Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 28, A. Sabbaten den 28 april Metsora Spetälska [r;xom]

Transkript

1 Skatter i Torahn Bibelstudium nr 28, A Sabbaten den 28 april 2012 Metsora Spetälska [r;xom] Torahtext: 3 Mos 14:1 15:33 Haftarah: 2 Kung 7:3-20 Apostoliska skrifterna: Luk 12:1 13:35 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, din Torah är min glädje. (Ps 119:174) Metsora är en fortsättning på föregående veckas torahavsnitt. Båda dessa avsnitt har ett gemensamt tema rituell orenhet. Oftast brukar Metsora och förra veckans text (Tazria) vara sammankopplade till ett enda dubbelavsnitt. I samband med skottår i den judiska kalendern delas dubbelavsnittet i separata avsnitt och därför kommer det i år en fristående kommentar över 3 Mos 14:1 15:33. Innehållet i Metsora är rakt på sak. Det är emellertid viktigt att ha undervisningen om tahor (rituell renhet) och tame (rituell orenhet) i minne från tidigare kommentarer, eftersom dessa tankar i allra högsta grad hör hemma i veckans textavsnitt. Texten behandlar vad som händer med människor som blivit tame antingen på grund av olika sorters hudutslag, kroppsflytningar eller byggnader som blivit tame genom att väggarna fått olika typer av missfärgningar. Veckans studieplan ser därför ut på följande sätt: Drabbad hud Drabbat hus Drabbad utsöndring 1

2 Drabbad hud Kapitel fjorton inleds med frågan, vad man ska göra med en människa som drabbats av en viss hudåkomma. Det räknas upp flera olika sorters hudproblem i kapitlen tolv och tretton. I 3 Mos 13:2 finner vi följande sammanfattning: 1) En upphöjning, en lokal inflammation, en böld eller en hudfläck. 2) Ett utslag. 3) En ljus fläck, en missfärgning av huden. 4) En nega ([gn), en sammanfattande benämning på olika slags sjukdomar. Ordet betyder egentligen vidröra och kan vara ett uttryck för att personen ifråga är vidrörd av Gud med denna sjukdom som är en flagande hudåkomma. Allt detta är svåra ord att översätta från hebreiskan. Man har översatt dem med ord som tumörer, skabb eller ljusa fläckar. Den term som av många bibelöversättare översatts med spetälska är i själva verket en slags okänd hudsjukdom. Den person som drabbats av någon av ovanstående tillstånd kallas i 3 Mos 14:2 för metsora, [rxm (samma namn som veckans torahavsnitt). Det blir genast väldigt komplicerat, när man ska försöka översätta detta ord till andra språk. Så gott som alla engelska översättningar jag känner till översätter ordet metsora med leper (spetälsk). Som vi emellertid såg i förra veckans torahavsnitt, så är detta inte någon lämplig översättning, eftersom alla har en bild av, hur just spetälska yttrar sig. När man jämför Torahns beskrivning av metsora finner man, att symtomen inte stämmer överens. Kapitel fjorton beskriver den reningsprocess som en metsora var tvungen att gå igenom för att åter bli tahor (rituellt ren). De flesta bibelkommentatorer är överens om, att denna märkliga reningsprocess är full av symbolik. Vi ska se lite närmare på något av denna symbolik utan att därför bli alltför dogmatiska, eftersom Torahn i sig själv inte ger någon förklaring till symboliken. 2

3 Vi ska först stanna något inför ordalydelsen i 3 Mos 14:1, 2. Det sägs där, att den information som ges i de följande verserna om hur en metsora blir ren, är ett undervisningsmaterial (en slags instruktionsbok) för prästerna. HERREN talade till Mose. Han sade: Detta är [torahn] om [metsoran] den dag han skall renas. Att ordet torah används i grundtexten belyser, att den följande beskrivningen inte i första hand ska räknas som en lag och inte heller som en beskrivning av de olika delarna i en ritual. De följande verserna ska snarare betraktas som ett utdrag ur prästernas instruktionsbok precis som hela Tredje Moseboken. Ceremonin med fåglarna är svår att förklara (v 4-7) men det finns de som menar, att den offrade fågeln representerar det tillstånd som metsoran befann sig i och var på väg emot om det inte gavs nåd. Genom att vara metsora, var man utestängd från det pulserande liv som karaktäriserade folket i övrigt. Om man fortsatte på denna väg var livet i fara. Den andra fågeln den som fick behålla livet tecknar bilden av metsoran i sitt renade tillstånd. Att den levande fågeln släpptes fri ute på marken anses därför symbolisera, att den före detta metsoran nu var genomsyrad av ny livskraft och befriad från sjukdomens bojor. Nu kunde han eller hon återvända till friheten och till gemenskapen med sina landsmän. En annan bild varifrån vi kan hämta lärdom från denna reningsprocess är användandet av vatten. Det första vi ska lägga märke till är, att det beskrivs som friskt vatten från hebreiskans mayim chayim, levande vatten. Denna fras syftar till ett rinnande vatten i motsats till stillastående vatten. Varje gång Torahn talar om vatten som ska användas i reningssammanhang, så handlar det om levande vatten. I detta specifika fall hade man förmodligen hämtat vattnet från ett närliggande vattendrag eller från en brunn och sedan fyllt det i ett lerkärl. 3

4 Begreppet mayim chayim har i sig självt ett underbart budskap. I rabbinskt tänkande hänvisar man ofta till Torahn (Guds Ord) som mayim chayim, eftersom det förnyar och håller oss friska och andligen rena. Yeshua använder dessutom frasen mayim chayim (levande vatten) som en synonym på Guds Ande. Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram Detta sade han om Anden (Joh 7:38, 39) Det är intressant att lägga märke till, att Yeshua gjorde detta uttalande i samband med lövhyddohögtiden i templet i Jerusalem. Delar av lövhyddofirandet under det andra templets tid hade att göra med ett symboliskt utgjutande av en blandning av friskt vatten (mayim chayim) och vin vid altarets fot. Det var naturligtvis mycket fest och glädje i samband med denna ritual. Genom den uttryckte Israels barn sitt hopp och sin längtan, att nästa år skulle bli fyllt av glädje (vinet) och liv (vattnet). Detta gällde alldeles speciellt för lövhyddohögtiden. Den var den sista av de högtider som omnämns i Tredje Mosebokens tjugotredje kapitel och dessutom inföll den precis vid regntidens inträde på hösten. När Yeshua därför talade om för människomassorna som var samlade på den sista dagen, den största i högtiden, att strömmar av levande vatten [skall flyta] fram, så förkunnade han, att Han och endast Han var Guds levande ord och den enda verkliga källan till sann glädje och ett överflödande liv. Då det gäller vattenceremonin i samband med att metsoran skulle bli renad, så användes det levande vattnet tillsammans med blodet från den offrade fågeln. Blodet hade del i försoningsprocessen och symboliserade, att ingen rening kunde uppnås, om inte blod utgjutits. Det är viktigt att lägga märke till, att vattnet som användes i reningsprocessen inte i sig självt var medlet till att en människa förklarades för ren. När man därför använde sig av en blandning av vatten och blod i samband med reningen, var det i allra högsta grad 4

5 en symbolisk handling som gav uttryck för den försoning och efterföljande rening som Gud redan hade förmedlat till metsoran. En annan viktig del i denna reningsprocess var den ceremoni som mycket liknar den som prästerna fick vara med om i samband med prästvigningen. Prästen strök blod på den före detta metsorans högra örsnibb, högra tumme och högra stortå. Denna ceremoni och den som utfördes vid prästvigningen hade samma innebörd. Det var ett symboliskt helgande/avskiljande av hela människan till tjänst för Gud från topp till tå! När man ser till varje enskilt steg som en människa måste gå igenom för att bli räknad som rituellt ren (tahor) och lämpad att återigen få ta del i gemenskapen och få uppsöka tabernaklet, så förstår man något av skillnaden mellan Guds rike med glädje, hälsa och liv och Satans (mörkrets) rike med utestängdhet, sjukdom och död. Drabbat hus I 3 Mos 14:33-53 ser vi, att även hus kunde bli tame. I den reningsprocess som gällde drabbade hus finns många likheter med den som människor fick gå igenom. En människa skulle till exempel raka av allt sitt hår och det motsvaras av, att huset skulle skrapas rent på angripna ställen. (Den enda skillnaden är egentligen, att husen inte stänktes med blod och olja utan i stället med blod och levande friskt vatten.) Vad som kan vara av intresse för oss, är att försöka finna ut vad det var som gjorde, att ett hus drabbades och betraktades som tame. En ledtråd finner vi i 3 Mos 14:34, där Herren säger, att han låter något hus bli angripet. Till att börja med ser vi alltså, att det är Gud som låter huset bli angripet. Vi ser även, att det skulle uppstå situationer, då Gud skulle låta människors hem drabbas av en 5

6 olycka, så att huset blev tame. Eftersom detta ställde till problem och inte på något sätt var till välsignelse och att tillståndet dessutom krävde, att en andlig ledare kom dit och engagerade sig, så kan vi dra slutsatsen, att om en persons hus blev tame, så måste det ha funnits andliga problem av något slag hos dem som bodde där. Torahn antyder, att om ett hus blev drabbat, så gavs det tid, så att huset kunde läkas. Om det efter en tid och efter ett visst antal undersökningar inte befriades från sina grönaktiga eller rödaktiga fördjupningar, kunde det leda till, att hela huset till slut måste rivas. Teoretiskt sett kan det ha funnits tillfällen, då hus inte blev friska och då husens ägare blev avstängda från gemenskapen med andra människor under tiden som husen revs. Detta måste ha resulterat i oerhörda problem och en beklagansvärd situation för dem som drabbades. Vad kunde vara orsaken till ett sådant scenario? Det verkar som om Torahn kopplar samman dessa hemsökelser med obekänd synd och förstockelse. Jag tror, att det finns två anledningar till varför Herren lät dessa hemsökelser drabba sitt folk. Den första anledningen är, när en människa blivit tame och sedan inte tagit de nödvändiga stegen för att bli tahor (ren) igen. Att bli tame behövde nödvändigtvis inte ha med synd att göra, utan det kunde bero på försumlighet eller nonchalans. Ett sådant exempel kan vara, att en man helt oavsiktligt råkade röra vid en död djurkropp, när han var ute på fältet. Detta var inte en personlig synd men händelsen gjorde honom tame. Detta i sin tur ledde till, att han inte längre fick ta del i gudstjänsterna i tabernaklet. Torahn föreskriver ett sätt, på vilket han kunde bli tahor i stället för tame. Vad hände då, om han inte brydde sig om denna undervisning? Detta skulle kunna leda till, att den oskyldiga handlingen övergick i olydnad mot Gud! Alla skulle ta del i gudstjänsten i tabernaklet. Vad hände då, om någon beslutade sig för att inte 6

7 vidta de nödvändiga åtgärderna för att återigen kunna tillbe Gud? Enligt min mening, var det vid sådana här tillfällen som Gud trädde in och lät något hus eller någon person bli drabbad av metsora för att på så sätt uppmärksamma att någonting var fel. Den andra anledningen till varför Herren lät dessa hemsökelser drabba sitt folk kan också helt enkelt vara synd. Det som talar för detta är, att man använde sig av skuld- och syndoffer i samband med den reningsprocess som beskrivs i texten. Dessa offer var inte enbart ceremonier. Om en metsora uppmanades att offra sådana offer berodde det på, att det helt klart även fanns synd och skuld inblandad. Människorna drabbades av smärta och lidande eftersom de inte omvände sig från sin synd. Om metsoran förblev i sitt tillstånd utsattes hon för gudomlig fostran. Det var inte direkt behagligt att drabbas av någon av dessa hudsjukdomar och man upplevde inte heller någon större glädje över att se sitt hus demoleras eller över att få skilja sig från sina vänner och släktingar. Det kan bara ha varit förhärdelse som ledde fram till sådana konsekvenser. Rabbi Munk säger angående den frisläppta fågeln (3 Mos 14:7), att om fågeln kommer tillbaka samma dag, är det ett tecken på, att den sjuka personen inte helt och fullt ångrat sig och att han därför återigen kommer att drabbas av lidande. I Nya testamentet finns det även bevis för, att det var synden som var orsaken till, varför Herren lät dessa hemsökelser drabba sitt folk. Dessa indikationer finner vi i liknande textsammanhang som de som beskrivs i veckans torahavsnitt. Texter som Matt 18, 1 Kor 5 och 1 Kor 11 antyder, att det är Satan och synden som är yttersta orsaken till varför människor antingen stängs ute från gemenskapen eller blir drabbade av sjukdom. Det finns emellertid något mycket viktigt att lägga märke till i det här sammanhanget. Jag har använt ordet fostran i samband med alla de problem som texten handlat om och jag har gjort det, 7

8 för att skilja dem från ordet straff. Guds barn fostras av sin himmelske Far de straffas inte. Drabbad utsöndring Det sista ämnet i veckans torahavsnitt är instruktioner till prästerna, angående vad de ska göra med normala eller onormala utsöndringar hos män och kvinnor. Dessa olika tillstånd finns beskrivna i 3 Mos 15:1-30. Det första vi ska lägga märke till från detta textsammanhang är, att det ibland äger rum utsöndringar från både män och kvinnor. De orena flytningar som räknas upp i detta kapitel är inte ett resultat av ett syndigt leverne. Trots det räknas personen ifråga ändå som tame. Ett bra exempel på detta är en kvinnas menstruation. Hon kan alltså vara i ett tame-tillstånd utan att ha syndat. Allt detta måste vi se i ljuset av vår tidigare definition av tahor och tame. En person kan vara tame antingen på grund av egen synd eller därför att man kommit i kontakt med syndens och dödens sfär och därmed blivit tame, trots att man själv inte nödvändigtvis måste ha syndat. Gud räknade en människa som fått sådana här utsöndringar för tame. Därför fick hon inte heller tillåtelse att komma till tabernaklet, förrän hon tagit del i den reningsprocess som beskrivs i kapitel femton. Det var inte människan som sådan som var det stora problemet för Gud det var synden! Uppenbarelsen av det som påminner om syndens och dödens rike kan inte möta en Levande Gud. Så länge som en människa var tame kunde Gud inte ta emot henne i sin omedelbara närhet. Det finns bara två riken: Syndens rike och Guds rike. De två kan aldrig förenas! Däremot har Gud öppnat en väg och gjort det möjligt att fly från syndens rike till Guds rike från döden till livet! Mer info nästa sida! 8 Översättning och bearbetning: Föreningen Shabbat Shalom Författare: Ariel Berkowitz, Jerusalem Föreningen Shabbat Shalom

9 Mersmak? Du kan också få Shabbat Shalom hemsänd i din brevlåda helt utan kostnad. Utöver kommentarerna till veckans textavsnitt kan du bland annat läsa en aktuell artikel Önskar du ett provnummer? Skicka oss ett mejl med namn, adress och telefonnummer, så kommer intressant läsning i din brevlåda om några dagar! Barn eller barnbarn? Då kanske du är intresserad av ett nummer av Shabbat Shaloms Torahpyssel!? En liten pysselsida för varje vecka i anslutning till veckans textavsnitt! Mejla till: foreningen.shabbat.shalom@gmail.com 9