Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 21, A. Sabbaten den 10 mars Ki Tisa När du räknar ac;ti yki

Transkript

1 Skatter i Torahn Bibelstudium nr 21, A Sabbaten den 10 mars 2012 Ki Tisa När du räknar ac;ti yki Torahtext: 2 Mos 30:11 34:35 Haftarah: 1 Kung 18:1-39 Apostoliska skrifterna: Mark 13:1 14:72 Strömmar av tårar rinner från mina ögon, därför att man inte tar vara på din Torah. (Ps 119:136) Veckans torahavsnitt handlar bland annat om Israels första skattesystem och om hur denna nya familj Israel möter sin första allvarliga prövning händelsen med guldkalven. Vi kommer också att se hur Gud, den äkta mannen, tar hand om sin otrogna hustru. I vårt studium denna vecka ska vi följa denna familj med tanke på: Deras särskilda tider Deras särskilda behov Deras särskilda familjemedlemmar Deras särskilda tider Strax efter det att Gud avslutat sina instruktioner angående prästadömet och tabernaklet, talade han med Mose om familjens behov av pengar. Det skulle ordnas en särskild tid, vid mönstringen, då man skulle samla in pengar till familjekassan, som skulle användas till underhåll av tabernaklet. (Se 2 Mos 30:11-16!) Alla över 20 år skulle få betala en halv sikel detta var en slags skatt. Så långt 1

2 är det inte svårt att förstå texten, men när det sägs, att denna skatt ska vara en lösepenning 1 för [deras] liv, för att ingen straffdom skall drabba dem vid mönstringen (2 Mos 30:12), blir det genast lite svårare. Kan man få försoning genom att betala pengar? Säger inte 3 Mos 17:11 att det är blodet som bringar försoning? Ibland var det nödvändigt för Israels folk att dra ut i krig särskilt när Herren gav befallning om det och då kunde det många gånger hända att människoliv offrades. Den soldat som är redo att dra ut i krig är utifrån himmelsk synvinkel en som kanske kommer att döda även om det inte handlar om överlagt mord. Av den anledningen behöver han en lösepenning för sitt liv. 2 Jag kan försäkra dig, att ingen annan nation i antikens Mellanöstern hade sådana regler för sina soldater, att de före ett krig skulle betala en skatt, på grund av att de i kriget eventuellt skulle komma att döda sina motståndare. Andra folk sjunger segersånger, när de besegrat sina fiender. Varför skulle då dessa soldater offra försoningsoffer vid sådana tillfällen? Detta är ytterligare en fingervisning från Torahn som visar, hur fasansfullt det är, när människoblod utgjuts. 3 Senare i Israels historia blev denna skatt känd som Tempelskatten och pengarna användes till underhåll av templet. Alla skulle oberoende av om man var rik eller fattig betala en halv sikel. Denna skatt hade alltså ett dubbelt syfte. Den var inte endast till för soldaterna som i krig kanske skulle bli tvungna att döda, utan den förmedlade även pengar till familjekassan, den kassa som skulle användas till underhållet av deras hem (templet). En oas i tiden. I slutet av veckans textavsnitt räknas det upp ett antal helgdagar, varav Shabbat (sabbaten) är den främsta. Det är omöjligt att behandla detta ämne korrekt på det lilla utrymme som 1 Försoningsgåva enligt 1917 års översättning. Övers. anm. 2 Rabbi J.H. Hertz, The Pentateuch and Haftorahs, sid Ibid, sid

3 står till förfogande i denna kommentar. 4 Allt vi här kan göra är att summera några huvudtankar. Varje familj behöver tid att vara tillsammans. Gud ordnade med sådan tid, genom att ge en hel rad med helgdagar eller högtider utspridda över hela året. (Se 3 Mos 23!) Dessa helgdagar är delvis omnämnda i 2 Mos 34:18-23 och de skulle firas en gång om året. Överst på listan i 3 Mos 23 finns Shabbat, vilken ska helighållas en gång i veckan. Det är på Shabbat som bruden och brudgummen på ett alldeles särskilt sätt får tid att mötas. Grundtexten i 2 Mos 31:16 antyder, att vi ska göra Shabbat 5 (twc[l). Om Shabbat ska vara en vilodag, hur kan man då göra något i vila? Jag tror att följande citat ger en förklaring: Det är ett tecken på respekt inför sabbaten, att man förbereder sig för den Man gör Shabbat genom att förbereda sig, så att den blir rätt helighållen när den kommer. 6 I texten sägs det även, att sabbatsdagen ska hållas, men en bättre översättning av hebreiskans rmv kan vara att vakta. Samma ord används om en vakt inom det militära som står på sin post. Vad är det Gud med detta vill säga oss angående Shabbat? Bland annat att det är viktigt att vaka över detta viloställe i tiden. Det kan ibland bli ödesdigra konsekvenser för soldater som missköter sin vakt. Likadant är det med Herrens soldater som försummar sin vakthållning. Vi möter till synes mycket hårda ord i 2 Mos 31:14. När vi ser sådana här kraftfulla ord, vet vi, att det handlar om grundläggande principer i Guds undervisning. Någonting är antingen liv eller död, heligt eller oheligt, rent eller orent. Det finns inget tredje alternativ. Att lämna livet innebär att gå in i döden. En av livets hemligheter finns dold i Shabbat! 4 Avser det omfattande materialet i Torah Club! Utrymmet i Shabbat Shalom är ännu mer begränsat! Övers. anm. 5 På svenska översatt med ordet fira i SFB och iaktta i Bibel Övers. anm. 6 The ArtScroll Chumash, sid

4 I Hebreerbrevets fjärde kapitel finner vi, att Shabbat är Guds porträtt av vår identitet i Messias och vad evangelium egentligen handlar om. I detta kapitel ser vi Guds definition på det glada budskapet: Var och en som tagit emot Yeshua har fått gå in i Guds andliga vila. Denna vila kallas för sabbatsvila. Den som har kommit in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. (Hebr 4:10) Vad denna vila än är, så handlar det om samma vila som den som Gud hade. Var ser vi, att Gud vilade? I 1 Mos 2:1 kan vi läsa: På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Vad hade Gud gjort för arbete? Han hade skapat världen. Texten säger, att han slutade sitt arbete, därför att det var fullbordat! Var det något mer som skulle göras? Något som borde läggas till? Nej! Texten säger, att skapelsen var fullbordad allt var färdigt. Det fanns egentligen bara två saker kvar att göra: Att sluta arbeta och att glädjas över allt som blivit gjort. När vi läser Hebr 4, ser vi, att vår frälsning är fullbordad vi är nya skapelser. (2 Kor 5:17) Finns det något vi kan lägga till, då det gäller vår frälsning? Är det något som behöver kompletteras? Nej! Allt som återstår, är att avsluta vårt arbetande och glädjas över, vad Gud har gjort att han har gjort oss till helt nya skapelser, heliga och fläckfria i hans ögon. Detta är goda nyheter! Hela vårt liv fram till frälsningens dag har varit sex dagar av arbete. Genom tro på Yeshua har vi fått lämna alla våra ansträngningar och kommit in i hans Shabbat. Nu får vi tillbringa resten av vår tid i den sjunde dagen och vila i allt vad Yeshua har gjort för oss. När vi förstår den andliga innebörd som Shabbat målar upp för oss, kan vi ana varför Gud såg så allvarligt på dem som inte vaktat på den heliga dagen. Den verkliga innebörden av Shabbat är, att den dagen i våra liv ska återspegla, vad Yeshua gjort för oss genom sin försoningsdöd. Det är dessa glada nyheter, vi ska vakta, 4

5 när vi firar Shabbat. Och detta är i sanning en fråga om liv eller död! Om evangeliet handlar om, att vi ska lita på Yeshuas fullbordade verk och sluta med eget arbete och alla egna ansträngningar för att skaffa oss meriter inför Gud, då kan inget annat än denna nåd ge oss liv. Allt annat leder till slaveri, nederlag och död. Vi måste vila i honom för att få liv. För detta behöver vi en uppenbarelse om nåd och om vila en vila i Yeshuas fullbordade verk. Vigselringen. Innan vi lämnar detta ämne, ska vi återigen stanna ett ögonblick inför vigselringen som vi nämnt om i ett tidigare torahavsnitt. I 2 Mos 31:17 berättas det, att Shabbat är ett tecken. Vigselringen är även den ett tecken. Den påminner mannen och kvinnan om, att de är i förbund med varandra överlämnade åt varandra. Det är samma sak med Shabbat. Genom att fira Shabbat blir Israel påminda om, att de tillhör Gud och att han tillhör dem. Shabbat påminner även om, att samme Gud som är deras skapare, längtar efter att människans glädje ska bli fullkomlig. Yeshua sade: Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek. Detta har jag talat till er, för att min glädje skall vara i er och för att er glädje skall bli fullkomlig. (Joh 15:10, 11) Vigselringen är även ett tecken inför andra människor, att en viss man eller kvinna är gift. Likadant är det mellan Gud och Israel. När Guds folk helighåller Shabbat, kan därför andra se och förstå, att de tillhör Herren. Som ett tecken kan Shabbat också vara till skydd för bruden, när andra friare kommer för att förstöra äktenskapet. I veckans torahavsnitt ser vi också en kontrast mellan avgudadyrkan (guldkalven) och den gudstillbedjan som reflekteras i Shabbat. De står i ett motsatsförhållande till varandra. 5

6 Deras särskilda behov När Gud hade talat färdigt med Mose på Sinai berg, gav han honom vittnesbördets två tavlor, tavlor av sten, skrivna med Guds finger. (2 Mos 31:18) Här har vi nedskriven uppenbarelse direkt från Gud. Om vi kunde stanna upp och låta denna tanke sjunka in i vårt medvetande: Vi har en allvetande, allsmäktig och en alltid närvarande Gud som skapat hela världen och som tog sig tid att skriva ner en del av sina tankar och önskemål till syndfulla människor. Detta är i sanning ett uttryck för nåd! Men hur nådefull är han? Hur skulle han reagera några dagar senare, när de människor till vilka han gett denna uppenbarelse syndade? Det är det som är frågan i 2 Mos 32, där det beskrivs, hur Israel utövade avgudadyrkan. De gjorde en kalv vid Horeb och tillbad en avgudabild. (Ps 106:20) Skulle de bli förlåtna? Något som verkligen kan rasera ett äktenskap är äktenskapsbrott. När Israel tillbad andra gudar, beskrivs det ofta i Gamla testamentet som just äktenskapsbrott. (Se exempelvis Hos 1-3!) Oberoende av hur starkt äktenskapet än är, så blir det enorma konsekvenser av ett äktenskapsbrott. Likadant är det med Gud och hans folk. Gud hade inget val, han var tvungen att visa, att äktenskapsbrottet förde med sig obehagliga följder. (Se 2 Mos 32:28, 35!) Gud visar sin nåd emot folket. Han lyssnar till Moses förbön (2 Mos 32:11-13), han ger dem nya förbundstavlor och ger folkets ledare, Mose, både undervisning och kraft. Men det mest fantastiska är, att han inte övergav sin fru, Israel. Det skulle komma att bli många prövningar i framtiden, främlingskap och även att man levde som särbo. Problemen fanns alltid hos folket inte hos Gud. Men skilsmässa var aldrig någon riktig lösning på detta pars problem. Kanske att Jer 31:35-37 tydligast belyser detta: 6

7 Så säger HERREN, han som har satt solen till att lysa om dagen och månen och stjärnorna till att lysa om natten, i ordnad gång, han som rör upp havet så att dess böljor brusar, HERREN Sebaot är hans namn: Om denna ordning inte längre består inför mig, säger HERREN, först då skall Israels släkte upphöra att vara ett folk inför mig för alltid. Så säger HERREN: Om himlen därovan kan mätas och jordens grundvalar där nere kan utforskas, först då skall jag förkasta hela Israels släkte för allt vad de har gjort, säger HER- REN. Deras särskilda familjemedlemmar I veckans bibelavsnitt får vi även se en del glimtar utav några märkliga personligheter. Vi möter exempelvis Besalel, vars namn betyder I Guds skugga eller Under Guds beskydd. Det var han som tillsammans med flera medarbetare fick i uppdrag att förfärdiga tabernaklets inventarier. Gud säger om Besalel: Jag har fyllt honom med Guds Ande, med vishet och förstånd, med kunskap. (2 Mos 31:3) Utöver de andliga egenskaper han ägde, säger texten, att han fått kunskap i hantverk, så att han kan tänka ut konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar, slipa stenar för infattning och snida i trä, ja, utföra alla slags arbeten. Den andra märkliga mannen finner vi i ensamhet utanför lägret. När alla andra dansade runt guldkalven, rapporterade han till Mose, att han hörde krigsrop i lägret. Denna unga Guds soldat, Josua, höll sig borta från avgudadyrkan och var trogen mot Gud och Mose. Senare i veckans textavsnitt, när Gud talade ansikte mot ansikte med Mose, ser vi att hans tjänare Josua, Nuns son, som var en ung man inte [lämnade] tältet. (2 Mos 33:11) Det verkar som att Josua alltid ville vara tillsammans med Herren och Mose. Det är inte så underligt, att det blev just Josua som senare fick ta över ledarskapet efter Mose. 7

8 Mose är emellertid den mest framträdande personligheten i veckans textavsnitt. Först finner vi honom på Sinai, där han tog emot Torahn i direkt samtal med himlens Gud. Det är inte så underligt, att han efter fyrtio dagars gemenskap med Gud uppfylldes av våldsamma känslor, när han såg folkets dans runt guldkalven. Men Gud hade förvarnat honom och berättat, vad det hårdnackade folket hade ställt till med. Mose vädjar till Herren för sitt folk och påminde honom om det förbund som han hade slutit med förfäderna och att han hade lovat att göra dem till ett stort folk. Genom hela detta textavsnitt var Gud och Mose som ett förälskat par som inte kunde vara ifrån varandra. Det verkar som om Herren inte kunde göra tillräckligt för Mose och att Mose i sin tur inte kunde få nog av Herren. Efter Moses förbön för folket, gav Gud honom uppgiften att leda Israel till Löfteslandet. I denna gemenskap med Gud förstod Mose mer och mer av Guds visdom och nåd. Mose hade en enda längtan och det var att komma Herren ännu närmare. Läs om detta fantastiska gudsmöte i 2 Mos 33:12-23! Höjdpunkten i detta textavsnitt är, när Mose efter det att han fått nya förbundstavlor utstrålade något av denna gemenskap han hade haft tillsammans med Gud. När Mose varit inför Herren, såg Israels barn att Moses ansikte strålade. (2 Mos 34:35) Mose skulle helt säkert ha förstått Johannes, när han skrev om Messias: Och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning. (Joh 1:14) Jag tror att Mose såg Yeshua, redan innan han kom till vår jord. Mose fick blicka in i Guds oändliga frälsningsplan. Inte undra på att hans ansiktes hy strålade. (2 Mos 34:30) Som den gode och trogne herde Mose var för sitt folk, är jag säker på, att han bad, att de alla skulle få lära känna Herren, så som han lärt känna honom. Mer info nästa sida! 8 Översättning och bearbetning: Föreningen Shabbat Shalom Författare: Ariel Berkowitz, Jerusalem Föreningen Shabbat Shalom

9 Mersmak? Du kan också få Shabbat Shalom hemsänd i din brevlåda helt utan kostnad. Utöver kommentarerna till veckans textavsnitt kan du bland annat läsa en aktuell artikel Önskar du ett provnummer? Skicka oss ett mejl med namn, adress och telefonnummer, så kommer intressant läsning i din brevlåda om några dagar! Barn eller barnbarn? Då kanske du är intresserad av ett nummer av Shabbat Shaloms Torahpyssel!? En liten pysselsida för varje vecka i anslutning till veckans textavsnitt! Mejla till: foreningen.shabbat.shalom@gmail.com 9