Intellektuellt kapital

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Jesper Johansson Fredrik Kull Intellektuellt kapital En studie om redovisning av det intellektuella kapitalet Intellectual capital A study about accounting of the intellectual capital Redovisning D-uppsats Datum/Termin: Handledare: Bengt Bengtsson Karlstads universitet Karlstad

2 Förord Vi vill tacka vår handledare Bengt Bengtsson på Karlstads universitet för det stöd han har gett oss under denna magisteruppsats. Utan hans positiva inställning och stöd skulle denna uppsats aldrig varit möjlig. Vi vill även tacka ägarna av redovisningsbyrån Klasa & Wålberg AB som tog sig tid från sina arbeten för att bidra med en diskussion till vår uppsats. Karlstad ht 2008 Jesper Johansson Fredrik Kull i

3 Sammanfattning Dagens ekonomi är i mycket större utsträckning än tidigare inriktad mot tjänst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förändring, det immateriella kapitalet är på väg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. Därför är det viktigt att synliggöra denna förändring och anpassa redovisningen för att kunna skapa väl fungerade arbetsmetoder för företagen. Målet med redovisning är att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Vilka tillgångar som skall redovisas i balansräkningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är en svår fråga. Ett företags tillgångar kan vara både materiella och immateriella. Kraven för att få aktivera en utgift som en immateriell tillgång i balansräkningen är hårda. I och med att kraven är hårda för vad som får aktiveras under rubriken immateriella tillgångar i balansräkningen, kan inte intellektuellt kapital i form av personalens kompetens redovisas i balansräkningen. Uppsatsen syftar till att se vilka möjligheter företagen har för att kunna redovisa det intellektuella kapitalet och vilka modeller som skulle kunna bli aktuella utan att bryta mot gällande redovisningsprinciper. Med utgångspunkt från syftet har vi utfört en kvalitativ undersökning där vi har studerat teorier som berör intellektuellt kapital, tillgångar och redovisningsprinciper. Därefter analyserar vi tre stycken modeller för redovisning av det intellektuella kapitalet. Vår uppfattning efter studien är att om det skall vara möjligt att inkludera företagens intellektuella kapital i det enskilda bolagets externa rapportering utan att bryta mot gällande redovisningsprinciper, måste det finnas en enhetlig redovisningsstandard. Detta för att företagen skall kunna jämföras med varandra. Att utforma en enhetlig standard anser vi är problematiskt. Tvinga företagen att följa en enhetlig standard och föra in det intellektuella kapitalet i redovisningen skulle bli både kostsamt för företagen och alltför komplext. Det skulle också behövas göra allt för stora antaganden i denna standard för att det intellektuella kapitalet skulle kunna redovisas på ett tillförlitligt sätt. En stor anledning till att det intellektuella kapitalet inte går att redovisa är för att värdet inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Detta anser vi inte bara gäller det intellektuella kapitalet utan av även andra tillgångar som ska värderas till verkligt värde. Därför är vi kritiska mot värdering till verkligt värdet när det gäller alla grupperingar av tillgångar och är istället förespråkare för en redovisning som bygger på historiska kassaflöden. ii

4 Abstract Today's economy is far more focused on service and knowledge-intensive organizations, which has led to a radical structural change; the intellectual capital is on the way to replace the physical capital. Therefore, it is important to highlight these changes and adjust the accounting in order to create well-functioning operation methods for the companies. The goal of accounting is that the accounting should give a true and fair view of a firm s financial position. A difficult issue is to define which assets that should be recognized to provide an accurate picture. A company s assets can be both a tangible and an intangible asset. The requirement for what can function in the balance sheet, as an intangible asset is difficult to define and therefore human capital in form of staff skills cannot be accounted as an intangible assets, since the company does not own or control the staff. The paper aims to see what options businesses have to account the intellectual capital as an asset on the balance sheet. Based on purpose, we have conducted a qualitative study in which we have studied the theories concerning intellectual capital, assets and accounting policies. Subsequently, we have analyzed three models for reporting of intellectual capital. Our opinion after the study is that, to include corporate intellectual capital in the individual company's external reporting without violating the existing accounting policies, there must be a uniform standard. This is to enable the companies to be compared with each other. Developing a uniform standard is problematic. Forcing companies to follow a uniform standard and add the Intellectual capital in the balance sheet would be both expensive for businesses and complex. It would also be necessary to make several assumptions in this standard and therefore the intellectual capital cannot be accounted for in a reliable manner. One essential reason that intellectual capital cannot be accounted is that the value cannot be determined reliably. We consider this not only applying to the intellectual capital but also to other assets. That is why we are critical to accounting fair value in terms of all groupings of asset. Instead we are advocate for accounting based on historical cash flows. iii

5 Innehållsförteckning FÖRORD... I SAMMANFATTNING... II ABSTRACT... III INNEHÅLLSFÖRTECKNING... IV INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 PROBLEMDISKUSSION... 2 FRÅGESTÄLLNING... 3 SYFTE... 4 AVGRÄNSNINGAR... 4 VETENSKAPLIGT SYNSÄTT... 5 VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 5 FORSKNINGSANSATS... 5 BEARBETNINGSMETOD... 5 DATAINSAMLING... 6 ANALYS AV DATA... 6 TROVÄRDIGHETSDISKUSSION... 7 REFERENSRAM... 8 REDOVISNINGSPRINCIPER... 8 Rättvisande bild... 8 Försiktighetsprincipen... 8 Jämförbarhetsprincipen... 9 Begriplighet... 9 Relevans... 9 IASB KONCERNREDOVISNING VERKLIGT VÄRDE TILLGÅNGAR Materiella tillgångar Immateriella tillgångar Intellektuellt kapital Fördelar och nackdelar med extern redovisning av intellektuellt kapital GOODWILL VETENSKAPLIG DISKUSSION TILLÅTEN MODELL FÖR REDOVISNING AV INTELLEKTUELLT KAPITAL Bolagskonstruktion POTENTIELLA MODELLER iv

6 Forskares modell Analogi - Egen modell DISKUSSION MED EN REDOVISNINGSBYRÅ SLUTSATS AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSER v

7 Inledning Karlstads universitet Inledning I det inledande kapitlet ges först en bakgrundsbeskrivning vilket skall göra att läsaren får större inblick i ämnesområdet uppsatsen behandlar. Sedan följer en problemdiskussion, vilket vidare leder till uppsatsens frågeställning och syfte. Bakgrund I början av 1900-talet arbetade nästan 90 % av arbetskraften inom jordbruket trots detta kunde inte efterfrågan på föda bemötas på ett tillfredställande sätt. En kraftigt bidragande orsak till att den industriella revolutionen inträffade var just behovet av att öka produktiviteten inom jordbruket. När användbar teknik blev tillgänglig gick man från hantverksmässig till industriell tillverkning och produktionsökningen blev enorm, 1950 var endast 25 % av de förvärvsarbetande kvar inom jordbruket (Bern, 2002). Bern (2002) skriver att idag är det immateriella kapitalet på väg att konkurrera ut de fysiska kapitalen och att det här kommer att förändra världen minst lika mycket som den industriella revolutionen en gång gjorde. När organisationerna expanderade och blev beroende av flera intressenter växte behovet av ett gemensamt språk (Fligstein, 1998). I kommunikationen mellan parter kan sändaren och mottagaren ha skilda erfarenheter vilket gör att mottagaren tolkar informationen annorlunda mot vad sändaren hade förutspått (Jönsson, 1998). För att minska risken för missförstånd har det vuxit fram ett gemensamt språk med standardiserade regler som är kvantifierbara, extern redovisning. De är kvantifierbara eftersom det ska kunna vara möjligt för en annan person att göra om undersökningen och komma fram till samma resultat samt för att intressenter ska kunna ha kontroll över företaget (Fligstein, 1998). Catasus och Pentlans skriver också i Eklöv (2002) att revisorer för att bli trovärdiga vill att allt ska vara mätbart. Trovärdighet och mätbarhet har därför en stark koppling. Bern (2002) skriver att nya ekonomin med mera inriktning mot tjänst och kunskapsintensiva organisationer innebär en genomgripande strukturell förändring. Bern (2002) menar att det immateriella kapitalet är bundet till människans medvetande och ändrar därför de regler om ägandet som har funnits i årtusenden. Därför är det viktigt att synliggöra dessa förändringar och anpassa redovisningen för att kunna skapa väl fungerade arbetsmetoder för företagen. Utgångspunkten för redovisning är att den ska ge en rättvisande bild av företaget och att all relevant information skall tas med (Brunsson, 2005). Vilka tillgångar som skall redovisa i balansräkningen för att få en så rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning är en svår fråga. Enligt Eklöv (2001) har intresset för hur immateriella tillgångar 1

8 Inledning Karlstads universitet skall redovisas kraftigt ökat allteftersom vårt samhälle blivit mer tjänst och kunskapsinriktat. Catasús et al. (2004) skriver att redan under slutet av 1960-talet fanns det en insikt om att personalfrågor hade en viss tendens att hanteras separat i företagets ekonomiska frågor. Det fanns dock en förståelse om att det var företagets personal som skapade företagets intäkter. Alltsedan dess har ekonomer försökt att föra in personalkostnader inom ramen för den ekonomiska logiken. Balansräkningen är en sammanställning av företagets tillgångar, skulder och eget kapital och ska ge en bild av företagets ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt (Gröjer, 2007). Artsberg (2005) skriver att den traditionella synen på balansräkningen är att den skall ses som en viloplats för tillgångar innan de periodiseras i resultaträkningen. Den synen skriver Artsberg (2005) har ändrats till att mer se balansräkningen som en förmögenhetsbalans och att det teoretiska riktiga värdet istället skulle vara det diskonterade värdet av de framtida kassaflödena. Artsberg (2005) skriver vidare att det är svårt att beräkna det diskonterade värdet och därför av praktiska skäl används istället marknadsvärdet Genom att företagen själva har en viss valmöjlighet att bestämma vad som ska tas upp i redovisningen, uppkommer det ibland tvivel från allmänheten att företagets redovisning inte speglar verkligheten. Det finns också genanta exempel på när det framgår av företagets redovisning att företaget är vid bra hälsa och har en stabil ekonomisk grund, men det senare visar sig att bolaget egentligen var i stora ekonomiska problem. Sådana händelser gör att allmänhetens förtroende minskas även för andra organisationers redovisning. Personer som arbetar med redovisning har därigenom makten att påverka hur företagets externa redovisning sköts och har således en viktig roll i att de finansiella upplysningarna företagen lämnar är korrekta. (Hines, 1988). Problemdiskussion En årsredovisning är ett finansiellt dokument som ligger till grund för att organisationens externa intressenter skall kunna göra en bedömning av företagets finansiella situation. I IFRS/IAS står det att balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall ge en relevant samt rättvisande bild av organisationen ställning och resultat. Dock innehåller balansräkningen inte all relevant information som behövs för att kunna fatta viktiga beslut, speciellt inte hos kundskapintensiva organisationer där personalens kompetens är en viktig framgångsfaktor. I balansräkningen tas nämligen inte alla immateriella tillgångar upp utan där utelämnas tillexempel personalens kunskap och hur organisationen är uppbyggd. Att balansräkningen inte alltid speglar verkligheten syns också i att ett företags redovisade värde och börsvärde ofta skiljer sig åt. En förklarning 2

9 Inledning Karlstads universitet torde vara att företagets tillgångar inte alltid redovisas till verkligt värde, men ofta klassificeras skillnaden som företagets intellektuella kapital (Holmen, 2005). Nuförtiden utformar sig inte organisationer på samma sätt som tidigare, de tenderar till att bli mer kunskapsintensiva vilket betyder att organisationer har mer immateriella tillgångar än materiella. Detta leder till att allt fler organisationer inte får redovisa alla sina tillgångar i balansräkningen, vilket leder vidare till att redovisningen blir mindre relevant och rättvisande. Teoretiker och praktiker har länge diskuterat huruvida det är möjligt att redovisa företagets intellektuella kapital och om detta är nödvändigt för att få en rättvisande bild av företaget. Huvudargumenten för att inte redovisa det intellektuella kapitalet i balansräkning är att de principiella, etiska och pratiska hindren är alltför stora, medan huvudargumentet för att redovisa personalens kompetens är att intressenter får en mer rättvisande bild av organisationen. Om det skulle tillåtas att redovisa alla immateriella tillgångar i balansräkningen kommer det att påverka nyckeltalen och således intressenternas prognoser. I Danmark genomfördes år 2003 ett experiment där finansanalytiker fick i uppdrag att uppskatta ett anonymt företags omsättning och vinst det kommande två åren. Hälften av analytikerna fick tillgång till företagets årsredovisning för år 2002, i årsredovisningen hade all icke finansiell data skalats bort. Rapporten var korrekt uppförd enligt danska redovisningsregler. Den andra hälften av analytikerna fick tillgång till årsredovisningen för år 2002, men de fick också tillgång till information om företagets intellektuella kapital. Resultatet av undersökning blev att analytikerna med tillgång till information om företagets intellektuella kapital gjorde prognoser klart närmare det verkliga utfallet än analytikerna med tillgång till enbart finansiella data. (Roos et al. 2006) Det vi ska ta reda på är vilka möjligheter företagen idag har att ta upp organisationens intellektuella kapital samt om det skulle vara möjligt att ha en enhetlig standard för redovisning av intellektuellt kapital. Detta för att ge en ännu mer rättvisande bild av organisationens finansiella status. Frågeställning Med utgångspunkt i föregående problemdiskussion har vi kommit fram till följande frågeställning. Vilka möjligheter har företagen idag att redovisa det intellektuella kapitalet? Skulle det vara möjligt att ha en enhetlig standard över hur företag skall kunna aktivera det intellektuella kapitalet i balansräkningen? 3

10 Inledning Karlstads universitet Hur påverkas gällande redovisningsprinciper om det intellektuella kapitalet aktiveras i företagens balansräkning? Syfte Syftet med denna magisteruppsats är att se vilka möjligheter företagen har att redovisa det intellektuella kapitalet och vilka modeller som kan bli aktuella utan att bryta mot gällande redovisningsprinciper. Avgränsningar Studien kommer endast att behandla börsnoterade företags regelverk. I och med detta kommer de internationella reglerna IFRS/IAS att ha företräde före den svenska lagstiftningen. 4

11 Vetenskapligt synsätt Karlstads universitet Vetenskapligt synsätt I det här kapitlet redogör vi för vilken forskningsansats samt metod vi har använt oss av för att uppnå uppsatsen syfte. Vetenskapligt förhållningssätt Den här uppsatsens metod grundar sig på grand teorin vilket har som mål att skapa teoretiska modeller. När forskning görs utifrån en grand teoretisk synpunkt använder forskaren sig av redan tidigare insamlad data och gör inte själv några observationer av verkligheten. (Silverman, 2005) Eftersom uppsatsen syftar till att hitta en passande redovisningsmodell för intellektuell kapital utan att bryta mot gällande redovisningsprinciper är grand teorin en lämplig utgångspunkt. Forskningsansats Det finns två traditionella angreppssätt för en uppsats, induktiv och deduktiv ansats (Holme & Solvang, 1997). Den induktiva ansatsen innebär att forskaren samlar in information och försöker att skapa sin egen teori utifrån insamlad data medan den deduktiva ansatsen innebörd är att forskaren utgår från en teori vid insamlingen av empirin (Jacobsen, 2002). I den här uppsatsen passar den induktiva metoden bäst, eftersom studien syftar till att hitta en passande redovisnings modell för intellektuellt kapital. Bearbetningsmetod I och med att den här studien avser att undersöka potentiella möjligheter för företagen att redovisa det intellektuella kapitalet utifrån gällande redovisningsprinciper, har vi valt en kvalitativ undersöknings metod. Den kvalitativa metoden betonar ord till skillnad från den kvantitativa metoden som istället söker numeriska data (Bryman & Bell, 2007). Detta gör att den kvalitativa metoden är mer öppen för ny information (Jacobsen, 2002). Eftersom det idag inte är tillåtet att redovisa det intellektuella kapitalet enskilt är det i studien nödvändigt att använda en metod som i större utsträckning är öppen för ny information. Uppsatsen är inte heller tänkt att bidra med matematiska härledningar och jämförelser utan istället ska uppsatsens ämne studeras i detalj. I och med detta förhållningsset är en kvalitativ metod att föredra. (Silverman, 2005) 5

12 Vetenskapligt synsätt Karlstads universitet Datainsamling I den här studien har vi i enlighet med grand teorin valt att inte använda oss av några intervjuer eller observation utan bara använt data från tidigare forskning och gällande lagar. Studien innehåller alltså bara sekundärkällor. Sekundärkällor betyder att forskaren inte själv samlar in fakta utan istället samlar in data från andra forskare. (Olsson & Sörensen, 2007). För att få underlag till uppsatsen och kunna svara på frågeställningen valde vi att söka efter vetenskapliga artiklar i Google Scholar och databasen Business Source Premier. Vi tog även kontakt med bibliotekarien Berit Hjort på Karlstad universitetsbibliotek för att få hjälp att hitta lämpliga böcker och vetenskapliga artiklar till vår referensram. Silverman (2005) skriver att använda sig av data som redan finns att tillgå för allmänheten till exempel tidningar, tidigare forskning och tv program erbjuder stora möjligheter för forskaren. Silverman (2005) menar att för studenter som ibland inte har mer än tre månader på sig att forska ger tillgången till redan allmän information studenten fantastiska möjligheter att förfina sina metoder och göra en hands on analys. Eftersom den här studien har fokus att utifrån gällande redovisningsprinciper se om det finns några möjligheter att redovisa det intellektuella kapitalet, finns det inte någon ny relevant data att samla in. Silverman (2005) påpekar också att det är kvaliteten av analysen som är av vikt i en studie, inte att forskaren har demonstrerat hur intelligent han/hon har fått tillgång till informationen. När forskaren använder sig av grand teorin är det viktigt att begränsa antalet källor uppsatsen bygger på. Forskaren ska heller inte använda sig av de senaste trenderna utan hålla sig till beprövade källor. Det kan dock vara bra att använda sig av fler källor i början för att se vilken data som är bäst lämpad för studien. (Silverman, 2005) I referensramen har vi därför valt att använda oss av ett större antal källor detta för att få en större inblick i ämnet. Till den vetenskapliga diskussionen har sedan ett begränsat antal källor använts allt för att få en mer riktad och konkret slutsats Analys av data När forskaren har en teoretisk ansats är det viktigt att denne har en klar analytisk inställning (Silverman, 2005). För att svara på uppsatsens frågeställning i den vetenskapliga diskussionen har vi därför valt att utgå från två olika utgångspunkter. I den första delen för vi en diskussion hur företagen idag kan redovisa det intellektuella kapitalet genom en bolagskonstruktion. Den andra delen av den vetenskapliga diskussionen är uppdelad i två delar. I den första delen analyseras en forskares modell över hur det intellektuella kapitalet skulle kunna redovisas i balansräkningen. 6

13 Vetenskapligt synsätt Karlstads universitet Sedan följer en diskussion över en egen modell utifrån gällande redovisningsprinciper hur det intellektuella kapitalet möjligen skulle kunna redovisas. Trovärdighetsdiskussion Ingen kvalitativ undersökning är bättre än den information som samlas in. Informationen kommer fram oberoende om det är en artikel eller en intervju från en källa. Det gör att uppsatsens trovärdighet blir starkt beroende av vilka källor som använts (Jacobsen, 2002). Vid användning av sekundärdata finns det en risk att informationen kan vara ledande eller felaktig, då det kan vara svårt att bedöma hur och när informationen är insamlad. Om forskare väntar att dokumentera den inträffade händelsen uppstår det en risk för minnesfel. Vid användning av sekundärdata bör användaren ha ett kritiskt förhållningsätt till informationen eftersom man inte vet hur den uppstod (Davidsson & Patel, 2003). En generell regel är att källor med störst närhet till situationen är mer trovärdig (Holme & Solvang, 1997). I vår uppsats har vi utgått från regelverk, facklitteratur och vetenskapliga artiklar, vilket är källor förknippade med en stark tillförlitlighet. Detta leder i sin tur till att uppsatsen trovärdighet ökar. Vi har aktivt valt att inte använda oss av internetsidor då de finns tveksam information på internet. Dock har vi använt oss av FASB och nationalencyklopedin hemsidor vilket vi betraktar som väldigt pålitliga källor. En fördel med att inte samla information genom intervjuer är att intervjusituationer är onaturliga, eftersom det är respondenten som kontrollerar interaktionen och samtalet. Forskaren måste också förlita sig på att respondenten är kunnig och insatt i ämnet. Ibland kan en person göra sken av att vara kunnig men skenet kan bedra. (Taylor et al. 2001) En risk när forskaren skriver utifrån grand teorin är enligt Silverman (2005) att uppsatsen bara blir fylld med ord som egentligen inte betyder något. För att undvika detta kan det vara bra att ha någon form av egen insamlad data, denna information behöver inte vara central i studien. (Silverman, 2005) För att öka trovärdigheten i denna uppsats har vi därför valt att innan slutsatsen ha en diskussion med ägarna av en redovisningsbyrå i Karlstad. Under diskussionen fick ägarna ge sin syn på de tre modellerna för redovisning av det intellektuella kapitalet, samt vad begreppet intellektuellt kapital är för dem. 7

14 Referensram Karlstads universitet Referensram I detta kapitel redogörs för regler, begrepp och forskning. Dessa teorier kommer senare att ligga till grund för den vetenskapliga diskussionen. Redovisningsprinciper Redovisningen har utvecklats i två olika civilrättsliga traditioner, kontinentala och anglosaxiska. Den kontinentala traditionen är baserad på romerskrätt, vilket innebär att den är baserad på nedskrivna lagar, medans den anglosaxiska traditionen som uppkom i Storbritannien är baserad på sedvanerätt samt precedensfall i domstolar (Smith 2006). Vidare följer en kort beskrivning av viktiga redovisningsprinciper enligt IFRS/IAS regelverk. Redovisningsprinciperna har influerats av de två olika civilrättsliga traditionerna. Rättvisande bild Rättvisande bild är när de finansiella rapporterna ger en rättviss bild över företagets finansiella ställning. En rättvisande bild uppstår när företagen lämnar en korrekt bild över transaktionernas effekter och andra händelsers effekter. Redovisningen måste även följa villkoren för tillgångar, skulder, intäkter samt kostnader. En rättvisande bild uppnås enligt IFRS/IAS regelverk genom dessa tre punkter: När företaget tillämpar redovisningsprinciper enligt IAS 8. Redovisar information, inklusive uppgifter om redovisningsprinciper på ett sätt som ger en relevant, jämförbar och begriplig information. Lämnar ytterligare information när IFRS särskilda krav inte är tillräckliga för att förstå effekterna av en transaktion. (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008) Försiktighetsprincipen Syftet med försiktighetsprincipen är att inte ge aktieägare, kreditinstitut och andra intressenter en alltför positiv bild av företaget (Thomasson et al. 2006). Artsberg (2005) menar att försiktighetsprincipens innebörd är att hellre kostnadsföra en utgift i stället för att aktivera den när utgiften är osäker. Enligt Gröjer (2007) är innebörden av försiktighetsprincipen att värderingar av redovisningsposter skall göras på ett sådant sätt att resultatet under inga omständigheter överskattas utan snarare underskattas. Om företagen strikt följer försiktighetsprincipen blir resultatet i många fall lägre än det 8

15 Referensram Karlstads universitet verkliga resultatet. Principen leder alltså fram till att ett systematiskt fel medvetet förts in i redovisningen, genom att skjuta upp en del av resultatet till framtiden (Gröjer, 2007). Både Artsberg (2005) och Gröjer (2007) menar att motivet till försiktighetsprincipen är att de negativa konsekvenserna blir mer omfattande vid överskattning än vid underskattning av resultatet, vilket bör i sin tur leda till försiktigare bedömning av redovisningsposter. Jämförbarhetsprincipen Det finns två aspekter på jämförbarhetsbegreppet. Den ena aspekten är att det skall kunna gå att jämför redovisningen över tid, medan den andra aspekten avser jämförbarhet mellan olika företag (Smith, 2006). Bengtsson (2006) anser att begreppet jämförbarhet avser jämförelse mellan olika företag. Genom att deras redovisningsrapporter skall utformas på ett liknade sätt så långt möjligt. Principens innebörd är att jämförbara händelser och tillstånd skall av företag redovisas samt värderas på samma sätt (Smith, 2006). Gröjer (2005) menar att det inte är önskvärt att alla företag skall kunna jämföra sig med varandra, men att jämförbarhet bör underlättas mellan företag inom samma bransch. Detta beror enligt Gröjer (2005) på att intressenter behöver kunna jämföra företag med varandra för att kunna bedöma om tillexempel ett företags kapitalavkastning på eget kapital efter skatt är högt eller lågt. Begriplighet En viktig egenskap är att informationen som finns i finansiella rapporter är lättbergriplig för mottagaren. En förutsättning för detta är att mottagaren skall ha rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomi och redovisning samt vara beredd att studera informationen noggrant. Information som rör komplicerade frågor skall inte utelämnas i de finansiella rapporterna trots att den inte är lättbegriplig utan skall vara med på grund av att den är relevant. (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008) Relevans Relevans är en primär egenskap som redovisningsinformation skall ha för att kunna inverka på beslut. Om inte redovisningsinformationen har denna egenskap blir information betydelselös vid besluttagandet Reither (1997). Informationen är relevant om den påverkar användarens beslut genom att underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser. Information om ett företags 9

16 Referensram Karlstads universitet finansiella ställning och tidigare resultat ligger till grund för en användares bedömningar om företagets framtida finansiella tillstånd. En användare skall kunna bedöma den framtida utvecklingen utifrån informationen företagen lämnar, men det är inte nödvändigt att informationen lämnas ut i prognosform. (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008) Bengtsson (2006) skriver att redovisningen är relevant när en användare kan ha redovisningen som grund för ekonomiska beslut. IASB Eftersom vi har olika normer, värderingar och kulturer i världen har det även utvecklats olika redovisningsprinciper. I takt med den ökade handels- och företagsglobaliseringen har behovet av en mer harmoniserad redovisning ökat. (Thomasson et al. 2006) Detta ledde till att det år1973 bilades en internationell privat organisation vid namnet IASC 1. År 2000 ombildades IASC till nuvarande namnet IASB 2. IASB består av en överenskommelse mellan redovisningsorganisationer i över 100 länder. Det gemensamma målet är att arbeta mot en förbättrad och mer harmoniserad redovisning världen över (Artsberg, 2005). Detta sker genom att IASB utvecklar begripliga och hög kvalitativa förordningar i form av IFRS 3. (IASB, 2008) IFRS/IAS regler är helt enkelt standards över hur redovisningen skall uppföras. Skillnaden mellan de två begreppen IAS och IFRS är rent språklig. Standards som utgavs före år 2003 betecknas IAS och nyare standards får beteckningen IFRS. (Lönnqvist, 2006) EU har beslutat att alla börsnoterade företag inom unionen måste följa IFRS/IAS reglerna i koncernredovisningen. Beslutet är en EU förordning vilket innebär att beslutet gäller oavsett inhemsk lagstiftning. (Lönnqvist, 2006) Koncernredovisning Ett koncernförhållande bygger på att ett bolag (moderbolaget) indirekt eller direkt kontrollerar mer än 50 % av röstantalet av ett eller fler andra bolag (dotterbolag) (Gröjer, 2007). Varje bolag i en koncern är en självständig juridisk enhet som ska fullgöra sina redovisningsskyldigheter och skattskyldigheter som alla andra bolag (Thomasson et al. 2006). Koncernen är alltså ingen juridisk person eller eget skattesubjekt utan enbart ett maktbegrepp skriver Lönnqvist (2006). En koncern årsredovisning skall bestå av en balansräkning, resultaträkning, förvaltningsberättelse och noter för koncernen. Syftet med 1 International Accounting Standards Committee 2 International Accounting Standards Board 3 International Financial Reporting Standards 10

17 Referensram Karlstads universitet koncernredovisning är att utreda koncernens finansiella ställning. (Thomasson et al. 2006) Börsnoterade företag inom EU är tvingade att upprätta en koncernredovisning i enlighet med IFRS/IAS reglerna. I och med att koncernen inte är något skattesubjekt får inte IFRS/IAS reglerna några skattemässiga konsekvenser för företagen. (Lönnqvist, 2006) Verkligt värde Det finns enligt Bengtsson (2006) många olika definitioner på begreppet verkligt värde, vilket visar på att det är ett komplext område. Enligt den amerikanska organisationen FASB 4 är verkligt värde försäljningspriset på en vara mellan marknadsaktörer på en välfungerande marknad. Marknaden som ska användas är huvudmarknaden för den specifika produkten, alternativ den mest avancerade marknaden. (FASB, 2008) Enligt Holzmann och Robinson (2007) syftar begreppet huvudmarknad till den marknad som det råder störst aktivitet på medan den mest avancerade marknaden syftar till den marknad som maximerar priset på varan. IASB definition på verkligt värde är: verkligt värde är det belopp till vilken en tillgång skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse att transaktionen genomförs. (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008, s.286.) I RR 5 15 som bygger på IAS står det att om det inte finns någon aktiv marknad för en tillgång motsvaras dess anskaffningsvärde av det belopp företaget skulle ha betalt för en produkt i en transaktion mellan två kunniga parter. Vissa företag har enligt RR15 utvecklat metoder för att beräkna det verkliga värde när det inte finns en aktiv marknad. En sådan metod är tillexempel en diskontering av framtida positiva nettokassaflöden till nuvärde. Ramanna (2008) skriver att en risk med att värdera till marknadsvärde när det inte finns någon aktiv marknad är att detta kan utnyttjas opportunistisk av företag, vilket gör att de värderar tillgången för högt. När IAS 40 infördes i IASB regelverk år 2002 var det första gången IASB gav ut en redovisningsmodell som byggde på att materiella tillgångar skulle värderas till marknadsvärde skriver Bengtsson (2006). Syftet med IAS 40 är att fastighetsbolag ska ha möjligheten att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Huvudprincipen enligt Bengtsson (2006) är att det verkliga värdet skall beräknas till marknadspriset. Det pris företaget kan erhålla för fastigheten på balansdagen. Finns det inte en liknande fastighet 4 Financial Accounting Standard Board 5 Redovisningsrådets rekommendationer 11

18 Referensram Karlstads universitet att jämföra med på den plats fastigheten är belägen skall företaget använda sig av en fastighet i annat slag, i annat skick och annat läge som underlag för värderingen av fastigheten. Är detta inte möjligt att göra på ett tillfredställande sätt skall organisationen istället använda sig av nuvärdet av framtida uppskattade betalningsströmmar. Denna metod ska dock anses som en nödlösning. (Bengtsson, 2006). Förespråkare för värdering till verkligt värde tycker att den traditionella synen att värdera tillgångar till anskaffningsvärde är bakåtsträvande skriver Ronan (2008). Andra argument som framförts för värdering till verkligt värde är att historiska kostnader är irrelevanta och inte bidrar till att bedöma ett företags finansiella tillstånd eller till bra finansiella rapporter. Bedömning till verkligt värde visar det riktiga ekonomiska innehållet i företagen. (Pentman, 2007) Kritiker mot värdering till verkligt värde menar att historiska kostnader visserligen inte visar det verkliga ekonomiska värdet av en tillgång. Däremot går det att genom värdering till historiska kostnader bedöma hur väl ett företag har presterat. Eftersom värdering till historiska kostnader visar hur väl ett företag har skapat mervärde till det input de har köpt och om de har lyckats sälja produktionen till ett högre pris. Även om värdering till historiska kostnader inte visar ett företags verklig värde, menar kritikerna att det istället går att göra bättre prognoser på framtida intäkter och vinstmarginaler. Nuvarande intäkter prognostiserar nämligen framtida intäkter. (Pentman, 2007) Ronen (2007) skriver att värdera en tillgång till verkligt värde genom exit price, det vill säga försäljningspriset av tillgången inte är verkligt värde för investerare. Investerare är intresserade av vilken storlek på framtida kassaflöden som företaget kan generera. Verkligt värde menar Ronen (2008) istället har potential att visa på vilken risk investeringen har. Försäljningspriset visar vad investerare får när saker går fel. Ronen (2008) skriver vidare att beräkningar på historiska data inte ensamt är tillräckligt för att beräkna framtida kassaflöden eller vinster. Historisk data är inte heller tillräckligt för att bedöma risken i en investering. Ronen (2008) förespråkar därför en kombination av olika rapporteringssystem. Tillgångar Tollington (1998) skriver att eftersom våra föreställningar av omvärlden huvudsakligen kommer från våra fem sinnen kan en tillgång vara allt från fysiska saker som tillexempel vatten till immateriella ting som varumärken. Det innebär även att tillgången existens skulle kunna finnas till för ett socialt syfte eller inget specifikt syfte alls. Vidare menar Tollington (1998) att en sådan bred avgränsning av vad en tillgång egentligen är gör att det nästan går att definiera allt som en tillgång. Därför skriver Tollington (1998) att det måste sättas tydliga gränser på vad en tillgång är. 12

19 Referensram Karlstads universitet En tillgång definieras enligt IASB som: En resurs över vilket företaget har det bestämmande inflytande till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008, s.18.) Utifrån IASB:s definition måste tre kriterier vara uppfyllda för att en resurs ska kunnas klassificeras som en tillgång, framtida ekonomiska fördelar, kontroll och det ska ha inträffat en händelse. (Smith, 2006) Framtida ekonomiska fördelar tillgången skall i framtiden ge upphov till framtida positiva kassaflöden. Enligt det här kriteriet är en resurs en tillgång även om de framtida positiva kassaflödena är osäkra, det innebär att utgifter för forskning och utveckling kan klassificeras som en tillgång enligt det här kriteriet. (Smith, 2007) Kontroll - många förknippar tillgångar med äganderätt men det är viktigt att framhäva att det är bestämmanderätten och kontrollen som är avgörande, leasad egendom utgör även det en tillgång enligt IFRS/IAS rekommendationer om företaget har bestämmanderätt över de ekonomiska fördelarna som förknippas med tillgången (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008). Inträffade händelser för att en resurs ska kunna redovisas som en tillgång måste det finnas bakomliggande transaktioner, tillexempel att ett varumärke är förvärvat till ett visst pris. Detta kriterium innebär att bara för att en resurs har ett värde för ett företag kan det inte redovisa den som en tillgång. Detta gör det svårt att redovisa immateriella tillgångar företaget har arbetat upp internt. (Gröjer, 2007) Många anläggningstillgångar är materiella som tillexempel fastigheter och maskiner men detta är inte avgörande enligt definitionen om det ska klassificeras som en tillgång. En anläggningstillgång kan även vara immateriell och bestå av tillexempel patent och upphovsrätter om de instämmer under definitionen. (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008) Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar ska enligt IAS 16 vid första redovisningstillfället redovisas till anskaffningsvärde. Vid kommande redovisningstillfällen har företagen möjlighet att värdera tillgången till verkligt värde om detta kan göras på ett tillförlitligt sätt. Företagen ska då kontinuerligt beräkna det verkliga värdet så att beloppet inte väsentligt avviker från vad som är verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut. Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008) 13

20 Referensram Karlstads universitet Har ett företag valt att redovisa materiella anläggningstillgångar till verkligt värde skall eventuella uppskrivningar redovisas direkt mot eget kapital under posten omvärderingsreserv. Dock ska intäkten redovisas som intäkt i resultaträkningen till den del den återför en tidigare värdeminskning av samma tillgång om den har redovisats i resultaträkningen. En nedskrivning av tillgångens verkliga värde skall kostnadsföras i resultaträkningen, dock skall minskningen först redovisas direkt mot posten omvärderingsreserv om den posten har ett saldo. (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008) Andra regler gäller för förvaltningsfastigheter. Har företaget valt att redovisa förvaltningsfastigheter till verkligt värde skall eventuella förändringar redovisas direkt mot resultaträkningen. Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehavs av ägaren till att generera hyresinkomster eller värdestegringar snarare än att användas till produktion eller liknande. (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008) Immateriella tillgångar En immateriell tillgång definieras enligt bokföringsnämnden rekommendation 15 som: en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster samt för uthyrning till andra eller för administrativa ändamål. (Bokföringsnämnden, 2009) Förutom att denna definition ska stämma in måste det tre kriterierna för vad en tillgång är uppfyllas (Eklöw och Lagerström, 2002). I RR15 går det även att läsa att ytterligare ett kriterium måste vara uppfyllt för att företagen ska kunna aktivera en utgift som en immateriell tillgång, utgiften ska vara identifierbar (Eklöw och Lagerström, 2002). Att en immateriell tillgång ska vara identifierbar är för att den tydligt ska kunna urskiljas mot goodwill. Goodwill förvärvad genom ett företagsförvärv ska redovisas separat i balansräkningen och ses som en avbetalning för framtida ekonomiska fördelar. En tillgång kan särskiljas från goodwill om ett företag kan sälja eller byta ut tillgången utan att tillgången riskerar framtida ekonomiska fördelar av andra tillgångar (Bokförningsnämnden, 2009). Identifierbarhet kan det också vara enligt Artsberg (2005) om det med tydlighet går att mäta och separera utgiften för den aktuella posten. Förutom detta krävs även att de framtida intäkterna som utgiften ska medföra är sannolika att de inträffar. (Eklöw och Lagerström, 2002). Exempel på immateriella tillgångar är patent, varumärken samt forskning och utveckling (Artsberg, 2005). 14

21 Referensram Karlstads universitet Modellen illustrerar om en utgift ska aktiveras som en immateriell tillgång eller kostnadsredovisas. Figur 1 (Eklöv & Lagerström, 2002, s.25.) Artsberg (2005) skriver att principiellt bör inte immateriella tillgångar behandlas annorlunda mot vad materiella resurser gör. Detta var också ISAB utgångspunkt när de började arbetet för att ta fram en rekommendation för redovisningen av immateriella tillgångar. Riktigt så har det dock inte blivit. IAS 38 (och RR 15 som bygger på IAS 38) ger utökade möjligheter för företagen att redovisa immateriella tillgångar, men kraven är fortfarande höga. (Artsberg, 2005) Ett av kriterierna i tillgångsdefinitionen är att det ska finnas en underliggande transaktion, detta medför menar Tellington (1998) att definitionen utesluter internt upparbetade immateriella tillgångar som tillexempel ett upparbetat varumärke. Detta går även att utläsa i IAS 38, där det framgår att internt upparbetat goodwill inte skall redovisas som en tillgång i balansräkningen eftersom det är tillgång företagen inte har kontroll över samt att anskaffningsvärdet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Vid företagsförvärv ska dock övervärdet, skillnaden mellan försäljningspriset och företagets verkliga värde för de identifierbara tillgångar förtaget har redovisas som goodwill i företagens koncernredovisning. (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008) I och med att kraven för vad som får aktiveras i balansräkningen under rubriken immateriella tillgångar är hårda kan inte humankapital i form av personalens kompetens aktiveras skriver Isaksson et al. (2002). Enligt dem går inte det intellektuella kapitalet att ta med i balansräkningen på grund av att personalen inte kontrolleras, det vill säga ägs av företaget (Isaksson et al. 2002). Gröjer (2007) skriver att han tycker att problemet är att 15

22 Referensram Karlstads universitet företagen aktiverar för lite saker i balansräkningen. Personalen menar Gröjer är den viktigaste produktionsresursen ett företag har. De anställda menar Gröjer (2007) är en sådan viktig resurs att de inte kan exkluderas i företagets finansiella information. Informationen blir då otillfredsställande och externa bedömare har ej tillräckligt bra beslutsunderlag (Gröjer, 2007). Eklöv och Lagerström (2002) skriver att resurser företag lägger på utbildning av personalen inte kan aktiveras som en immateriell tillgång eftersom det inte går att kontrollera att personalen som blir utbildade stannar inom företaget. Detta framgår även av RR 15 där det står att vanligtvis motsvarar inte utgifter för utbildning definitionen av tillgång (RR 15). Smith (2006) skriver att om det var hård konkurrans om arbetskraften skulle den anställdes lön motsvara dennes produktionsbidrag, och då skulle lönen redovisas till samma belopp på skuldsidan. Om istället företaget gjorde ett fynd och anställde en person där produktionsbidraget var större än lönen skulle företaget redovisa mellanskillnaden som eget kapital. Smith (2006)förtydligar detta med att om ett företag skall redovisa personalens kompetens på tillgångssidan i balansräkningen saknas det en skuld eller eget kapital för att balansekvationen ska gå ihop. Har företagen valt att redovisa en immateriell tillgång till verkligt värde gäller samma redovisningsregler som för materiella anläggningstillgångar. Det vill säga att företagen skall redovisa eventuella förändringar mot eget kapital under posten omvärderingsreserv. Dock gäller samma undantag som för de materiella. (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008) Intellektuellt kapital När marknadsvärdet för ett företag uppgår till tre, fyra eller till tio gånger högre än det redovisade värdet för ett företag talare det en tydlig sanning. De materiella tillgångarna i ett kunskapsintensivt företag bidrar med mycket mindre av värdet till den slutliga produkten eller tjänsten än vad företagets intellektuella kapital gör menar Stewart (1997). Det intellektuella kapitalet är det kapital som inte är finansiellt kapital (Bjurklo et al. 2003). Men det finns två problem med intellektuella kapitalet. Första problemet består av att det inte går att identifiera vad som skall räknas till intellektuellt kapital medan det andra problemet är att det inte går att rekonstruera det intellektuellt kapital (Stewart, 1997). Det finns inte heller någon klar definition för intellektuellt kapital, utan det finns lika många definitioner som det finns forskare inom området skriver Arebas et al. (2008). Nedan kommer exempel på tre stycken olika definitioner av intellektuellt kapital. All factors critical to an organization s future success that are not shown in the traditional balance sheet. (Hofman-Bang et al. 2005, s.572.) 16

23 Referensram Karlstads universitet A broad definition of intellectual capital states that it is the difference between the market value of the firm and its book value. (Ordon ez de Pablos, 2005, s.142.) Alla IC.resurser, eller transformationer av dessa resurser, som helt eller delvis kontrolleras av företaget och som bidrar till företagets värdeskapande (Roos et al.2006, s.9.) Leif Edvinsson anses vara skaparen av konceptet intellektuellt kapital och delar in intellektuellt kapital i tre delar human-, struktur- och kund kapital (Bjurklo et al. 2003) (Stewart, 1997). Figur 2 (Bjurklo et al. 2003, s.43.) Humankapital - Humankapitalet är all förmåga, kompetens, skicklighet, och erfarenhets hos ett företags enskilda individer och personer i ledningen. Ett företag bör inse att det inte är summan av alla dessa faktorer utan det att de är dynamiken och kunskapsflödet av komponenterna som är av vikt. Humankapitalet omfattar även organisationen kreativitet och innovationsförmåga (Edvinsson et al. 1998). Strukturkapital - Stuktur kapitalet är det kapital som kopplar samman, stödjer, möjliggör och förbättrar humankapitalet. Strukturkapitalet delas upp i tre delar organisations, innovations och processkapital. Organisationsdelen består av företagets investeringar i system, verktyg och verksamhetsfilosofi som syftar till att öka kunskapsflödet såväl i organisationen som hos leverantör och företagets distributionskanaler. Innovationskapitalet består av hur företaget skall kunna möta framtiden. Sista del är processkapital och innehåller organisationens arbetsprocesser och tekniker för att utföra arbetet. (Edvinsson et al. 1998). 17

24 Referensram Karlstads universitet Kundkapital Kundkapital består av värdet på relationen mellan kunden och företaget. Stewart (1997) Fördelar och nackdelar med extern redovisning av intellektuellt kapital Möjligheterna att mäta och rapportera det intellektuella kapitalet har som tidigare nämnts länge varit ett omstritt ämne bland forskare. Roos et al (2006) skriver om en holländsk forskningsstudie som har kommit fram till för och nackdelar med extern IC 6 rapporteringav företagens intellektuella kapital. Fördelar Ökar transparensen till finansmarknaden vilket kan leda till en lägre kapitalkostnad och därmed en högre marknadskapitalisering. Hjälper till att skapa tillit bland medarbetare och andra viktiga intressenter. Stöder företagets långsiktiga vision eftersom man kommunicerar från ett långsiktigt perspektiv. Kan användas som en marknadsföringsåtgärd. Nackdelar Avslöjar känslig information som konkurrenter kan komma att utnyttja. Gör det möjligt att manipulera information så att endast positiv information kan presenteras. Kan skapa ansvarsrisker om man presenterar framtidsorienterad information som inte kan bekräftas. Ökar kostnader som följd av nya regler och byråkrati som företaget måste följa. Minskar företagsledningens spelrum och leder till ökade förväntningar som blir svåra att leva upp till. (Roos et al. 2006, s.59.) 6 Intellectual capital 18

25 Referensram Karlstads universitet Goodwill Goodwill benämns inom företagsvärdering som skillnaden mellan förvärvspriset av ett företag och det marknadsmässiga värdet på de enskilda tillgångarna i företaget (Nationalencyklopedin, 2008). Goodwill uppkommer alltså vid företagsförvärv, det specifika med goodwill är att det inte går att urskilja från resesten av verksamheten utan finns inbyggd i rörelsen och utgör omgivningens uppfattning om företaget (Eklöv och Lagerström, 2002). Eftersom goodwill uppkommer genom en transaktion mellan två parter och därigenom faller in under tillgångsdefinitionen brukar redovisare acceptera goodwill som en post i balansräkningen (Artsberg, 2005). Exempel på goodwill är investeringar i att bygga upp bra kundrelationer eller ryktet om sig att vara en kvalitet leverantör. (Eklöv och Lagerström, 2002). Yuan et al. (2008) skriver att hur goodwill ska redovisas har förändrats under tiden. Tidigare ansågs det att goodwill avskrivningsmässigt skulle behandlas som vilken annan tillgång som helst och skrivas av under tiden. Yuan et al. (2008) skriver att med hänsyn till going concern principen ansåg finansmarknaden att avskrivningar av goodwill inte bidrog till trovärdiga finansiella rapporter eller vettiga beslutsunderlag för analyser av investeringar. Finansmarknadens påtryckningar fick till följd att IASB under 2001 kom ut med nya rekommendationer. IFRS 3 vilket behandlar goodwill som uppkommer vid företagsförvärv står det att, goodwill ska värderas till dess: anskaffningsvärde som motsvarar den av anskaffningsvärdet som överstiger det verkliga värdet netto för den förvärvade andelen av den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar och skulder (Internationell redovisningsstandard i Sverige, 2008, s.107.). I IASB rekommendationer från 2001 skall företagen efter förvärvet redovisa goodwill posten till vekligt värde istället för att göra årliga avskrivningar (Yuan et al. 2008). I IAS 3 står det att företag i bokslutsår som börjat 31 mars 2004 inte längre skall skriva av goodwill. Istället ska företagen göra en årlig bedömning av goodwillpostens verkliga värde. Det ska då göra eventuella upp- eller nedskrivningar och omedelbart redovisa eventuella förändringar i resultaträkningen. Eftersom goodwillposten inte kan hänföras till någon specifik tillgång är goodwill enligt Artsberg (2002) en immateriell tillgång som idag egentligen inte får aktiveras, det vill säga tillexempel personalens kompetens eller goda kundrelationer. Detta gör det enligt Artsberg (2005) mycket tvivelaktigt att utifrån tillgångsdefinitionen aktivera en goodwill post i balansräkningen. Därför är det i vissa länder tillåtet att skriva bort goodwill mot eget kapital. Detta gör att det blir likartat mellan företag som förvärvats och det som inte har förvärvats. 19