Varmt välkomna till presentation av nya moderaternas förslag till landstingsplan med budget för år

Transkript

1 Varmt välkomna till presentation av nya moderaternas förslag till landstingsplan med budget för år Gemensamt besked på VK-debatt den 4 april om politisk förnyelse Fyra olika budgetar Under 2016 kommer vi att var och en, på samma sätt som på nationell nivå, presentera egna budgetar. Dessa förslag kommer att understryka att vi är fyra olika partier, men också tydligt visa att vi står för gemensamma värderingar och visioner om vad vi vill med länets hälso- och sjukvård och hur den kan bli mer jämlik, rättvis och trygg för befolkningen i norra regionen. Omvärdera och ompröva vår politik Samtidigt inleder vi ett arbete med en gemensam alliansutvärdering i syfte att se över hur vi kan vässa vårt samarbete. Alliansen går till val gemensamt 2018 med en gemensamt budget, landstingsplan och valmanifest 1

2 Nya Moderaternas förslag tar sin utgångspunkt En omvärld som påverkar sjukvårdens skatteintäkter Snabb medicinsk utveckling av nya mediciner och behandlingsmetoder Förändrade förväntningar bland personal och medborgare Långa vårdköer nationellt men framför allt i Västerbotten Sjukhustung struktur (Effektiv vård Göran Stiernstedt) Förändrade levnadsvanor som innebär ökade kostnader En kraftfull demografisk utveckling kommande år 2

3 Den arbetsföra befolkningen minskar som andel av den äldre. Allt färre ska försörja allt fler. Ett krokodilgap väntar framför oss. 3

4 Källa: SKL Statsbidragen är idag högre än vad de var Budgeterat mkr 0 Skatteintäkter Statsbidrag Totalt - Ökning av skatteintäkter under perioden 06-16: 1730 miljoner kronor - Minskning av de generella statsbidrag (pga den förändrade skatteutjämningen som beslutades om 2012) under perioden : 6 miljoner - Total ökning av skatteintäkter under perioden : 1724 miljoner kronor - Total ökning av skatteintäkter utan skattehöjningen 2013 under perioden : 1458 miljoner kronor 4

5 Skattehöjning Skattekronor 0,9 1 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Införandet av ny skatteutjäm ning Skattehöjning År 5

6 Göran Stiernstedt -Effektiv Vård Sou (2016:2) Sällan resursbrist Krävs mer nationell samordning Patientperspektivet störst potential för vårdens storkonsumenter. Medarbetarperspektivet störst potential i arbetssätt/arbetsorganisation Utredningen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården 6

7 7

8 Antal läkare Besök/år (milj) 17,2 21,3 28,1 Besök/läk/år Besök/läk/dag 9 4 3,8 Fölster et al: Den sjuka vården 2,0, 2014 Befolkning Riket: (miljoner) , , ,2 Befolkning Västerbotten Antal sjukhusläk Antal besök sjukh. 9,3 milj 10,1 milj Besök/läk/år sjukh. 2,17 1,9 Besök/läk/år off. VC 13 12,6 Fölster et al: Den sjuka vården 2,0,

9 Antal läkare Antal ssk I detta är inte antalet stafettläkare och hyrsköterskor inräknat utan endast anställda i landstinget. Läkbes Pv: Läkbes Sjh: Sjvbeh Pv: Sjvbeh Sjh: Antal platser på läkarutbildningen År Antal Sverige har näst högst antal läkare i hela världen i förhållande till befolkning, så att vi har bemanningsproblem beror inte på antalet läkare som uppbär läkarlegitimation. - Läkarförbundets ordförande, Heidi Stensmyren Till det ska alla studenter som läser läkarutbildningen utomlands räknas in. Därtill alla nya svenskar med sjukvårdsutbildning. 9

10 7 000 Antal anställda VLL Antal anställda Läkare 3) Sjuksköterska 1) Totalt o-leg/stöd Totalt tandvård Övriga (5) År 2) År Not 1) Fr o m 2004 har Biomedicinsk analytiker (BMA) brutits ut från sjuksköterskegruppen till eget kostnadsslag (11116). I denna redovisning ingår gruppen BMA i sjuksköterskekollektivet för att få jämförbar data över tid. Källa: VLL, ekonomiavdelningen 2) Antalsuppgifterna avser november månad respektive år. 3) Med läkare avses landstingsanställda specialistläkare, dvs. universitetsanställda läkare(prof/lekt)ingår ej liksom läkare under utbildning (ST/AT).. 4) Med tandläkare avses landstingsanställda tandläkare, dvs. universitetsanställda tandläkare (prof) ingår ej. 5) Övriga utgörs av Ledningsfunktion är den största gruppen därefter, sjukgymnaster, kuratorer, och arbetsterapeuter. Antal anställda VLL Vi har aldrig haft så många läkare och sjuksköterskor som nu. Vi har dock betydligt färre undersköterskor och vårdbiträden. Antal anställda Not År 2) ) Fr o m 2004 har Biomedicinsk analytiker (BMA) brutits ut från sjuksköterskegruppen till eget kostnadsslag (11116). I denna redovisning ingår gruppen BMA i sjuksköterskekollektivet för att få jämförbar data över tid. 2) Antalsuppgifterna avser november månad respektive år År Läkare 3) Sjuksköterska 1) Totalt o-leg/stöd Totalt tandvård Övriga (5) 3) Med läkare avses landstingsanställda specialistläkare, dvs. universitetsanställda läkare(prof/lekt)ingår ej liksom läkare under utbildning (ST/AT).. 4) Med tandläkare avses landstingsanställda tandläkare, dvs. universitetsanställda tandläkare (prof) ingår ej. 5) Övriga utgörs av Ledningsfunktion är den största gruppen därefter, sjukgymnaster, kuratorer, och arbetsterapeuter. Källa: VLL, ekonomiavdelningen 10

11 Vårdplatsutveckling VLL NUS Skellefteå Lycksele Summa Källa: VLL, ekonomiavdelningen Vårdplatsutveckling NUS Källa: VLL, ekonomiavdelningen

12 Konsumerade vårddagar Inland Kustland Lycksele Skellefteå Umeå Källa: VLL, ekonomiavdelningen Källa: SKL 12

13 Antagande om 1,5 och 3,1 % intäktsökning Perioden var intäktsökningen 3,1 procent Verksamhetens nettokostnadsökning på 3,5 och 7 procent Historiskt ungefär 5 procent. Augusti 2015 var den 7,5 procent Resultat 2014 används som bas och en skattesats på 10,80% beräkning av ny skattesats bygger på att Landstinget landar på ett nollresultat. År ,5 % ökning av intäkter 3,1 % ökning av intäkter Scenario 1 (3%) Scenario 2 (5%) Scenario 3 (7%) 16,54 10,29 28,27 18,34 46,43 30,82 Källa: Beräkningar från VLL ekonomiavdelning 13

14 Vi måste lösa frågan med mest sjuka äldre som faller mellan stolarna i systemen. En grupp som är ungefär fem procent stor men konsumerar 50 procent av sjukvårdens resurser. Akuta inläggningar av äldre kan stå för procent av alla inläggningar i svensk sjukvård. Finns koncept som visat sig fungera i andra län. De långa köerna till sjukvården som urgröper förtroendet för den gemensamt finansierade sjukvården. Förändrade levnadsvanor som innebär oerhörd dyr sjukvård i onödan som till exempel kol och diabetes Ineffektivitet i sjukvården med sjukhustungt system, icke använd rätt kompetens och ett uråldrigt IT-stöd - Landstingsplan med budget för en sjukvård som möter dagens och morgondagens patienter 14

15 Allt för mycket fokus i sjukvårdsdebatten i Västerbotten handlar om hur de sista 10 miljonerna ska fördelas inte hur de första 10 miljarderna används. Moderaterna säger nej till sex timmars arbetsdag med betalt för heltid 5 mkr Moderaterna säger nej till höjd skatt med 278 mkr som medför att landstinget bibehåller en sjukhustung struktur som medför dyrare sjukvård med långa vårdköer Vi väljer ansvarsfulla vägen och inte den lätta Höjd skatt innebär försämrad konkurrenskraft för länet och färre arbetade timmar och därmed lägre skatteintäkter till sjukvården Om det visar sig att patienterna inte får den vård som behövs kommer Moderaterna att ompröva och föreslå den skattehöjning som krävs 15

16 Att Sjukvården behöver mer resurser vilket den får när fler människor har ett jobb att gå till. Detta sker genom att fler västerbottningar har arbete och inte genom höjda skatter. Med fler i arbete får vi fler skattekronor till mer personal i vården, nya läkemedel och fler ambulanser. Att föra en politik som strävar efter att stärka kvaliteten och tillgängligheten i hälso- och sjukvården och ge ett större inflytande till både patienter och medarbetare. Därför är också valfriheten central i vår politik. Att det inrättas en platschef vid lasaretten i Skellefteå och Lycksele samt att det skapas en tydligare sjukhusledning för Norrlands universitetssjukhus. Att ha en skattefinansierad sjukvård av hög kvalitet som är tillgänglig för alla. Att patienten ska alltid stå i fokus och ta tillvara på medarbetarnas engagemang och kompetens. Att säkra specialist- och akutvård genom att utveckla Skellefteå och Lycksele lasarett. Att vårdköer och överbeläggningar på länets sjukhus ska försvinna. Att fortsätta vidareutvecklingen av glesbygdsmedicin i Västerbottens inland och våra sjukstugor. Även Ambulansen ska täcka hela Västerbotten. Att vården om våra mest sjuka äldre måste bli bättre. Multisjuka och andra med stora vårdbehov ska kunna få vård som samordnas till en helhet, istället för många små delar. Att säkerställa bättre löneutveckling samt fler karriärvägar för specialistutbildad vårdpersonal. Att fler och bättre möjligheter att specialistutbilda sig samt fler vidareutbildningsplatser i form av AT/ST-block för läkare. Att satsa på ökad valfrihet, tillgänglighet och delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. 16

17 Att stärka den psykiatriska vården och införa vårdval i barn- och ungdomspsykiatrin - Att säkra läkarmottagning för Öron-näsa hals vid Lycksele och Skellefteå lasarett Att påbörja ett aktivt arbete för att i dialog med landstingens fackförbund kartlägga vilka arbetsuppgifter som kan kompetensförskjutas till andra yrkesgrupper. Att värna våra tre akutsjukhus i Västerbotten i en eventuell kommande regionbildning. Att införa ett snabbspår för flyktingar med hälso- och sjukvårdskompetens, som bland annat innefattar yrkesinriktad svenska, praktik och stöd i valideringsprocessen, kan dessa människors kompetens bättre tillvaratas. - Att en förstärkning av investeringsplanen sker bland annat för att säkerhetsställa en ny psykiatribyggnad, utvecklingsplanerna för Skellefteå och Lycksele lasarett, en ny helikopterplatta vid NUS samt möjliggöra de kraftiga underhållsbehoven i länets sjukvårdslokaler. 17

18

19 37 - Moröbacke vårdcentral - P-situation i skeå - Lustgasdestruktion NUS - Säker mediaförsörjning - Fastighetsutvecklingsplan Skellefteå och Lycksele - Fastighetsutvecklingsplan Primärvård - Fastighetsutvecklingsplan norra NUS - Ombyggnation av 5B Prioritering Mkr Uppräkning för löner och kostnadsökningar för läkemedel (LPI) +179 Omställning från att gå från dyr sjukhustung vård till mer öppenvård samt primärvård. Detta med ambition att primärvården kan även bättre jobba med förebyggande med till exempel ett sjukdomspanorama som allt mer är dominerat av kroniska sjukdomar. Hit hör exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdomar som astma och KOL, cancer, ledsjukdomar, smärta och psykisk ohälsa + 40 Vårdkonsumtion på rätt vårdnivå genom att bedriva vård på mest effektiva omhändertagandenivå. Det innebär att förskjuta exempelvis slutenvård mellan kliniker och poliklinisk vård till primär- och glesbygdsvård, ersätta läkarbesök med sjukvårdande behandling, utveckla glesbygdsmedicinsk vård, differentiera vårdinrättningar, utveckla nya vårdformer och vårdroller samt öka egenvården. sluta med undvikbara åtgärder i form av slutenvård, operationer, utredningar och läkemedelsbehandlingar. Effektivisera vårdens arbetsformer genom att bättre stödja medarbetarna, systematiskt se över arbetsprocesser, införa produktionsplanering och ett stimulerande utvecklingsarbete. Omställning från att gå från dyr sjukhustung vård till mer öppenvård samt primärvård. En primärvård som primärvården som kan bättre jobba med förebyggande med till exempel ett sjukdomspanorama som allt mer är dominerat av kroniska sjukdomar. Hit hör exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdomar som astma och KOL, cancer, ledsjukdomar, smärta och psykisk ohälsa ÖHN-mottagning i Skellefteå och Lycksele +2 Psykiatrisatsning samt införande av ett vårdval inom BUP +1 Personalsatsning -Attraktiva arbetsgivare med bla. Fler AT/ST-block, VUB/AST, -Snabbspår för nyanlända, -Rekryteringsinsatser -Satsning på minskning av antalet sjukrivningar Avbryt satsningen på sex timmars arbetsdag med betalt för heltid Förstärkning av investeringsbudgeten med bla lösning av p-situation i Skellefteå +5 19

20 Nämnd Ökning Landstingsstyrelsen Varav Primärvården +68 Hälso- och sjukvårdsnämnden