Populära Doris i Bollsta

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SDC SKOGSNÄRINGENS IT-FÖRETAG Populära Doris i Bollsta INNEHÅLL NR Ledaren: SDCs tjänsteportfölj... 2 Doris erövrar Sverige... 4 Intervju med SDCs nya styrelseordförande... 7 Ny formel för energiberäkning... 9 Bra flyt för Doris i Bollsta Framtidens skogslogistik Reportage: Virkesmätning i brasilien

2 IT-system kommer och går medan tjänster består LEDAREN Jag är kund i en bank där jag köper en tjänst för att kunna betala fakturor. För ett tiotal år sedan fick jag en packe kuvert och postgiroblanketter att fylla i och lägga i postens brevlåda. Idag använder jag bankens internettjänst. Samma tjänst. Fast olika sätt att leverera tjänsten på. Vilka IT-system använder jag hos banken för att mina fakturor ska bli betalda? Ingen aning. Och jag vill inte heller veta det. Jag vill däremot ha koll på att fakturorna är betalda. Det synsättet påverkar även SDC och hur våra IT-tjänster ska utformas. Vi har genom åren fokuserat för mycket på våra IT-system. Allt ifrån strategi till implementation. Det förenklar inte vardagen för våra kunder. System kommer och går, medan tjänster består. Oftast. Hur ser det då ut på SDC? Har vi tydliggjort vilka IT-tjänster vi erbjuder våra kunder eller är det IT-systemen som är det primära? Vad tycker du? I detta nummer lägger vi stort fokus på Doris, SDCs nya mätplatssystem. Ett första kriterium för en IT-tjänst är att den ska vara beskriven i kundens termer. Hade vi varit helt klar med SDCs tjänstekatalog hade vi i denna tidning lagt fokus på en förbättrad IT-tjänst för att genomföra mätning. För att en virkesmätare från VMF ska kunna genomföra en mätning krävs att internetkopplingen till SDC fungerar. Det krävs vidare att flera system fungerar tillsammans. Däribland mätplats-, stickprov- och kvantitetssystemet etc. Med en tjänstekatalog som grund, kan tydliga affärsavtal slutas där ett eller flera tjänsteerbjudanden ingår. Via det avtalet blir vi och kunden överens om vad som ska levereras. Till vilka villkor och kvantiteter. Jag är övertygad om att vi måste tänka mer i kundens termer, paketera våra system i olika tjänsteerbjudanden. Våra kunder ska inte behöva hålla reda på vilket mätplatssystem som passar bäst på sin industri. Det är vår uppgift. Det ställer krav på att vi förstår våra kunders verksamhet är året att börja introducera SDCs tjänstekatalog för IT-tjänster. PS. Till sist vill jag tacka er som svarade på vår enkät om Login, där det framgick att flera av er läsare hade önskemål om mer information kring våra tjänster. TORBJÖRN JOHANSSON, VD SDC SDC, Sundsvall Har du förslag på ämnen som vi borde skriva om? Skicka dina artikelidéer till: login@sdc.se ANSVARIG UTGIVARE: CHEFREDAKTÖR REDAKTION: LAYOUT: ORIGINAL: TRYCK: UPPLAGA: OMSLAGSFOTO: ILLUSTRATION: Torbjörn Johansson Maria Stenquist Fredrik Bratteberg, Oscar Cederlöf, Niklas Johansson, Torbjörn Johansson, Lena Kjellberg, Bo Magnusson, Jan Rikner, Maria Stenquist (sammankallande), Fredrik Swahn, Mattias Thafvelin. Lena Kjellberg Lena Kjellberg Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall Michael Engman Lena Kjellberg/SDC och Per Matsson/ Matsson Reklam och information Vill du avsluta din prenumeration av Login kontakta redaktionen: login@sdc.se 2

3 FAKTA OM SDCs TJÄNSTER Ny lagstiftning väntas vid årsskiftet 2012/2013 för Virkesmätningslagen Text: Maria Stenquist Bild: Per Matsson Virkesmätningslagen omfattar för närvarande timmer av barrträd och massaved. I samband med översynen av föreskrifterna till virkesmätningslagen har Skogsstyrelsen i samarbete med branschen föreslagit att lagens tillämpningsområde utökas till att innefatta även skogsbränsle. Denna utökning kräver att lagen om virkesmätning omarbetas. I februari i år fick Skogsstyrelsen ett uppdrag av regeringen att komma med förslag till en ny virkesmätningslag samt förslag till förordningstext. Ett förslag skickades till regeringen den 31 oktober. Förhoppningsvis kan den nya lagstiftningen tas under vårriksdagen säger Jan-Olov Bäcke från Skogsstyrelsen. Förslaget till föreskrifter och eventuellt även förslaget till förordningstext ska därefter anmälas till EU. De har fyra månader på sig att ta ställning till förslaget. Det innebär att i bästa fall kan den nya lagstiftningen träda i kraft vid årsskiftet 2012/2013 konstaterar Jan-Olov Bäcke. en g a l s ing n t ä sm Virke ved assa M Mätningsrapportering Text: Maria Stenquist Doris är SDCs system för mätningsrapportering som bidrar till ett snabbare informationsflöde eftersom varje registrerad mätning omedelbart blir redovisad i Viol. Med Doris kommer informationen om inkörda leveranser nå fler intressenter snabbare och få högre kvaliteter. Dessutom har kraven på kontroller skärpts, kunden måste till exempel ha en giltig virkesorder, annars är inte registrering möjlig säger Svante Wikner på SDC. SDC på Facebook - Besök gärna vår sida på Facebook: Här kan du läsa om kommande aktiviteter som konferenser, utbildningar etc. nsle sbrä Skog träd Barr 3

4 Doris erövrar Sverige Snart har SDCs gamla lokala mätplatssystem helt ersatts med Doris. Över hela landet pågår arbetet med att göra alla mätuppgifter av skogsråvara tillgängliga i realtid. Målet är 120 installationer under 2011, säger Sverker Groth på SDC. Text: Mats Wigardt Bild: Lena Kjellberg Under 2012 ska SDCs nya IT-stöd Doris vara i drift på landets alla mätplatser som SDC servar, cirka 350 stycken, oavsett var och vid vilken industri. Doris stödjer alla typer av affärer t ex de som görs upp på energimängd, volym, vikt etc. Ansvarig för leveranserna av Doris är Sverker Groth på SDC. Det har gått riktigt bra, konstaterar han. Fram till mitten av oktober har vi i år installerat 72 nya system. Det innebär att man redan hunnit med att rulla ut Doris till 150 mätplatser över stora delar av landet. Ca 200 mätplatser återstår innan SDC är i mål. Först med att få stifta bekantskap med Doris var Iggesunds pappersbruk. Sedan har bruk efter bruk, med start i södra och mellersta Sverige, fått sina gamla lokala mätplatssystem utbytta. Det är på pappersbruk och massaindustrier som de stora volymerna mätdata samlas in, cirka 70 procent av den totala volymen. Återstår att införa Doris på några bruk i norr, som Obbola, Väja, Karlsborg och SCAs bruk i Sundsvall. Det kan också bli problem där ADSL inte fungerar. Doris är direkt tillgängligt och utan utbyggt bredband fungerar det inte. Då provar vi alternativa lösningar, som olika leverantörer eller lokala fibernät, säger Sverker Groth. Leveranserna delas in i fyra moment: Kartläggning, utbildning, fältprov och driftstart. Mätningstekniskt är det emellertid inga större nyheter med Doris. Däremot är det nytt att all information görs tillgänglig i realtid. Det blir också vanligare att lastbilsförarna gör en del av det jobb som tidigare gjordes av virkesmätarna, så kallad åkaravlämning, säger Sverker Groth. Alla uppgifter som matas in går direkt vidare till SDCs system Viol där man i realtid kan se vilka volymer som levererats, från vem och med vilket åkeri. Många av landets alla sågverk har också fått se sina gamla mätplatssystem ersatta av Doris. Däremot har leveranserna till de energiverk som är kunder till SDC, sammanlagt ett 70- tal, inte riktigt kommit igång. Det är en annan kundkategori som saknar vana av att arbeta i Viol, förklarar Sverker Groth. Där tar därför hela processen lite längre tid. Med de nya föreskrifter som inom kort börjar gälla för alla sortiment som hämtas i skogen ökar kravet på information. Enhetliga mätbesked och kontroll av mätningen kommer då att gälla även för skogsbränsle. Doris är absolut på väg att erövra Sverige, säger han. Nu får branschen ett gemensamt verktyg i Doris som ger tillgång till information i realtid som kan användas till exempelvis lagerhantering och leveransplanering. 4

5 Certikonto - Medför besparingar i miljonklassen. Certikonto är idag SDCs högst prioriterade projekt. Planen är att vid årsskiftet leverera ett branschgemensamt IT-stöd som ger företagen möjlighet att administrera och följa upp tillgången på certifierad råvara. På sikt medför detta besparingar i miljonklassen för kunden. Text: Maria Stenquist Bilden visar antalet installerade mätplatser i Sverige. Anledningen till den höga prioriteringen av projektet hos oss är att krav framförts från två håll beträffande våra kunder. Det första kommer från certifieringsorganisationerna som ställer krav vad gäller spårbarheten på råvaran. Det andra kravet kommer från slutkunden säger Magnus Hedin, ägare av processen Affärsutveckla på SDC. Skogsindustrins kunder efterfrågar alltmer certifierade produkter. Anskaffning och korrekt redovisning av certifierad råvara är idag i många fall ett krav för att få sälja massa och papper. Leverantörer av skogsråvara certifieras enligt systemen FSC och PEFC eller som en kombination av dem båda. En förutsättning för att värdet av certifierade kvantiteter ska kunna utnyttjas fullt ut är att de kan redovisas och fördelas korrekt i alla ingående affärer. Nu när regelverket har tolkats på ett annat sätt än tidigare, innebär det att vi kan minimera transportarbetet och att vi kan allokera certifieringskrediter säger Ulf Klensmeden, virkeschef på Stora Enso. Villkoret för detta är att kunden kan använda Certikonto på det sätt som SDC och branschen tillsammans med FSC och PEFC beskrev i den förstudie som gjordes När det är på plats kan kunden utnyttja allt certifierat virke. 5

6 Snabbare mätning av fukthalt Snabbare mätning av fukthalt Mottagningsmätning av fuktalt. Ny teknik för att mäta fukthalten i det biobränsle som levereras till våra värmeverk underlättar logistik och avräkning och kan ge en förbättrad förbränning. Nu har företaget Bestwood tagit fram ett system för att direkt bestämma fukthalt på bränslet; NIR Near Infrared. Ett spett körs helt enkelt ner på flera olika ställen och olika djup i lasten och mäter fukthalten direkt. Tekniken, som utvecklats i samarbete med VMU (Virkesmätning-Utveckling,) och Värmeforsk, har testats på ett antal värmeverk i landet, däribland i Mölndal, Göteborg och Eskilstuna. Vi tror att systemet ska bli godkänt av VMK (Virkesmätning-Kontroll) inom kort, säger Lars Björklund på VMU som ser stora fördelar med att kunna ta prover som bättre representerar hela lasten. Känner man i god tid till fukthalten i lasten kan bränslet köras till rätt lossningsplats. Man kan också hålla en jämnare fukthalt i processen och optimera processen. Text: Mats Wigardt Bild: Krister Hesslling och Robert Tryzell Traditionellt mäts fukthalten i sönderdelat material, till exempel flisat skogsbränsle, genom att man tar ett prov ur lasten, väger det, låter det torka och väger det igen, en procedur som tar minst ett dygn. Mätning i realtid: NIR - Near Infrared VMF är ett stort stöd i Dorisutrullningen Text: Maria Stenquist Målsättningen är att alla mätplatser ska vara utbytta under 2012 säger Svante Wikner på SDC. SDC har ett nära samarbete med VMF i planeringen och vid genomförandet av installationer. På VMF-bemannade mätplatser flyter installationsjobben på och börjar bli lite av rutin. Nu arbetar vi med att hitta modellen för installation vid mätplatser där det normalt är transportören som utför registreringen vilket är fallet vid många värmeverk fortsätter Svante Wikner. SDC får hela tiden hjälp av personal från VMF med installationerna. Engagemanget från VMF och deras geografiska spridning är en förutsättning för att vi ska lyckas med målsättningen avslutar Svante Wikner. Vid frågor, kontakta din kontaktperson på SDC eller VMF altn. SDCs kundtjänst på tfn:

7 SDC-ordförande med gedigen skogsbakgrund Sedan i maj 2011 har SDC en ny styrelseordförande. Leif Olofsson har en gedigen skoglig bakgrund och är vd för Sydved AB. Han spår både skogsnäringen och SDC en omvälvande tid framöver. Kärnverksamheten kommer säkert kompletteras med helt nya tjänsteerbjudanden från SDC, säger han. Text: Mats Wigardt Bild: Olle Melkerhed Med långa steg kommer han direkt från sitt första styrelsemöte som SDCs nyvalde ordförande. Dagordningen har varit innehållsrik och mötet har dragit ut på tiden. Men utan att låta sig stressas förmedlar han sin vision av ett SDC där det nu pågår ett viktigt strategiarbete, med bland annat en översyn av tjänsteutbudet. Leif Olofsson är jägmästare och har genom sitt yrkesliv ständigt haft med skog och virkesfrågor att göra. De senaste åren har han varit vd för Sydved AB. Sydveds huvuduppgift är att försörja sina två ägare, Stora Enso och Munksjö, med virkesråvara. Företaget omsätter närmare tre miljarder kronor och levererar cirka 6,5 miljoner kubikmeter virke. Med dessa erfarenheter i bagaget har alltså Leif Olofsson nu intagit ordförandeposten för skogsnäringens IT-företag, SDC. Men någon nämnvärd datakunskap eller IT-bakgrund kan han inte skryta med. Teknikutveckling är det andra som kan mycket bättre, min roll är mer att samordna funktion och krav från medlemmarna, säger Leif Olofsson. Och det är en heterogen samling medlemmar som SDC ska hålla nöjda. Medlemsföretagen är både stora och små, det är massa- och pappersbruk, värmeverk och sågverk av olika storlek. Alla med sina förutsättningar, behov och kravspecifikationer. Gemensam nämnare är att alla vill ha korrekt och snabb information om olika händelser i virkesflödet, som SDC också ska kunna leverera, sammanfattar Leif Olofsson. Men att definiera vad som är branschgemensamma lösningar, och ta tillvara varje medlemföretags intresse, är inte längre lika enkelt när tjänsterna går utanför den ursprungliga kärnverksamheten. Därför pågår nu ett strategiarbete inom SDC för att se över tjänsteutbudet. I SDCs affärsidé ingår att man ska vara skogsbrukets informationsnav; att förmedla och förädla information mellan skog och industri genom branschgemensamma IT-tjänster. Men i takt med att branschen utvecklas förändras också behoven av tjänster. Vi ser nu över hela processen för att identifiera vilka processdelar som SDC ska engagera sig i, förklarar Leif Olofsson. Och hur förändringarna ska genomföras snabbt och effektivt. Ett annat område som står högt på dagordningen för SDCs nye ordförande är de nya kundgrupper och sortiment som vuxit i takt med en ökad efterfrågan på skogsbränsle. Här är det viktigt att utveckla gemensamma definitioner och beräkningsmodeller som skapar transparens och förtroende i relationen mellan köpare och säljare. Lyhördhet och uppmärksamhet är av största vikt, säger han. Särskilt i en organisation som förväntas tillgodose behov hos medlemmar med så skilda förutsättningar. Det handlar om att prioritera med största nytta för så många medlemmar som möjligt. Leif Olofsson, SDCs styrelseordförande FAKTA Leif Olofsson: Ålder: 61 Bor: Utanför Borås, i en gård på landet. Familj: Hustru och två utflugna barn. Befattning: Vd på Sydved AB sedan Intressen: Jakt, fiske, skogsvård i egen skog. 7

8 Tre röster om IT-systemet Kola Text: Mats Wigardt Michael Helmby, Hjerpes Åkeri, Skövde: Jag kör framför allt åt Sydved i Östergötland och har använt Kola i många år, sedan tiden före SDC. Det var ju Sydved och Södra som en gång tog fram Kola. Jag använder alla funktioner och de flesta fungerar bra. Det jag har mest nytta av är att kunna byta virkesorder med andra förare, det gör jag dagligen. På det viset får jag mer ekonomi i körningarna. Mikael Blockgren, Maskinfrakt, Falkenberg: Jag var själv förare under halva 80-talet och långt in på 90-talet, då jag valde att sluta köra. Min gamla arbetsgivare erbjöd mig då att ta över åkeriet. Vi kör mest åt Derome och har idag fyra timmerbilar och en maskinbil. Kola började vi använda för lite drygt två år sedan. Samtliga deras skotare rapporterar i Kola. Det är ett bra program, men när maskinförarna slarvar med rapporteringen så har jag ingen nytta av det, då vet jag ändå inte vilka volymer som finns kvar i skogen. Anders Nilzén, Nilzéns Åkeri, Kristdala: Vi kör med tolv bilar i Småland och övriga södra Sverige, varav åtta bilar är anslutna till Kola. Vår specialitet är skogs- och flistransporter. Timmer kör vi mestadels på uppdrag av Södra som har inskrivet i avtalet att vi ska använda oss av Kola. Jag har själv suttit bakom ratten och använt mig av Kola och tycker att det fungerar ganska bra. Framför allt är det enkelt att få tillgång till körordern och att på kartan, med hjälp av GPS, se var man är och hur man ska köra. Det jag däremot saknar är någon slags lagersaldo för respektive bil, att kunna se vilka volymer en specifik bil har kört. Nya förbättringar i Kola under 2012 Intervju med Fredrik Bratteberg, ansvarig för Kola på SDC. Text: Maria Stenquist Bild: Lena Kjellberg IT-systemet Kola har funnits på SDC i några år. Fokus har främst varit att hålla produktionen och driftsäkerheten på en tillfredställande nivå. Nu finns utökad flexibilitet i Kola genom möjligheten att visa/dölja transportorder. Idag håller vi systemet tillgänglig till 99,6%, vilket innebär 7 dagar i veckan under dygnet alla timmar och 365 dagar om året. Det är vi stolta över. Nu fortsätter vi att göra förbättringar i systemet på olika plan. Intresset är stort och vi får in mycket förslag på förbättringar. Det som är svårt är att välja ut vad som ger bäst förbättring för så många som möjligt. Här tar vi hjälp av Kolas användargrupp för att prioritera bland alla ärenden. I årets höstrelease kom de första förbättringarna med bland annat harmoniserade lagerfunktioner i Kola. Vi kommer också Fredrik Bratteberg att fortsätta med våra förbättringar i Kola under 2012 säger Fredrik Bratteberg. FAKTA Användargrupp Kola I användargruppen för Kola finns representanter för befraktare, transportörer och SDC. Inom gruppen förs diskussioner kring framtida utveckling och problem. Gruppen träffas minst en gång per år och prioriterar bland de ärenden som finns. Förutom det sker kontakt via e-post och telefon. För mera information om Kolas användargrupper besök sdc.se altn.violweb. 8

9 ( Vildvuxen formelflora ersatt med standardmodell Text: Mats Wigardt Bild: Lena Kjellberg En lättnadens suck och ett belåtet Äntligen. Det har varit reaktionen på den nya modell för beräkning av energiinnehållet i biobränsle som tagits fram av SDC. En vildvuxen djungel av olika formler har ersatts med en enda, säger Anneli Strömberg på Domsjö Fiber. I takt med att affärerna med trä- och torvbaserade bränslen blivit allt fler har behovet av ett gemensamt sätt för beräkning av energiinnehållet i de levererade volymerna ökat. De formler som använts vid uträkningen har utgjort en tämligen spretig och svåröverskådligt samling. Energiberäkningen har därför varit både svår för kunderna att förstå och för SDC att förklara. Vi har ersatt tretton olika formler med en enda, säger Margita Sahlberg på SDC som varit projektledare. Den nya tjänsten för energiberäkning blir också en del av Viol och kommer på sikt att användas av alla kunder som arbetar i SDCs nya mätplatssystem Doris, men kan med fördel användas av alla kunder oavsett mätplatssystem. Några av fördelarna med den nya beräkningsmodellen är att de värden som används blir synliga för alla affärsparter och att gränssnittet för presentationen är enkelt och tydligt. Enligt Margita Sahlberg har utvecklingsarbetet gått över förväntan. En förstudie gjordes och ett förslag togs fram och förankrades hos såväl ett antal utvalda kunder och hos biobränslekommittén. Arbetet har gått jättebra, konstaterar Margita Sahlberg. Och responsen har överlag varit uttalat positiv. Det är tydligt att det varit en efterlängtad förbättring. Några av de företag som förslaget presenterats för har också varit pilotkunder vilket inneburit att de sedan i juni kunnat använda en skarp version av den nya formeln för energiberäkning. En tämligen vildvuxen flora av formler har på kort tid ersatts med en enda som gjort det mycket enklare att arbeta, säger Anneli Strömberg på Domsjö Fiber. Och Peter Brekke på Rebio i Umeå menar att den nya energiberäkningen i Viol gjort det betydligt lättare att få ut det faktiska värde som respektive sortiment ger. Det här är riktigt bra, sammanfattar han. Vitsen är att slippa förhandla om energiinnehållet vilket underlättar för alla parter. MWh = Vedvikt. h eff 1 - A - Bun det väte. TH - H 100 ((. ( ( ( 100 TH. vap (1 - ( 100 En ny formel har ersatt de tidigare tretton olika formlerna för energiberäkning. 9

10 KUNDCASE Bra flyt för Doris i B Det lilla industrisamhället i Bollstabruk i Ådalen har gamla sågverkstraditioner. Vattenkraften från Bollstaån användes här på 1500-talet för att driva en enkel kronosåg. Idag är Bollsta sågverk ett av landets största. De hanterar drygt fem miljoner stockar genom mätplatssystemet Doris. Text: Mats Wigardt Bild: Michael Engman Björkarna invid Bollstafjärden har precis börjat släppa sina gula blad. Luften är krispigt sval och förebådar ännu en vinter. Utanför SCAs stora sågverk mellan väg 90 och fjärden radar lastbilar och järnvägsvagnar upp sig, fullastade med timmer. Här, utefter nedre delen av Ångermanälven, har det som mest funnits drygt trettio sågverk med sammanlagt över anställda. Idag är Bollsta sågverk med sina 140 anställda, inräknat underleverantörer, det enda som finns kvar. Å andra sidan är det Sveriges största vad gäller utfallet av sågat virke. Efter senare års omfattande investeringar beräknas för 2011 omkring kubikmeter sågad fura produceras i Bollsta sågverk är planen att öka volymen till kubikmeter. Vi har nu en mycket konkurrenskraftig anläggning, konstaterar sågverkschefen Katarina Levin belåtet. Som dessutom var först i norrland med att börja använda SDCs nya mätplatssystem Doris. Det var inte många år sedan sågverket i Bollstabruk hotades av kraftiga nerdragningar. När det var som mörkast var det till och med tal om nerläggning. Men sedan dess har sågverket ruskat på sig, rest sig och tacksamt tagit emot de flera hundra miljoner kronor som plöjts ner av ägaren SCA för att öka kapacitet, effektivitet och lönsamhet. Idag produceras här såväl industriträ, som limfog, fönsterträ och solida golv, och förädlade trävaror, som dörrkarmar, panel och GDS-virke, som sågat standardträ. Och i februari 2010 driftsattes en stor impregneringsanläggning i Bollsta som producerar cirka kubikmeter som bland annat säljs via SCAs dotterbolag BM i Stugun. Största marknaden för produkter från Bollsta sågverk utgörs av Skandinavien, med främst golvråvara till Sverige och Norge och fönsterprodukter till Danmark. Till exempel sågar vi fönsterämnen här, klyver och torkar dessa i Stugun innan de går vidare till slutkund i Danmark, berättar Magnus Sjödin som är produktionsansvarig för sorteringen i Bollsta. 10

11 ollsta Även Japan är en stor och ökande marknad för virke från Bollsta sågverk. Dit skeppas omkring kubikmeter sågat och torkat virke avsett för limträ i huskonstruktioner. Andra länder dit produkter från Bollsta sågverk går till är USA, Italien och Spanien. Till England fraktas stora volymer sidobräder och till de folkrika marknaderna i Nordafrika och Mellanöstern säljs betydande mängder virke av lägre kvalitet, med Marocko som den enskilt största marknaden. Länderna i Nordafrika har seglat upp som en allt viktigare marknad, konstaterar Magnus Sjödin. Där finns mycket människor med låg medelålder som behöver bostäder. Samtidigt som det saknas inhemska träprodukter. Den nya timmersorteringen vid Bollsta sågverk hanterar drygt fem miljoner stockar varje år. Det underlättar därför om stockarna redan från början hamnar rätt. En stor och viktig samarbetspartner för Bollsta sågverk är sedan många år Trä Team i närbelägna Kramfors. När SCA häromåret tecknade ett avtal med Ikea om leverans av den klassiska lagerhyllan Gorm var därför Trä Team den naturliga partnern. Nu förvandlas varje år kubikmeter sågat furuvirke från Bollsta sågverk till en miljon hyllor i Trä Teams moderna anläggning som skräddarsytts för detta ändamål. Hyllorna lastas utanför dörren direkt på bil för leverans till Ikeas varuhus i norra Europa. En annan viktig samarbetspartner för Bollsta sågverk är Norrlands Trä i Härnösand som är marknadsledande på ytbehandlad inomhuspanel. SCA svarar där för en stor del av deras råvaruförsörjning och ser till att deras lager aldrig står tomt. För att nå den framskjutna position man befinner sig på idag har flera flaskhalsar successivt försvunnit i sågverket. Justerverk och såglinje har uppgraderats, torkkapaciteten byggts ut, matningshastigheten ökat. Under nästa år tas även två biobränslepannor i bruk. Då väntar ytterligare uppgradering i såg och råsortering samt ytterligare torkkapacitet. Men man har också investerat åtskilliga miljoner i en ny timmersortering, där råvaran med ny teknik kan sorteras med större precision och styras till rätt produkt. 1111

12 KUNDCASE En timmerbil från Norlings Åkeri på vågen i Bollsta. Vi tar emot 90 timmerbilar per dygn och hanterar drygt fem miljoner stockar varje år, konstaterar Magnus Sjödin. Det underlättar naturligtvis om stockarna redan tidigt i processen hamnar på rätt plats. I samband med att beslutet om den nya timmersorteringen togs bestämdes också att Bollsta sågverk skulle bli en av de första i Norrland med att börja använda SDCs nya mätplatssystem Doris. Den stora skillnaden är nu att åkaren själv sköter vägning och registrering av lasten. Han kör upp sin bil på vågen, drar sitt kort, redovisar sin virkesorder. Alla uppgifter och underlag för betalning är sedan direkt åtkomliga i realtid i SDCs redovisningssystem Viol. Visst har det tidvis varit lite kaotiskt under inkörningen av Doris, medger Magnus Sjödin. Datavanan varierar hos alla de hundratalet åkerier som kör virke åt oss. Det räcker att någon glömmer sina glasögon för att det ska stanna upp. Chauffören Kricken Hedström får nu själv sköta vägning och registrering av lasten. 12

13 Men, tillägger han, nu flyter det på bra och jag hoppas att skogsägarna får snabbare betalt än tidigare. Enligt Jerry Larsson, teknisk direktör på SCA Timber, innebär också det nya mätplatssystemet, i kombination med den mätning av varje enskild stock som görs av VMF, att det nu går att följa stocken från avlägg till intag för att se i vilken grad man lyckats leverera det som sågverket beställt vad gäller längd, diameter och kvalitet. I det förra systemet kunde vi återkoppla tio procent av stockarna, nu klarar vi hundra procent, säger Jerry Larsson. Självklart innebär det att vi också kan spara pengar. Nu flyter det på bra och jag hoppas att skogsägarna får snabbare betalt än tidigare. Magnus Sjödin, produktionsansvarig Bollsta. 13

14 Effektivare uppföljning av timmerleveranserna, med högre utfall i såglinjen, har blivit en följd av att Doris nu tagits i bruk på flera av SCAs sågverk. Nästa steg är, hoppas Jerry Larsson, att få till en smidigare logistik, utan köbildning, vid mätplatsen. Kan man redan i skogen förse timmerbilarna med data så att de vet om det är risk för kö vid industrin, kan de ju välja en annan destination eller en annan last, säger Jerry Larsson. FAKTA Bollsta sågverk Bollsta sågverk är ett av SCA Timbers åtta sågverk och ligger i Bollstabruk, Kramfors kommun i Västernorrlands län. Antal anställda: Ca 140 Kapacitet såg: m 3 ( m 3 för fem år sedan) Kapacitet hyvel: m

15 Paneldiskussion med moderator Mårten Larsson från Skogsindustrierna. Från vänster: Jonas Larsson Södra, Gert Andersson Skogforsk, Anders Järlesjö Sveaskog, Torbjörn Johansson SDC, Henrik Sakari SCA Skog, Anders Örtendahl Stora Enso och Mårten Larsson. Seminarium om Framtidens Skogslogistik Den 10 november möttes branschens befraktare och transportorganisationer på Arlanda i en gemensam avspark kring logistikfrågor. Ämnet som diskuterades var visionerna kring framtidens skogslogistik. Seminariet anordnades av SDC och Logistikrådet. Text och bild: Maria Stenquist En viktig punkt var dagens paneldiskussion med moderator Mårten Larsson från Skogsindustrierna. Samtalet handlade bland annat om hur branschen går vidare för att utveckla logistiken i virkesförsörjningskedjan. Jag känner ett starkt stöd för att logistikrådet tar tag i frågorna och initierar ett målinriktat arbete kring hur vi bäst utnyttjar information, teknik och systemhjälpmedel för att ta hem potentiella nyttor ur den digitala informationskedjan säger Jan Gustafsson på Stora Enso, tillika ordförande i Logistikrådet. I första hand kommer initiativ tas för att få igång ett eller flera pilotprojekt inom ramen för SDCs verksamhet med aktiv medverkan från branschorganisationer avslutar Jan Gustafsson. Vid en summering av dagens seminarium konstateras följande: De instrument vi har idag angående informationsfrågorna är mätplatssystemet Doris, PapiNet och automatisering av mätning. Alla delar kan plocka hem sina poänger. Jag vill att vi landar i ett pilotprojekt och börjar testa säger Anders Rixon, vd för VMF Qbera. Den avslutande frågan för dagen var hur branschen går vidare från ord till handling. Konferensdeltagarna enades om fem punkter för hur de går vidare från där branschen befinner sig idag: 1. Alla måste börja leverera var och en för sig. 2. Alla ska börja testa skarpt då vi är i ett skede där vi ska implementera framtidens logistiklösningar. 3. Avgränsa för att hitta rätt ställe att börja på. Hitta ett angreppssätt. 4. Paketera framtidens logistiktjänster 5. Sälja in och få uppslutning i branschen. Joakim Källman från Skara Stift och Fredrik Swahn på SDC. 15

16 REPORTAGE VIRKESMÄTNING I Rapport från jägmästarstudenternas studieresa i maj I slutet på maj fick vi studenter förmånen att på nära håll uppleva den omsusade brasilianska skogssektorn. Vi fick bland annat se modern laserteknik i form av en Logmeter Vi besökte även den kustnära regnskogen, massaindustrier och sågverk som sågar eukalyptus. Text och Bild: Lars Hedlund Johansson Den brasilianska skogsindustrin är på frammarsch och det är inte heller långsökt att tro att den kommer att fortsätta växa. För några år sedan kunde industrins råvarubehov nästan uteslutande tillgodoses från företagens egna skoginnehav. Idag måste industriföretagen köpa virke externt och i samband med detta uppmuntras markägare på olika sätt att anlägga skogsplantager. De flesta skogsföretagen har som målsättning att minst en tredjedel av virket ska komma från privata skogsägare. I framtiden är det därför troligt att skogsägare får en mer central roll i Brasiliens virkesförsörjning. Berget Sockertoppen ligger i utkanten av Rio de Janeiro och mäter 396 m ö.h. Klassen får uppleva hur en slutavverkning av eukalyptus går till. 16

17 BRASILIEN Detta kommer troligtvis att ställa högre krav på virkesmätning i landet. Virkesmätning i Brasilien utförs idag av landets skogsindustrier, så kallad partsmätning. Privata skogsägare i Brasilien har gått samman i organisationer för att öka deras inflytande. Dessa organisationer har emellertid ringa inflytande på hur virkesmätning utförs. Organisationerna kan dock göra anspråk på kontroller av virkesmätning om man har misstankar om felaktig inmätning. Mätmetoderna skiljer sig åt på de olika industrierna. En av de två mätmetoderna som vår klass kom i kontakt med var volym- och viktbestämning med hjälp av xylometermätning. Fibrias fabrik i Aracruz, som producerar 2,3 miljoner blekt massa årligen, använde sig av denna mätteknik som stickprov. Detta genom att en bunt virke vägs i en grip för att sedan sänkas ned i vatten. I vattnet får då virket en annan vikt och denna viktskillnad motsvarar volymen på virket. Detta ger en densitet vilket sedan används som erfarenhetstal på en större mängd virke och är grund till betalning för säljaren. Den andra metodiken för virkesmätning som vi påträffade i Brasilien var modern laserteknik. På MDF-fabriken Berneck utanför Curitiba hade en Logmeter 4000 installerats. En Logmeter är en modern mätutrustning, tillverkad av det chilenska företaget Woodtech, som består av en stor mätram. Lastbilar kör igenom mätramen med sin last, varpå över en miljon mätpunkter tas med hjälp av laserkameror som sitter fästa på mätramen. En brasiliansk lastbil rullar genom en Logmeter

18 Dessa kameror skapar tillsammans en tredimensionell bild över lastbilens last. Den noggrant uppmätta travvolymen översätts sedermera till fastvolym med hjälp av avancerade matematiska algoritmer. På under en minut beräknas volymen på lastbilen som passerar mätramen. Mätningen är så pass automatiserad så att det i mindre än fem procent av mätningarna fordras ingrepp av personal. Det finns numera över 35 logmeters installerade i världen, två av dessa i Europa. Motsvarande mätutrustning finns också för att bestämma mängden flis. Jämfört med Sveriges nuvarande mätmetoder så är lasertekniken ny. Liknande teknik har dock provats i Finland och i Värö. Det går också att kombinera laserteknik med vägning av lastbilar vilket då ger ytterligare precision i virkesmätningen. Vi från klass 07/12 på jägmästarprogrammet vill tacka samtliga finansiärer till vår resa, däribland SDC. Resan har bidragit med värdefull erfarenhet om den brasilianska skogssektorn. Vår tro och förhoppning är att den även skall komma den svenska skogsnäringen till godo. 18

19 EN AV OSS Vi på Hallå där! Stefan Edén, tjänstespecialist på SDC Text: Maria Stenquist Bild: Lena Kjellberg önskar er alla God Jul & Gott Nytt År Vad gör du en vanlig dag på jobbet? Det finns inte en vanlig dag på jobbet. Det är nya saker hela tiden. På kundtjänstpass svarar jag i telefon. I rollen som leveransansvarig för transportredovisning och avståndstjänsten sker kartläggning av kundens behov via till exempel behörigheter och utbildning så att kunden kommer igång. I min roll som utbildare handlar det om utbildning inom transport men jag har också haft uppdrag om att ge kunden en övergripande bild av skogsnäringens affärsprocess. Vad har du för bakgrund? Jag jobbade 15 år på Ericsson då jag bodde i Gävle. På Ericsson började jag med testning och därefter med reparation. Jag höll i utbildningar i Ericssons standarder och informationshanteringssystem vilket innebar att jag fick resa mycket runt hela världen. Innan jag började på SDC hann jag med en 2-årig utbildning till finsnickare inom gustavianskt möbelhantverk. Vad är det bästa med ditt jobb? Kundkontakten är det jag gillar mest och problemlösning är en annan viktig del. Kunden kommer till oss när de behöver hjälp och jag vill hjälpa dem att komma igång. Ibland kan det vara ett komplext detektivarbete. Jag är imponerad av sammanhållningen på kundtjänst, alla hoppar in för varandra. Det är aldrig svårt att få hjälp om man inte kan reda ut en fråga själv. Vad är det bästa med SDC? Alla som jobbar på SDC är välkomnande. Det finns en bra sammanhållning. Jag tycker att SDC har en intressant position. Den är världsunik, men jobbar man inte inom skogsbranschen är det en anonym verksamhet. Hur ser du på SDCs utmaning? Det är en väldigt tuff höst. Det är mycket vi håller på med. Vi har arbetet med Certikonto som ska vara klart innan årets slut och Doris-utrullningen. Internt har vi arbetet med projekt SDC processer. Det kommer att bli tydligare hur vi jobbar. Till sist är det ju arbetet med förnyelseprogrammet Förbättrat informationsutbyte som bland annat handlar om standarder, nomenklatur och skogliga begrepp. Det är något vi ska trycka på i SDCs utbildningar, att vi behöver ett gemensamt språk. 19

20 SDC, Sundsvall B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ Timmerutfall Ger dig en ökad framförhållning och effektivare produktionsplanering. En förutsättning för att använda Timmerutfall är att kunden skördarrapporterar. Med IT-systemet Timmerutfall skaffar du dig en helhetsbild över inkommande timmerleveranser. 20