Bilaga 2: Granskningsunderlag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 2: Granskningsunderlag"

Transkript

1 Bilaga 2: Granskningsunderlag Granskningar av riksdagspartiernas miljöagerande och röstbeteende i viktiga miljöfrågor är ett arbete som bedrivits i Naturskyddsföreningen sedan valet Föreliggande bilaga utgör det samlade underlaget för Naturskyddsföreningens rapport 2014: Fyra förlorade år - bedömning av riksdagspartiernas miljöinsatser Författare: Erik Hellqvist, Svenne Junker, Johannes Gustafsson, Cecilia Renger, Jonas Rudberg och Frida Westberg

2 2/185 Klimat och energi Miljölöften som granskats 1. Koldioxidskatt 2. Vita certifikat 3. Atomansvaret 4. Klimatmål 2030

3 3/ Koldioxidskatt Naturskyddsföreningens förslag 2010: Justera energi- och koldioxidskatter årligen i förhållande till köpkraftsutvecklingen. Bakgrund 1 Om utsläppen fortsätter öka som idag pekar vetenskapen på mycket storskaliga, och i värsta fall självförstärkande, klimatförändringar. En sådan utveckling kan leda till radikala men svårförutsägbara effekter i de naturliga systemen, vilket skulle utmana samhället i grunden. Stigande världshav, allvarligt försämrade odlingsförhållanden, dramatiskt minskad vattentillgång och massutrotning av arter är effekter som numera ingår i ledanade forskares klimatscenarier. Utsläppen ökar snabbt, förändringar i naturen sker snabbare än vad som beräknats, och forskningen pekar på att effekterna kan bli långt värre än vad som nyligen togs för givet. Det har redan släppts ut för mycket växthusgaser. För att förhindra de värsta klimatscenarier bör jordens medeltemperatur inte stiga med mer än 1,5 C. Därför måste de globala utsläppen minska mycket snart och minskningen måste gå snabbt. Forskningen är tydlig med detta. I mitten av detta sekel bör världens utsläpp av växthusgaser ligga nära noll. För detta krävs ambitiösa internationella överenskommelser. De rika länderna har ett ansvar att gå före och snabbt minska sina utsläpp och samtidigt göra det möjligt för de fattiga länderna att bekämpa fattigdomen och ställa om till ett fossilfritt samhälle. Tillsammans måste de rika länderna även genomföra en massiv resursöverföring för energiomställning och anpassning till klimatförändringen i de fattiga länderna. Regeringspartiernas samlade miljöpolitik för att nå utsläppsmålet presenterades i en proposition till riksdagen 2009 och sammanfattades som följande: För att nå målet kommer regeringen att presentera förslag om utvecklade ekonomiska styrmedel, bland annat höjd koldioxidskatt, samt minskade eller slopade undantag. Även drivmedelsskatter och övriga energiskatter kan komma att höjas. 2 Naturskyddsföreningen anser att en bred energi- och koldioxidskatt är i grunden det främsta verktyget för att minska utsläppen, men också för att i enlighet med EU:s fördrag och internationella avtal, efterfölja polluter pay principle. Subventioner till fossila och andra klimatskadliga ämnen bör fasas ut för att på allvar kunna utveckla den gröna skatteväxlingen. Sverige var det första landet som införde en koldioxidskatt. Tillsammans med energiskatten blev skatterna det främsta instrumentet för regeringen att minska utsläppen av koldioxid och ställa om energiförbrukningen. Samtidigt har en rad undantag och subventioner införts inom samma område för att behålla en hög konkurrenskraft hos företagen. Energi- och koldioxidskatten omfattar flera sektorer, medan andra verktyg riktas mot mer specifika sektorer, så som koldioxiddifferentierad fordonsskatt och skattebefrielse för alternativa drivmedel i transportsektorn. Det finns även ekonomiska styrmedel som till viss del motverkar miljömålen, såsom reseavdrag och de nedsatta energi- och koldioxidskatterna i industrin. Dessutom finns PFE (programmet för energieffektivisering) som syftar till att passa EU:s minimiskatter. 1 De flesta av naturskyddsföreningens förslag och åsikter kring utsläpp går att läsa i föreningens klimatpolicy från Prop. 2008/09:163

4 4/185 Naturvårdsverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (2006) går igenom befintliga styrmedel inom miljöområdet. Rapporten visar att energi- och koldioxidskatten främst har haft effekt inom uppvärmningssystemen, vilket främst avser fjärrvärme och individuell uppvärmning. Rapporten påvisar att den nuvarande användningen av skattesystemet är begränsad för att nå miljömålet begränsad klimatpåverkan, men bedömningen görs ändå att det finns områden som bör analyseras vidare för att eventuellt utöka eller förstärka beskattningen. Som förslag på områden nämns den del av industrisektorn som inte omfattas av EU:s handelssystem och även en utvärdering som analyserar samspelet mellan de olika ekonomiska styrmedlen som berör transportsektorn föreslås. Rapporten stryker också under att den samlade bedömningen hos myndigheterna är att kostnadseffektiviteten och måluppfyllelsen för att uppnå utsläppseffekter är mindre med bidrag än med exempelvis skatter. 3 Sedan början av talet justeras energi- och koldioxidskatterna i Sverige varje år efter inflationen. Koldioxidskatten har en generell skattenivå, en s.k. normalskattesats, som är proportionell mot de koldioxidutsläpp som uppstår vid förbränning av bränslet. Normalskattesatsen har utvecklats under de senaste mandatperioderna från att ha motsvarat 25 öre per kg koldioxid 1991 till 105 öre per kg år Den tillverkande industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk betalar 21 % av den generella skattenivån för uppvärmningsbränsle. Därutöver finns särskilda regler för ytterligare nedsättningar av skatten för energiintensiv industri och för diesel som används inom areella näringar. Enligt lag justeras normalskattesatsen numera årligen med avseende på inflationen enligt KPI. Enligt det klimatpolitiska beslutet från 2009 ska koldioxidskatten på fossila bränslen för uppvärmning i industri utanför EU ETS samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenverksamhet höjas från 21 % till 60 % av normalskattesatsen till Ekonomiska styrmedel I miljöpolitiken Rapport från Naturvårdsverket och Energimyndigheten, Ds. 2009:63

5 5/185 Miljöskatternas betydelse i den långsiktiga skatteplaneringen fastslås i de flesta utredningar och rapporter som stor. Förutom en ökad förutsägbarhet så är också en utökning av indexeringen något som ofta föreslås gå till vidare utredning. I en underlagsrapport som också utgår från Naturvårdsverket och Energimyndigheten (2008) så diskuteras hur styrningsförmågan bör förbättras med tanke på den låga inflationen och sänkta energiskatterna på bensin och diesel. Ekonomiska styrmedel som syftar till att minska negativa miljöeffekter behöver ta hänsyn till inkomstutveckling och samhällets ekonomiska tillväxt. Det finns därför motiv att inte bara indexera bränsleskatterna med KPI utan även den reala BNP- utvecklingen. 5 Sammanfattningsvis så visar en bakåtgående genomgång av koldioxid- och energiskattens utformning att politiken i stort och mycket behöver förtydliga betydelsen av den. Skatternas styrningsförmåga i framtiden är inte bara ifrågasatta utan också otydliga. Naturskyddsföreningens krav syftar därför till att anpassa skatterna till de långsiktiga miljömålen genom en bredare indexering som även är anpassad köpkraftsutvecklingen. Konjunkturella ekonomiska förändringar på marknaden riskerar annars att ta udden av det historiskt sett, effektiva instrumentet. Vad var partiernas inställning till frågan 2010? Vänsterpartiet och Miljöpartiet håller utan några invändningar med i Naturskyddsföreningens krav. Socialdemokraterna motsätter sig Naturskyddsföreningens krav och menar att skatterna kan behöva justeras i en annan takt än köpkraftsutvecklingen. De nämner inte något exempel på en sådan takt. De vill istället under kommande mandatperiod, förutom den befintliga indexeringen, se en höjning av koldioxidskatten i två steg. Centerpartiet vet inte hur de ställer sig till just en köpkraftsjusterad energi- och koldioxidskatt, men ser att en beskattning ska ge en sammanlagd minskning av utsläpp om 2 miljoner ton i den handlande sektorn till Om vi förutom dagens justeringar av skatterna ska använda oss av en köpkraftsjusterad skatt så tycker vi att frågan måste utredas ytterligare Folkpartiet vet inte heller hur de ställer sig till en sådan skatt. De menar också att oljeprisets utveckling och påverkan måste tas i hänsyn när en sådan diskussion förs. (Fp) anser att om styrande effekt av skatterna så måste skatterna vara tillräckligt höga. Samtidigt påverkar oljepriset hur stora påtryckningarna till slut blir. Även Kristdemokraterna håller med i Naturskyddsföreningens krav, men vill även att skatterna ska anpassas till oljepriset för att inte landsbygdens hushåll riskerar att få orimliga resekostnader. Moderaterna ställer sig positiva till att använda sig av långsiktiga instrument för att nå de uppsatta miljömålen. De vill gärna se internationellt samordnade styrmedel och stryker under betydelsen av att motverka nyckfullheten i den ekonomiska ekonomin för att få till en förändring. Även när efterfrågan är låg är det befogat att upprätthålla en hög skattenivå. 5 Den svenska klimatstrategins utveckling, En sammanfattning av Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008

6 6/185 Ett sådant läge befinner vi oss nu när avtalsrörelsen lett till en relativt återhållsam löneutveckling de närmaste åren och inflationstrycket är extremt lågt. Men samtidigt skulle det vara helt orimligt att då sätta miljöskatterna till noll eller kraftigt sänka dem Sverigedemokraterna satt vid tidpunkten för förfrågningen inte i riksdagen och erbjöds därför inte att svara. Förutom Socialdemokraterna så ställer sig samtliga riksdagspartier relativt positiva till Naturskyddsföreningens krav, även om flera vill se ytterliga utredningar först. Gemensamt för de positiva svaren är vår tolkning att partierna vill se en ihållande stark styrningsförmåga i de berörda skatterna. Sökord för granskningen i frågan: Energiskatt, koldioxidskatt Initiativ under mandatperioden I mars 2011 överlämnades den utredning som regeringen hade beställt av den tillsatta parlamentariska kommittén som tog sig namnet miljömålsberedningen. Utredningen fick namnet Etappmål i miljömålssystemet 6. I utredningen presenteras fyra områden som ses som centrala för att nå riksdagens klimatmål gällande begränsad klimatpåverkan 7 ; Luftföroreningar, farliga ämnen, avfall, och biologisk mångfald. Utredningen nämnde inte något om någon generell energi- och koldioxidskatt i Sverige utan föreslog istället gränsöverskridande etappmål i Europa. Detta är ett mönster som även följer i efterföljande initiativ av regeringen. Parallellt med utredningen fick också Naturvårdsverket i uppdrag att precisera de satta miljökvalitetsmålen. De ser att etappmålet 2012 med 40 % minskade utsläpp i jämförelse med 1990 med marginal kommer nås, men däremot i det längre loppet mot slutmålet 2050, visar möjligheterna att nå begränsad klimatpåverkan en negativ trend. De föreslagna preciserade miljömålen föreslås lyda till; temperaturmål, koncentrationsmål av växthusgaser i atmosfären och att Sverige ska verka internationellt för att temperatur- och koncentrationsmålen ska nås. Rapporten stryker under det internationella samarbetets roll vad gäller en effektivare användning av energi och koldioxid 8 Energiskatten blev särskilt aktuell i oktober 2012 i och med EU- direktivet om energieffektivisering. 9 Energimyndigheten publicerade därefter på regeringens uppdrag sina beräkningar och förslag på hur Sverige ska nå de målen som finns under artikel 7 i direktivet 10. Artikel 7 säger främst att alla medlemsländer i EU genomför årligen energieffektiviseringsåtgärder under perioden som motsvarar 1,5 % av den årliga volymen såld energi till slutanvändare. Även finansdepartementet redovisade i sambandet sin promemoria Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige skattningar av priselasticiteten SOU 2011:34 7 De globala utsläppen ska minska med % till 2050 för att miljökvalitetsmålet ska nås. 8 Naturvårdsverket, Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av Miljökvalitetsmålen, /27/EU 10 ER 2013:04 11 PM Fi2013/1123

7 7/185 Den 29 april 2013 skriver Naturskyddsföreningen ett remissvar angående energimyndighetens utredning och finansdepartementets promemoria. I remissvaret kritiseras att energimyndighetens förslag istället för att ta krafttag för en minskad energianvändning utnyttjar redan satta lagar och även räknar ned betinget med 25 procent genom att tillgodoräkna sig energieffektiviseringar gjorda Vad gäller koldioxid- och energiskatten så bedömer energimyndigheten att befintliga styrmedel hålls i kraft åtminstone fram till 2020 för en bibehållen effekt. Naturskyddsföreningen menar att förutom att inte använda kryphålet på 25 procent vad gäller framräknandet av betinget så bör energiskatterna höjas för att utnyttja direktivet till en ambitiös miljöpolitik. Energieffektivisering är något positivt och implementeringen av direktivet ska inte handla om att göra så lite som möjligt utan enligt EU- kommissionen handlar förslaget om att förverkliga lönsamma åtgärder. Både ekonomin och miljön blir vinnare om Sverige inte utnyttjar kryphålen i Förslaget. 13 Sammanfattningsvis kan vi se att flertalet initiativ kring utsläppsminskningar har tagits av regeringen, däremot saknas direkta förslag om koldioxid- och energiskatternas långsiktiga utformning. Koldioxidskatten har bara ett politiskt syfte; att nå klimatmålen, medan energiskatten har flera, vilket tenderar att de olika målen slår ut varandra. Problematiken tas bl.a. upp av konjunkturinstitutets årliga rapporter om miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter. 14 Med de svaga initiativen till en mer långsiktig koldioxid- och energiskattepolitik så slår också mandatperiodens propositioner i samma riktning. Propositioner och förordningar Innan EU- direktivet om energieffektivisering tillkom har regeringen främst lämnat förslag om miljöskatter under sina budgetpropositioner. Den inledande propositionen för 2011 generella förslag var differentierade skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning i industrin och kraftvärmeverken. Direkta nedsättningar och återbetalningar av energi och koldioxidskatten föreslogs för fjärrvärmeleveranser till industrin och kraftvärmeverk. Regeringen preciserar också sin ambition vad gäller koldioxidskatten som följande: Regeringens bedömning är att koldioxidskatten inte behöver höjas under perioden utöver den årliga justeringen med konsumentprisindex. 15 Samma resonemang förs i efterföljande års budgetpropositioner lämnades skrivelsen Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter in till riksdagen där regeringen bl.a. kommenterar kritiken i Riksrevisionenens rapport Klimatrelaterade skatter - Vem betalar? Riksrevisionens kritik bygger på att målbilden på längre sikt måste förtydligas och följas upp bättre. 16 Sammanfattningsvis skriver regeringen: Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser att principen om att förorenaren betalar är en riktig utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken och därmed att koldioxidskatten är central. Regeringen vill också 12 Naturskyddsföreningens remissvar på Energimyndighetens beräkningar och förslag och Finansdepartementets promemoria, Ibid. 14 Rapport, Konjunkturinstitutet, Miljö, ekonomi och politik, Prop. 2010/11:1 16 RiR 2012:1

8 8/185 betona att EU:s system för handel med utsläppsrätter utgör det primära styrmedlet för att stimulera utsläppsminskningar för verksamheter inom handelssystemet, vilket innebär att koldioxidskatt i princip inte bör användas för sådana verksamheter. 17 Den 18 april 2012 lämnade regeringen in skrivelsen Riksrevisionens rapport om utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen. Skrivelsen innehöll som tidigare redovisat, att regeringen ämnar verka för en fortsatt utveckling av EU:s utsläppsystem och att mer kraft ska läggas på vidare utredningar de närmsta åren hur de olika styrmedlen kan effektiviseras 18 Med anledning av energieffektiviseringsdirektivet lämnade regeringen in den 13 mars 2014 propositionen Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet. Propositionen fokuserar främst på att anpassa beräkningen av befintliga styrmedel för att bättre passa direktivets riktlinjer. Regeringen avser också att öka mätningsförmågan hos företag och enskilda byggnader för att synliggöra den positiva effekten av energieffektiviseringen. Skatterna ger genom sin styrsignal ett incitament till energianvändare att vidta energibesparande åtgärder för att minska/effektivisera sin energianvändning. I vissa fall kan åtgärderna vara enkla att införa och vidta, men ofta saknas mer detaljerad kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas såväl som vilka åtgärder som är lämpliga i det enskilda fallet. Informationen om möjliga och lämpliga åtgärder är ofta asymmetrisk, vilket innebär att den slutliga energianvändaren och därmed den som ska genomföra (köpa) åtgärderna ofta är i informationsunderläge gentemot de som säljer energieffektiv teknik eller andra lösningar för energieffektivisering. Oftast räcker därför inte den styrsignal som energipriset ger. 19 Den 3 april 2014 lämnade även regeringen in skrivelsen Riksrevisionens rapport om klimat för pengarna. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten. Riksrevisionen föreslår att en mer samlad plan ifrån regeringen och myndigheterna måste redovisas för hur utsläppsminskningen ska ske. Detta för att myndigheter, företag och allmänhet ska få långsiktiga spelregler att fatta rationella beslut efter. 20 Regeringen bemöter kritiken som följande: Regeringen har under mandatperioden bedrivit ett omfattande arbete med att göra de nationella skatterna på klimat- och energiområdet mer träffsäkra och ändamålsenliga. Dessa skatter är av central betydelse för att Sverige ska kunna nå de klimat- och energipolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt. En grundläggande utgångspunkt, särskilt vad gäller koldioxidskatten, har varit att minska undantagen från den generella skattenivån. Riksdagen beslutade hösten 2009 om ett omfattande paket med miljöskatteförändringar som bedöms minska utsläppen av växthusgaser samt bidra till att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning kan uppnås. De ändrade reglerna träder i kraft stegvis under perioden , i syfte att ge 17 Skr. 2011/12: Skr. 2012/13: Prop. 2013/14: RIR. 2013:19

9 9/185 aktörerna långsiktiga förutsättningar för planering av sin verksamhet inför framtiden. 21 Motioner Från C, Fp och Kd har vi i vår granskning inte funnit några motioner som ligger i linje med vårt kravområde. Moderaterna har förutom en motion som syftar till att sänka dieselskatten för lantbruket och skogsbruket 22 lagt en motion som rör de berörda skatterna i kravet. Den 2 oktober 2012 i motionen Översyn av energiskatter skriver Cecilie Tenfjord- Toftby om oklarheten kring de ekonomiska och styrningsmässiga målsättningarna vad gäller de olika energiskatterna. En genomlysning av lagen om skatt på energi skulle vara värdefull eftersom det skulle ge landets hushåll och företag en aktuell försäkran om att respektive energiskatts funktion och storlek är motiverad. Det skulle i sin tur öka förutsättningarna för förståelse och en bredare acceptans för dessa skatter 23 Vänsterpartiet har förutom krav på succesiva höjningar av koldioxidskatten lämnat förslag på hur koldioxidkomponenten ska bli mer central i miljöpolitiken. Vi tycker dock att fordonsskatten kan vara ännu mer miljöinriktad. Naturvårdsverket har lämnat ett förslag som innebär att den fiskala basskatten avskaffas och istället höjs koldioxidkomponenten. Det skulle betyda att bilar med låga utsläpp av koldioxid gynnas. Förslaget är statsfinansiellt neutralt, eftersom det endast sker en omfördelning av intäkterna från fordonsskatten 24 Koldioxidskatten är ett effektivt ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Vänsterpartiet bedömer därför att det finns ett behov av att höja koldioxidskatten varje år fram till Vi föreslår att koldioxidskatten höjs med 7 öre årligen. För den som tankar betyder vårt förslag att literpriset på bensin blir ca 20 öre högre per år. På tre år innebär höjningen en prisökning med ca 60 öre vid pump. Regeringen bör återkomma med förslag om koldioxidskatten i enlighet med det ovan anförda. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna 25 Med anledning av regeringens proposition Genomförandet av energieffektivitetsdirektivet så kritiserar vänsterpartiets i en motion regeringens låga ambition vad gäller en minskad energiintensitet mellan 2008 och 2020 med 20 procent. De lämnar inga direkt förslag på faktiska instrument för att minska energianvändningen utan vänder sig mot regeringens låga ambition i energieffektiviseringen. Det svenska målet om 20 procent minskad energiintensitet mellan 2008 och 2020 utgör Sveriges nationella vägledande mål för energieffektivitet. Regeringen bedömer 21 Skr. 2013/14: Mot. 2012/13:Sk Mot. 2012/13:Sk Mot. 2012/13:Sk Mot. 2013/14:Fi254

10 10/185 att det uppfyller direktivets krav på ett vägledande nationellt mål. Vänsterpartiet säger nej till att Sverige kopplar energieffektivisering till ekonomisk tillväxt, BNP, vilket kan leda till att den faktiska primärenergianvändningen kan öka. Det finns en långt högre energieffektiviseringspotential i Sverige, som inte tillvaratas 26 Socialdemokraterna tar upp frågan om koldioxidskatt i en enskild motion och befarar att skatten riskerar att tappa sin funktion om inte den långsiktiga funktionen förtydligas. S anser bl.a. att regeringens indexerade skatt tillsammans med övriga styrinstrument inte är tillräckligt verksam för att motivera en trafikomställning. För att den svenska trafiksektorn inte ska tappa fart i omställningen och påverka Sveriges möjlighet att uppfylla sitt åtagande i EU om utsläppsminskningar, måste koldioxidskatten på fossila drivmedel stegvis höjas för att möta dessa minskningsmål 27 Samma åsikt om långsiktiga mål oavsett de ekonomiska konjunkturförändringarna förs också fram bl.a. i den fristående motionen Klimatpolitik för jobb och välfärd. Just nu upprätthåller ett ökat oljepris ett omställningstryck tillsammans med den indexuppräkning som görs av skatten. Men vilket omställningstryck som är lämpligt i fortsättningen måste hela tiden utvärderas. EU- kommissionen har i sitt meddelande Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle konstaterat att hela EU bör göra årliga minskningar med 1 2 procent för att klara delmålen fram till För att den svenska trafiksektorn inte ska tappa fart i omställningen och påverka Sveriges möjlighet att uppfylla sitt åtagande i EU om utsläppsminskningar, måste koldioxidskatten på fossila drivmedel stegvis höjas för att möta dessa minskningsmål. Regeringen skriver i klimatpropositionen (2008/09:162) att höjningar av koldioxidskatten bör övervägas efter hand. Viktiga aspekter att ta hänsyn till vid dessa överväganden är det rådande konjunkturläget, hur klimatarbetet fortskrider nationellt och internationellt och hur världsmarknadspriset på olja utvecklas. Vi delar regeringens utgångspunkter och ser fram emot när regeringen återkommer till riksdagen omkring detta. Vi menar att till detta bör också läggas att det är väsentligt att samhället får klara, långsiktiga signaler. 28 Med anledning av Energieffektiviseringsdirektivet och regeringens tillhörande proposition så vänder sig S mot regeringens inställning till energieffektivisering och deras val av att mäta efter energiintensitet. Direktiven har betydande flexibilitet för medlemsländerna att använda sig av andra kombinationer av styrmedel för att uppnå energibesparingar. Sverige har i stället valt måttet energiintensitet som mäter förhållanden mellan den totala energiförbrukningen och bruttonationalproduktionen. Energiintensitet kan dock ge missvisande resultat för energieffektiviseringen, beroende på ett lands energibehov 26 Mot. 2013/14:N11 27 Mot. 2012/13:Sk Mot. 2012/13:MJ424

11 11/185 och tillväxtutveckling. Vi menar att det nationella måttet för energieffektiviseringen bör ses över 29 I anslutning till regeringens skrivelse riksrevisionens rapport om klimat för pengarna understryker S i en motion att strategin vad gäller koldioxidskatten ger en otydlig målbild. I dag har vi en situation där regeringen i ett beslut höjer koldioxidskatten, i ett annat sänker den. Där man i ett beslut stimulerar bioenergin, i ett annat slår undan benen för produktion av den. 30 I sin budgetmotion för 2012 redovisar Miljöpartiet sin strategi för minskade trafikutsläpp: För att hålla uppe omvandlingstrycket i samhället, och ge tydliga signaler om att en fortsatt klimatomställning är prioriterad, föreslår vi att koldioxidskatten höjs med 24 öre Detta motsvarar 70 öre på bensinpriset, i enlighet med Klimatberedningens förslag. Precis som Klimatberedningen föreslog vill vi under mandatperioden också räkna upp koldioxidskatten med BNP- utvecklingen för att styreffekten inte ska minska. Detta rekommenderas också av både Energimyndigheten och Naturvårdsverket 31 I en motion som hänvisar till en översyn av skattesystemet så föreslår Mp en mer utvidgad skatteväxling som tydligare innefattar miljön. Likformighet är inte alltid ett adekvat mål, utan i vissa fall kan man av olika skäl vilja styra konsumtions- och produktionsbeslut. Det är särskilt aktuellt när det föreligger externaliteter eller andra marknadsmisslyckanden, då en klokt utformad beskattning därför kan sägas minska snarare än öka snedvridningen av marknaden Om arbete ska beskattas mindre måste andra skattebaser få ökad tyngd. En skatteväxling med höjda miljöskatter kan vara en lösning. Att se över moms och avdragsmöjligheter kan bredda skattebaserna ytterligare 32 Med anledning av skrivelsen Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter så föreslår Mp en rättvisare klimatbeskattning. När det gäller den ojämna klimatbeskattningen av privatpersoner och näringsliv anser Miljöpartiet detta vara problematiskt och att principen bör vara en likvärdig klimatbeskattning oberoende av vem som beskattas. Samtidigt måste man emellertid ta hänsyn till de specifika förutsättningarna för näringslivet. Här efterlyser vi en långsiktig strategi från regeringen för hur man på sikt kan nå fram till en likvärdig beskattning mellan privatpersoner och näringsliv. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening 33 Med anledning av regeringens proposition om genomförandet av energieffektiviseringsmålet så kritiserar Mp i sin motion regeringens mätning av energin i intensitet istället för faktisk minskning. 29 Mot. 2013/14:N12 30 Mot. 2013/14:MJ21 31 Mot. 2011/12:Fi Mot. 2012/13:Sk Mot. 2012/13:Sk1

12 12/185 Miljöpartiet anser att det är viktigt att fokusera på en minskad energianvändning, inte bara på att användningen ska bli mer effektiv. Intensitetsmål är komplexa, och resultatet är inte nödvändigtvis en minskad energianvändning. För miljön är det däremot den totala energianvändningen som räknas eftersom den är direkt kopplad till utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan. Sådana mål finns på flera ställen i världen. I Danmark finns till exempel en partiöverskridande överenskommelse om att minska energianvändningen med 2 procent per år. Miljöpartiet anser att Sveriges mål för energianvändning bör omformuleras så att det innebär en minskning av energianvändningen i Sverige i absoluta tal, inte bara relativt 34 Miljöpartiet skrev flera motioner i anslutning till regeringens skrivelse riksrevisionens rapport om klimat för pengarna. I en motion skriver Mp, att förutom en utjämnad energiskatt på bensin och diesel så vill de även se en förändring av koldioxidskatten. På kort sikt bör koldioxidskatten höjas med 24 öre under Detta motsvarar cirka 70 öre per liter på bensinpriset. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Förslaget överensstämmer med det förslag som Klimatberedningen föreslog och som alla sju partierna i beredningen var överens om. Precis som Klimatberedningen vill vi också räkna upp koldioxidskatten med BNP- utvecklingen för att styreffekten inte ska minska. 35 Sverigedemokraterna vill inte se skärpta regler utan vänder sig mot Sveriges höga miljöskatter i allmänhet. Särskilt kritiska är de mot koldioxidskatten på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Utöver högre krav på djurskydd och djurvälfärd har de svenska bönderna även en konkurrensnackdel gentemot kontinenten genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Regeringen väljer att negligera problemet och drastiskt minska återbetalningen. Sverigedemokraterna vill göra precis tvärtom och höja återbetalningen till bönderna 36 Utskottsbetänkanden I Skatteutskottets betänkande med anledning av Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter 37 så bifaller utskottet regeringens ambition att utsläppen i industrin främst ska minska genom EU:s system med handel av utsläppsrätter och att effektiviseringsarbetet av styrningsförmågan ska fortsätta. Med anledning av denna skrivelse väcktes 1 följdmotioner med 2 yrkanden. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen har gjort och föreslog att riksdagen antar regeringens lagförslag. Samtliga motionsyrkanden avslås. Motionärerna efterfrågar en strategi för en likvärdig klimatbeskattning av privatpersoner och näringslivet. Utskottet erinrar om att koldioxidskatten utgår från en generell nivå, samtidigt som en lägre nivå gäller för industrin utanför handelssystemet som beaktar risken för koldioxidläckage, dvs. risken för att utsläpp flyttar ut till länder 34 Mot. 2013/14:N14 35 Mot. 2013/14:T Mot. 2012/13:Fi12 37 Bet. 2012/13:SkU6

13 13/185 som inte är bundna av utsläppsrestriktioner. Skatteomläggningen 2009 innebar en minskning av industrins, jordbrukets och skogsbrukets nedsättningar. Hushållens utgifter härrör till övervägande delen från energiskatt en skatt som inte är klimatrelaterad. Skillnaden i kostnader mellan hushåll och företag beror även på att industrin inom handelssystemet inte betalar någon koldioxidskatt, samtidigt som priset på utsläppsrätter de senaste åren har varit lågt. Priset på utsläppsrätter kommer sannolikt att öka när den ekonomiska utvecklingen på nytt tar fart samtidigt som en allt större andel av utsläppsrätterna kommer att auktioneras ut. Att införa en nationell koldioxidskatt inom ramen för handelssystemet är enligt utskottet inte en lämplig åtgärd för att minska kostnadsskillnaderna. I en gemensam reservation från Mp och V skriver de följande: Vi anser att de nationella klimatskatterna alltför snabbt har fasats ut med tanke på utsläppshandelns utveckling. Effekterna av detta syns tydligt. Ett alltför lågt pris på utsläppsrätterna och en för stor tilldelning innebär sammantaget att det skapas snedvridande effekter mellan de verksamheter som befinner sig inom utsläppshandeln och de som ligger utanför. Det riskerar att bidra till högre utsläpp och till att klimatmålen inte nås. I ett särskilt yttranden från Vänsterpartiet understryker de problematiken i att stora delar av industrin undantas från normalskattesatsen: En av anledningarna till de lägre miljöskatterna för näringslivet är de lägre skattesatserna för bl.a. industrins elkonsumtion. Varje år redovisar regeringen för riksdagen en sammanställning av skatteutgifterna, dvs. de intäktsförluster som skattesystemet medför på grund av undantag från skattesystemets normalskattesatser. Enligt den senaste sammanställningen 2012 är de största skatteutgifterna (netto) inom miljöområdet nedsatt elskatt för industrin med 12,5 miljarder kronor, nedsatt energiskatt på diesel med 8,5 miljarder kronor, nedsatt energiskatt på biobränslen med 4,5 miljarder kronor och nedsatt energiskatt på biodrivmedel med 2 miljarder kronor. Vänsterpartiet anser att principen att förorenaren ska betala även ska gälla för näringslivet. De nedsatta skatterna för näringslivet och särskilt för industrin brukar försvaras av internationella konkurrensskäl. Men som Riksrevisionen påpekade i sin granskning är de klimatrelaterade skatterna en liten del av näringslivets kostnader Riksdagens behandling De debatter som har rört regeringens budgetpropositioner och punktskatter har främst handlat om vilka miljöskadliga områden som ska beskattas och vilka områden som ska få ökad återbetalning. Det finns få eller inga förslag om hur en framtida miljöskattepolitik på allvar skulle kunna utformas och framförallt så ifrågasätter inget parti den nuvarande indexeringen av energi- och koldioxidskatten. Avsaknandet av konkreta förlag syns också i debatten.

14 14/185 I debatten av Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter så debatteras främst regeringens miljöpolitik i stort, och huruvida målstyrningen är tillfredställande eller inte. Anf. Jakob Johnson (V) Anf. Hannah Bergstedt (S) Anf. Lena Asplund (M) De nationella klimatskatterna har alltför snabbt fasats ut med tanke på utsläppshandelns utveckling. Ett alltför lågt pris på utsläppsrätterna och en för stor tilldelning innebär sammantaget att det skapas snedvridande effekter mellan de verksamheter som befinner sig inom utsläppshandeln och de som ligger utanför, vilket jag redan har varit inne på. Den ojämna klimatbeskattningen mellan privatpersoner och näringslivet är djupt problematisk. Principen bör vara en likvärdig klimatbeskattning oberoende av vem som beskattas, alltså helt enkelt att förorenaren ska betala, även om det måste göras med beaktande av förutsättningarna för näringslivet. Vi behöver också en långsiktig strategi för hur man ska kunna detta mål I regeringens klimatproposition från 2009 sade man att koldioxidskatten är det primära styrmedlet för att på ett samhällsekonomiskt och kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av koldioxid. Detta lyfter också regeringen fram i svaret på Riksrevisionens rapport. I propositionen sade man att koldioxidskatten skulle höjas så mycket att koldioxidutsläppen minskar med ytterligare 2 miljoner ton till Detta får stå som två illustrerande exempel på behovet av att ha tydliga mål och en fortlöpande uppföljning. Fru talman! Socialdemokraterna har i motionen Klimatpolitik för välfärd och jobb i miljö- och jordbruksutskottet bland annat lyft upp frågan om att regeringen bör rapportera till riksdagen vilket utsläppsmål som dagens utsläpp ska jämföras med för att bedöma måluppfyllelsen för riksdagens klimatmål för 2020 De klimatrelaterade skatterna, som behandlas i denna rapport, beräknas i dag stå för ungefär 80 miljarder i intäkter. Av de klimatrelaterade skatterna är koldioxidskatten en av de effektivaste skatterna när det gäller att få ned utsläppen av växthusgaser. Men det är också denna skatt som slår hårdast på de privata hushållen. Det är därför oerhört viktigt att man verkligen ser till alla konsekvenser vid en eventuell höjning. Under talet låg koldioxidskatten på en relativt jämn nivå, men sedan början av talet har den stigit kraftigt. Vi har nu värdens högsta koldioxidskatt. När skatten infördes 1991 sattes den till 25 öre per kilo, och i dag är koldioxidskatten 108 öre per kilo. Jag har roat mig med att räkna om det. Om koldioxidskatten skulle ha stigit som konsumentprisindex skulle den i dag vara 34 öre

15 15/185 Anf. Gunnar Andréen (Fp) Anf. Jakob Johnson (V) Anf. Mats Pertoft (Mp) Det väsentliga är att vi har ett system som gör att samtidigt som vi kan bedriva en framsynt miljöpolitik med avgifter och koldioxidskatt, som man till exempel inte har i Polen där har man inte ett öre i skatt på detta kan vi behålla jobben i Sverige. Det klimatprogram som antogs 2009 under förra riksmötet innebär att vi lägger en hel del ytterligare kostnader på olika icke- producerande verksamheter, till exempel trafiken, som får höjda skatter. Min enda väsentliga fråga är denna: Vad menar Vänsterpartiet och Miljöpartiet med satsen med beaktande av de specifika förutsättningarna för näringslivet? Det är den centrala frågan. Vill ni flytta fler jobb utomlands eller inte? Vi vill inte det, det är bättre att jobben är kvar i Sverige Herr talman! De specifika förutsättningarna för näringslivet bör naturligtvis beaktas, men det betyder inte att dagens avvägning är den matematiskt helt sanna och eviga. Vi måste ta hänsyn till de erfarenheter och utvärderingar vi har, till exempel Riksrevisionens rapport. Vi hade en föredragning i skatteutskottet av denna, som visar till exempel att vad gäller den tunga industrin, stål- och metallframställning, fick man gratis mer i tilldelade utsläppsrätter än vad kostnaderna för energi- och koldioxidskatt är efter skatteavdrag. Man gick alltså med ett visst överskott. Så långt behöver man knappast gå. Vi behöver en översyn. Jag tycker som sagt att det här ska tas in i en större översyn av skattesystemet och det klimatpolitiska ramverket där man tittar på dessa saker. Gunnar Andrén verkar tycka att det är jättebra som det är. Men vi vet att klimatsituationen är så allvarlig att vi måste göra allt vad vi kan för att komma fram till ett bra och effektivt system När det gäller omläggningen menar jag att det, precis som vi har skrivit, inte är någon lätt sak, men man bör titta på hur man kan ta fram en strategi. Jag har ingen perfekt lösning, utan jag tycker att man ska sätta sig ned, inte minst med näringslivet, och diskutera den frågan. Jag tror att det finns en sådan vilja även hos näringslivet. Vad beträffar koldioxidskatten är vi positiva till utsläppshandel, men vi ser att den nu slagit fel när det blivit så billigt att det är en ren vinstmaskin, vilket också lyfts fram. Vi hade gärna sett att övergången varit en mix mellan utsläppshandel och att klimatrelaterade skatter samtidigt legat kvar. Men det är en annan diskussion än den vi har i dag. När det gäller den felprioritering som var innan 2006 var det ett annat tillfälle. Det var andra förutsättningar. Det har hänt saker sedan dess. Det är intressant att flera har

16 16/185 sagt att alliansregeringen bara har fullföljt politiken. Några borgerliga talare sade det här i talarstolen för några minuter sedan Samtliga partier röstar för utskottets förslag förutom Mp och V.

17 17/ Vita certifikat Naturskyddsföreningens krav 2010: Skapa en marknad för energieffektivisering genom att kvotera energibesparingar för elleverantörer i form av s.k. vita certifikat. Bakgrund Energianvändningen i Sverige var mellan 1970 och 1990 i princip konstant, men har under det senaste decenniet ökat med omkring 10 procent. Energiförbrukning medför en rad komplikationer för miljö och klimat. Energisystemet består av olika sektorer, där transportsektorn står för den mest energiintensiva delen med sammanlagt en fjärdedel. För transportsektorns del består energin till största del av fossila bränslekällor. Den energi som används till el och uppvärmning är till hälften förnybar. Samtidigt innebär detta att även den andra hälften inte är det- där kärnkraft står för den största andelen. Dessvärre har även förnybar energi sina nackdelar- de må vara bättre än fossil men kräver fortfarande exploatering och resursutnyttjande. Utifrån ovanstående resonemang blir slutsatsen att den enda miljövänliga energin är den vi effektiviserar bort och inte behöver. Genom att effektivisera elförbrukningen kan fossila energikällor trängas undan i andra delar av energisystemet, och Sverige kan även minska importen av fossil energi samt öka exporten av förnybar energi till länder. Därtill leder alltför frikostig energianvändning till att Sverige förlorar i konkurrenskraft. I samband med att mängden energiförbrukning minskar bör även kundernas kostnader för energi att minska. På detta sätt kan företag få över pengar som exempelvis kan användas till exempelvis nyinvesteringar. 38 Av denna anledning ställde Naturskyddsföreningen inför riksdagsvalet 2010 förslag på åtgärder för ökad energieffektivitet genom så kallade vita certifikat. Vita certifikat är ett marknadsmässigt sätt att effektivvisera elanvändningen. Detta sker genom att elleverantörerna åläggs med bindande och årliga energibesparingar, där bolaget sedan själv kan välja om de vill genomföra besparingarna eller köpa rättigheter för att slippa energieffektivisera. Således måste energileverantörerna som säljer energi/el kunna uppvisa att energianvändningen minskar i relation till mängden energi de säljer. Genom att uppvisa att detta sker tilldelas elleverantören ett intyg, det vill säga ett vitt certifikat. 39 Själva energiminskningen uppnås utifrån gemensamt bestämda kriterier, där exempelvis de slutliga användarna av energin byter till LED- lampor eller treglasfönster och därmed tilldelas vita certifikat. Det är inte alltså inte upp till energileverantörerna själva att genomföra besparingen, men däremot att redovisa att energianvändningen de facto över tid minskar. Energiföretagen är därmed själva en central aktör i att minska energianvändningen. Förutom att locka till sig nya marknadsandelar i form av nya kunder som vill göra bra investeringar för miljön kan energiföretagen även skapa nya affärsmodeller tillsammans med andra företag som ser till att antingen industrin eller hushållens förbrukning minskar. Certifikaten skapar alltså möjlighet att välja olika, miljövänliga tekniska 38 Naturskyddsföreningen. Vita certifikat- något för Sverige?, Ibid.

18 18/185 lösningar på ett mer kostnadseffektivt sätt. Genom vita certifikat skapas förutsägbara och stabila spelregler för de som vill investera i effektivare energianvändning. 40 Naturskyddsföreningen har inte varit ensam om att driva förslaget att införa av vita certifikat. Även EU- kommissionen har uppmärksammat den ökade energiförbrukning och har varit drivande i att försöka komma till bukt med problemet presenterade kommissionen en grönbok som syftade till att bland annat öka energieffektiviseringen och i denna förekom vita certifikat som en lösning. Sedan 2007 har energieffektiviseringar inkluderats i kommissionens föreslagna klimat- och energipaketet, som utmynnade i det så kallade , där energianvändningen vid 2020 ska ha minskat med 20 procent jämfört med 2007 års nivå, som antogs av det Europeiska Rådet samma år. I och med att målen blev antagna i form av ett direktiv är det nu upp till medlemsländerna att efter eget tycke implementera åtgärder för energi effektivisering presenterades kommissionen Energi 2020: en strategi för konkurrenskraftig, hållbar och trygg energiförsörjning. 41 Det föreslogs specifikt att energieffektiviseringscertifikat inom energisektorn skulle kunna ha en betydande funktion som incitament för investering i teknik med låg energiförbrukning kompletterade 42 EU- kommissionen sin tidigare rapport från året innan där man utvecklade idén på vita certifikat. Konkret uttryckte kommissionen då krav på att medelemsländerna skulle införa vita certifikat, det vill säga ett nationellt system där energibolagen åläggs med bindande energibesparingar presenterade EU- kommissionen ett förslag till ett direktiv gällande energieffektiviseringar, där energieffektiviseringsplaner rekommenderades bli bindande. Förslaget om det nya direktivet behandlades mellan EU:s beslutande organ och antogs i oktober 2012 och ersatte ett antal tidigare fattade beslut gällande energianvändningen. 44 Direktivet vann laga kraft i december Det nya direktivet, även kallat för EED, syftar till att etablera en för medelemsländerna allmän ram för energieffektivisering inom unionen för att kunna uppfylla målet om 20 procent lägre energianvändning vid 2020, men även för ge utrymme för ytterligare effektiviseringar därefter. Direktivet anger specifikt under artikel 7 att unionens medlemsländer måste genomföra ett antal kvantifierade åtgärder i form av att antingen införa styrmedel eller främjandet av vissa åtgärder för ökad energieffektivisering. Dock kan medlemsländer även använda artikel 7.9, ett alternativt tillvägagångsätt, ifall enskilda medlemstatens anser detta skulle vara det bästa för att uppnå energieffektiviseringarna. 45 Diskussionen om införandet av vita certifikat i Sverige är ingalunda ny utan har förekommit i debatten allt sedan EU- kommissionens grönbok från Regeringen gav under föregående mandatperiod Energimyndigheten i uppdrag under att redovisa förtjänster och nackdelar med vita certifikat. I Energimyndighetens rapport nås slutsatsen att vita certifikat inte bör införas i Sverige. Anledningen är enligt Energimyndigheten att vita certifikat åsyftar att korrigera marknadsmisslyckanden. Enligt Energimyndigheten finns det inte något marknadsmisslyckande i 40 Ibid. 41 KOM (2010) KOM (2011) Näringsdepartementet promemoria 44 (2012/ 27/ EU) 45 Promemoria, Näringsdepartemetet. Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige

19 19/185 Sverige som vita certifikat skulle korrigera och därmed saknas det anledning till att införa systemet. 46 Detta har Naturskyddsföreningen vänt sig emot och menar istället att ett marknadsmisslyckande i allra högsta grad existerar. I rapporten Vita certifikat- något för Sverige? menar Naturskyddsföreningen att misslyckandet emellertid inte bara handlar om marknadens signalsystem utan om kundernas förmåga att uppfatta och bedöma åtgärders lämplighet och konsekvenser. Det är dels informationsbrist i traditionell betydelse och dels en informationsbrist som handlar om hur man uppfattar och förstår information inom områden där man saknar erfarenhet och referenser. Men det är alltså ett förhållande som inte kan hanteras bara med en standardekonomisk modell utan fordrar till exempel en beteendeekonomisk ansats. Människor handlar nämligen inte ekonomiskt rationellt om de inte ges förutsättningar för det. De flesta kunder saknar det professionella kunnande om energieffektivisering som krävs för att göra helt ekonomiskt rationella bedömningar. Ett individuellt beslut kan dessutom för den enskilde anses tillräckligt bra, men leder tillsammans med alla andras likadana beslut till ett överflödigt användande av resurser. Kunden/användaren är oftast inte primärt intresserad av energin utan av den nytta som energin ger. En nytta som sällan kläs i energiuttryck utan i krav på att det ska vara ljust, varmt, svalt, behagligt, hälsosamt, produktivt osv. Utformningen av styrmedel bör därför främst utgå från användarens behov snarare än säljarens. Genom ett system med vita certifikat skulle man kunna nå vissa delar av den marknad där användarna saknar kompetens och tid att själva plocka ihop ett effektiviseringspaket, men ändå är intresserade av idén och beredda att ta ställning till ett erbjudande. 47 Vad var partiernas inställning till frågan 2010? Naturskyddsföreningens förslag sågs av de tillfrågade riksdagspartierna 2010 som ett relativt okontroversiellt förslag. Vänsterpartiet sa vid tillfället att: Vi vill pröva att främja ett system med vita certifikat Socialdemokraterna och Miljöpartiet instämde likaså. Centerpartiet var det enda av regeringspartierna som fult ut instämde med förslaget. Partiet sa: Vita certifikat kan enligt vår mening vara ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt att åstadkomma energieffektivisering hos slutanvändare. Folkpartiet och Kristdemokraterna som svarade vet ej men uppgav samtidigt att de kunde överväga ett införande om det efter utredningar visar sig vara den mest lämpade metoden. Folkpartiet sa: Och Kristdemokraterna: Visar det sig att sådana certifikat har potential att bidra till uppfyllelse av de klimat- och energipolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt bör ett sådant system övervägas. 46 ER 2010:34 47 Naturskyddsföreningen. Vita certifikat- något för Sverige?, 2012

20 20/185 Energieffektivisering är mycket viktigt. Huruvida den skisserade metoden är den bästa får utredas närmare. Moderaterna däremot gav ett otydligt svar. Partiet menade att Sverige redan har ett ambitiöst mål för energieffektivisering och att det är för tidigt att föreslå ett nytt system. Sverigedemokraterna satt vid denna tidpunkt inte i riksdagen och blev av denna anledning inte erbjudna att besvara enkäten. Sökord för granskningen i frågan: Vita certifikat Initiativ under mandatperioden Med anledning av att beslutet om EED fattases har regeringen haft till uppgift att implementera direktivet i Sverige. Regeringen identifierade artikel 7 som den mest kritiska punkten att genomföra och gav därför Energimyndigheten i uppdrag att presentera ett förslag på implementeringen publicerade Energimyndigheten ett redogörande över hur myndigeteten anser att implementeringen av artikel 7 borde ske. I beräkningen av betinget som ska effektiviseras föreslog Energimyndigheten att använda möjligheten att räkna in de besparingarna av energianvändningen gjorda mellan 2009 och I sitt utlåtande lät Energimyndigheten meddela att man inte avser föreslå ett införande av vita certifikat, men däremot ett frivilligt system. Energimyndigheten anser att redan befintliga styrmedel till hälften kommer komma tillrätta med energieffektiviseringen, och att frivilliga avtal som ytterligare styrmedel kommer uppfylla målet: Trots att en förstärkning av befintliga styrmedel är att föredra framom helt nya styrmedel bör dock Sverige införa ett nytt styrmedel som bygger på ett frivilligt avtal med energibolagen om att initiera energieffektivisering hos slutanvändare i främst småhus, men som även kan omfatta hushåll i allmänhet. Denna typ av verksamhet bedrivs i dagsläget av ett antal energibolag. En formalisering av denna verksamhet är dock nödvändig för att effekterna ska kunna räknas in under direktivets krav, samtidigt som detta kan antas medföra en intensifiering av verksamheten. 49 Naturskyddsföreningen motsade sig Energimyndighetens förslag i form av ett remissvar. Föreningen anser att Energimyndighetens förslag har för låg ambitionsnivå. Vidare anmärkte Naturskyddsföreningen på att Energimyndigheten inkluderade energieffektiviseringar gjorda mellan 2009 och 2013 i sina beräkningar och att Sverige på så sätt inte kommer minska energianvändningen så mycket som man hade gjort om man utgått från den procentuella minskningen från 2014 och framåt. Naturskyddsföreningen ställde sig även undrande till det förslag Energimyndigheten gjort dels baserat på vad EU- direktivet säger. Därtill om Sverige verkligen kommer uppnå den mängd energieffektivisering som direktivet förordar med hjälp av frivilliga avtal. Istället för att välja vita certifikat som redan används i flera länder har Energimyndigheten föreslagit frivilliga avtal för energibolag och energitjänstföretag. 48 Naturskyddsföreningen, remiss. Naturskyddsföreningens remissvar på Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar samt Finansdepartementets promemoria Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige- ekonometriska skattningar av priselasticiteter, Dnr. ER 2013:04

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter

Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU6 Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2011/12:150 Riksrevisionens rapport om

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2015/1733 Stockholm, 2015-05-04 Remissyttrande Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens YTTRANDE 2 maj 2013 Dnr. 6-18-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/148 154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

Sverige har börjat halka efter Varför?

Sverige har börjat halka efter Varför? Sverige har börjat halka efter Varför? 1 Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år Tvågradersmålet P = 20 % P = 80 % P = 50 % Rummukainen m fl, 2011, SMHI rapport År Kumulativ emissionsbudget WBGU, 2009

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Miljöekonomiska enheten, Konjunkturinstitutet Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Anna Mansikkasalo, Miljöekonomisk forskare Styrmedel för energieffektivisering

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår Skatteutskottets betänkande Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om att lagen (2013:984) om

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt:

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt: 2 maj 2013 REMISSVAR IVAs synpunkter på Energimyndightens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar, samt av

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret

14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret Sida 21 (31) 14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret Stadsdelsnämndens beslut beslutade att besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.V.28 K(28)1917 Ärende: Statligt stöd nr N /28 - Sverige Nedsättning av koldioxidskatten för bränsle som används i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) förslag till klimatpolitiskt ramverk. Dir. 2014:165

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) förslag till klimatpolitiskt ramverk. Dir. 2014:165 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) förslag till klimatpolitiskt ramverk Dir. 2014:165 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning För att nå

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är

Läs mer

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83]

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83] Ert d.nr: Fi2016/04305/S2 Stockholm 2017-03-01 Avs: Naturskyddsföreningen Box 4625 116 91 Stockholm Att: Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Remissvar på flygskatteutredningens

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Timmätning för aktiva elkonsumenter

Timmätning för aktiva elkonsumenter Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU21 Timmätning för aktiva elkonsumenter Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2011/12:98 om timmätning för aktiva elkonsumenter tillsammans

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade

Läs mer

Rådets möte (energiministrarna) den 27 februari 2017

Rådets möte (energiministrarna) den 27 februari 2017 Kommenterad dagordning rådet 2017-02-20 Miljö- och energidepartementet Rådets möte (energiministrarna) den 27 februari 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. Godkännande av A-punkter

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Kommittédirektiv. Klimatfärdplan 2050 strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås

Kommittédirektiv. Klimatfärdplan 2050 strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås Kommittédirektiv Klimatfärdplan 2050 strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås Dir. 2014:53 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014 Sammanfattning

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning rådet 2017-06-15 Miljö- och energidepartementet Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Icke lagstiftande verksamhet 2. A-punkter

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M)

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M) Utlåtande 2016:105 RIV (Dnr 106-1600/2015) Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2015:74)

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Klimatrelaterade skatter

Klimatrelaterade skatter riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Klimatrelaterade skatter Vem betalar? rir 2012:1 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av

Läs mer

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) En svensk klimatlag s betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) Miljömålssystemet Generationsmålet Miljökvalitetsmål Etappmål Fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Ny definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi

Ny definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ny definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag till lag

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd.

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd. 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2013-05-02 Ärendenr: NV-03015-13 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Varför ett nytt direktiv?

Varför ett nytt direktiv? Energieffektiviseringsdirektivet Energibranschens perspektiv Styrmedelsdagen Henrik Wingfors 2013-04-24 Varför ett nytt direktiv? EU:s 20-20-20-mål till år 2020 closing the gap Källa: EU-kommissionen 2

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer