Landstingsplan med budget för en sjukvård som möter dagens och morgondagens patienter

Transkript

1 Landstingsplan med budget för en sjukvård som möter dagens och morgondagens patienter

2 Innehållsförteckning 1. NYA MODERATERNA - VÄSTERBOTTEN FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI FRAMTIDSUTMANINGAR Kompetensförsörjning Kostnadsutveckling Vårdnivå/vårdflöden Styrning och ledning STRATEGIER FÖR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTERBOTTEN En attraktiv arbetsgivare som ser personalens behov och förändringskraft Patienten i fokus Vården ska vara säker Hälsofrämjande arbete ger lägre kostnader och bättre liv Säkrare patientsresa genom vården Rättvis vård i hela länet Psykiatrin Primärvård Ständigt bättre patienten alltid först KULTUR OCH KOLLEKTIVTRAFIK SAMMANFATTNING RESULTATBUDGET FÖR 2017 SAMT PLAN Plan RAMBUDGET FÖR STYRELSER OCH NÄMNDER VIKTIGASTE PRIORITERINGARNA SAMANSTÄLLNING PÅ RAMHÖJANDE SATSNING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN BILAGA

3

4 1. Nya Moderaterna - Västerbotten främsta sjukvårdsparti Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård som är till viss del världsledande och de medicinska resultaten är mycket goda. Som medborgare ska kan man känna sig trygg i att det finns tillgång till kvalitativ sjukvård i hela länet. Däremot finns det ett flertal utmaningar som sjukvården i länet måste möta upp på ett bättre sätt. Denna landstingsplan med budget för åren är ett första steg i att adressera de viktiga utmaningar som finns framför oss. Utgångspunkten för moderat sjukvårdspolitik är att vi alltid sätter patienten första hand och att en ansvarsfull ekonomisk politik förs för att kunna möta framtidens utmaningar. I denna landstingsplan med budget presenterar Moderaterna de idéer och förslag som vi väljer att prioritera för att sjukvården ska blir bättre i vårt län. Nedan är våra vikigaste förslag för en trygg, rättvis och jämlik sjukvård i hela länet: Moderaterna vill: - Att Sjukvården behöver mer resurser vilket den får när fler människor har ett jobb att gå till. Detta sker genom att fler västerbottningar har arbete och inte genom höjda skatter. Med fler i arbete får vi fler skattekronor till mer personal i vården, nya läkemedel och fler ambulanser. Att föra en politik som strävar efter att stärka kvaliteten och tillgängligheten i hälso- och sjukvården och ge ett större inflytande till både patienter och medarbetare. Därför är också valfriheten central i vår politik. Att ha en skattefinansierad sjukvård av hög kvalitet som är tillgänglig för alla. Att patienten ska alltid stå i fokus och ta tillvara på medarbetarnas engagemang och kompetens. Att länets tre sjukhus, i Umeå, Skellefteå och Lycksele, ska utvecklas och Norrlands universitetssjukhus ska fortsätta vara ett av Sveriges bästa. Att det inrättas en platschef vid lasaretten i Skellefteå och Lycksele samt att det skapas en tydligare sjukhusledning för Norrlands universitetssjukhus. Att säkra specialist- och akutvård genom att utveckla Skellefteå och Lycksele lasarett. Att vårdköer och överbeläggningar på länets sjukhus ska försvinna. Att fortsätta vidareutvecklingen av glesbygdsmedicin i Västerbottens inland och våra sjukstugor. Även Ambulansen ska täcka hela Västerbotten. Att alla länets kommuner ska ha minst en väl fungerande hälsocentral eller sjukstuga. Att vården om våra mest sjuka äldre måste bli bättre. Multisjuka och andra med stora vårdbehov ska kunna få vård som samordnas till en helhet, istället för många små delar.

5 Att säkerställa bättre löneutveckling samt fler karriärvägar för specialistutbildad vårdpersonal. Att fler och bättre möjligheter att specialistutbilda sig samt fler vidareutbildningsplatser i form av AT/ST-block för läkare. Att satsa på ökad valfrihet, tillgänglighet och delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Att stärka den psykiatriska vården och införa vårdval i barn- och ungdomspsykiatrin - Att säkra läkarmottagning för Öron-näsa hals vid Lycksele och Skellefteå lasarett - Att införa ett snabbspår för flyktingar med hälso- och sjukvårdskompetens, som bland annat innefattar yrkesinriktad svenska, praktik och stöd i valideringsprocessen, kan dessa människors kompetens bättre tillvaratas. - Att en förstärkning av investeringsplanen sker bland annat för att säkerhetsställa en ny psykiatribyggnad, utvecklingsplanerna för Skellefteå och Lycksele lasarett, en ny helikopterplatta vid NUS samt möjliggöra de kraftiga underhållsbehoven i länets sjukvårdslokaler. Att påbörja ett aktivt arbete för att i dialog med landstingens fackförbund kartlägga vilka arbetsuppgifter som kan kompetensförskjutas till andra yrkesgrupper. Att värna våra tre akutsjukhus i Västerbotten vid en eventuell kommande regionbildning.

6 2. Framtidsutmaningar Sjukvården står inför stora utmaningar med en kostnadsutveckling som är ohållbar och en stor demografisk förändring. Befolkningen i Sverige åldras och allt fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar. Det är dramatiska tal. Enligt den befolkningsprognos som SCB publicerade i maj 2015 kommer antalet personer äldre än 85 år att öka med mer än 90 procent till Det betyder också att den demografiska försörjningskvoten förändras i negativ riktning. År 2035 kommer 100 personer i förvärvsverksamma åldrar att försörja 85 personer i icke förvärvsverksamma åldrar. Motsvarande siffra idag är 74 personer. Till det kommer att dagens kostnadsökningstakt inte är långsiktigt hållbar. (se bilaga 1) Om kostnadsökningarna fortsätter i samma takt som de senaste decennierna, med i genomsnitt 1 procent årligen utöver demografin, kommer skattesatsen för kommuner och landsting att behöva öka med i genomsnitt cirka 13 kronor fram till Cirka en tredjedel av dessa höjningar kan hänföras till hälso- och sjukvården. Eftersom sådana skattehöjningar inte är möjliga i praktiken, innebär det att hälso- och sjukvården måste effektivisera resursutnyttjandet. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kan procent av sjukvårdens kostnader knytas till vård av personer med kroniska sjukdomar. I stort sett varannan vuxen har minst en kronisk sjukdom och var femte av dem under 20 år. Av dem som dör av en kronisk sjukdom har 90 procent en sjukdom som är möjlig att förebygga. Vården måste alltså anpassas till ett sjukdomspanorama allt mer dominerat av kroniska sjukdomar. Hit hör exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdomar som astma och KOL, cancer, ledsjukdomar, smärta och psykisk ohälsa. I och med att allt fler lever allt längre kommer också allt fler att under lång tid leva med kronisk sjukdom, och inte bara med en utan med flera sjukdomar samtidigt. Helt avgörande för att klara av sjukvårdens utmaningar är att komma åt, definiera och klargöra sjukvårdens uppdrag är att den ska vara tillräckligt bra utifrån vad som är medicinskt och ekonomiskt försvarbart utifrån vad som är långsiktigt samhällsekonomiskt. Det finns framför allt fyra övergripande utmaningar: Kompetensförsörjning Kostnadsutvecklingen Vårdnivå/vårdflöden Styrning och ledning Dessa utmaningar, som samtidigt är möjligheter, beskrivs och presenteras i kommande kapitel. Presentationerna gör inte anspråk på att vara heltäckande utan ger endast en bredare introduktion av situationen. Fokus riktas mer i nästkommande kapitel på de strategier som behövs och är nödvändiga för att komma till rätta med dessa utmaningar. 2.1 Kompetensförsörjning Redan idag råder en bristsituation på många yrkesgrupper. Detta trots att det aldrig förr har varit så många anställda läkare och sjuksköterskor per 1000 invånare. Under de närmsta 10 1 SKL, Programberedningen för välfärdsfinansieringen - Framtidens utmaning, mars 2010.

7 åren behöver Västerbottens läns landsting rekrytera ca 5000 nya medarbetare. Den brist som finns skapar enorma utmaningar att klara av att tillgodose den sjukvård som medborgarna i länet ska kunna förvänta sig. I Sverige organiserar vi vården väldigt sjukhuscentrerat och primärvården har blivit lidande. Bristen på att tillgodose vård är som störst i primärvården. 2.2 Kostnadsutveckling Landstingets intäkter för finansiering av hälso- och sjukvård består i huvudsak av egna skatteintäkter, från det kommunala utjämningssystemet och statsbidrag. Skatteintäkterna står för den största delen av intäkterna. Vi ser idag en hög kostnadsutveckling i landstingets verksamhet och vi ser en risk att hamna ett läge där kostnadsutvecklingen fortsätter utan kontroll. Lösningen att gång på gång skjuta till nya skattemedel är inte hållbar. 2.3 Vårdnivå/vårdflöden Det finns stora utmaningar i Västerbotten med långa vårdköer. I jämförelse med andra landsting ligger Västerbotten bland de absolut sämsta länen när det gäller uppfyllandet av vårdgarantin. Den dåliga tillgängligheten gäller såväl slutenvård som primärvård. Sett till finansiering är Västerbotten ett av de landsting som lägger minst andel till primärvården. Som beskrivits tidigare är konsumtionen av slutenvård avsevärt mycket högre här än i andra landsting vilket är en betydande utmaning. Vårdflöden och vårdkedjor hänger inte ihop och patienten hamnar i kläm. Situationen är svår i den psykiatriska sjukvården och när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin har väntetiderna legat sämst i landet under många år. För gruppen multisjuka och andra personer med stora vårdbehov är en sammanhållen vård än viktigare. Om vårdflöden och vårdkedjor skulle hänga ihop skulle man undvika onödigt lidande, få bättre vård och spara resurser. Trots att det på papperet är en platt organisation upplevs den i praktiken som toppstyrd och där det emellanåt är svårt att ge uttryck för missnöje. Dagens IT-stöd som landstinget tillhandahåller är enorma tidstjuvar i vården. Detta tillsammans med uråldriga system för överföring mellan journalsystem och kvalitetsregister har gett mycket dubbelarbete. Många gånger har detta sin utgångspunkt i en obefintlig politisk styrning från den politiska majoriteten. Det är mycket oklart vilken viljeinriktning som finns och i vad och vart man vill med sjukvården. 2.4 Styrning och ledning Landstinget i Västerbotten är en mycket stor arbetsgivare med en mycket välutbildad personal. Det finns en bred yrkesstolthet och även om många emellanåt känner att det är tufft på jobbet så finns glädjen att varje dag känna att man gör nytta och skillnad för medborgarna. Trots det är känslan av att inte räcka till vanligt förekommande hos många i personalen.

8 3. Strategier för framtidens hälso- och sjukvård i Västerbotten Svensk hälso- och sjukvård omsluter idag över 10 procent av BNP. Länets medborgare ska vara oerhört stolta över den sjukvård som bedrivs idag trots låga kostnader. I detta kapitel utvecklas de strategier som vi vill se för att möta upp morgondagens utmaningar inom svensk hälso- och sjukvård. För att garantera en god och trygg sjukvård är det viktigt att andelen människor i arbete ökar och på det viset bidrar till ökade skatteinbetalningar till landstinget. Arbetslinje är den största garanten för en god och skattefinansierad hälso- och sjukvård. Landstingsplanens ambition är att garantera alla länsbor en god, jämlik och trygg vård i hela länet. En låg skattesats är viktig för utvecklingen av nya jobb i Västerbotten. Arbete och företagande är viktigt för att länet ska utvecklas. Landstinget bidrar till en sådan utveckling om skatteuttaget hålls så lågt som möjligt utan att ge avkall på tillgänglighet och kvalitet i vården. Tre skattefinansierade akutsjukhus i länet, Umeå, Skellefteå och Lycksele, är en självklarhet. Sjukvården måste bli bättre på att samverka inom våra tre sjukhus vilket skapar förutsättningar för att specialisera sig. Det kan innebära att du som patient ibland måste åka till en annan del av länet för att få din operation eller behandling. Samarbetet med Umeå universitet och länets näringsliv är bra men kan utvecklas. Vi kan komma mycket längre med att stärka forskning och nya innovationer inom sjukvården. Bra samverkan mellan akutsjukhusen bygger på att det finns en tät dialog mellan sjukhusanknutna verksamhetsledningar, som har övergripande och sammanhållande ansvar för sjukhusens verksamheter och lokal förståelse och kunskap. För att förstärka och tydliggöra det lokala ledarskapet på länets sjukhus bör landstinget inrätta en platschef på Skellefteå respektive Lycksele lasarett, och skapa en tydligare sjukhusledning för Norrlands universitetssjukhus. 3.1 En attraktiv arbetsgivare som ser personalens behov och förändringskraft Landstinget måste vara en attraktiv arbetsgivare för de redan anställda, för seniorer samt för kommande generationer. Med framtida behov av medarbetare måste Västerbottens läns landsting vara det självklara valet. Vidareutbildning och kompetensutveckling ska löna sig, landstinget ska ha konkurrenskraftiga löner. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. För kommande år måste de ekonomiska resurserna öka för att stimulera till vidareutbildning som till exempel specialistsjuksköterska. Det ska vara möjligt att kombinera familj och fritid och där är flexibla arbetstidsmodeller lösningen. Med en stark känsla av sammanhang och delaktighet skapas en hälsofrämjande arbetsplats och landstinget ska driva en personalpolitik som gör att landstingets medarbetare får ihop sitt livspussel. Det ska vara självklart att lika lön ges för lika arbete, oavsett om det utförs av en man eller en kvinna. Landstingets kvinnor har högre sjuktal än män, därför bör landstinget arbeta med hälsa utifrån ett genusperspektiv. Ingen medarbetare ska känna sig negativt särbehandlad på grund av kön, religion, ålder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning eller nationellt ursprung. Det är viktigt att löner och arbetsvillkor fördelas rättvist och att landstinget bedriver en personalpolitik som gör att familjeliv och arbetsliv kan kombineras.

9 Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla områden. Att medarbetares yrkeskompetens och förvärvade kunskaper används optimalt är särskilt viktigt när det gäller landstingets seniora medarbetare. Landstinget ska arbeta aktivt för att anställda ska orka arbeta minst till ålderspensioneringen 65 år, men gärna att de stimuleras att arbeta kvar längre. Att seniora medarbetares yrkeskompetens och förvärvade kunskaper tas tillvara optimalt är viktigt. För att motverka bristen på specialistläkare och sjuksköterskor behövs det fler utbildningsplatser på Umeå universitet. Dessutom behöver antalet AT- och ST-tjänster utökas. Antalet specialistsjuksköterskor har under en längre period haft en stadig nedgång. Specialistutbildning för sjuksköterskor ska därför prioriteras så att inte denna brist hotar verksamhet och patientsäkerhet. Allmän specialisttjänstgöring för sjuksköterskor måste utökas. Kompetensutveckling stärker personalen och skapar attraktivitet till VLL som arbetsplats och skapar högre kvalitet i vården. Även undersköterskors möjlighet till specialistutbildning och därigenom göra karriär i sitt eget yrke måste i högre omfattning bejakas. För att säkra kompetensförsörjningen måste landstinget se över om nya/andra yrkeskategorier kan avlasta läkare eller sjuksköterskor. Det skulle möjliggöra att man i högre utsträckning jobbar på höjden av sin kompetens och kan träffa mer patienter. Det finns flera uppgifter som sjuksköterskor gör i dag som kan omfördelas till t.ex. undersköterskor, exempelvis såromläggningar, medicinhantering, provtagningar, sätta och spola kateter, sondmatning och vissa administrativa uppgifter. Läkare utför idag en del arbetsuppgifter som biomedicinska analytiker kan utföra, detta skulle ge en avlastning på läkarkåren samt en karriärmöjlighet för biomedicinska analytiker och i slutändan ge en bättre ekonomi för VLL. Trots den vedertagna uppfattningen att detta bör göras finns fortfarande stor potential. Landstinget måste även bli bättre på att ta vara på den tillgång som finns hos de nya svenskar som kommer till länet. Genom att till exempel införa ett snabbspår för flyktingar med hälsooch sjukvårdskompetens, som bland annat innefattar yrkesinriktad svenska, praktik och stöd i valideringsprocessen, kan dessa människors kompetens bättre tillvaratas. 3.2 Strategier för att uppnå en mer resurseffektiv hälso- och sjukvård Tyvärr blir många gånger sjukvården fragmenterad mellan olika vårdnivåer eller mellan olika avdelningar inom specialistsjukvården. Om landstinget som ansvarig beställare / betalare av sjukvården istället övergick till att ersätta en hel vårdkedja skulle detta kunna undvikas. Det innebär att man överger dagens ersättning för enskilda komponenter i en behandling (labbprov, besök, operation etc.) och i stället bygger ersättningen på ett paketpris för all vård som ett visst sjukdomstillstånd kräver. Det medför att det skapas starka incitament för den som ansvarar för patienten att undvika kostsamma och onödiga interventioner under själva vårdtillfället. I dag fungerar mycket av ersättningssystemen i den slutna sjukvården efter principen att olika enskilda ingrepp ersätts. Framförallt får de olika verksamheterna en viss budget för att utföra vissa operationer och vårdtillfällen med direkt koppling till berörd klinik. Detta medför en mycket hög risk att varje enskild klinik gör allt för att optimera sin budget istället för att se till helheten eller framför allt till vad som blir bäst för den enskilda patienten. Genom att styra ersättningen till att ersätta en hel vårdepisod skapas helt andra förutsättningar för verksamheterna att känna att deras budget blir realistisk. När verksamheten får ta större ansvar skapas även tydligare drivkrafter att se över sin verksamhet med ambition att ständigt

10 bli bättre. Det blir också naturligt att knyta det ekonomiska ansvaret för lokalerna till verksamheterna Patienten i fokus En moderat sjukvårdspolitik sätter alltid patienten först hand. Det är därför vår viktigaste idé att stärka patientens ställning i vården. Vården ska finnas när du behöver den och ges utifrån dina behov. Du ska känna dig trygg om du blir sjuk. Dagens sjukvård är inte tillräckligt anpassad till de människor den ska tjäna. Vården är ofta centrerad runt sjukdomen, och inte runt personen. Hälso- och sjukvården måste alltid ses ur patientens perspektiv och kvaliteten alltid definieras utifrån ett patientperspektiv. Den ska utgå från ett invånar- och patientperspektiv, erbjuda goda möten, samverka gränsöverskridande, ta tillvara och implementera nya metoder och satsa på hälsofrämjande aktiviteter. Hälso- och sjukvården ska vara personcentrerad Vården ska vara säker Dagens sjukvård erbjuder behandlingar som är omfattande. De kan bota svåra sjukdomar men kan även innebära risk för komplikationer och biverkningar. Nästan var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en vårdrelaterad infektion eller någon annan vårdskada. Varje skada orsakad av och inom sjukvården ska rapporteras och följas upp för att få ett lärande kring hur vårdskador uppstår och hur de kan undvikas. Sjukvården ska präglas av en säkerhetskultur där fel i handhavande förebyggs och förhindras. Patientsäkerhet och kvalitet ska vara centralt i hälso- och sjukvårdens ledningssystem. Alla delar av verksamheten måste arbeta systematiskt och långsiktigt med mål, åtgärder och uppföljning. Arbetet ska präglas av ett förebyggande synsätt, faktabaserade beslut och samverkan. Ingen ska avlida eller invalidiseras på grund av undvikbara misstag i vården, vårdrelaterade skador eller infektioner. Vi vill införa en nollvision mot skador i vården. Den patient som trots allt skadas måste erbjudas ett rättssäkert och tryggt sätt att få upprättelse och kompensation Hälsofrämjande arbete ger lägre kostnader och bättre liv Den mesta vården utformas för att bota de som redan blivit sjuka. Både lidande och pengar skulle sparas om sjukvården bidrog med sitt kunnande om hur man lever hälsosamt och förebygger sjukdomar. Förebyggande hälsovård är viktigt för en välmående befolkning och kan på sikt minska kostnaderna för sjukvården. Rätt utformade åtgärder har stor betydelse för att förbättra den enskildes hälsa. Landstingets insatser på det förebyggande området ska bedrivas på ett sätt som stöder människor i det egna ansvarstagandet för sin hälsa samt utnyttjar den kompetens som hälso- och sjukvården besitter. Samverkan mellan olika aktörer på folkhälsoområdet måste stärkas. Vi vill stärka barnhälsovården och att vården tar ett särskilt ansvar när det gäller utsatta barn. Familjecentralerna som byggts upp runtom i länet har visat sig fungerat bra.

11 3.3 Säkrare patientsresa genom vården Många tycker att det är krångligt och komplicerat att söka vård. Det händer ofta att man får olika besked i en fråga eller att man blir hänvisad till någon annan. En sammanhållen hälsooch sjukvård är särskilt viktig för de mest sjuka äldre, patienter med kroniska sjukdomar och mångbesökare. Dessa patientgrupper har ofta flera vårdgivare, många öppen- och slutenvårdstillfällen och ett behov av kommunala omsorgsinsatser vilket förutsätter en god samverkan mellan vårdens olika organisatoriska delar Vi vill att alla ska erbjudas en kontaktperson som kan vägleda genom vårdens labyrinter, och att multisjuka och personer med stora vårdbehov ska kunna få en speciell vårdlots/funktion som samordnar vården till en helhet, istället för många små delar. Vi vill införa möjlighet till direktinläggning av multisjuka äldre Om vården ska kunna fungera väl för patienten förutsätter det sammanhållna vårdkedjor, tidig insatt vårdplanering, försök med mellanvårdsplatser samt utökat samarbete med kommunerna. Genom ett bättre samarbete i vårdkedjan, i synnerhet mellan länets vårdgivare och kommunerna, kan individen känna ökad trygghet och tillit. En utveckling av arbetssätt som flyttar vården närmre patienten, likt hemsjukvårdsläkare eller mobila insatser där vården erbjuds i patientens hemmiljö, ska stärka tillgängligheten och utveckla vården ytterligare. Det krävs ett utvecklat vårdval för denna grupp av multisjuka, där det finns en faktisk möjlighet att välja en helhet för en samlad vård och omsorg, som kan bidra till en bättre vård och minskar därmed behovet av dyr sjukhusvård och skapar en bättre tillvaro för den enskilde. Det innebär att vårdvalet består men med den skillnaden att patienten nu också har möjlighet att välja ett helt multiprofessionellt team i stället för som tidigare enskilda professioner. Men vill man avstå sådan sammanhållen vård är det förstås också möjligt. Ett juridiskt ramverk som reglerar en mininivå kan vara en rimlig väg att gå, men ska det bli en framgång är det huvudmännens uppgift att fylla överenskommelsen med innehåll byggt på lokala förutsättningar. Det innebär att det blir de olika huvudmännen tillsammans som definierar vilken målgrupp det handlar om. Det gör även att uppdraget kommer att se annorlunda ut utifrån de lokala förutsättningarna. Det gör att man på vissa håll startar i väldigt liten skala med bara några patienter för att sedan kunna bygga upp verksamheten efter vad som är mest ändamålsenligt. I Västerbotten skulle det till exempel handla om att hitta fungerande samverkansformer som kan skilja sig åt mellan Umeå och Skellefteå och mellan de mindre kommunerna i länet med under innevånare. En annan vinst med att hitta dessa lokala samverkansformer är att det borde finnas betydligt bättre förutsättningar att hitta bra lösningar för medicinskt färdigbehandlade patienter. Här skulle lösningar med betalningsansvar kunna hanteras betydligt mer ändamålsenligt. Den äldre multisjukas behov måste få vara i centrum och inte dagens juridiska och organisatoriska mellanrum där ingen tar det fulla ansvaret. För personer med funktionsnedsättningar är ofta hjälpmedel en förutsättning för ett rikt och självständigt liv. Vi ska därför se till att erbjuds nya och ständigt förbättrade hjälpmedel och säkerställa en god tillgänglighet med stora möjligheter till det egna valet att välja ett hjälpmedel.

12 3.3.1 Rättvis vård i hela länet Västerbotten är ett glesbefolkat län och det ställer särskilda krav på sjukvårdens utformning. Var man bor och verkar spelar roll. Det går inte att förringa, men alla länets medborgare ska känna sig trygga i att man får en rättvis vård. Länet geografi och demografi föranleder ett behov av tre skattefinansierade akutsjukhus. Oavsett var i länet man bor ska man kunna lita på att ambulansen kommer när olyckan är framme. Det ska vara lätt att ta sig till och röra sig i miljöerna runt länets hälsocentraler och vid de tre akutsjukhusen. Tillgänglighet handlar också om fysiska miljöer. Vi vill fortsätta utvecklingen av glesbygdsmedicin i Västerbottens inland och på alla sjukstugor, och den geriatriska kompetensen i länets olika delar måste förbättras Folkomröstningen visade med en oerhörd tydligt att länets medborgare inte accepterar en akutsjukvård som inte kännetecknas av rättvisa och likvärdighet var man än bor i länet Psykiatrin Den psykiska ohälsan är den ohälsa som ökar mest i samhället, inte minst bland barn och ungdomar. Den psykiska ohälsan i barn- och ungdomsåren riskerar att fortsätta i vuxenlivet om man inte får hjälp. Därför är en tidig insats och en sammanhållen vård för dessa unga så oerhört viktig. Det ger bättre möjligheter att hantera livsproblem och minska risken för framtida psykisk ohälsa. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) som har sämst tillgänglighet i landet och under många år inte levererat tillfredsställande resultat. Samtidigt är psykiatrin ett område där det är extra viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan patienten, anhöriga och behandlare. Om detta förtroende inte finns är det svårt att nå goda resultat. Det behövs ett vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vårdval handlar i grunden om att stärka patientens egenmakt i vården. Genom ett vårdval öppnas det upp en möjlighet att som anhörig/patient att själv välja vart du vill gå för att få hjälp och stöd med psykisk ohälsa för barn och ungdomar. Detta medför en ökad mångfald och på så sätt en ökad tillgänglighet Primärvård Hälso- och sjukvården i Sverige präglas av sin sjukhustunga struktur. Mer vård behöver ges nära människor, på hälsocentral eller i hemmet. Detta är särskilt viktigt för de mest sjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar. Skall vi skapa högre kvalitet och ökad tillgänglighet till en lägre kostnad krävs det att primärvården får rimliga förutsättningar att vara första linjens sjukvård och onödiga besök på akutmottagningen kan undvikas. Erfarenheten visar att en väl fungerande primärvård ger positiva effekter på hela sjukvårdssystemet. Det är också en viktig utveckling att överföra besök från specialistvården till primärvården. Överföringen måste ske i ordnande former och ske i en takt när tillräckliga resurser också tillförs primärvården. Även sjukstugorna kan i mycket större omfattning vara delaktiga i

13 denna process. I detta arbete är det en självklarhet att alla länets kommuner ska ha en egen hälsocentral. Det skapar förtroende för vården, minskar väntetiderna och undviker att patienter bollas mellan olika vårdnivåer Ny teknik ger bättre vård och arbetsmiljö Digitalisering har lovordats ge sjukvården stora förbättringar under många år. Nya tekniska lösningar kommer vilket gör vården bättre, närmare och stärker patientinflytande. Tyvärr fungerar många IT-system mindre bra vilket skapar tidstjuvar och dubbelarbete. Vårdens ITsystem måste bli bättre och onödigt dubbelarbete måste försvinna. Västerbotten måste tillsammans med samtliga andra landsting gå över till en gemensam vårdmiljö/vårdplattform med ett enda journalsystem. Detta skulle betyda tillfälligt ökade kostnader men måste vägas mot att nuvarande system ger ökade kostnader utifrån att personalens administrativa arbete tas direkt från tiden med patienten. Ett gemensamt datasystem i hela vårdsverige skulle också öka patientsäkerheten och ge minskade kostnader för kvalitetsbrister som kan uppstå med nuvarande system. Det saknas beräkningar på hur mycket bristande IT-system kostar vården i form av ekonomiska förluster och vårdskador. Det är inte orimligt att anta att det är signifikanta summor. Ett väl fungerande IT-system är fundamentalt för ett patientsäkert informationsutbyte och dokumentation. Landstinget har mer än 20 års erfarenhet av att använda distansöverbryggande teknik. Virtuella hälsorum, distansstyrt hjärtultraljud via robotteknik samt läkare på distans med en jourläkare i ett område stort som Skåne, Halland och nästan hela Blekinge. Att flytta vården närmare patienterna är ett framgångskoncept som går att sprida även till tätt befolkade områden. Avstånd och tid är i sammanhanget samma sak. Även för en Umeåbo eller en Skellefteåbo kan ett vårdbesök ta en hel dag för att ta sig till och från sin vårdinrättning. Om teknik istället användes så att det till exempel genom en webbkamera på sin egen dator gick att utföra vårdbesöket skulle massor av tid och därmed pengar kunna sparas dels för den enskilde men även för landstinget. 3.4 Ständigt bättre patienten alltid först Landstinget upplevs idag av verksamheten vara för toppstyrt. Ledare i direkt sjukvård måste få ökat mandat och befogenhet att styra och leda den verksamhet de har ansvar för. Arbetsledaren måste ges ett rimligt stort uppdrag och få de rätta förutsättningarna för att leda verksamheten. Det ska finnas klara och tydliga förväntningar på ledare i organisationen och ett aktivt medarbetarskap. Hela personalens erfarenheter och kompetens ska tas tillvara i större utsträckning än i dag. RAK-projektet (Rätt Använd Kompetens) ska användas fullt ut i hela verksamheten, inte bara på papperet eller inom några få enheter. Idag är det förhållandevis få medarbetare som visslar om missförhållanden på arbetsplatser och de få tips som kommer in utreds inte ordentligt. Landstinget har närmare medarbetare och dessa måste ges möjlighet att kunna slå larm om eventuella missförhållanden på ett tryggt och säkert sätt. Västerbottens läns landsting bör därför införa ett visselblåsarsystem. Länets sjukhus saknar lokala platschefer med ett övergripande och sammanhållande ansvar för sjukhusets verksamheter. En nära verksamhetsledning bygger oftast på bättre lokal

14 förståelse och kunskap, som i sin tur leder till bättre beslut och styrning. För att förstärka och tydliggöra det lokala ledarskapet på länets sjukhus bör landstinget inrätta en platschef på Skellefteå respektive Lycksele lasarett. Även Norrlands universitetssjukhus behöver en tydligare och mer professionell styrning genom en sjukhusledning i samverkan med Umeå universitet. Det finns fortfarande mycket kvar att göra för att landstingets budgetprocess ska genomsyra hela organisationen. Detta gäller inte minst när det kommer till de behovsanalyser och förändringsprocesser som finns i organisationen. För att stärka utbildning och forskning krävs det att samverkan mellan universitet och landsting på alla nivåer stärks och vidareutvecklas. Den forskningen som idag sker behöver utvecklas med ett särskilt fokus på den kliniska forskningen. Det ska finnas goda möjligheter att kombinera kliniskt arbete med forskning. 4. Kultur och kollektivtrafik Landstinget svarar för en stor del av kollektivtrafiken i länet. En bra kollektivtrafik kännetecknas av hög turtäthet, korta restider och god komfort. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla. Ett rikt och varierat kulturliv är en av grunderna för ett öppet samhälle. Kultur är också en tillväxtfaktor för länet. Den kulturverksamhet som landstinget finansierar ska vara länsövergripande. Vi ser att graden av självfinansiering måste öka och vi är beredda att prioritera sjukvård framför utökade kultursatsningar. 5. Sammanfattning Trots att resurserna aldrig varit så stora upplevs det ständigt som det är resursbrist. Sjukvården behöver organiseras mer effektivt. Hälso- och sjukvården i Sverige och särskilt i Västerbotten präglas av sin sjukhustunga struktur. Mer vård behöver ges nära människor, på hälsocentral eller i hemmet. Detta är särskilt viktigt för de mest sjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar. Nya Moderaterna budgetförslag för 2017 års budget sätter alltid patienten först med en ansvarsfull ekonomisk politik som möter framtidens utmaningar. Befolkningen i Sverige åldras, allt fler blir allt äldre och allt fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar. Det är dramatiska tal. År 2035 kommer 20 procent färre försörja allt fler äldre. Till det kommer att dagens kostnadsökningstakt inte är långsiktigt hållbar. Det är en oroväckande utveckling som allt för många beslutsfattare väljer att blunda inför. Det finns ett ansvar att ställa om vår sjukvård till det som är långsiktigt hållbart och rimligt. Det handlar om så enkla saker som att få plus och minus att gå ihop. Enkelt sagt men i en komplex organisation som sjukvården är blir det näst intill omöjlig att faktiskt genomföra utan politisk kraft och mod. För att garantera en god och trygg sjukvård är det viktigt att andelen människor i arbete ökar och på det viset bidrar till ökade skatteinbetalningar till landstinget. Höjda skatter slår mot jobb och konkurrenskraft. Arbetslinjen är den viktigaste garanten för en god och

15 skattefinansierad hälso- och sjukvård. Samtidigt måste vården anpassas till ett sjukdomspanorama som allt mer är dominerat av kroniska sjukdomar. Hit hör exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdomar som astma och KOL, cancer, ledsjukdomar, smärta och psykisk ohälsa. I och med att allt fler lever allt längre kommer också allt fler att under lång tid leva med kronisk sjukdom, och inte bara med en utan med flera sjukdomar samtidigt. Det finns också stora utmaningar i Västerbotten med långa vårdköer. I jämförelse med andra landsting ligger Västerbotten bland de absolut sämsta länen när det gäller uppfyllandet av vårdgarantin. De mycket långa vårdköerna gäller såväl för sjukhusvård som för primärvård. Nya Moderaterna vill därför påbörja en förändring av sjukvården, från ett sjukhustungt system till en sjukvård med en välutvecklad primärvård och öppenvård. Ska vi skapa högre kvalitet och ökad tillgänglighet till en lägre kostnad krävs det att primärvården får rimliga förutsättningar att se och höra patienterna och på allvar vara första linjens vård. Sett till finansiering är Västerbotten ett av de landsting som lägger minst andel till primärvården. Därför sker den enskilt största satsningen på primärvården. Den andra viktiga satsningen är på att säkra personal i framtiden genom bland annat utbildningsplatser för läkare samt vidareutbildning för sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Överföringen måste ske i ordnande former och ske i en takt när tillräckliga resurser också tillförs primärvården. Även sjukstugorna kan i mycket större omfattning vara delaktiga i denna process. Det skapar förtroende för vården, minskar väntetiderna och undviker att patienter bollas mellan olika vårdnivåer och mellan kommun och landsting. För gruppen multisjuka och andra personer med stora vårdbehov är en sammanhållen vård mycket viktig. Om vårdflöden och vårdkedjor skulle hänga ihop skulle man undvika onödigt lidande, få bättre vård och spara resurser. Moderaterna föreslår därför en sammanhängande vård för multisjuka, där det finns en faktisk möjlighet att välja en helhet för en samlad vård och omsorg, vilket kan bidra till en bättre vård som minskar behovet av dyr sjukhusvård och skapar en bättre tillvaro för den enskilde. Sammantaget väljer Nya Moderaterna i sitt budgetförslag att gå fram med nya lösningar som är ekonomiskt hållbara på lång sikt och garanterar en trygg, rättvis och jämlik hälso- och sjukvård i hela länet nu och i framtiden.

16 Resultatbudget för 2017 samt plan Resultatbudget i mkr Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Verksamhetens nettoram - mkr budgeterad nettokostnadsutveckling i % 3,1% 3,5% 2,6% 1,1% - varav avskrivningar netto varav kostnadsreducering och vårdkonsumtion på rätt vårdnivå varav budgetökning el minskade intäkter Skatteintäkter i mkr skatteutveckling i % 4,8% 4,2% 3,8% 3,7% Summa statsbidrag i mkr utveckling statsbidrag i % -6,7% -0,6% -4,3% -4,9% Finansnetto i mkr Summa finansen i mkr ,8% 2,8% 1,9% 1,2% Budgeterat resultat procent av skatter & statsbidrag 1,4% -0,8% -0,1% -0,2% Budgeterat resultat procent av skatter & statsbidrag kontroll Plan Bedömningen är att osäkerheten för kommande planperiod är stor, inte minst utifrån förändrade skatte- och befolkningsprognoser samt en eventuellt kommande regionbildning. Moderaterna vill framhålla att likt vad landstingsplanen beskriver är det en ödesfråga att ställa om från dyr sjukhustung vård till mer kostnadseffektiv öppen- och primärvård. Då går det att åstadkomma en mer resurseffektiv sjukvård som sker på rätt vårdnivå. Om det inte lyckas går det inte att utesluta att en skattehöjning kommer att behövas.

17 Specifikation över Verksamhetens nettoramar Budget 2017 Landstingsprisindex - LPIK inkl läkemedel 2,6% Ingångvärde - verksamhetens nettoram Uppdateringar enl L-plan - indexuppräkning höjt läkemedelsbidrag 14 - högre soc avgift för unga förstärkning - regionintäkter 2017 som kostnadsfri mammografi 2016 o kostnadsfri tandvård avgiftsfri vård för 85 år o äldre Inteckning av regeringens 10 miljarder till sektorn (prel bedömning 57Mkr) -45 Primärvård Omställning från att gå från dyr sjukhustung vård till mer öppenvård samt primärvård. Detta med ambition att primärvården kan även bättre jobba med förebyggande med till exempel ett sjukdomspanorama som allt mer är dominerat av kroniska sjukdomar. Hit hör exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdomar som astma och KOL, cancer, ledsjukdomar, smärta och psykisk ohälsa 40,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden Vårdval BUP 1,0 Vårdkonsumtion på rätt vårdnivå genom att bedriva vård på mest effektiva omhändertagandenivå. Det innebär att förskjuta exempelvis slutenvård mellan kliniker och poliklinisk vård till primär- och glesbygdsvård, ersätta läkarbesök med sjukvårdande behandling, utveckla glesbygdsmedicins vård, differentiera vårdinrättningar, utveckla nya vårdformer och vårdroller samt öka egenvården. sluta med undvikbara åtgärder i form av slutenvård, operationer, utredningar och läkemedelsbehandlingar. Effektivisera vårdens arbetsformer genom att bättre stödja medarbetarna, systematiskt se över arbetsprocesser, införa produktionsplanering och ett stimulerande utvecklingsarbete. Omställning från att gå från dyr sjukhustung vård till mer öppenvård samt primärvård. En primärvård som primärvården som kan bättre jobba med förebyggande med till exempel ett sjukdomspanorama som allt mer är dominerat av kroniska sjukdomar. Hit hör exempelvis diabetes, hjärtkärlsjukdom, lungsjukdomar som astma och KOL, cancer, ledsjukdomar, smärta och psykisk ohälsa. -30,0 Avbryt satsningen på sex timmars arbetsdag med betalt för heltid -5,0

18 ÖHN-mottagning i Skellefteå och Lycksele 2,0 Landstingsstyrelsen Attraktiva arbetsgivare med bla. Fler AT/ST-block, VUB/AST, snabbspår för nyanlända, rekryteringsinsatser samt satsning på minskning av antalet sjukrivningar 17,0 Ökat fastighetsunderhåll/sbs 2,0 Slopad slutenvårdsrabatt -4,0 Minskning på LTS anslag och administration Minskning av anslaget för Hälsa ,0 Minskad administration av ej vårdnära verksamhet -2,0 Förstärkning av investeringsbudgeten samt lönsamma investeringar inom e-hälsa med bland annat - P-situation i Skeå 5,0 Avbryt satsningen på filialverksamhet i Åsele -2,0

19 Rambudget för styrelser och nämnder 2017 Landstingsstyrelse varav primärvård kapitering mm varav pensionskostnader - netto Hälso- och sjukvårdsnämnd Nämnd f funktionshinder o habilitering 89,6 2,2 93,8 Styrelse folkhögskolor 7,07 0,14 7,21 Patientnämnd 4,88 0,10 4,98 Revision 6,43 0,17 6,60 Nämnd folkhälsa o primärvård Umeå 2,75 0,05 2,80 Nämnd folkhälsa o primärvård Skellefteå 2,70 0,05 2,75 Nämnd folkhälsa o primärvård Södra Lappland 2,68 0,05 2,73 Samverkansnämnd 1,57 0,03 1,60 Summa verksamhetens nettokostnad

20 Viktigaste prioriteringarna Prioritering Mkr Uppräkning för löner och kostnadsökningar för läkemedel (LPI) +179 Omställning från att gå från dyr sjukhustung vård till mer öppenvård samt primärvård. Detta med ambition att primärvården kan även bättre jobba med förebyggande med till exempel ett sjukdomspanorama som allt mer är dominerat av kroniska sjukdomar. Hit hör exempelvis diabetes, hjärtkärlsjukdom, lungsjukdomar som astma och KOL, cancer, ledsjukdomar, smärta och psykisk ohälsa + 40 Vårdkonsumtion på rätt vårdnivå genom att bedriva vård på mest effektiva omhändertagandenivå. Det innebär att förskjuta exempelvis slutenvård - 30 mellan kliniker och poliklinisk vård till primär- och glesbygdsvård, ersätta läkarbesök med sjukvårdande behandling, utveckla glesbygdsmedicinsk vård, differentiera vårdinrättningar, utveckla nya vårdformer och vårdroller samt öka egenvården. sluta med undvikbara åtgärder i form av slutenvård, operationer, utredningar och läkemedelsbehandlingar. Effektivisera vårdens arbetsformer genom att bättre stödja medarbetarna, systematiskt se över arbetsprocesser, införa produktionsplanering och ett stimulerande utvecklingsarbete. Omställning från att gå från dyr sjukhustung vård till mer öppenvård samt primärvård. En primärvård som primärvården som kan bättre jobba med förebyggande med till exempel ett sjukdomspanorama som allt mer är dominerat av kroniska sjukdomar. Hit hör exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdomar som astma och KOL, cancer, ledsjukdomar, smärta och psykisk ohälsa. ÖHN-mottagning i Skellefteå och Lycksele +2 Psykiatrisatsning samt införande av ett vårdval inom BUP +1 Personalsatsning -Attraktiva arbetsgivare med bla. Fler AT/ST-block, VUB/AST, -Snabbspår för nyanlända, -Rekryteringsinsatser -Satsning på minskning av antalet sjukrivningar +17 Avbryt satsningen på sex timmars arbetsdag med betalt för heltid -5 Förstärkning av investeringsbudgeten med bland annat parkeringslösning i Skellefteå +5

21 Samanställning på ramhöjande satsning i hälso- och sjukvården Nämnd Ökning Landstingsstyrelsen Varav Primärvården +68 Hälso- och sjukvårdsnämnden 106

22 Bilaga 1 Procentuell ökning av antalet invånare och de demografiska kraven