresse En kritisk aspekt för lärande är förmågan att förklara och beskriva på olika sätt så att studenter med olika förkunskaper, erfarenheter och förutsättningar förstår (Ramsden, 1993). För en lärare innebär det att utveckla kompetens att kunna entusiasmera både genom att själv visa intresse för ämnet och genom att visa hur det kan vara intressant för studenterna. Det handlar även om att erbjuda olika former för inlärning, det vill säga att variera undervisningsformer så att studenter med olika förutsättningar kan tillägna sig innehållet i en kurs och därmed nå examensmålen. 21 Omsorg om och respekt för studenters lärande Lärare, alla personer som undervisar, bör visa både generositet och tillgänglighet, det vill säga ett intresse för studenter och deras utveckling (Ramsden, 1993). För att åstadkomma detta krävs även en förmåga till impulsivitet och flexibilitet, det vill säga en förmåga att vara öppen för det oförutsägbara och en förmåga att fånga upp olika perspektiv och förhållningssätt och möta detta på olika sätt. Det kan vara svårt att alltid vara entusiastisk när studenter kommer till ens dörr, men det finns lösningar på det. Diskutera om ni ska ha speciella tider för studenter eller vilken policy ni vill tillämpa; huvudsaken är att när ni möter studenter ska det vara med omsorg och respekt- du är där för dem och de är där för att du ska bidra till deras kompetensutveckling.

22 22 Konstruktiv bedömning och återkoppling För att studenter ska ges möjlighet att vara aktiva, det vill säga arbeta uthålligt, engagerat och i ökad grad självständigt, behöver lärare ha förmåga att skapa ändamålsenlig bedömning och återkoppling både under och efter kurs. Biggs och Tang (2011) menar exempelvis att formativ feedback, det vill säga återkoppling under själva lärprocessen, bättre stödjer lärande än summative feedback, som innebär återkoppling efter lärandeprocessen. Ett exempel på att summative feedback ofta innebär lågt lärande är studenterna som får tillbaka en tentamen som utföts efter en kurs. Läraren kan ha bemödat sig om utförliga kommentarer till studenternas svar, men studenterna har ofta låg motivation för att lära av de eventuella misstagen och därmed utvecklas Detta kan jämföras med formativ feedback genom exempelvis delexaminationer med återkoppling, som beskriver hur studenterna kan utvecklas och därmed lära sig mer och prestera bättre i kursen såväl som i utbildningen. En tidig examination i kursen bidrar till att studenterna kan initiera sin utveckling och ges möjlighet till att vara mer engagerade och arbeta mer konstruktivt under kursen. Tydliga mål och utmaning Ytterligare en aspekt av god utbildning är förmågan att erbjuda en första abstrakt, öppen och upptäckande fas som sedan går över i en fas med mer konkretisering och precision (Ramsden, 1993). I den avslutande fasen erbjuds studenterna mer praktiserande av kunskapsområdet, där egna initiativ och tillämpande av kompetenser stimuleras. Tidiga aktiviteter bör inte vara betygsgrundande utan istället ge studenterna möjlighet att experimentera, lära sig och utvecklas under kursens gång. Det sägs ofta att höga krav motsvaras av goda studentpresentationer. Det är dock avgörande att lärare har förmåga att visa vad kraven hänger samman med, i form av tydliga kriterier och mål, för att stimulera studenternas intellektuella utmaning och deras engagemang och strävan att nå målen. Autonomi, kontroll och engagemang Studenter måste engagera sig i studieaktiviteter för att möjliggöra kompetensutveckling inom området. För att utveckla engagemang bör studenter ges möjlighet att ha en viss kontroll av lärsituationen, både för att kunna anpassa den till sin egen förståelse och för att undvika beroende av läraren. Engagemang kan exempelvis utvecklas i studiegrupper, där ett gemensamt öppet lärande sker i kombination med en individuell utveckling av kompetenser. Det bidrar även till att studenterna blir mer självständiga och att kurser och aktiviteter inte alltid kräver en lärares närvaro. Givetvis förutsätter detta en noga genomtänkt process för vad studenterna ska lära sig, hur de kan göra det med lärares stöd och utan, samt hur deras lärprocess kan bedömas. Strategi för lärande God undervisning bygger, förutom de tidigare principerna, på en öppenhet för förändring och ett kontinuerligt sökande av förståelse av konsekvenserna av de givna instruktionerna för varje student. Kunskap om studenterna kan och bör användas för att välja och utveckla olika undervisningsstrategier. Innehållet i kurser bör göras tillgängligt för olika studenter, som exempelvis har olika former av funktionsnedsättning, familjeförhållande, tidigare arbetslivs-erfarenhet, som studerar på distans eller liknande. Kursens genomförande bör möta den bredd av studieförutsättningar som kursdeltagarna representerar. Det betyder inte att studenter med bristande förkunskaper ska ges möjlighet att delta i kursen, utan att studenter med rätt förkunskaper men med olika förutsättningar för lärande ska beredas möjlighet att genomföra kursen. En viktig aspekt är att studenterna bör möta olika former av examination för att utmanas på olika sätt. En skriftlig tentamen efter kursens slut är en traditionell examinationsform som erkänt inte stödjer lärande. Under ett utvecklingsarbete bör examinationsformerna ses över och varieras för att stödja studenternas lärande på olika sätt.

23 Generiska färdigheter SJÄLVSTÄNDIGHETSUTVECKLING INNEBÄR att studenterna har med sig vissa kompetenser efter avslutade studier, kompetenser som är avgörande för att verka som självständig aktör inom det specifika verksamhetsområdet. Progression är en viktig del av utveckling, det vill säga att studenter bör tillåtas att experimentera, träna, fördjupa kunskap och utvecklas kontinuerligt under utbildningen. Färdigheter kan handla om många olika saker, för fler exempel än i kommande stycke se bilaga 2 samt Riordan och Sharkey (2012). Vissa färdigheter skiljer sig mellan utbildningar, andra är gemensamma för de flesta områden och kan därmed kallas för generiska färdigheter, se kommande stycke. värderingsfömåga att kunna välja kommunikationsform beroende av ändamål med presentationen. Studenter behöver utveckla förmåga att argumentera för olika ändamål och för olika sammanhang. Argumentationsförmågan hänger samman med engagemang; om det finns en passion för ämnet eller området utvecklas ofta en förmåga att kunna argumentera för kunskaper inom området. Dagens samhälle ställer i allt högre grad krav på en förmåga att kunna samarbete och kommunicera med olika grupper, i olika kontexter och för olika ändamål. I de flesta områden behöver dagens studenter även kunskap och förmåga att kommunicera och samarbeta mångkulturellt i en global kontext. Tillämpningsförmåga Studenter behöver utveckla färdigheter i att utforska, undersöka, sammanfatta och tillämpa teorier och relevant information för olika ändamål. Att kunna tillämpa kunskap är målet för en självständig aktör inom de flesta verksamhetsområden. Det kräver dock experimenterande och upprepad övning för att utvecklas. Tillämpningsförmåga kan övas i flera olika sammanhang och aktiviteter, redan från början av utbildningen, för att slutligen examineras som ett mål i slutet av utbildningen. Problemlösningsförmåga Problemlösning kan innebära olika saker inom olika områden. Vilka former av problemlösningförmåga som behöver utvecklas är något som behöver diskuteras för varje utbildning. Studenter behöver utvecklas till att bli effektiva problemlösare, som kan applicera logiskt, kritiskt och kreativt tänkande på en rad olika frågeställningar. Problemlösningsförmåga är en utmärkt färdighet att experimentera i olika sammanhang. Återkoppling på förmågan är central, utan återkoppling är det svårt att utvecklas. Studenters förmåga att i samarbete med andra tolka, identifiera, kritisera och analysera frågeställningar samt att utforma lösningsförslag för en rad olika områden behöver övas och övas igen under utbildningen. Förståelse av globala och lokala perspektiv Definitionen av problem är olika inom olika områden och kan även skilja sig ur ett lokalt kontra ett globalt perspektiv. För att studenterna ska bli självständiga aktörer behöver de utveckla en förmåga att se situationer ur både lokala och globala perspektiv och därmed utveckla färdigheten att se saker ur olika perspektiv beroende av sammanhang. Förståelse av globala och lokala perspektiv hänger även samman med en förmåga att sätta saker i relation till varandra för att relatera dem till ett större sammanhang. Ansvarstagande Studenter behöver öva och utveckla kunskap och förmåga att agera utifrån olika etiska överväganden, med integritet både för sig själv och för andra, samt med ett socialt ansvar för konsekvenser i olika sammanhang. Studenter behöver öva tillämpning av hållbar utveckling inom sitt område och därmed utveckla förståelse för vad det innebär i ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Eget ansvar för studenterna innebär att de behöver utveckla en förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande genom exempelvis att driva aktiviteter och att handla på eget initiativ. 23 Kommunikativ kompetens Studenter behöver utveckla kunskaper och färdigheter i att kommunicera muntligt och skriftligt i olika sammanhang. Kommunikationsförmågan bör tränas i olika sammanhang, med olika medier och för olika ändamål. I slutet av utbildningen bör studenterna ha utvecklat en

24 Constructive Alignment Constructive alignment (CA) är ett begrepp som syftar på utveckling av konsistens och tydl dlig ighe het mell llan avs vsed edda da lär äran ande demå mål, und nder ervi visn snin ings gs- och exam amin inat atio ions nsfo form rmer er. CA han andl dlar om att anpassa, utveckla och positionera delar i förhållande till varandra och i förhållande till en helh et. Det kan sägas bestå i att utveckl kla en röd tråd åd, som är lika tydli lig i en enskild lektion i en viss kurs, såväl som i utbildningen som helhet. 24 BEGREPPET CONSTRUCTIVE ALIGNMENT kan tolkas ungefär som samverkan, det vill säga att alla resurser som tillförs ska gynna utvecklingen av en röd tråd. Biggs och Tang (2011) beskriver att begreppet constructive har utgångspunkt i perspektivet att människor konstruerar kunskap och förståelse i interaktion med andra. Fokus för en kurs och för en utbildning bör enligt detta synsätt därmed vara på vad studenten ska lära sig (mål för utbildningen), snarare än på vad läraren ska lära ut (ämne). CA kan användas för att utveckla samverkan mellan delar i form av kurser och helhet i form av utbildningar, och även för utveckling av hela universitetet som en lärande organisation. Tillvägagångssättet att inleda med att utveckla resultatet, med andra ord målen, för att sedan utveckla vägen dit är detsamma. Bilden på sidan visar tankesättet bakom CA; början är att utforma mål, det vill säga vad vi vill att studenterna ska ha lärt sig efter aktiviteten/utbildningen. Därefter utformas genomförandet i form av olika aktiviteter som bidrar till att studenterna kan utveckla lärande inom det målen stipulerat. Samtidigt som aktiviteterna planeras, diskuteras även hur bedömning och examination av målen ska ske. Bedömning och examinering är en läraktivitet i sig, eftersom den kan utformas så att studenter kan utveckla sitt lärande. Som tidigare nämnts delas examensmål enligt högskoleförordningen in i kategorierna 1) kunskap och förståelse, 2) färdighet och förmåga, samt 3) värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessa kategorier är inte en del av teorierna bakom CA, men används för utvärdering, bedömning och examination enligt Högskoleförordningen och är därför viktiga att inkludera i diskussioner kring både kurs- och examensmål. För en del är dessa kategorier svåra att omsätta till den egna verksamheten. Det är givetvis öppet för kollegier vid varje utbildning att formulera egna kategorier, såtillvida att det har föregåtts av en diskussion kring hur dessa relaterar till högskoleförordningen. Genomförande Vilka aktiviteter är lämpliga för att studenterna ska utveckla de kompetenser som eftersträvas? Mål Vilka kompetenser vill vi att studenterna ska ha utvecklat som ett resultat av kursen/ utbildningen? Examinering Hur kan studenterna visa att de har uppnått de eftersträvade kompetenserna? FIGUR 1. KONSTRUKTIV SAMVERKAN MELLAN MÅL, GENOMFÖRANDE OCH EXAMINERING. BASERAT PÅ BIGGS & TANG (2011)

25 CDIO Ytterligare ett system för utveckling av utbildningar som finnsns representerat i Pedagogisk idé LTU är CDI DIO. CDI DIO besk skri rivs som ett inn nnov ovat ativ ivt peda dago gogi gisk skt ram- verk utv tvec eckl klat pri rimä märt för ingenjörsutbildningar. Även om utgångspunkten för just CDIO är ingenjörer så omfattar tankesät ättet en process och standarder som är användb dbara för att disk utera utve ckli ling inom alla utbildningar. AKRONYMEN CDIO står för Conceive-Design-Implement-Operate och representerar både en metod och en kontinuerlig utvecklingsprocess för utbildningar. CDIO innehåller olika standarder som var för sig ska bedömas och som dessutom beskriver en process för kontinuerlig utveckling. Att jobba med CDIO innebär att för varje standard: 1. CONCEIVE - utveckla förståelse för vad standarden behandlar 2. DESIGN - utveckla och utforma standarden 3. IMPLEMENT - utveckla en plan för hur standarden ska implementeras 4. OPERATE - driva standarden enligt de nya förutsättningarna Crawley et al. (2011) betonar att CDIO handlar om att utveckla konsekvens mellan mål, aktiviteter och bedömning i enlighet med tidigare nämnda constructive alignment. Vidare menar de att det handlar om lärande; Att lära sig att förstå, dvs. att hitta instrumenten för att utveckla förståelse Att lära sig att göra, dvs. att utveckla förmåga att kreativt agera självständigt i olika sammanhang. Att lära sig att fungera tillsammans, dvs. att samarbete och kommunicera med andra människor Att lära sig att vara, dvs. en utveckling som baseras på progression av de föregående tre aspekterna av lärande De 12 standarderna adresserar programmets grundläggande syfte och mål, utveckling av kursplaner, utveckling av laborativa och experimentella aktiviteter, utveckling av metoder för undervisning och lärande, kompetensutveckling för lärare (ämne och pedagogik), samt utveckling av bedömning och utvärdering, se kommande stycke med de tolv standarderna. Standard 1 Standard 2 Standard 3 Standard 4 Standard 5 Standard 6 Standard 7 Standard 8 Standard 9 Standard 10 Standard 11 Standard 12 CDIO as Context CDIO Syllabus Outcomes Integrated Curriulum Introduction to Engineering Design-Build Experiences CDIO Workspaces Integrated Learning Experiences Active Learning Enhancement of Faculty CDIO skills Enhancement of Faculty Teaching Skills CDIO Learning Assessment CDIO Program Evaluation CDIO Bedömning I CDIO ingår en bedömningsskala för utvärdering av var utbildningen befinner sig i nuläget när de gäller de olika standarderna. Bedömningen går mellan 0 och 5. Målet är att sträva mot de högre betygen inom varje standard. Bedömning 0 innebär att det inte finns någon aktivitet kring standarden över huvudtaget och bedömning 5 innebär att det för standarden finns en fullt ut utvecklad plan som är implementerad, drivs, utvärderas och förbättras kontinuerligt, se bild nedan. 25 FIGUR 2. VISAR BEDÖMNINGSGRUND FÖR CDIO. INGEN PÅBÖRJAD FÖRÄNDRING AV MÅLDOKUMENT, UTBILDNINGSPLAN ELLER IMPLEMENTERING I ANDRA DELAR PÅBÖRJAD FÖRÄNDRING AV MÅLDOKUMENT, UTBILDNINGSPLAN, PÅBÖRJAD IMPLEMEN- TERING PÅ KURS- OCH UTBILDINGSNIVÅ VÄL UTVECKLADE MÅLDOKUMENT, UTBILDNINGSPLAN SAMT PILOTIMPLEMENTERING PÅ KURS- OCH UTBILDNINGSNIVÅ KOMPLETTA OCH ANTAGNA MÅLDOKUMENT OCH UTBILDNINGSPLAN, IMPLEMENTERING AV PLANEN PÅ KURS- OCH UTBILDNINGSNIVÅ KOMPLETTA OCH ANTAGNA MÅLDOKUMENT OCH UTBILDNINGSPLAN, OMFAT- TANDE IMPLEMENTERING PÅ KURS- OCH UTBILDINGSNI- VÅ MED STÄNDIG FÖRBÄTTRING INFÖRD

26 Självständighet Självständiga, erkänt skickliga aktörer inom verksamhetsområdet är både drivkraft och mål för en utb tbil ildn dnin ing. Av den anle ledn dnin inge gen bör komp mpet eten ensu sutv tvec eckl klin inge gen för att kunn nna arbeta självständigt inledas redan i början av utbildningen. Studenter behöver utveckla en mål ålbi bild ld; vad innebä bär det att vara sjä jälvständi dig aktö tör inom mit itt verksa mh etsområd e? Om målbild och vägen dit är tydlig har studenter bättre förutsättningar att jobba hårt och uthålligt med sina studier och att utveckla engagemang och passion för området. 26 Kompetens som professionell student Att förmedla en målbild innebär att studenter kan förstå och se målet för utbildningen, och därmed ha möjlighet att arbeta mer uthålligt och engagerat. Den tänkta vägen fram till målet behöver även förmedlas till studenter, så att de kan se hur utbildningen bidrar till att utveckla de kompetenser som krävs inom området. Vägen fram till målet behöver delas in i deletapper, som konstruktivt bidrar till utvecklingen av självständiga aktörer. När studenter påbörjar en utbildning bör de ges förutsättningar för att utveckla kompetenser som professionella studenter. Universitetsutbildning har ofta annat upplägg och krav på studenterna jämfört med exempelvis gymnasieutbildning. De krav och det ansvar som läggs på studenter vid en universitetsutbildning bör tidigt klarläggas för att studenter ska ha möljighet att påbörja sin utveckling tidigt. En introduktion till akademiska studier och till området bör finnas tidigt i utbildningen. Den bör omfatta utveckling av vissa grundläggande kompetenser och tydligt visa hur utveckling av dessa kompetenser hänger samman med målbilden för utbildningen. Viktiga frågeställningar för denna fas av utbildningen är vilka kompetenser som är viktiga att initiera utveckling inom och hur detta kan ske. Den första fasen av utbildningen omfattar kompetens att lära att lära, vilket kan omfatta studieteknik,analysförmåga, skriftlig och muntlig kommunikativ kompetens och förmåga att ge och ta återkoppling på ens egen förmåga. Det bör även omfatta en utveckling av eget ansvarstagande, för att initiera utvecklingen till självständiga aktörer. Indikationer på utvecklad kompetens som professionell student är att studenter själv tar ansvar för sitt lärande, exempelvis genom att själv inhämta information för att tillägna sig utbildningen på bästa sätt. Kompetens som deltagande aktör När studenter utvecklat kompetenser som professionella studenter bör nästa steg mot självständighet tas. Det innebär att tydligt markera att studenten själv är delaktig i, och ansvarig för, sin egen utveckling. För att stödja detta kan lärare uppmana och tillåta integration av kunskap och erfarenhet från tidigare kurser, aktiviteter och/eller livserfarenhet i moment där studenterna själva i hög grad styr upplägg, utformning och utförande. Lärare finns med som stöd och för att ge återkoppling på studenternas kompetensutveckling. Kompetens som deltagande aktör innebär att studenterna själva ges och får frihet och ansvar för vissa uppgifter. Det kräver tydlighet från lärare om vilka kompetenser som ska övas, det kräver kontinuerlig återkoppling på studenternas utveckling och det kräver tydliga riktlinjer för bedömning och examination. Indikationer på utvecklad kompetens som delaktig aktör är att studenten utför uppgifter eller arbeten där de självständigt inhämtar information och med stöd av lärare och övriga gruppdeltagarna genomför en process som anknyter till målen och där de argumenterar för sitt resultat. En deltagande aktör bör kunna visa analysförmåga, förmåga till dialog- eller argumentationsanalys, samt ledarskaps- och kommunikationsförmåga för att i större utsträckning bidra till det gemensamma arbetet. Det innebär inte att endast söka bekräftelse från lärare, utan att självständigt i samråd med lärare och andra ha förmåga att ta och ge återkoppling för att utvecklas under processen.

27 Kompetens som självständig aktör Det avslutande steget i en utbildning är en självständig aktör inom verksamhetsområdet. Det innebär att studenten ska kunna verka självständigt genom att exempelvis inhämta information, utforma och leverera ett resultat, gärna gentemot en uppdragsgivare från det egna verksamhetsområdet. Riktiga uppdrag ger erfarenhet av att verka inom verksamhetsområdet. Indikation på att studenter utvecklat självständighet är genomförda arbeten, gärna gentemot uppdragsgivare från verksamhetsområdet, där studenten även får omdömen från uppdragsgivare på sina kunskaper och färdigheter. Den avslutande fasen i en utbildning kan omfatta allt från enstaka kurser till utbildningsår. Under denna fas ska studenterna visa att de uppfyller examensmålen i allt högre grad för att slutligen examineras i ett avslutande arbete. Innehåll och aktiviteter inom varje steg är något som måste diskuteras inom varje verksamhetsområde. Fokus för aktivitet bör vara en konsekvent utveckling av kompetenser mot en självständig aktör. 27 självständig aktör deltagande aktör professionell student FIGUR 3. SJÄLVSTÄNDIGHETSTRAPPAN.

28 28

29 29 Processen - steg för steg Foto: Tomas Bergman / LTU Bildarkiv

30 I kommande kapitel presenteras en meto tod för utve veck ckli ling av utbi bild ldni ning ngar med studentens lärande och självständighet i fokus. Det vik ikti tiga är inte att föl ölja met oden exakt, utan att förstå betydelsen av utbildningens mål, det vill säga skickliga självständiga aktörer inom sitt område, som styrande för innehåll, aktiviteter och examination i kurser och för utveckling av en utbildning. 30 FÖR UTVECKLING AV EN UTBILDNING INNEBÄR metoden att kurser måste grundligt diskuteras och uppdateras avseende mål, innehåll och examinering. Det innebär att diskutera kursers relevans och innehåll, för att säkerställa att de inte glidit iväg från de övergripande examensmålen. Diskussionen bör inledas med vilka kompetenser studenterna ska ha med sig från utbildningen för att bli självständiga inom sitt verksamhetsområde. Det är anledningen till att metoden börjar med slutet, det vill säga en diskussion och formulering av utbildningens syfte och verksamhetsområde. Därefter kan de delar som bidrar till de övergripande målen utvecklas.

31 Programmets delar De delar som ett utbildningsprogram omfattar beskrivs närmare i kommande avsnitt: 1. Syfte och verksamhetsområde En tydlig beskrivning av syfte och verksamhetsområde som alla avnämare har klart för sig och kan återge. En tydligt kommunicerad målbild för studenternas utbildning. 2. Examensmål Tydligt beskrivna examensmål som omfattar både examensförordningen och lokala kompetensmål som alla berörda känner till, kan återge och använder i diskussion om utbildning. 3. Utbildningsplan En utbildningsplanen som innehåller en konsekvent väg för utveckling mot en självständig aktör. Utbildningsplanens utformningär känd av alla avnämare. 4. Kurs- och läraktiviteter Kurs- och läraktiviteter i form av mål, innehåll, genomförande och examination som bidrar till utveckling av en skicklig och självständiga aktör. Hur varje kurs- och läraktivitet bidrar till övergripande mål kan förstås och återges av alla berörda. 5. Variation i lärande- och examinationsaktiviteter Variation i kurs- och läraktiviter under utbildingens gång för att tillgodose olika former av lärande och exempelvis olika genomförande och examineringsformer. Varför genomförande och examination är utformat som det är erkänt av alla berörda. 8. Organisationens lärande Organisationens, utbildningens lärarkollegie och kollegors kontinuerliga aktiviteter, diskussion och utveckling av grundutbildning och lärande, med fokus på studentens lärande. 9. Studentsystem Stödsystem för studenten kompetenser används kontinuerligt av både studenter och lärare för samling av bevis på kompetens och återkoppling på kompetens. 10. Utbildningsutvärdering Utbildningen genomgår kontinuerlig utvärdering och utveckling för att tillgodose att alla delar bidrar till utveckling av självständiga aktörer. Alla berörda får återkoppling på sitt bidrag till helheten i utbildningen. ORGANISATIONENS LÄRANDE STUDENTSYSTEM UTBILDNINGSUTVÄRDERING SYFTE OCH VERKSAMHET EXAMENSMÅL UTBILDNINGSPLAN Kreativ studiemiljö Studiemiljöer som bidrar till utvecklingen av självständiga aktörer och som stödjer studenternas möjlighet att känna trygghet och tillit, möjlighet att engagera sig och jobba uthålligt och på djupet med kurs- och läraktiviteter. Studiemiljöerna är anpassade för verksamhetsområdet och experimentellt lärande inom det. LÄRSYSTEM KREATIV STUDIEMILJÖ VARIATION KURS- & LÄRAKTIVITETER 7. Lärsystem Utarbetade system där lärare- student, student- extern eller student- student genomför aktiviteter för att stödja lärande.

32 En process i flera faser Utvärdering 32 Processen innbär att alla delarna i en utbildning gås igenom i fyra olika faser. Den första fasen innebär att diskutera samtliga delar, den andra att utveckla delarna, den tredje att implementera delarna och den fjärde att driva och kontinuerligt utveckla delarna i en kontinuerlig förbättringssprocess. FAS 1 DISKUTERA Involvera ansvariga, berörda och externa personer i diskussion kring delarna. Resultatet av fasen är förståelse av varje del i utbildningen och en första idé om hur delar och helhet kan utformas för att samverka. Processen innebär att efter varje fas bedöma varje del utifrån vad nuläget är. Det innebär att alla berörda parter gör en bedömning och diskuterar var delen i utbildningen befinner sig. 0 Det finns ingen dokumenterad plan eller aktivitet för utveckling 1 Det finns en medvetenhet om behov av att vidta åtgärder och en process är på gång 2 Det finns en handlingsplan för att ta itu med utveckling FAS 2 UTVECKLA Involvera ansvariga, berörda och externa personer i utveckling av delarna. Resultatet av fasen är ett förslag på hur alla delarna kan utvecklas och utformas för att passa verksamhetsområdet. FAS 3 IMPLEMENTERA Implementera delarna och påbörja den nya utbildningen. Resultatet av fasen är att den nya utbildningen har initierats och studenter är inne i det nya systemet. 3 En handlingsplanen är utvecklad och kommunicerad med alla berörda 4 Utvecklingsprocessen är påbörjad och förankrad hos alla berörda 5 Ett system för kontinuerlig utveckling är fullt ut implementerat och används regel bundet för vidareutveckling och förbättring FAS 4 DRIVA Att driva en utbildning innebär kontinuerlig planering, genomförande och utvärdering för att säkerställa kvalitet. Resultatet av fasen är en programutvärdering som visar att utveckling pågår och handlingsplaner finns i alla delar och i helheten i utbildningen.