Individ eller omvärld reflexioner med utgångspunkt från David Smails kritik av psykoterapipraxis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individ eller omvärld reflexioner med utgångspunkt från David Smails kritik av psykoterapipraxis"

Transkript

1 Individ eller omvärld reflexioner med utgångspunkt från David Smails kritik av psykoterapipraxis Sven Sjöqvist [Ingressförslag: Den engelske psykologen David Smail har ifrågasatt psykoterapins bakomliggande teoretiska etiologiska anspråk på subjektnivå och framfört en alternativ ontologi där omvärldsfaktorer och processer på en makroekonomisk nivå ses som mer bestämmande för individens predikament. Sven Sjöqvist presenterar och ifrågasätter en del av dessa anspråk och undrar om Smail i sin strävan efter ett hederligt psykoterapialternativ råkat glömma bort människans själ.] Jag kan inte föreställa mig att någon av de gängse psykoterapiformerna som i sin kärna inte hyser en humorlös auktoritetstro, en moralisk strävan efter att kontrollera, vilken i slutända orsakar oändligt än mer smärta än den förhoppningsvis kan bota. Stödd på den auktoritet som våra sociala institutioner tillskriver den, pekar psykologin sitt finger in i våra själar för att uttala sitt ogillande av vad den ser, och sprider förskräckelse bland oss. 1 Psykoterapi skulle kunna ses som en produkt av vår tid och vårt behov av att systematisera, metodologisera och i synnerhet kommersialisera den grundläggande mänskliga erfarenhet som ett ömsesidigt samtal mellan individer, vilka gemensamt söker svaren på frågor om meningen med det lidande som livet åsamkar dem. Antalet olika sätt att föra detta samtal på ökar dock lavinartat; mängden psykoterapimetoder har ökat med 600 % sedan 60-talet. 2 Den fragmentering i det myller av olika psykoterapiskolor som var och en kämpar om sitt herravälde, skulle dock kunna ses som ett tecken på den kris denna verksamhet befinner sig i. Ty metoderna har sinsemellan stora svårigheter att visa att den ena metoden är bättre än den andra. Den brittiske psykologen David Smail har dock ställt sig frågan om det kanske är andra faktorer än det som sker i terapirummet som har betydelse för hur effektiv en psykoterapi är. Han har i sju böcker och ett femtiotal artiklar och bokkapitel sysslat med frågor som handlar om orsakerna till människans psykiska lidande och hur detta hanterats i psykoterapeutisk praxis - under senare år med en allt större kritisk skärpa. Den senaste av hans böcker, Power, Interest and Psychology: Elements of a social materialist understanding of distress, skulle kunna ses som en kärnfull beskrivning av en psykoterapeutisk ontologi som visar riktningen mot makrosociala orsaksprocesser för våra individuella predikament.

2 Ångestens innebörd David Smail började som psykolog på 60-talet, doktorerade 1965 och arbetade därefter som chef för en avdelning för klinisk psykologi inom det brittiska sjukvårdsväsendet i Nottingham. Han slutade inom den offentliga vården i slutet av 90-talet. Smail har även tjänstgjort vid universitet i Nottingham. David Smail har dock gjort sig mest känd som en orädd radikal kritiker och självständig tänkare inom området klinisk psykologi och psykoterapi; en man som inte varit rädd för att nagelfara och kritiskt ifrågasätta sin egen profession och professionella verksamhet. Ett plus är att hans texter dessutom är begåvade med en kongenial formuleringskonst och njutningsfull polemisk skärpa. Själv kom jag i kontakt med David Smails arbeten när jag för två decennier sedan läste den enda av hans böcker som översatts till svenska: Ångestens innebörd. Det kom dock att dröja femton år innan jag av en tillfällighet kom över To survive without psychotherapy, som för mig kom att innebära en frigörelse i mitt eget förhållande till psykologprofessionen och dess metoder. Den känsla av frihet jag upplevde i mötet med texten gjorde att jag fördjupade mig ytterligare i hans skriftställning och fann bl a David Smails hemsida med internetprojektet Power, Responsibility and Freedom i början av millenumskiftet. Den år 2005 utgivna boken Power, Interest and Psychology är en omarbetning och utvidgning av föregående texten. Med utgångspunkt i den sistnämnda texten avser jag att i det följande sammanfatta ett par av Smail tankegångar och ge några reflexioner med utgångspunkt i dessa. Jag beskriver inledningsvis Smails sociala determinism och de konsekvenser det har avseende etiologin, Smails egen terapivariant och något av dess tvärvetenskapliga implikationer. Jag jämför därefter Smails resonemang med andra och tidigare försök i liknande riktningar och ifrågasätter sedan den ensidiga betoning på materiella villkor och den därmed implicita dekonstruktionen av människans andliga och själsliga värden, för att slutligen komma fram till att den teori som psykoterapin grundar sig på mer har magiska implikationer, samt att ett ifrågasättande av psykoterapin riskerar att leda till ökad subjektiv alienering och reifikation något som Smail med passionerad iver i andra sammanhang söker bekämpa. Avsikten är dels att återintroducera och presentera några av Smails sentida tankegångar och dels reflektera över hållbarheten hos av en renodlat rationell och materiell psykoterapiepistemologi.

3 Psykologpraxis För mig som klinisk psykolog och psykoterapeut är det intressanta med dr Smails beskrivningar att de under de senare åren alltmer kommit att bli utformade som en radikal kritik av själva den verksamhet som är grunden för reflektionerna. Eller snarare grunden för den verksamhet som i sin förlängning just resulterat i dessa texter. De professionskritiska synpunkterna sker dessutom utan att Smail använder sidoblickar mot andra liknande verksamheter (som exempelvis psykiatrin), utan ifrågasätter just den praxis som bedrivs av kliniska psykologer, dvs hans egen profession. Det är annars vanligt att psykologpraxis när den ställs i kontrast till den avsevärt mer etiskt, juridiskt och behandlingsmässigt mer komplicerade medicinska psykiatrin nästan alltid framstår som positivare; psykologer och psykoterapeuter kan, när de jämför sig med andra professionsyttringar i psykiatrisk praxis, därför lätt hamna i en slags självgodhet som jag tror inte gagnar utvecklingen av den egna praxisen. 3 Smail nagelfar i sina texter sålunda psykologipraxis såsom den bedrivs av en klinisk psykolog i samhällsbaserat sjukvårdsarbete. Kortfattat kan man beskriva att denna psykologpraxis, vid sidan om de alltmer omfattande administrativa rutinerna, huvudsakligen består av psykoterapeutisk verksamhet (och till mycket liten del s k psykologtestning). 4 En socialpsykologisk kausalitet Smail har i sina betraktelser vävt samman reflexioner från sina egna erfarenheter av psykoterapeutisk praxis med teoretiska utgångspunkter från ett flertal olika vetenskapsområden som sociologi, filosofi, politisk vetenskap och socialpsykologi, vilket resulterat i en syn på verkligheten i en tämligen sammanhängande och till viss del ganska unik verklighetsbeskrivning med epistemologiska implikationer. 5 Smail har utifrån sin kliniska erfarenhet tillsammans med teoretiska överväganden gjort en beskrivning av verkligheten och individens plats i den, som i mindre utsträckning än i gängse psykologi tillskriver den inre, psykologiska verkligheten makt att påverka den materiella verkligheten, dvs de omständigheter som respektive människa lever under: den materiella verkligheten förändras inte för man byter ut några tankar eller kan härleda svårigheter idag från ett bortglömt förflutet. Mycket förenklat skulle man kunna beskriva David Smails reflexioner under senare år som en uppfattning där han ifrågasätter de metateoretiska implikationer en psykoterapeutisk praxis, i termer av möjligheterna att bidra med upplevelse- och beteendemässiga förändringar

4 i den terapeutiska situationen och i kontakten mellan terapeut och patient. 6 Smail är sålunda av den uppfattningen att den förändringspotential som gängse psykoterapipraxis implicerar är klart överdriven. Skälen till detta menar han beror på att individen ontologiskt sätt har mycket begränsade möjligheter till förändring av sitt karaktärsmönster eftersom den enskilde individen är inbäddat i ett socialt, kulturellt, organisatoriskt och inte minst ekonomiskt sammanhang som bestämmer och definierar villkoren. Det är alltså enligt Smail inte kontakten i sig mellan enskilda individer som bidrar till förändring, utan i vilken grad den omgivande sociala, organisatoriska och kulturella maktstruktur tilldelar den enskilda individen makt att förändras. Att tro att psykoterapi kan förändra oss har enligt Smail bl a den negativa konsekvensen att det tar kraften från andra förändringsambitioner som är mer direkt kopplade till den materiella verkligheten. Psykoterapin blir därmed en refug. Istället för exempelvis politisk handling sitter vi i terapirummet och försöker söka i vår psykologiska historia efter förklaringar till vårt nuvarande handlingsmönster och våra nuvarande olyckor. Detta förblindande gagnar enligt Smail endast makthavare som inte har något emot att vi inbillar oss att vår olycka beror på oss själva och inte på politiska eller makroekonomiska omständigheter. Villkoren för vår tillvaro är till stor del beroende av materiella krafter långt bortom vår kontroll, historiskt opåverkbara och med osäker framtid, på sin höjd mottagliga för gemensamma (politiska) ansträngningar 7 Det som bestämmer vårt välmående, känsla av valmöjligheter och frihet beror enligt Smail på graden av tillgång på reell makt, i form av relativa ekonomiska tillgångar, inflytande över arbets- och livssituation, formell ställning etc. Det är enligt Smail beslut tagna i styrelserum, ofta långt borta, som har större betydelse för vår hälsa än vad som sker i interpersonell interaktion i den omedelbara omgivningen. Han exemplifierar genom de sociala konsekvenser exempelvis en nedläggning av en fabrik har när det gäller förlust av arbeten och därmed det psykiska välbefinnandet hos den enskilde. 8 Genom ett penndrag kan således tusentals jobb försvinna och därmed rycka undan såväl sociala strukturer, känsla av trygghet och välbefinnande och annat som gör att vi mår bra. Han menar att det är i den globala ekonomins sfärer, via marknadsekonomiska styrmedel som de verkliga krafterna för att påverka vårt mående finns. Inte huruvida terapeuten lyckas i sitt nagelfarande av patientens tidigare livserfarenheter eller hjälp att förändra nuvarande upplevelser. Att psykoterapeuten och patienten ändå upplever att en utveckling och förändring sker i en terapisituation, beror enligt Smail på interpersonell attribuering eller ett felaktigt tillskrivande av de kausala sammanhangen till det mellanmänskliga samspelet.

5 Effektforskning utan effekt I jämförelse med den maktpotential som finns i dessa marknadsekonomiska processer är det som sker i psykoterapirummet sålunda av ytterst liten magnitud. Det är alltså överdrivet att hävda att psykoterapier har den stora effekt som terapeuter vill påskina, t ex genom att luta sig på särskilda tolkningar av empiriska fynd i psykoterapiforskning. I Smails tolkning av detta empiriska material beskrivs de empiriska fynden vid psykoterapistudier som avsevärt begränsade även om han inte ger någon detaljerad analys av sin egen tolkning av detta material. 9 I Power, interest and psychology beskriver Smail t ex en del tvivel angående psykoterapieffektforskningens validitet (på ett sätt som förutsätter en viss förkunskap från läsarens sida), med uttryck som: empiriskt obekräftad, filosofiskt osammanhängande och inbördes motsägande. 10 Utan att fördjupa sig särskilt mer i denna komplicerade fråga hänvisar han sedan till en bok som sägs behandla detta utförligare. 11 Det skall dock påpekas att hans texter även innehåller en del hänvisningar till mer utförlig empirisk socialvetenskaplig forskning, även om detta hör till undantagen. 12 Psykoterapikritik David Smail använder sina upptäckter av den potentiella etiologin i den påstådda förändringspotentialen hos psykoterapi som utgångspunkt i ett ifrågasättande av i stort sett alla psykoterapivarianter. Den i dag så populära anakronismen Kognitiv beteendeterapi råkar särskilt illa ut: KBT i själva verket mer en sorts retorisk konstruktion än en seriös, teorigrundad praktik är från den kritiska åskådarens synvinkel förmodligen den minst övertygande av alla terapiformer. Genom att kombinera behaviorismens vetenskaplighet med en huvudsakligen populärpsykologisk mentalism, är KBT par excellence en produkt som tjänar professionsintressen; den spelar an till common-sense idéer om hur människor fungerar (handling följer på avsikt) samtidigt som det försöker bevara den tekniska mystik som behaviorismen lyckades etablera inom akademisk psykologi just pga sin anti-mentalism. Detta opportunistiska äktenskap mellan två oförenliga inriktningar stöds sedan av sina doktorer genom ett listigt framhävande av en handfull forskningsstudier. 13 Den enda psykoterapeutiska tradition som får Smails erkännande är den tidiga interpersonella psykoterapin:

6 den tidigare så kända trion Erich Fromm, Karen Horney och Harry S. Sullivan, vilka alla starkt betonade det sätt på vilket vi är sociala produkter, vars illabefinnande varken kan förstås eller till fulla hanteras om det rycks loss från sin sociala kontext. 14 Men även de mindre dogmatiska psykoanalytikerna Peter Lomas och Paul Gordon framhålls ofta av Smail som föredömliga. Människans behov av tröst är dock omättligt Även om David Smail är kritisk mot psykoterapipraxis i stort, eller snarare de sociala funktionerna eller effekterna av psykoterapi, förhåller han sig positiv till vissa typer av psykoterapimål. Han är dock noga med att dessa syften skall vara klargörande och inte bidra med det förblindande av etiologin som den enkelspåriga hänskjutningen till individens själv och dess förmenta möjligheter att själv välja att ändra sig eller förhålla sig till sina predikament, det som han kallar magical voluntarism. 15 Enlig Smail kan en ickeförblindande psykoterapi ha ungefär dessa inslag: att vara tröstande och stödjande, kartlägga de omgivningsfaktorer som styr våra liv, låta individens djupa subjektivitet få utrymme och om möjligt öka individens tillgängliga resurser. 16 David Smail har tillsammans med en kollega att utförligare konceptualiserat en möjlig psykosocial psykoterapi med detta innehåll och applicerat den på ett kliniskt fall. 17 Samhällskritik Som jag uppfattar det utgår David Smail i sina resonemang huvudsakligen från en rationell argumentation som är mer svepande och polemisk, än grundad på empiri. Han svävar i sina texter ut i en omfattande kritik av det moderna samhället och dess konsekvenser för individen. Den ohämmade utbredningen av marknadsekonomiskt tänkande på alla områden av mänsklig verksamhet hamnar i särskilt fokus. I Power, interest and psychology framkommer till skillnad från tidigare utläggningar dessutom ett mer explicit ställningstagande för Karl Marx teoretiska ståndpunkter: Enligt mitt sätt och se det var Karl Marx den av artonhundratalets teoretiker som bäst förstod sig på relationen mellan individ och omvärld, och vad den (bland annat) innebar för människans medvetna såväl som för hennes omedvetna förståelse av sig själv. 18

7 Tvärvetenskaplig integration Genom sin koppling mellan skeenden på ett makroekonomiskt mer socio-politiskt, sociologiskt plan som orsak till det som förändrar oss öppnar han upp den ofta dolda verksamhet som bedrivs inom psykoterapirummets väggar; Smail visar att krafter med genes långt bortom det interpersonella spel som försiggår mellan patient och terapeut har ett avgörande inflytande på den psykiska hälsan. På det viset sker öppningar mot andra verksamhetsområden än den tämligen slutna psykoterapiepistemologin - även om den senare dock är långt ifrån homogen utan själv består av en tämligen inkongruent samling sinsemellan oförenliga teorier, med den enda gemensamma nämnaren i en kausalitet eller möjlighet till förändring på individnivå; att det är det i första hand är den psykologiska inre upplevelsevälden som ska kläs om för att detta i ett senare led skall leda till förbättrad psykisk hälsa. Här kan alltså även socialpsykologin, sociologin och annan socialvetenskap bli viktiga redskap i det psykoterapeutiska arbetet, som verktyg i förståelsen av de predikament som omger individen. Genom att så att säga sociologisera psykoterapiepistemologin har därmed även sociologin fått möjligheten att kunna kolonialisera självet. Ett område som psykologin sedan begynnelsen lagt beslag på. Ett av Smail ofta refererat verk i sammanhanget är Ian Burkitts försök till en sociologisk beskrivning av personligheten i boken Social Selves. 19 Syftet med Smails polemik förefaller vara att driva ett antal teser för ståndpunkter som i psykoterapikontext får en tämligen originell valör, men i socialpsykologiska och sociologiska sammanhang är mindre uppseendeväckande och närmast accepterade. David Smail har som jag uppfattar det därmed gjort en viktig tvärvetenskaplig och teoriintegrativ insats. Reaktiverad samhällskritik Även om David Smails tankegångar i visst avseende förefaller originella, är betoningen på den sociala kausaliteten och kopplingen till samhälleliga förhållanden på intet sätt ny i sammanhanget. Den framkommer exempelvis i den psykiatrikritiska debatten under det tidiga sjuttiotalet; i svensk debatt explicit uttryckt i en passus hos exempelvis debattören och psykiatern Anders Torold: Det som sker är kanske inte terapi, eller behandling, utan ett frigörande av egna krafter i jaget, för att aktivt förändra både sin omgivning och sig själv. Det blir då i praktiken ett faktiskt politiskt medvetandegörande med konsekvenser både på det intrapersonella planet, på det interpersonella i ens närgrupp och blir också aktivt inriktat på att förändra strukturella, samhälleliga förhållanden... 20

8 Det finns dock en skillnad mellan Torold och Smails uppfattningar. För Torold beskriver här möjligheterna av att terapi i sin förlängning kan leda till politisk aktion, medan Smail tycks vara av den uppfattning att själva den kunskapsmodell som psykoterapin utgår ifrån i allt för stor utsträckning fråntar patienten det potentiella handlingsutrymmet eftersom etiologin förskjuts till ett intrapsykiskt plan. Även Ronald Leifer kritiserade det individcentrerade förhållningssätt som konstituerar den psykoterapi som bedrivs i en samhällskontrollerad sjukvård: Den medicinska psykoterapimodellen skyddar oss från generande fakta om vårt samhälles funktioner och från de metoder vi ofta använder för att påverka och korrigera avvikande och olyckliga individer. Att överge den medicinska modellen och istället se mentalt sjuka personer som socialt avvikande, skulle obarmhärtigt blottlägga den sociala strukturen och kvalitén på vårt sociala liv. 21 Jag skulle även vilja framhålla att sociologen Kaj Håkanssons försök att beskriva hur vår illusoriska upplevelse av att vara separata subjekt sammanfaller med Smails ontologi, även om Håkansson har en något annorlunda infallsvinkel. 22 Även Kenneth Gergens postmoderna beskrivning av psykoterapiprojektet som social konstruktion står nära Smails, eftersom denna syn implicerar ett ifrågasättande av orsaksetiologin och den ensidiga betoningen på individen som subjekt 23 - även om Smail själv avfärdar alla försök till postmodern epistemologi och betecknar dessa som försök till marknadsekonomisk expansion av psykoterapiområdet. 24 Psykoterapi som känslomässigt helande David Smail lägger i sin metateoretiska analys enligt min mening en alltför stor vikt på en rationell ontologi där han inte tycks ta tillräckt fasta på de upptäckter som gjorts inom den empiriska psykologin, framförallt socialpsykologin. 25 För psykoterapi är inte bara ratio, utan i minst lika stor utsträckning en känslomässig upplevelse, där patient och terapeut gemensamt företar ett metaforiskt drömprojekt som i slutänden har potentiellt livsförändrande implikationer för såväl terapeut som patient. Det har då i sammanhanget mindre betydelse om den psykoterapeutiska verklighetsbeskrivningen i någon slags ontologisk betydelse är sann för sanningen landar i slutändan ändå vid några teorem som i sig själva inte kan bevisas, utan mer blir en slags utgångspunkter för ett sökande i en viss riktning. Det viktiga i psykoterapi tycks vara huruvida såväl patient som terapeut tror på den aktuella psykoterapiteorin. 26

9 Smails beskrivning av psykoterapiprojektet som kontextmetafor diskuterades för övrigt redan av Jerome Frank under tidigt sextiotal, där psykoterapin även jämförs med den behandling som utförs av shamaner men i synnerhet med de fenomen som i medicinsk forskning går under namnet Placebo. 27 Nyligen har liknande tankegångar aktualiserats av en i sammanhanget uppmärksammad bok av Bruce Wampolds, där bl a betydelsen av relationen mellan terapeut och patient framhålls som central, men även det sammanhang som terapin sker i. 28 Ett annat viktigt, men inte lika omtalat inlägg som utförligt diskuterar dessa frågeställningar är den utmärkta doktorsavhandlingen av Tor-Johan Ekeland Meining som medisin. Ein analyse av placebofenomenet og implikasjonar for terapi og terapeutiske teoriar. Ekeland framhåller bl a att i kontrollerade kliniska medicinska utprovningar är ett vanligt mönster att % får positiv effekt i placebogruppen mot 70% i den grupp som tar den aktiva medicinen. 29 Den ringa differensen mellan placebo och aktiv substans visar med tydlighet att andra effekter än den aktiva medikamenten som sannolikt har att göra med hur väl emottagen den undersökta patienten känner sig, hur entusiastisk behandlaren är, förväntningar och hopp hos patienten etc, dvs rent kontextuella faktorer gör att patienten tillfrisknar; med andra ord icke-rationella faktorer. Denna forskning visar sålunda att trots frånvaron av materiella orsaksförklaringar sker en läkning som alltså skulle kunna tillskrivas kontextuella variabler i närmiljön, något som David Smail undviker att beakta i sin ensidiga etiologi där distala faktorer tillmäts en avgörande betydelse. I sin strävan efter en rationell psykoterapiepistemologi tror jag att David Smail glömmer bort att människan är mer än materia. Så även om en psykoterapiform som KBT teoretiskt sett är både inkongruent och ologisk har den likt religion en frälsande och läkande effekt för själen. På samma sätt som den Animala magnetismen på 1700-talet läkte dåtidens hysterifall. 30 Jag uppfattar att David Smails syfte är att framhålla psykoterapiprojektets rationella sida och lyfta fram en terapi som inte för individen bakom ljuset, utan syftar till en reell frigörelse av individen i förhållande till den omgivande strukturen och de krafter som påverkar henne. 31 Denna tanke är i sig lovvärd, men när det gäller psykoterapiteknik får man inte glömma att det också är ett känslomässigt projekt som i mångt och mycket har liknande karaktär som religion och andra frälsningsupplevelser. Psykoterapi handlar sålunda om en stark känslomässig upplevelse som berör de djupaste delarna av vårt väsen, såväl tanke som känsla, det är i grunden ett möte mellan två människor där den terapeuten använder sin själsliga utrustning för att därmed kunna hjälpa den hjälpsökande att hitta sig själv. 32 När det gäller utformandet av psykoterapiteknik som utgår från en prima facie rationell epistemologi, än tekniker som tar fasta på såväl tanke som känsla även om dessa senare

10 visar sig felaktiga har Ekeland i sin avhandling påpekat att den behandling som utfördes av magnetisören Anton Mesmer (även om den utgick från felaktig teori) hade resultat som även den Franska vetenskapskommissionen var tvungen att verifiera. Ty här var det kontextuella, känslomässiga och magiska inslaget stort. En annan risk med Smails rationella psykoterapiontologi är att ifrågasättandet av människans längtan efter insikt om sig själv i en måhända till viss del alienerande professionell psykoterapi spelar andra krafter i händerna; den mer biologiskt orienterade medicinska modellens psykiatriska behandlingsalternativ, kan därmed riskera framstå som ett alternativ till den mer humanistiskt mer orienterade psykoterapin, vilken åtminstone till vissa delar har emancipatoriska strävanden. 33 Samhällets njugghet i frågan om ekonomisk sanktionering av psykoterapi utanför det minimala landstingskontrollerade psykoterapiutbudet (vilken idag är helt obefintlig till skillnad från exempelvis situationen i Norge) gör att individer som söker psykoterapeutisk förståelse för sina predikament inte erhåller denna, utan i sin brist och nöd erbjuds psykofarmakologiska åtgärder vilket i slutändan bl a gagnar en allt rovgirigare farmakologisk industri som i allians med en kemo-biologisk medicinskt hegemoni ivrigt försvarar en deterministisk-statisk syn på individen. 34 För individens del har det, vid sidan om risken för bestående organskador 35, även konsekvensen att förklaringar till det psykiska lidandet tillskrivs kemiska, genetiska och biologiska orsaker vilket i sin förlängning har en passiviserande effekt som gagnar ett konsumismiskt marknadsekonomiskt samhälle vilket Smail i andra sammanhang så rasande attackerar. 36 Själv är jag tvärtom övertygad om att en ökning av samhällets ekonomiska sanktionering av psykoterapi skulle leda till en friskare, medvetnare och aktivera individ med ett lägre behov av passiv konsumtion som medel att lindra ett dovt själsligt lidande orsakat av marknadsekonomins alienation och reifikationsprocesser. 37 Här är det politikens uppgift att driva dessa frågor som ett motvärn mot en global hyperkapitalism vars enda intresse är rov. Detta kan som Smail så riktigt påpekar endast ske genom att vi agerar tillsammans. Även om Smail aldrig säger det rent ut är hans ontologi en social determinism. I den värld Smail beskriver har individen minimala individuella påverkansmöjligheter och beskrivs som massivt styrd av omvärldsfaktorer. 38 På liknande vis som Psykoanalytikern Robert Knight lite tillspetsat beskrivit det: Alla yttringar av att veta, lära sig, sträva, utvecklas och skapa är eliminerade och människan betraktas som en hjälplös automat driven av inre och yttre krafter från då och nu, bortom all möjlig kontroll. 39

11 Risken med denna syn på individens kausala impotens är enligt min mening att den riskerar passivisera oss och som ett sätt att finna tröst i vår deterministiska belägenhet: göra oss till än mer konsumtionsinriktade subjekt. Faran är som jag ser det att en sammanblandning sker mellan upplevelseplan och ontologi. För det är en sak att diskutera i vilken utsträckning vi är styrda av omgivningen och en annan att uppleva sig vara styrd. Och upplever vi oss som allt för styrda känner vi oss uppgivna och världen fylls av meningslöshet. Men i praktiken behöver vi nog som Brill en gång uttryckte det knappast bekymra oss om vad som driver oss: När det gäller den effekt vår vilja har på vårt psyke är den exakt densamma som dess påverkan från omvärlden. Vi behöver inte vara bekymrade över vad som styr oss --- Detta gäller deterministens psyke likaväl som för förespråkaren av fri vilja. 40 Den frihet jag upplevde när jag mötte David Smails texter om psykoterapiprofessionen gjorde att jag kände mig fri att utföra mitt yrke på det sätt som utgick från mig själv och inte från det jag trodde förväntades av mig. När jag väl släppte det jag trodde var en modell för hur man skulle göra och gjorde det på mitt sätt kunde jag bli fri. Jag gjorde kanske jobbet på samma sätt men jag kände mig fri jag kunde tillåta mig leka. Och i leken finns känslan med. David Smail är ute i mycket behjärtansvärda syften: han vill frigöra och upplysa oss om sanningen men han glömmer bort att människan inte bara är materia utan även ande. Ty människan lever inte av bröd alena. Människan vill också befrias. Därför fungerar sannolikt en terapi som utgår från Smails materiella epistemologi sannolikt sämre än andra mer frälsande varianter. Förutsatt att det inte är Smail som sitter i terapistolen. För det är säkerligen så att David Smails brinnande entusiasm och djupa engagemang för samhällets mindre lyckligt lottade i sig har minst lika läkande kraft som en massmedial Dr Phil.

12 1. Smail 2005 s Ekeland 2001 s I Johnstone 2000 s 1-16 beskrivs t ex ett fall där en patient utan framgång behandlats inom psykiatrin under ett par decennier, men tillfrisknar när hon genomgår en psykoterapi hos en psykolog. 4. Smail 2005 s iii: The kind of psychology I am concerned with in this book is essentially the clinical variety, which takes for its subject matter the broad field of mental health and evolved from a mixture of behavioural learning theory, dynamic (in particular psychoanalytic) psychologies and the so called humanistic psychologies of the mid-twentieth century. It is in many respect closely similar to and indeed for the purposes of my argument includes other approaches to psychotherapy and counselling and is as concerned as the to establish professional credentials. Psychology of this kind is no longer an intellectual discipline, a branch of philosophy or science, but seeks recognition as a protected, technical profession with established procedures for the treatment of psychological disorders. 5. Smail 2005 s iv. David Smail själv beskriver att hans skulle kunna sägas ha sin hemvist i sociologi och antropologi, men ger uttryck för att man inom dessa forskningsområden tar för liten hänsyn till den individuella subjektiviteten och att det sålunda därför förblir psykologins språk och område som bäst passar honom. 6. I exempelvis Smails andra bok Psychotherapy: A Personal Approach från 1978 kommer en mer optimistisk syn avseende psykoterapins påverkansmöjligheter till uttryck. 7. Smail 2005 s Smail 2001a s Smail 2000 kap 1: basing their argument on a tiny (and entirely questionable) handful of studies and in the face of mountains of counter-evidence which have accumulated over decades. 10. Smail 2005 s Feltham Smail 2001b s 327: hänvisar t ex i ett intressant inlägg till en utredning som gjordes på uppdrag av politiska intressenter, vilken hade det uppseendeväckande resultatet att den visade att dödligheten var högre för i stort sett alla kategorier av sjukdom och olyckor hos den del av befolkningen som hade lägst socioekonomisk status. 13. Smail 2005 s 11. Ett annat liknande exempel återfinns hos Smail 1996 s 235: Cognitive-behavioural psychology has, certainly, tried to invent techniques of thought-stopping and other diversionary tactics, but, though they may work up to a point, their plausibility depends on the notion that our attention is indeed ultimately under our own control, that we have a kind of mental director sitting in our heads deciding the direction of our awareness. How far this may be so is debatable. Is there, for example, another director sitting in that director s head? 14. Smail 2005 s Ibid s Ibid s Hagan & Smail Smail 2005 s Se t ex Smail 2000 kap Torold 1977 s Leifer 1971 s Håkansson McNamee & Gergen Smail 2005 s 56: While these philosophers [the postmodernists] have serious points to make, their standpoint leds itself wonderfully well to a society which seeks ideologically to detach its citizens from their embodied relation to a material world. 25. Ett exempel där såväl filosofisk teori som socialpsykologi integrerats återfinns i Ekeland 1999b. 26. Jfr Ekeland 1999b. 27. Frank Wampold Wampolds upptäckter har dock blivit föremål för ett för svenska förhållandet ovanligt intensivt debatterande. Se t ex Larsson Ekeland 2000 s Jfr Ekeland 1999b. 31. Jfr det emancipatoriska credo som återfinns hos Carl Lesche Detta gör psykoterapeuten lik den samiska schamanen som via transupplevelsen låter sin själ vandra ut ur sin kropp och in i den hjälpsökande för att därmed lindra och läka. Antropologen Claude Lévi-Strauss har för övrigt jämfört schamanen med psykoterapeuten och betecknat den senare som vår tids schaman. Se Lévi-Strauss 1979 s Jfr Lesche 1971 s 13: Psykoanalytikern Carl Lesche framförde tanken att en rätt utförd, ren psykoterapi hade emanicipatoriska implikationer: Psykoanalys kan nämligen bedrivas med kunskapsvärdering och hermenutiskemanicipatoriskt kunskapsintresse, och detta är den rena psykoanalysen. Lesche diskuterade dock inte närmare i vilken utsträckning det var möjligt för analysanden att även frigöra sig från förhållandet till analytikern och de svårigheter det sistnämnda förhållandet innebär, eftersom analysen ipso facto implicerar ett tolkningsföreträde å analytikerns sida som bygger på ojämlikhet. 34. Jfr Ekeland 2001 och Leifer Breggin 1994.

13 36. T ex i Smail 2005 s Jfr Torold Adriansson 1985 har utförligt diskuterat de praktiska implikationerna av en teoretisk social determinism. 39. Knight 1954 s A Brill (1938) citerad av Knight 1954 s 369. LITTERATUR Adrianson J, Bortom arv och miljö. Kritik av den sociala determinismen Akademilitteratur Stockholm 1985 Breggin PR, Toxic Psychiatry. Why Therapy, Empathy, and Love must Replace the Drugs, Electroshock, and Biochemical Theories of the New Psychiatry St Martin's Press New York 1994 Ekeland T-J, Evidensbasert behandling: kvalitetssikring eller instrumentalistisk mistak i Tidsskrift for Norsk psykologforening, 36, , 1999a Ekeland T-J, Meining som medisin. Ein analyse av placebofenomenet og implikasjonar for terapi og terapeutiske teoriar Doktoravhandling Psykologisk fakultet Institutt for samfunnspsykologi Universitetet i Bergen 1999b Ekeland T-J, Placebofenomenet hvordan kan det forstås? i Tidsskrift for Den norske lægeforening 120/2000 Ekeland T-J, Den biomedisinske arkitekturen som maktdiskurs i Fokus på Familjen 29/2001 Feltham C (red), Controversies in Psychotherapy and Counselling Sage Publications London 1999 Frank J, Persuasion and Healing. A Comparative Study of Psychotherapy Schocken Books New York 1961 Hagan T och Smail D, Power-Mapping I. Background and basic methodology i Journal of Community & Applied Social Psychology 7/1997 Håkansson K, Särskildhet och urskiljande. Om dekonstruktion, kronofobi och mystik, i Häften för kritiska studier 3/2003 Johnstone L, Users and Abusers of Psychiatry Brunner-Routledge London 2000 Knight RP, Determinism, freedom and psychotherapy i Knight RP & Friedman CR (red), Psychoanalytic Psychiatry and Psychology International Universities Press New York 1954 Larsson B, Den kontextuella modellen är inget hållbart alternativ i Psykologtidningen 7/2005 Leifer R, The Medical Model As Ideology i International journal of psychiatry 9/1971 Lesche C, Om psykoanalysens vetenskapsteori i Häften för kritiska studier 5/1971 Lévi-Strauss C, The effectiveness of symbols i Lessa V & Vogt E (red), Reader in Comparative Religion Harper & Row New York 1979 McNamee S & Gergen KJ (red), Therapy as Social Construction Sage London 1992 Smail D, Psychotherapy: A Personal Approach Dent London1978 Smail D, Power, Responsibility and Freedom: Reflections on Society, Morality and the Experience of Self. An Internet Publication. Tillgänglig på med start ca 2000 Smail D, The Nature of Unhappiness Robinson London 2001a Smail D, Why Therapy Doesn t Work Robinson London 2001b Smail D, Power, Interest and Psychology: Elements of a Social Materialist Understanding of Distress PCCS Books Ross-on-Wye 2005 Torold A, Mot en kritisk psykiatri. Vetenskapsteori, människosyn, samhällssyn Sfph Stockholm 1977 Wampold BE, The Great Psychotherapy Debate. Models, Methods, and Findings Erlbaum Associates Mahwah NJ 2001

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag Allians Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Elsa Akademiska sjukhuset, Uppsala Uppsala universitet Privatmottagning Jag tänker tala om Människosyn

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2011 årgång 15 Bokförlaget thales recension joakim sandberg: The Ethics of Investing: Making Money or Making a Difference? Göteborg: Acta Philosophica Gothoburgensia

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi. Dnr HS 2013/164 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut om inrättande:

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng 1(7) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits Human Factors 180 higher education

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Du skall inga andra terapeuter hava jämte mig : Rätt psykoterapi en debatt med religiösa förtecken, Socionomen nr 6 2009

Du skall inga andra terapeuter hava jämte mig : Rätt psykoterapi en debatt med religiösa förtecken, Socionomen nr 6 2009 Du skall inga andra terapeuter hava jämte mig : Rätt psykoterapi en debatt med religiösa förtecken, Socionomen nr 6 2009 Få läsare har undgått den debatt som förts om och mellan olika psykoterapiformer

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Insikten 4/06. GAMMAL KUNSKAP I NYA KLÄDER AV SENASTE MODE Av Susanna Carolusson

Insikten 4/06. GAMMAL KUNSKAP I NYA KLÄDER AV SENASTE MODE Av Susanna Carolusson Insikten 4/06 GAMMAL KUNSKAP I NYA KLÄDER AV SENASTE MODE Av Susanna Carolusson Jag träffade Marta Cullberg Weston på Psykologidagarna i oktober. Vi konstaterade att vi hade hamnat i samma nummer av PsykologTidningen

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop?

Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop? MÖTESPLATS SO 2010 Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop? Vilket ansvar har den enskilda människan för sin egen säkerhet och vilket ansvar kan vi förvänta oss att samhället tar? Det handlar

Läs mer

Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22

Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Under många år har genusforskaren Eva Lundgren och kretsen kring hävdat att de har vetenskapliga

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Kulturen och pilen. $OODKDULGpHURPKXU

Kulturen och pilen. $OODKDULGpHURPKXU Kulturen och pilen '(1.8/785(//$ %,/'(1$97(5$3, Människor 1 som kommer till terapeuter och behandlare har olika idéer om hur psyket fungerar och om hur behandling skall bedrivas. Vi kallar deras idéer

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Upplägg Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Steg 1. Utreda och klargöra problemsituationen

Steg 1. Utreda och klargöra problemsituationen Vägledningsmodeller En vägledningsmodell består dels av en teori och metod för det professionella samtalet, dels teoretiska utgångspunkter för hur val och beslut genomförs. Under det sista årtiondet har

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Psykisk ohälsa en tickande bomb

Psykisk ohälsa en tickande bomb TEMA Psykisk ohälsa ett växande hot? Richard Layard Psykisk ohälsa en tickande bomb Ett jobbcentrum i Bromley, Kent, i augusti 2009. Enligt officiell statistik var arbetslösheten i Storbritannien närmare

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013 årgång 17 Bokförlaget thales recension johan wennström: Dygdens glädje, Stockholm: Atlantis, 2012 utgångspunkten för Dygdens glädje är en»svårbestämd känsla»,

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer Hjälpande relationer Mötets förutsättningar Stockholm 2012 12 03 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se alain.topor@sll.se

Läs mer

Psykologi på samiska TEXT CECILIA JOSEFSON

Psykologi på samiska TEXT CECILIA JOSEFSON Psykologi på samiska I Nordnorge finns ett centrum för samiskt psykiatri som tar hänsyn till samiskt sätt att tänka. Om en familj har ett oroligt hus, som stör deras sömn och upprör barnen, tas det på

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: VD 2007-06-26 Gäller fr.o.m.: HT 2012, rviderad 2010-06-01 Version: 2 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Kunskapssyn och etik. Sven Sjöqvist. Professionskurs 2008 Examinationsuppgift

Kunskapssyn och etik. Sven Sjöqvist. Professionskurs 2008 Examinationsuppgift 1 Kunskapssyn och etik Sven Sjöqvist Professionskurs 2008 Examinationsuppgift 2 Psykologprofessionen har mycket förenklat styrts av två förhållningssätt till kunskap. Dels en mer teoretiskt, forskningsinriktad

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer