Individ eller omvärld reflexioner med utgångspunkt från David Smails kritik av psykoterapipraxis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individ eller omvärld reflexioner med utgångspunkt från David Smails kritik av psykoterapipraxis"

Transkript

1 Individ eller omvärld reflexioner med utgångspunkt från David Smails kritik av psykoterapipraxis Sven Sjöqvist [Ingressförslag: Den engelske psykologen David Smail har ifrågasatt psykoterapins bakomliggande teoretiska etiologiska anspråk på subjektnivå och framfört en alternativ ontologi där omvärldsfaktorer och processer på en makroekonomisk nivå ses som mer bestämmande för individens predikament. Sven Sjöqvist presenterar och ifrågasätter en del av dessa anspråk och undrar om Smail i sin strävan efter ett hederligt psykoterapialternativ råkat glömma bort människans själ.] Jag kan inte föreställa mig att någon av de gängse psykoterapiformerna som i sin kärna inte hyser en humorlös auktoritetstro, en moralisk strävan efter att kontrollera, vilken i slutända orsakar oändligt än mer smärta än den förhoppningsvis kan bota. Stödd på den auktoritet som våra sociala institutioner tillskriver den, pekar psykologin sitt finger in i våra själar för att uttala sitt ogillande av vad den ser, och sprider förskräckelse bland oss. 1 Psykoterapi skulle kunna ses som en produkt av vår tid och vårt behov av att systematisera, metodologisera och i synnerhet kommersialisera den grundläggande mänskliga erfarenhet som ett ömsesidigt samtal mellan individer, vilka gemensamt söker svaren på frågor om meningen med det lidande som livet åsamkar dem. Antalet olika sätt att föra detta samtal på ökar dock lavinartat; mängden psykoterapimetoder har ökat med 600 % sedan 60-talet. 2 Den fragmentering i det myller av olika psykoterapiskolor som var och en kämpar om sitt herravälde, skulle dock kunna ses som ett tecken på den kris denna verksamhet befinner sig i. Ty metoderna har sinsemellan stora svårigheter att visa att den ena metoden är bättre än den andra. Den brittiske psykologen David Smail har dock ställt sig frågan om det kanske är andra faktorer än det som sker i terapirummet som har betydelse för hur effektiv en psykoterapi är. Han har i sju böcker och ett femtiotal artiklar och bokkapitel sysslat med frågor som handlar om orsakerna till människans psykiska lidande och hur detta hanterats i psykoterapeutisk praxis - under senare år med en allt större kritisk skärpa. Den senaste av hans böcker, Power, Interest and Psychology: Elements of a social materialist understanding of distress, skulle kunna ses som en kärnfull beskrivning av en psykoterapeutisk ontologi som visar riktningen mot makrosociala orsaksprocesser för våra individuella predikament.

2 Ångestens innebörd David Smail började som psykolog på 60-talet, doktorerade 1965 och arbetade därefter som chef för en avdelning för klinisk psykologi inom det brittiska sjukvårdsväsendet i Nottingham. Han slutade inom den offentliga vården i slutet av 90-talet. Smail har även tjänstgjort vid universitet i Nottingham. David Smail har dock gjort sig mest känd som en orädd radikal kritiker och självständig tänkare inom området klinisk psykologi och psykoterapi; en man som inte varit rädd för att nagelfara och kritiskt ifrågasätta sin egen profession och professionella verksamhet. Ett plus är att hans texter dessutom är begåvade med en kongenial formuleringskonst och njutningsfull polemisk skärpa. Själv kom jag i kontakt med David Smails arbeten när jag för två decennier sedan läste den enda av hans böcker som översatts till svenska: Ångestens innebörd. Det kom dock att dröja femton år innan jag av en tillfällighet kom över To survive without psychotherapy, som för mig kom att innebära en frigörelse i mitt eget förhållande till psykologprofessionen och dess metoder. Den känsla av frihet jag upplevde i mötet med texten gjorde att jag fördjupade mig ytterligare i hans skriftställning och fann bl a David Smails hemsida med internetprojektet Power, Responsibility and Freedom i början av millenumskiftet. Den år 2005 utgivna boken Power, Interest and Psychology är en omarbetning och utvidgning av föregående texten. Med utgångspunkt i den sistnämnda texten avser jag att i det följande sammanfatta ett par av Smail tankegångar och ge några reflexioner med utgångspunkt i dessa. Jag beskriver inledningsvis Smails sociala determinism och de konsekvenser det har avseende etiologin, Smails egen terapivariant och något av dess tvärvetenskapliga implikationer. Jag jämför därefter Smails resonemang med andra och tidigare försök i liknande riktningar och ifrågasätter sedan den ensidiga betoning på materiella villkor och den därmed implicita dekonstruktionen av människans andliga och själsliga värden, för att slutligen komma fram till att den teori som psykoterapin grundar sig på mer har magiska implikationer, samt att ett ifrågasättande av psykoterapin riskerar att leda till ökad subjektiv alienering och reifikation något som Smail med passionerad iver i andra sammanhang söker bekämpa. Avsikten är dels att återintroducera och presentera några av Smails sentida tankegångar och dels reflektera över hållbarheten hos av en renodlat rationell och materiell psykoterapiepistemologi.

3 Psykologpraxis För mig som klinisk psykolog och psykoterapeut är det intressanta med dr Smails beskrivningar att de under de senare åren alltmer kommit att bli utformade som en radikal kritik av själva den verksamhet som är grunden för reflektionerna. Eller snarare grunden för den verksamhet som i sin förlängning just resulterat i dessa texter. De professionskritiska synpunkterna sker dessutom utan att Smail använder sidoblickar mot andra liknande verksamheter (som exempelvis psykiatrin), utan ifrågasätter just den praxis som bedrivs av kliniska psykologer, dvs hans egen profession. Det är annars vanligt att psykologpraxis när den ställs i kontrast till den avsevärt mer etiskt, juridiskt och behandlingsmässigt mer komplicerade medicinska psykiatrin nästan alltid framstår som positivare; psykologer och psykoterapeuter kan, när de jämför sig med andra professionsyttringar i psykiatrisk praxis, därför lätt hamna i en slags självgodhet som jag tror inte gagnar utvecklingen av den egna praxisen. 3 Smail nagelfar i sina texter sålunda psykologipraxis såsom den bedrivs av en klinisk psykolog i samhällsbaserat sjukvårdsarbete. Kortfattat kan man beskriva att denna psykologpraxis, vid sidan om de alltmer omfattande administrativa rutinerna, huvudsakligen består av psykoterapeutisk verksamhet (och till mycket liten del s k psykologtestning). 4 En socialpsykologisk kausalitet Smail har i sina betraktelser vävt samman reflexioner från sina egna erfarenheter av psykoterapeutisk praxis med teoretiska utgångspunkter från ett flertal olika vetenskapsområden som sociologi, filosofi, politisk vetenskap och socialpsykologi, vilket resulterat i en syn på verkligheten i en tämligen sammanhängande och till viss del ganska unik verklighetsbeskrivning med epistemologiska implikationer. 5 Smail har utifrån sin kliniska erfarenhet tillsammans med teoretiska överväganden gjort en beskrivning av verkligheten och individens plats i den, som i mindre utsträckning än i gängse psykologi tillskriver den inre, psykologiska verkligheten makt att påverka den materiella verkligheten, dvs de omständigheter som respektive människa lever under: den materiella verkligheten förändras inte för man byter ut några tankar eller kan härleda svårigheter idag från ett bortglömt förflutet. Mycket förenklat skulle man kunna beskriva David Smails reflexioner under senare år som en uppfattning där han ifrågasätter de metateoretiska implikationer en psykoterapeutisk praxis, i termer av möjligheterna att bidra med upplevelse- och beteendemässiga förändringar

4 i den terapeutiska situationen och i kontakten mellan terapeut och patient. 6 Smail är sålunda av den uppfattningen att den förändringspotential som gängse psykoterapipraxis implicerar är klart överdriven. Skälen till detta menar han beror på att individen ontologiskt sätt har mycket begränsade möjligheter till förändring av sitt karaktärsmönster eftersom den enskilde individen är inbäddat i ett socialt, kulturellt, organisatoriskt och inte minst ekonomiskt sammanhang som bestämmer och definierar villkoren. Det är alltså enligt Smail inte kontakten i sig mellan enskilda individer som bidrar till förändring, utan i vilken grad den omgivande sociala, organisatoriska och kulturella maktstruktur tilldelar den enskilda individen makt att förändras. Att tro att psykoterapi kan förändra oss har enligt Smail bl a den negativa konsekvensen att det tar kraften från andra förändringsambitioner som är mer direkt kopplade till den materiella verkligheten. Psykoterapin blir därmed en refug. Istället för exempelvis politisk handling sitter vi i terapirummet och försöker söka i vår psykologiska historia efter förklaringar till vårt nuvarande handlingsmönster och våra nuvarande olyckor. Detta förblindande gagnar enligt Smail endast makthavare som inte har något emot att vi inbillar oss att vår olycka beror på oss själva och inte på politiska eller makroekonomiska omständigheter. Villkoren för vår tillvaro är till stor del beroende av materiella krafter långt bortom vår kontroll, historiskt opåverkbara och med osäker framtid, på sin höjd mottagliga för gemensamma (politiska) ansträngningar 7 Det som bestämmer vårt välmående, känsla av valmöjligheter och frihet beror enligt Smail på graden av tillgång på reell makt, i form av relativa ekonomiska tillgångar, inflytande över arbets- och livssituation, formell ställning etc. Det är enligt Smail beslut tagna i styrelserum, ofta långt borta, som har större betydelse för vår hälsa än vad som sker i interpersonell interaktion i den omedelbara omgivningen. Han exemplifierar genom de sociala konsekvenser exempelvis en nedläggning av en fabrik har när det gäller förlust av arbeten och därmed det psykiska välbefinnandet hos den enskilde. 8 Genom ett penndrag kan således tusentals jobb försvinna och därmed rycka undan såväl sociala strukturer, känsla av trygghet och välbefinnande och annat som gör att vi mår bra. Han menar att det är i den globala ekonomins sfärer, via marknadsekonomiska styrmedel som de verkliga krafterna för att påverka vårt mående finns. Inte huruvida terapeuten lyckas i sitt nagelfarande av patientens tidigare livserfarenheter eller hjälp att förändra nuvarande upplevelser. Att psykoterapeuten och patienten ändå upplever att en utveckling och förändring sker i en terapisituation, beror enligt Smail på interpersonell attribuering eller ett felaktigt tillskrivande av de kausala sammanhangen till det mellanmänskliga samspelet.

5 Effektforskning utan effekt I jämförelse med den maktpotential som finns i dessa marknadsekonomiska processer är det som sker i psykoterapirummet sålunda av ytterst liten magnitud. Det är alltså överdrivet att hävda att psykoterapier har den stora effekt som terapeuter vill påskina, t ex genom att luta sig på särskilda tolkningar av empiriska fynd i psykoterapiforskning. I Smails tolkning av detta empiriska material beskrivs de empiriska fynden vid psykoterapistudier som avsevärt begränsade även om han inte ger någon detaljerad analys av sin egen tolkning av detta material. 9 I Power, interest and psychology beskriver Smail t ex en del tvivel angående psykoterapieffektforskningens validitet (på ett sätt som förutsätter en viss förkunskap från läsarens sida), med uttryck som: empiriskt obekräftad, filosofiskt osammanhängande och inbördes motsägande. 10 Utan att fördjupa sig särskilt mer i denna komplicerade fråga hänvisar han sedan till en bok som sägs behandla detta utförligare. 11 Det skall dock påpekas att hans texter även innehåller en del hänvisningar till mer utförlig empirisk socialvetenskaplig forskning, även om detta hör till undantagen. 12 Psykoterapikritik David Smail använder sina upptäckter av den potentiella etiologin i den påstådda förändringspotentialen hos psykoterapi som utgångspunkt i ett ifrågasättande av i stort sett alla psykoterapivarianter. Den i dag så populära anakronismen Kognitiv beteendeterapi råkar särskilt illa ut: KBT i själva verket mer en sorts retorisk konstruktion än en seriös, teorigrundad praktik är från den kritiska åskådarens synvinkel förmodligen den minst övertygande av alla terapiformer. Genom att kombinera behaviorismens vetenskaplighet med en huvudsakligen populärpsykologisk mentalism, är KBT par excellence en produkt som tjänar professionsintressen; den spelar an till common-sense idéer om hur människor fungerar (handling följer på avsikt) samtidigt som det försöker bevara den tekniska mystik som behaviorismen lyckades etablera inom akademisk psykologi just pga sin anti-mentalism. Detta opportunistiska äktenskap mellan två oförenliga inriktningar stöds sedan av sina doktorer genom ett listigt framhävande av en handfull forskningsstudier. 13 Den enda psykoterapeutiska tradition som får Smails erkännande är den tidiga interpersonella psykoterapin:

6 den tidigare så kända trion Erich Fromm, Karen Horney och Harry S. Sullivan, vilka alla starkt betonade det sätt på vilket vi är sociala produkter, vars illabefinnande varken kan förstås eller till fulla hanteras om det rycks loss från sin sociala kontext. 14 Men även de mindre dogmatiska psykoanalytikerna Peter Lomas och Paul Gordon framhålls ofta av Smail som föredömliga. Människans behov av tröst är dock omättligt Även om David Smail är kritisk mot psykoterapipraxis i stort, eller snarare de sociala funktionerna eller effekterna av psykoterapi, förhåller han sig positiv till vissa typer av psykoterapimål. Han är dock noga med att dessa syften skall vara klargörande och inte bidra med det förblindande av etiologin som den enkelspåriga hänskjutningen till individens själv och dess förmenta möjligheter att själv välja att ändra sig eller förhålla sig till sina predikament, det som han kallar magical voluntarism. 15 Enlig Smail kan en ickeförblindande psykoterapi ha ungefär dessa inslag: att vara tröstande och stödjande, kartlägga de omgivningsfaktorer som styr våra liv, låta individens djupa subjektivitet få utrymme och om möjligt öka individens tillgängliga resurser. 16 David Smail har tillsammans med en kollega att utförligare konceptualiserat en möjlig psykosocial psykoterapi med detta innehåll och applicerat den på ett kliniskt fall. 17 Samhällskritik Som jag uppfattar det utgår David Smail i sina resonemang huvudsakligen från en rationell argumentation som är mer svepande och polemisk, än grundad på empiri. Han svävar i sina texter ut i en omfattande kritik av det moderna samhället och dess konsekvenser för individen. Den ohämmade utbredningen av marknadsekonomiskt tänkande på alla områden av mänsklig verksamhet hamnar i särskilt fokus. I Power, interest and psychology framkommer till skillnad från tidigare utläggningar dessutom ett mer explicit ställningstagande för Karl Marx teoretiska ståndpunkter: Enligt mitt sätt och se det var Karl Marx den av artonhundratalets teoretiker som bäst förstod sig på relationen mellan individ och omvärld, och vad den (bland annat) innebar för människans medvetna såväl som för hennes omedvetna förståelse av sig själv. 18

7 Tvärvetenskaplig integration Genom sin koppling mellan skeenden på ett makroekonomiskt mer socio-politiskt, sociologiskt plan som orsak till det som förändrar oss öppnar han upp den ofta dolda verksamhet som bedrivs inom psykoterapirummets väggar; Smail visar att krafter med genes långt bortom det interpersonella spel som försiggår mellan patient och terapeut har ett avgörande inflytande på den psykiska hälsan. På det viset sker öppningar mot andra verksamhetsområden än den tämligen slutna psykoterapiepistemologin - även om den senare dock är långt ifrån homogen utan själv består av en tämligen inkongruent samling sinsemellan oförenliga teorier, med den enda gemensamma nämnaren i en kausalitet eller möjlighet till förändring på individnivå; att det är det i första hand är den psykologiska inre upplevelsevälden som ska kläs om för att detta i ett senare led skall leda till förbättrad psykisk hälsa. Här kan alltså även socialpsykologin, sociologin och annan socialvetenskap bli viktiga redskap i det psykoterapeutiska arbetet, som verktyg i förståelsen av de predikament som omger individen. Genom att så att säga sociologisera psykoterapiepistemologin har därmed även sociologin fått möjligheten att kunna kolonialisera självet. Ett område som psykologin sedan begynnelsen lagt beslag på. Ett av Smail ofta refererat verk i sammanhanget är Ian Burkitts försök till en sociologisk beskrivning av personligheten i boken Social Selves. 19 Syftet med Smails polemik förefaller vara att driva ett antal teser för ståndpunkter som i psykoterapikontext får en tämligen originell valör, men i socialpsykologiska och sociologiska sammanhang är mindre uppseendeväckande och närmast accepterade. David Smail har som jag uppfattar det därmed gjort en viktig tvärvetenskaplig och teoriintegrativ insats. Reaktiverad samhällskritik Även om David Smails tankegångar i visst avseende förefaller originella, är betoningen på den sociala kausaliteten och kopplingen till samhälleliga förhållanden på intet sätt ny i sammanhanget. Den framkommer exempelvis i den psykiatrikritiska debatten under det tidiga sjuttiotalet; i svensk debatt explicit uttryckt i en passus hos exempelvis debattören och psykiatern Anders Torold: Det som sker är kanske inte terapi, eller behandling, utan ett frigörande av egna krafter i jaget, för att aktivt förändra både sin omgivning och sig själv. Det blir då i praktiken ett faktiskt politiskt medvetandegörande med konsekvenser både på det intrapersonella planet, på det interpersonella i ens närgrupp och blir också aktivt inriktat på att förändra strukturella, samhälleliga förhållanden... 20

8 Det finns dock en skillnad mellan Torold och Smails uppfattningar. För Torold beskriver här möjligheterna av att terapi i sin förlängning kan leda till politisk aktion, medan Smail tycks vara av den uppfattning att själva den kunskapsmodell som psykoterapin utgår ifrån i allt för stor utsträckning fråntar patienten det potentiella handlingsutrymmet eftersom etiologin förskjuts till ett intrapsykiskt plan. Även Ronald Leifer kritiserade det individcentrerade förhållningssätt som konstituerar den psykoterapi som bedrivs i en samhällskontrollerad sjukvård: Den medicinska psykoterapimodellen skyddar oss från generande fakta om vårt samhälles funktioner och från de metoder vi ofta använder för att påverka och korrigera avvikande och olyckliga individer. Att överge den medicinska modellen och istället se mentalt sjuka personer som socialt avvikande, skulle obarmhärtigt blottlägga den sociala strukturen och kvalitén på vårt sociala liv. 21 Jag skulle även vilja framhålla att sociologen Kaj Håkanssons försök att beskriva hur vår illusoriska upplevelse av att vara separata subjekt sammanfaller med Smails ontologi, även om Håkansson har en något annorlunda infallsvinkel. 22 Även Kenneth Gergens postmoderna beskrivning av psykoterapiprojektet som social konstruktion står nära Smails, eftersom denna syn implicerar ett ifrågasättande av orsaksetiologin och den ensidiga betoningen på individen som subjekt 23 - även om Smail själv avfärdar alla försök till postmodern epistemologi och betecknar dessa som försök till marknadsekonomisk expansion av psykoterapiområdet. 24 Psykoterapi som känslomässigt helande David Smail lägger i sin metateoretiska analys enligt min mening en alltför stor vikt på en rationell ontologi där han inte tycks ta tillräckt fasta på de upptäckter som gjorts inom den empiriska psykologin, framförallt socialpsykologin. 25 För psykoterapi är inte bara ratio, utan i minst lika stor utsträckning en känslomässig upplevelse, där patient och terapeut gemensamt företar ett metaforiskt drömprojekt som i slutänden har potentiellt livsförändrande implikationer för såväl terapeut som patient. Det har då i sammanhanget mindre betydelse om den psykoterapeutiska verklighetsbeskrivningen i någon slags ontologisk betydelse är sann för sanningen landar i slutändan ändå vid några teorem som i sig själva inte kan bevisas, utan mer blir en slags utgångspunkter för ett sökande i en viss riktning. Det viktiga i psykoterapi tycks vara huruvida såväl patient som terapeut tror på den aktuella psykoterapiteorin. 26

9 Smails beskrivning av psykoterapiprojektet som kontextmetafor diskuterades för övrigt redan av Jerome Frank under tidigt sextiotal, där psykoterapin även jämförs med den behandling som utförs av shamaner men i synnerhet med de fenomen som i medicinsk forskning går under namnet Placebo. 27 Nyligen har liknande tankegångar aktualiserats av en i sammanhanget uppmärksammad bok av Bruce Wampolds, där bl a betydelsen av relationen mellan terapeut och patient framhålls som central, men även det sammanhang som terapin sker i. 28 Ett annat viktigt, men inte lika omtalat inlägg som utförligt diskuterar dessa frågeställningar är den utmärkta doktorsavhandlingen av Tor-Johan Ekeland Meining som medisin. Ein analyse av placebofenomenet og implikasjonar for terapi og terapeutiske teoriar. Ekeland framhåller bl a att i kontrollerade kliniska medicinska utprovningar är ett vanligt mönster att % får positiv effekt i placebogruppen mot 70% i den grupp som tar den aktiva medicinen. 29 Den ringa differensen mellan placebo och aktiv substans visar med tydlighet att andra effekter än den aktiva medikamenten som sannolikt har att göra med hur väl emottagen den undersökta patienten känner sig, hur entusiastisk behandlaren är, förväntningar och hopp hos patienten etc, dvs rent kontextuella faktorer gör att patienten tillfrisknar; med andra ord icke-rationella faktorer. Denna forskning visar sålunda att trots frånvaron av materiella orsaksförklaringar sker en läkning som alltså skulle kunna tillskrivas kontextuella variabler i närmiljön, något som David Smail undviker att beakta i sin ensidiga etiologi där distala faktorer tillmäts en avgörande betydelse. I sin strävan efter en rationell psykoterapiepistemologi tror jag att David Smail glömmer bort att människan är mer än materia. Så även om en psykoterapiform som KBT teoretiskt sett är både inkongruent och ologisk har den likt religion en frälsande och läkande effekt för själen. På samma sätt som den Animala magnetismen på 1700-talet läkte dåtidens hysterifall. 30 Jag uppfattar att David Smails syfte är att framhålla psykoterapiprojektets rationella sida och lyfta fram en terapi som inte för individen bakom ljuset, utan syftar till en reell frigörelse av individen i förhållande till den omgivande strukturen och de krafter som påverkar henne. 31 Denna tanke är i sig lovvärd, men när det gäller psykoterapiteknik får man inte glömma att det också är ett känslomässigt projekt som i mångt och mycket har liknande karaktär som religion och andra frälsningsupplevelser. Psykoterapi handlar sålunda om en stark känslomässig upplevelse som berör de djupaste delarna av vårt väsen, såväl tanke som känsla, det är i grunden ett möte mellan två människor där den terapeuten använder sin själsliga utrustning för att därmed kunna hjälpa den hjälpsökande att hitta sig själv. 32 När det gäller utformandet av psykoterapiteknik som utgår från en prima facie rationell epistemologi, än tekniker som tar fasta på såväl tanke som känsla även om dessa senare

10 visar sig felaktiga har Ekeland i sin avhandling påpekat att den behandling som utfördes av magnetisören Anton Mesmer (även om den utgick från felaktig teori) hade resultat som även den Franska vetenskapskommissionen var tvungen att verifiera. Ty här var det kontextuella, känslomässiga och magiska inslaget stort. En annan risk med Smails rationella psykoterapiontologi är att ifrågasättandet av människans längtan efter insikt om sig själv i en måhända till viss del alienerande professionell psykoterapi spelar andra krafter i händerna; den mer biologiskt orienterade medicinska modellens psykiatriska behandlingsalternativ, kan därmed riskera framstå som ett alternativ till den mer humanistiskt mer orienterade psykoterapin, vilken åtminstone till vissa delar har emancipatoriska strävanden. 33 Samhällets njugghet i frågan om ekonomisk sanktionering av psykoterapi utanför det minimala landstingskontrollerade psykoterapiutbudet (vilken idag är helt obefintlig till skillnad från exempelvis situationen i Norge) gör att individer som söker psykoterapeutisk förståelse för sina predikament inte erhåller denna, utan i sin brist och nöd erbjuds psykofarmakologiska åtgärder vilket i slutändan bl a gagnar en allt rovgirigare farmakologisk industri som i allians med en kemo-biologisk medicinskt hegemoni ivrigt försvarar en deterministisk-statisk syn på individen. 34 För individens del har det, vid sidan om risken för bestående organskador 35, även konsekvensen att förklaringar till det psykiska lidandet tillskrivs kemiska, genetiska och biologiska orsaker vilket i sin förlängning har en passiviserande effekt som gagnar ett konsumismiskt marknadsekonomiskt samhälle vilket Smail i andra sammanhang så rasande attackerar. 36 Själv är jag tvärtom övertygad om att en ökning av samhällets ekonomiska sanktionering av psykoterapi skulle leda till en friskare, medvetnare och aktivera individ med ett lägre behov av passiv konsumtion som medel att lindra ett dovt själsligt lidande orsakat av marknadsekonomins alienation och reifikationsprocesser. 37 Här är det politikens uppgift att driva dessa frågor som ett motvärn mot en global hyperkapitalism vars enda intresse är rov. Detta kan som Smail så riktigt påpekar endast ske genom att vi agerar tillsammans. Även om Smail aldrig säger det rent ut är hans ontologi en social determinism. I den värld Smail beskriver har individen minimala individuella påverkansmöjligheter och beskrivs som massivt styrd av omvärldsfaktorer. 38 På liknande vis som Psykoanalytikern Robert Knight lite tillspetsat beskrivit det: Alla yttringar av att veta, lära sig, sträva, utvecklas och skapa är eliminerade och människan betraktas som en hjälplös automat driven av inre och yttre krafter från då och nu, bortom all möjlig kontroll. 39

11 Risken med denna syn på individens kausala impotens är enligt min mening att den riskerar passivisera oss och som ett sätt att finna tröst i vår deterministiska belägenhet: göra oss till än mer konsumtionsinriktade subjekt. Faran är som jag ser det att en sammanblandning sker mellan upplevelseplan och ontologi. För det är en sak att diskutera i vilken utsträckning vi är styrda av omgivningen och en annan att uppleva sig vara styrd. Och upplever vi oss som allt för styrda känner vi oss uppgivna och världen fylls av meningslöshet. Men i praktiken behöver vi nog som Brill en gång uttryckte det knappast bekymra oss om vad som driver oss: När det gäller den effekt vår vilja har på vårt psyke är den exakt densamma som dess påverkan från omvärlden. Vi behöver inte vara bekymrade över vad som styr oss --- Detta gäller deterministens psyke likaväl som för förespråkaren av fri vilja. 40 Den frihet jag upplevde när jag mötte David Smails texter om psykoterapiprofessionen gjorde att jag kände mig fri att utföra mitt yrke på det sätt som utgick från mig själv och inte från det jag trodde förväntades av mig. När jag väl släppte det jag trodde var en modell för hur man skulle göra och gjorde det på mitt sätt kunde jag bli fri. Jag gjorde kanske jobbet på samma sätt men jag kände mig fri jag kunde tillåta mig leka. Och i leken finns känslan med. David Smail är ute i mycket behjärtansvärda syften: han vill frigöra och upplysa oss om sanningen men han glömmer bort att människan inte bara är materia utan även ande. Ty människan lever inte av bröd alena. Människan vill också befrias. Därför fungerar sannolikt en terapi som utgår från Smails materiella epistemologi sannolikt sämre än andra mer frälsande varianter. Förutsatt att det inte är Smail som sitter i terapistolen. För det är säkerligen så att David Smails brinnande entusiasm och djupa engagemang för samhällets mindre lyckligt lottade i sig har minst lika läkande kraft som en massmedial Dr Phil.

12 1. Smail 2005 s Ekeland 2001 s I Johnstone 2000 s 1-16 beskrivs t ex ett fall där en patient utan framgång behandlats inom psykiatrin under ett par decennier, men tillfrisknar när hon genomgår en psykoterapi hos en psykolog. 4. Smail 2005 s iii: The kind of psychology I am concerned with in this book is essentially the clinical variety, which takes for its subject matter the broad field of mental health and evolved from a mixture of behavioural learning theory, dynamic (in particular psychoanalytic) psychologies and the so called humanistic psychologies of the mid-twentieth century. It is in many respect closely similar to and indeed for the purposes of my argument includes other approaches to psychotherapy and counselling and is as concerned as the to establish professional credentials. Psychology of this kind is no longer an intellectual discipline, a branch of philosophy or science, but seeks recognition as a protected, technical profession with established procedures for the treatment of psychological disorders. 5. Smail 2005 s iv. David Smail själv beskriver att hans skulle kunna sägas ha sin hemvist i sociologi och antropologi, men ger uttryck för att man inom dessa forskningsområden tar för liten hänsyn till den individuella subjektiviteten och att det sålunda därför förblir psykologins språk och område som bäst passar honom. 6. I exempelvis Smails andra bok Psychotherapy: A Personal Approach från 1978 kommer en mer optimistisk syn avseende psykoterapins påverkansmöjligheter till uttryck. 7. Smail 2005 s Smail 2001a s Smail 2000 kap 1: basing their argument on a tiny (and entirely questionable) handful of studies and in the face of mountains of counter-evidence which have accumulated over decades. 10. Smail 2005 s Feltham Smail 2001b s 327: hänvisar t ex i ett intressant inlägg till en utredning som gjordes på uppdrag av politiska intressenter, vilken hade det uppseendeväckande resultatet att den visade att dödligheten var högre för i stort sett alla kategorier av sjukdom och olyckor hos den del av befolkningen som hade lägst socioekonomisk status. 13. Smail 2005 s 11. Ett annat liknande exempel återfinns hos Smail 1996 s 235: Cognitive-behavioural psychology has, certainly, tried to invent techniques of thought-stopping and other diversionary tactics, but, though they may work up to a point, their plausibility depends on the notion that our attention is indeed ultimately under our own control, that we have a kind of mental director sitting in our heads deciding the direction of our awareness. How far this may be so is debatable. Is there, for example, another director sitting in that director s head? 14. Smail 2005 s Ibid s Ibid s Hagan & Smail Smail 2005 s Se t ex Smail 2000 kap Torold 1977 s Leifer 1971 s Håkansson McNamee & Gergen Smail 2005 s 56: While these philosophers [the postmodernists] have serious points to make, their standpoint leds itself wonderfully well to a society which seeks ideologically to detach its citizens from their embodied relation to a material world. 25. Ett exempel där såväl filosofisk teori som socialpsykologi integrerats återfinns i Ekeland 1999b. 26. Jfr Ekeland 1999b. 27. Frank Wampold Wampolds upptäckter har dock blivit föremål för ett för svenska förhållandet ovanligt intensivt debatterande. Se t ex Larsson Ekeland 2000 s Jfr Ekeland 1999b. 31. Jfr det emancipatoriska credo som återfinns hos Carl Lesche Detta gör psykoterapeuten lik den samiska schamanen som via transupplevelsen låter sin själ vandra ut ur sin kropp och in i den hjälpsökande för att därmed lindra och läka. Antropologen Claude Lévi-Strauss har för övrigt jämfört schamanen med psykoterapeuten och betecknat den senare som vår tids schaman. Se Lévi-Strauss 1979 s Jfr Lesche 1971 s 13: Psykoanalytikern Carl Lesche framförde tanken att en rätt utförd, ren psykoterapi hade emanicipatoriska implikationer: Psykoanalys kan nämligen bedrivas med kunskapsvärdering och hermenutiskemanicipatoriskt kunskapsintresse, och detta är den rena psykoanalysen. Lesche diskuterade dock inte närmare i vilken utsträckning det var möjligt för analysanden att även frigöra sig från förhållandet till analytikern och de svårigheter det sistnämnda förhållandet innebär, eftersom analysen ipso facto implicerar ett tolkningsföreträde å analytikerns sida som bygger på ojämlikhet. 34. Jfr Ekeland 2001 och Leifer Breggin 1994.

13 36. T ex i Smail 2005 s Jfr Torold Adriansson 1985 har utförligt diskuterat de praktiska implikationerna av en teoretisk social determinism. 39. Knight 1954 s A Brill (1938) citerad av Knight 1954 s 369. LITTERATUR Adrianson J, Bortom arv och miljö. Kritik av den sociala determinismen Akademilitteratur Stockholm 1985 Breggin PR, Toxic Psychiatry. Why Therapy, Empathy, and Love must Replace the Drugs, Electroshock, and Biochemical Theories of the New Psychiatry St Martin's Press New York 1994 Ekeland T-J, Evidensbasert behandling: kvalitetssikring eller instrumentalistisk mistak i Tidsskrift for Norsk psykologforening, 36, , 1999a Ekeland T-J, Meining som medisin. Ein analyse av placebofenomenet og implikasjonar for terapi og terapeutiske teoriar Doktoravhandling Psykologisk fakultet Institutt for samfunnspsykologi Universitetet i Bergen 1999b Ekeland T-J, Placebofenomenet hvordan kan det forstås? i Tidsskrift for Den norske lægeforening 120/2000 Ekeland T-J, Den biomedisinske arkitekturen som maktdiskurs i Fokus på Familjen 29/2001 Feltham C (red), Controversies in Psychotherapy and Counselling Sage Publications London 1999 Frank J, Persuasion and Healing. A Comparative Study of Psychotherapy Schocken Books New York 1961 Hagan T och Smail D, Power-Mapping I. Background and basic methodology i Journal of Community & Applied Social Psychology 7/1997 Håkansson K, Särskildhet och urskiljande. Om dekonstruktion, kronofobi och mystik, i Häften för kritiska studier 3/2003 Johnstone L, Users and Abusers of Psychiatry Brunner-Routledge London 2000 Knight RP, Determinism, freedom and psychotherapy i Knight RP & Friedman CR (red), Psychoanalytic Psychiatry and Psychology International Universities Press New York 1954 Larsson B, Den kontextuella modellen är inget hållbart alternativ i Psykologtidningen 7/2005 Leifer R, The Medical Model As Ideology i International journal of psychiatry 9/1971 Lesche C, Om psykoanalysens vetenskapsteori i Häften för kritiska studier 5/1971 Lévi-Strauss C, The effectiveness of symbols i Lessa V & Vogt E (red), Reader in Comparative Religion Harper & Row New York 1979 McNamee S & Gergen KJ (red), Therapy as Social Construction Sage London 1992 Smail D, Psychotherapy: A Personal Approach Dent London1978 Smail D, Power, Responsibility and Freedom: Reflections on Society, Morality and the Experience of Self. An Internet Publication. Tillgänglig på med start ca 2000 Smail D, The Nature of Unhappiness Robinson London 2001a Smail D, Why Therapy Doesn t Work Robinson London 2001b Smail D, Power, Interest and Psychology: Elements of a Social Materialist Understanding of Distress PCCS Books Ross-on-Wye 2005 Torold A, Mot en kritisk psykiatri. Vetenskapsteori, människosyn, samhällssyn Sfph Stockholm 1977 Wampold BE, The Great Psychotherapy Debate. Models, Methods, and Findings Erlbaum Associates Mahwah NJ 2001

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

Christine Andersson /Sokraten 2/99/ 1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning 20-40% av befolkningen lider av psykisk ohälsa Psykisk ohälsa utgör en femtedel av den samlade sjukdomsbördan 1/3 av samtliga patienter i primärvården har en psykisk

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Hur ska vår kompetens se ut - och hur når vi den?

Hur ska vår kompetens se ut - och hur når vi den? Hur ska vår kompetens se ut - och hur når vi den? Gunnar Bohman Med. Dr. Univ. lektor Leg psykolog/leg psykoterapeut Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Vad menar vi med en kompetent psykoterapeut?

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI Behörighet och antagning Utbildningen vänder sig till personer som har utbildning i människovårdande yrken och ett arbete där individualsamtal

Läs mer

Psykoanalysens vetenskapliga värde

Psykoanalysens vetenskapliga värde Psykoanalysens vetenskapliga värde Lennart Sjöberg Psykoanalysen har mött mycket kritik ända sedan begynnelsen vid sekelskiftet Kritiken har berört både Freuds teorier och hans påståenden om skilda empiriska

Läs mer

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy)

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) 90 högskolepoäng Allmänt Psykoterapi som metod för behandling av psykiska problem har fått en ökad betydelse

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Ulf Korman,Linköping

Ulf Korman,Linköping Ulf Korman,Linköping 141023 Barnpsykiatri Medicinering Systemisk familjeterapi en avgränsad enhet som kan identifieras skild från sin omgivning, bestående av samspelande och ömsesidigt beroende delar

Läs mer

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM -vad skall egentligen höra till psykiatrin och vad är vardagsproblem? Kersti Jormfeldt 11 maj 2011 www.psykologkersti.se kersti.jormfeldt@telia.com Tre problemområden

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation. 1 SJÄLVET OCH JAGET ALA PETRI Jaget eller Självet, är upplevelsen av att vara en levande, kännande och handlande varelse skild från andra och från annat. Detta existentiella själv anses börja byggas upp

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst en deja-vu upplevelse.

Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst en deja-vu upplevelse. Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst en deja-vu upplevelse. bengt-åke armelius Går det att utvärdera en sådan verksamhet som psykoterapi och hur skall man kunna göra det? I artikeln reflekterar

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Samtal med Ana Quiroga (Intervjuare Hugo Klappenbach). Intervju från "Actualidad Psicológica No 133, Junio de 1987".

Samtal med Ana Quiroga (Intervjuare Hugo Klappenbach). Intervju från Actualidad Psicológica No 133, Junio de 1987. Samtal med Ana Quiroga (Intervjuare Hugo Klappenbach). Intervju från "Actualidad Psicológica No 133, Junio de 1987". Pichon-Rivière mellan socialpsykologin, läroprocess och Lacan. Intervjuare (I): Låt

Läs mer

SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd

Läs mer

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige AA i ett nötskal Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt

Läs mer

Att lyssna. med det tredje örat. Johan Cullberg

Att lyssna. med det tredje örat. Johan Cullberg Johan Cullberg Att lyssna med det tredje örat Foto: Akg-images/Scanpix. Ernst Josephsons målning Blått hav från 1893. Josephsons, Carl Fredrik Hills och andras så kallade sjukdomskonst ansågs länge förvirrad

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Jag har ett genuint intresse för människor och dess historia. Som psykolog använder jag mig av flera olika metoder

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Evidensbaserat arbete i praktiken

Evidensbaserat arbete i praktiken Evidensbaserat arbete i praktiken Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Nationell baskurs om riskbruk, missbruk och beroende Tisdagen den 22 maj 2012 Kårhuset, Högskolan i Halmstad Evidensbaserad

Läs mer

Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström

Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström 1 Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström [Det här är en lätt redigerad version av en föreläsning som jag gav för gymnasielärare i filosofi vid Norrländsk filosofihelg, Umeå, september

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41 Innehåll innehåll 5 förord 11 1 inledning 13 1.1 Utgångspunkter 13 1.2 Vetenskapliga frågeställningar 15 1.3 Normstudiens teoriram och metod 18 1.3.1 Rättsvetenskaplig metod 18 1.3.2 Fördelningspolitik

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Upplägg Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

EXISTENTIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ALA PETRI. - Exist; ordets etiologi; från latin finnas till, att träda fram, visa sig.

EXISTENTIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ALA PETRI. - Exist; ordets etiologi; från latin finnas till, att träda fram, visa sig. 1 EXISTENTIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ALA PETRI - Exist; ordets etiologi; från latin finnas till, att träda fram, visa sig. - Redan grekerna sa att det goda livet kommer inte av sig självt. De menade att om

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag Allians Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Elsa Akademiska sjukhuset, Uppsala Uppsala universitet Privatmottagning Jag tänker tala om Människosyn

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Vad är psykoanalys? Barn. Svenska psykoanalytiska föreningen. Alla psykiska skeenden har mening. Det finns omedvetna psykiska skeenden

Vad är psykoanalys? Barn. Svenska psykoanalytiska föreningen. Alla psykiska skeenden har mening. Det finns omedvetna psykiska skeenden Svenska psykoanalytiska föreningen Vad är psykoanalys? Psykoanalysen är både älskad och hatad. Det finns de som ser den som en nästan övernaturlig väg till själslig frid och lycka. Och det finns de som

Läs mer

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn

Läs mer

för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten ) Heléne Semb

för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten ) Heléne Semb 1 av 5 2009 09 17 21:10 för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten 2-2003) Heléne Semb Under en handledningssession kan en terapeut ta upp att hennes klient inte når

Läs mer

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer