Ett lyckligt äktenskap DORIS och Rocs ger kunden full koll

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SDC SKOGSNÄRINGENS IT-FÖRETAG Ett lyckligt äktenskap DORIS och Rocs ger kunden full koll INNEHÅLL NR Ledaren: Rådens uppgift är att stödja SDC... 2 Niklas är trainee på sdc... 3 Uppskattad konferens om biobränslefrågor... 6 Transportredovisning on-line gör livet lättare... 8 DORIS ger full koll på råvaran SDC 50 år i skogsnäringens tjänst Biobränsle likställs med sågtimmer

2 LEDAREN Rådens uppgift är att stödja SDC Rådens uppgift är att hjälpa SDC att styra och prioritera verksamheten *. Logistikrådet, ett av tre nationella råd, är svensk skogsnärings gemensamma råd för beredning, samordning, standardisering och harmonisering av frågor rörande skogsbrukets transporter och produktionsprocesser. Mycket av arbetet i rådet rör transporter och hur dessa kan effektiviseras. Som ansvarig för verksamheten i en virkesköpande organisation vet jag hur mycket transportkostnaden utgör av råvarukostnaden. Av denna anledning tycker jag det är glädjande att logistikrådet spelat en stor roll vid framtagandet av Krönt vägval en tjänst som ger varje transport ett förutbestämt avstånd från avlägg till industri. Administrativt enkelt och rättvist för alla parter. Detta visar också att SDC förutom att leverera informationstjänster också kan leverera färdiga kostnadseffektiva lösningar för vår bransch. Nyheter från SDC direkt till din mobil! I sommar kommer SDC att lansera en ny tjänst där du som kund kan prenumerera på information gällande SDCs tjänster. Först ut med att kunna använda tjänsten är användare för KOLA och Sender (insändning från skördare). Tjänsten beställer du via SDCs hemsida Du kan välja att få informationen som sms eller e-post. Mitt Småland är medelpunkten för landets träförädlingsindustri Småland detta landskap stort som Nederländerna men kanske mest känt för Emil, Pippi med flera figurer skapade av Astrid Lindgren, ostkaka och glasbruken. För mig är Småland, med de ingående länen också ett område med stor koncentration av sågverk och träförädlingsindustri. En effekt av detta är att här finns landets förmodligen största samling av virkesköpande organisationer. Organisationer som i sin tur köper och transporterar ett mycket stort antal kommersiella virkessortiment. För att skapa ordning och reda kring flödet från avverkning till redovisning, förmodligen i ett flertal led måste det finnas tillförlitliga system. Här har SDC en central roll där man skall vara lyhörd för kundens krav men samtidigt skapa branschgemensamma systemlösningar. En av logistikrådets mera intressanta uppgifter i dagsläget är att hjälpa till inom programmet Förbättrat informationsutbyte och ge synpunkter och jobba med lösningar för en framtida bättre logistik. Jag är övertygad om att logistikrådet tillsammans med SDC har en viktig uppgift att fylla för att skapa informationstjänster som hjälp för effektivare transporter inom skogsbruket både i Småland som i riket i stort. För att nå full effekt i att effektivisera transporter och med det sänkta kostnader krävs också samarbete över företagsgränserna mellan de skogliga aktörerna. SDCs kundtjänst: eller kundtjanst@sdc.se. SDC presenterar: * Läs mer om rådens uppgift på sidan 14 ROLF LINDSTRÖM VD BERGS SKOG OCH STYRELSELEDAMOT I SDCs STYRELSE SDC, Sundsvall, login@sdc.se ANSVARIG UTGIVARE: CHEFREDAKTÖR REDAKTION: Torbjörn Johansson Maria Stenquist LAYOUT: Mattsson R & I/Plan 2 ORIGINAL: TRYCK: UPPLAGA: OMSLAGSFOTO: Torbjörn Johansson, Lena Kjellberg, Bo Magnusson, Jan Rikner, Maria Stenquist (sammankallande), Fredrik Swahn, Mattias Thafvelin, Magnus Ulin Lena Kjellberg Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall Erland Segerstedt I samband med SDCs 50-årsjubileum har en film tagits fram. Filmen beskriver i korthet SDCs uppbyggnad fram till idag. Se filmen på SDCs hemsida, 2

3 Niklas är trainee på SDC Niklas Johansson är SDCs första trainee. En jättebra introduktion till företaget säger personalutvecklare Anna-Karin Normelli Callhammar och Niklas själv är nöjd. Text: Mats Wigardt Foto: Lena Kjellberg Niklas Johansson har alltid varit intresserad av skog och natur. Steget till att söka in på jägmästarprogrammet med inriktning på ekonomi och industri var därför inte stort. Efter tre år i Umeå och två år i Uppsala tog han sin examen Ungefär samtidigt insåg SDC att man stod inför ett generationsskifte. Flera nyckelpersoner var på väg att uppnå pensionsåldern och nya medarbetare behövde skolas in. Men det är en lång startsträcka innan man känner till alla aspekter av hur företaget fungerar, säger Stefan Andersson i SDCs ledningsgrupp. Anna-Karin Normelli Callhammar som ansvarar för personalfrågor såg därför framför sig en mer långsiktig rekryteringsprocess. Att kvalificera sig till en tjänst på SDC görs inte över en natt. Ett traineeprogram är ett utmärkt sätt att skola in nya medarbetare, förklarar hon. När Niklas Johansson, med sitt intresse för IT och kundkontakter, såg annonsen om en tjänst som kundansvarig på SDC skickade han in sina handlingar, trots att man uttryckligen sökte en mycket erfaren person. Men det gick bra ändå, konstaterar han. Att börja ett nytt arbete utan att först lära sig alla SDCs tjänster och vem som vet vad inom företaget är emellertid ingen bra idé. Niklas erbjöds därför att börja sin anställning med att under ett års tid gå som trainee. Efter ett drygt halvår har han nu fått god insikt i SDCs verksamhet, som är indelad i fem så kallade processer. Han vet vem som gör vad och var han ska vända sig. Han har dessutom tagit fram en marknadsanalys för biobränsle utifrån SDCs synvinkel. Det har varit en spännande resa, säger han. Jag visste inte så mycket om SDC tidigare. Det är en arbetsplats med unik överblick över hela produktionskedjan och alla aktörer som är verksamma i skogen. Efter att ha tillbringat den första tiden på huvudkontoret i Sundsvall flyttar nu Niklas till Skövde som ska bli hans slutliga arbetsplats. Niklas Johansson är nöjd med SDCs traineeprogram. En lärorik tid som övergår i en fast tjänst. Han ska där slussas in i de uppgifter som ingår i arbetet som kundansvarig. Han kommer också att göra besök på olika arbetsplatser där SDCs utbud av tjänster kommer till användning. Bland annat ska jag hänga med ett maskinlag under några arbetsdagar, säger han, påtagligt förtjust. Stefan Andersson, som tillsammans med Mattias Thafvelin ansvarar för Niklas Johanssons inskolning i SDC, ser traineeprogrammet som ett sätt att höja företagets kvalitet och kompetens. Dessutom får vi på köpet en god ambassadör som kan förklara vår roll i virkessverige, säger han. 3

4 Programmet blickar framåt Daniel Olsson, aktivitetsansvarig för förankringsarbetet i programmet Förbättrat informationsutbyte. Resan fortsätter. Programmet Förbättrat informationsutbyte har gått in i etapp 2. Nu är det dags att beskriva branschens processer och informationsstruktur mer i detalj, allt för att skapa bättre förutsättningar för ett förbättrat informationsutbyte. Jag upplever att engagemanget från branschen är starkt, säger Daniel Olsson, aktivitetsansvarig för förankringsarbetet i programmet. Text: Lena Sjödin Foto: Per Helander Etapp 1 i programmet Förbättrat informationsutbyte handlade om att ta fram en stadsplan. Det vill säga en ritning som beskriver branschens processer och informationsstruktur för framtiden. Nu är det dags att fördjupa arbetet där det även ingår att ta fram en första utgåva av en utvecklings- och avvecklingsplan. Utifrån resultatet av etapp 1 kan vi nu i etapp 2 ställa oss frågan hur SDCs erbjudande ska se ut i framtiden, säger Daniel Olsson. Vad och i vilken takt ska vi utveckla nya tjänster och avveckla befintliga? Viktigt i etapp 2 är också att fortsätta förankringen i SDCs styrelse, nationella råden och kommittéerna (biobränsle, massaved och sågtimmer), som är remissinstanser. Alla inblandade behöver ha en bra grund för att kunna arbeta i samma riktning. Därför är det viktigt med en bred förankring i frågorna, fortsätter Daniel Olsson. Fördjupningen i etapp 2 kommer också att beskriva de definierade processerna i detalj. Till exempel branschens process för att anskaffa råvara. I takt med att viktiga begrepp i en process blir tydliga för oss dokumenterar vi det med ett ordnat terminologiskt arbetssätt. Där görs beskrivningar och definitioner för begreppen, som därmed tydliggörs. Med ett gemensamt tydligt språk blir det färre missförstånd, utan ett gemensamt språk blir det svårt att samarbeta. Den stadsplan som nu finns framtagen är intressant material för branschens alla aktörer. Företagen kan betrakta sin tillvaro på ett nytt sätt och få idéer och kraft till hur den egna verksamheten kan utvecklas. Det är en process för oss också, konstaterar Daniel Olsson. Allt eftersom vi lär oss får vi rita om kartan, förståndigt och efter kloka beslut. I december är det meningen att SDCs styrelse ska fatta beslut inom vilka områden som SDC ska erbjuda sina tjänster. Då ska även det första förslaget till utvecklings- och avvecklingsplanen finnas framme. Vi är fortfarande på ritbordet för det vi ska bygga tillsammans med branschen, men nu har vi hittat ett bra angreppssätt på det arbete som ska göras, avslutar Daniel Olsson. FAKTA Programmet Förbättrat informationsutbyte Målet är att: Etablera ett standardiserat informationsutbyte för skogsbranschen, kopplat till råvaruaffärer. Ta fram branschgemensamma IT-tjänster som förmedlar och förädlar den standardiserade informationen. Etapp 2 (t.o.m december 2011) Beskriva processer och informationsstruktur ytterligare en nivå. Arbeta fram ett förslag till en utvecklings- och avvecklingsplan. Fördjupa arbetet med terminologi och definitionerna av begrepp. 4

5 SDC guidar lettiska skogsföretag med intresse för papinet SDC fick under våren 2011 ta emot ett studiebesök från Lettland. Både lettiska skogsföretag och VMF Latvia har visat intresse för SDCs engagemang i papinet. Text: Maria Stenquist Under studiebesöket fick besökarna veta mera om papinet och dess organisation. Vid ett besök på Tunadals sågverk fick de lettiska deltagarna en inblick i hur virkesmätningar går till i Sverige. Besökarna fick också bekanta sig med SDCs tjänster, exempelvis KOLA, Timmerprognos och VIS. Företagen i Lettland exporterar mycket virke och kan med papinet få flera fördelar vid handel med många länder eftersom fler företag bär kostnaden av standarden säger Nils-Erik Flemström, verksamhetsutredare på SDC. Andra fördelar jag kan se är att företagen sparar pengar genom effektivisering och att en högre kvalité garanteras när fler använder standarden fortsätter Nils-Erik Flemström. VMF Latvia visade intresse för vissa användningsområden inom papinet då de inte har samma behov som SDCs kunder, främst beroende på att få parter är inblandade i deras informationsutbyte. Vissa av de lettiska skogsföretagen såg en viss vinst med standard för olika dokument, det gällde framförallt ett av skogsföretagen som exporterade björkfanér. Företaget kunde därmed se en potentiell nytta med papinet. De kunderna kan förvänta sig kring papinet det närmaste året är att de ska kunna skicka en lastspecifikation (leveransavisering) till mätplats. Den ska också vara kvalitetskontrollerad. Det går ett larm om det saknas en virkesorder och då kan man kontrollera dokumentet. Vi hoppas på ännu mera förbättringar för våra kunder framöver avslutar Nils-Erik Flemström. FAKTA Fördelar med papinet Branschstandard för e-dokument ger möjlighet till effektiviseringsvinster. E-dokument finns för mätningsinformation. Enklare med gränshandel och samarbete i logistikkedjan när flera länder använder samma standard. I dagsläget finns lagerinformation. Inom ett år finns troligtvis lastspecifikation, transportorder, mätningsmeddelande och SDCs faktura. För mer information se Håkan Jonsson är ny kundansvarig på SDC Håkan Jonsson har anställts som ny kundansvarig på SDC och började den 1 februari i år. Han är för många ett bekant ansikte, både inom SDC och bland SDCs kunder. Håkan arbetar som kundansvarig med geografisk tyngdpunkt i Svealand, vilket passar honom bra då han är bosatt i östra Värmland. Innan jobbet på SDC var Håkan marknadsansvarig på Naturbränsle. Arbetet gick ut på att köpa biprodukter från sågverk samt brännved och avverkningsrester från virkesföretag och sälja dessa Håkan Jonsson produkter till värmeverk och industri. Han ansvarade även för logistiken och att dessa avtal fungerade utan störningar. Under 90-talet var Håkan med i SDCs användargrupp och senare även i logistikrådet. Jag har alltid varit övertygad om nyttan med branschgemensamma lösningar av virkesredovisningen. Därför känns det helt rätt att nu få jobba med denna målsättning. Håkan vill hitta lösningar som är bra för SDCs kunder och hoppas att få vara med att utveckla det tjänstepaket som SDC har. Trots några månaders anställning på SDC har Håkan ändå hunnit med viss ledighet i vår. Han blev pappa för första gången och var föräldraledig med sin lilla dotter Ester. Text: Maria Stenquist Foto: Sonia Jansson 5

6 Uppskattad konferens om biobränslefrågor Fem röster: Vad tycker du om SDCs biobränslekonferens? I början av februari höll SDC en konferens på temat Mäta och redovisa biobränsle. Konferensen var uppskattad och av flera besökare ett efterlängtat arrangemang kring viktiga och aktuella frågor. Text: Maria Stenquist Foto: Lena Kjellberg Intresset för dessa frågor är stort inom skogsbranschen och inom bioenergibranschen finns ett stort och växande intresse för SDC och våra informationstjänster, säger Fredrik Swahn, kundansvarig på SDC och ansvarig för konferensen. Det stora intresset märktes även på anmälningarna till konferensen som var fullbokad till sista plats. Konferensen var förlagd till Södertälje. De första studiebesöken var belägna på Söderenergis bränsleterminal i Nykvarn och på Igelstaverket, Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk. Även Sveaskog och VMF Qbera medverkade vid studiebesöken och presenterade sina verksamheter med råvaruförsörjning respektive mätning. Virkesmätningslagen lockade många Konferensens mest aktuella ämne var Skogsstyrelsens föredrag om den nya kommande virkesmätningslagen. Jan-Olov Bäcke från Skogsstyrelsen berättade om vilka regler som kan komma att gälla för mätning och redovisning. Mellanskogs virkeschef, Sture Karlsson, pratade om vilka utmaningar det kommer att medföra för Mellanskog och hela virkesbranschen. SDC informerade om möjligheterna med ett branschgemensamt bränsleredovisningssystem och leveransuppföljning i realtid. Även framtidens mätplats med ny mätteknik och mätningstjänster presenterades av VMU och VMF. Under middagen på kvällen bjöds det på stå-uppkomik av Erik Waffe Walfridsson och jazzmusik av Patrik Ajaxén Kvartett. 6 Maria Ivarsson Wide Forskare/utvecklare inom skogsbränsle, Skogforsk Jättebra. Imponerande mycket folk och en bra mix från skogs- och värmesidan. Det finns inte så mycket svar än kring nya Virkesmätningslagen. Många verkar vilja jobba i måtttenheten ton, men innan alla ha tagit ställning är det svårt att driva någon utveckling, och sen har vi problematiken med omräkningstal. Bästa sättet att få folk att ta ställning är att kasta fram ett förslag. Jan-Olov Bäcke, skoglig handläggare, Skogsstyrelsen Bra. Roligt med mycket folk. Hotta grejer med biobränsle, det har skakat om branschen med förslaget till nya föreskrifter Morgan Romvall, teknisk controller, Vattenfall Intressant. Har precis kommit igång. Vi är nya. Intressanta signaler kring behovet av ett gemensamt system. Vi har varit dåliga på att nyttja systemet tidigare. Ambitiöst program och trevliga inslag av Vaffe.

7 Processer styr SDCs nya organisation Text: Lena Sjödin Från och med 1 februari 2011 arbetar SDC i en ny processorienterad organisation. * Syftet är att öka kundorienteringen, effektiviteten och transparensen. Vi får mer fokus på hur vi fångar kundens behov, säger vd Torbjörn Johansson. Det skapar också en tydlighet utåt. Göran Sundberg Distriktschef, VMF Nord, Kalix Bra. Oväntat bra kritik av bioenergisektorn, de talar väldigt varmt om SDC och vikten av att ha kontroll på lager och redovisningsfördelar. Alla förväntar sig en quick fix. Frågor som behöver besvaras är; Vem ska göra jobbet? Vem tilldelar resurser? Var är största uppförsbacken? Patrik Jonsson, Trädbränsleansvarig, Norra skogsägarnas ekonomiska förening: Bra, men hade velat se och höra mer om mätplatssystem, provtagning, vem som utför och hur det går till praktiskt. Hade vidare önskemål om gruppövningar med möjlighet till diskussion och dialog om mätning och prissättning. Jag tycker det är viktigt att branschen sätter detta i fokus nu, målet måste vara att hitta likformiga, kontrollerbara och noggranna metoder. Helst ser vi också att vi har en opartisk mätare som gör jobbet. Kravet på en tydlig redovisning gentemot privata skogsägare ökar också i takt med att mängden har ökat. * För mer information om SDCs nya organisation hänvisar vi till SDCs hemsida: Funktionen öppen säljare i led 1 i VIOL upphör SDC stödjer berörda företag vid förändringen Text: Maria Stenquist Funktionen öppen säljare i första affärsledet i redovisningssystemet VIOL medför idag problem med spårbarhet och att utföra korrekt redovisning. Rådet för mätning och redovisning (RMR) rekommenderade SDCs styrelse att ta bort möjligheten att använda så kallad öppen säljare. Nu har också SDCs styrelse beslutat att funktionen öppen säljare i första affärsledet ska tas bort. SDC ska ta fram en avvecklingsplan och stödja berörda företag vid förändringen. SDC ser över vilka företag som berörs och de kommer att få ändra sitt arbetssätt. Förändringen berör främst små sågverk och värmeverk. Vi kommer att erbjuda riktade utbildningar till självkostnadspris säger Karin Eliasson, som leder förändringsarbetet på SDC. Funktionen öppen säljare skapar många problem i branschen vid exempelvis införandet av mätplatssystemet DORIS, vid användning av Certikonto, i samband med åkaravlämning och vid beräkning av transportavstånd. Av den anledningen rekommenderar RMR branschen att sluta använda funktionen öppen säljare och istället lägga in de specifika uppgifterna på virkesordern. Det görs idag av majoriteten av branschens företag. Stor branschnytta Nyttoeffekten för branschen beräknas vara stor då certifiering av råvaran går att fastställa. Även råvarans geografiska läge kan fastställas eftersom koordinater finns för transportplanering i bland annat fordonsdatorer. Det innebär vidare att avståndsberäkning via tjänsten Krönt Vägval kan användas. Då genomströmningshastigheten vid inmätning höjs medför det en sänkning av terminaltiden för transportörerna. Även kvalitén i redovisningen höjs vilket minskar tiden för utredning och felrättning. Jag ser positivt på förändringen och välkomnar beslutet säger Mattias Sparr, fältchef på Såg i Syd. FAKTA Funktionen öppen säljare i första affärsledet upphör Alla kunder med öppen säljare i led 1 och som har aktiva virkesorder, har endast möjlighet att använda dessa t.o.m. 31 december

8 KUNDCASE Transportredovisning on-line gör livet lättare När Skogsbilen i Delsbo AB bildades genom en sammanslagning av Skogsfrakt och Owes Åkeri användes redan redovisningssystemet TIS. Det är en stor hjälp med tillgång till inkörda belopp on-line, konstaterar transportledaren Tommy Ärlemar. Text och bild: Mats Wigardt I Dellenbygden är det tätt mellan träden. Här har skogen alltid varit en viktig inkomstkälla. Och i Delsbo utgör timmerbilarna ett vanligt inslag i trafiken, med Holmen som en av de större uppdragsgivarna. I en industribyggnad av rött tegel med en rad stora garagedörrar är också skogens betydelse påtaglig. Maskinföretag och däcksleverantörer erbjuder sina tjänster. På garageplan står tomma timmersläp uppställda. I östra delen av byggnaden finns kontoret. Där har Tommy Ärlemar arbetat sedan 1970, först som lastbilschaufför i 18 år, därefter som transportledare. Men jag tror att åkeriet startade redan i mitten av 50-talet, då under namnet Åkessons Åkeri, funderar han. Numera är det Skogsbilen i Delsbo AB som står målat på timmerbilarna utanför hans fönster. Det var den 1 september 2009 som de båda Delsboåkerierna Skogsfrakt och Owes Åkeri bestämde sig för att göra gemensam sak. Vi ville bli lite större för att därmed få mer resurser att utvecklas och satsa på ny teknik, förklarar Owe Fredriksson, tidigare vd för Owes Åkeri. Riktigt så enkelt gick det nu inte. Under senare tid har man gått miste om ett antal större uppdrag och man har därför tvingats minska ner på kostymen. Vi har blivit lite försiktigare som Owe Fredriksson uttrycker det. Men med många års erfarenhet av branschens upp- och nergångar har han lärt sig att ta svångremstiderna med jämnmod. Så länge skogen växer och fabrikerna har behov av råvara att såga och koka finns det behov av duktiga och erfarna transportörer. 8

9 Och Skogsbilens 20-talet timmerbilar rullar året om. Vi kör nog uppemot mil per bil och år, säger Tommy Ärlemar. Owe Fredriksson minns fortfarande hur det kunde fungera innan man tecknade avtal med SDC. Då var det hörsägen och muntliga redovisningar som gällde, säger han med en glimt i ögat. Nu har man bättre uppsikt och kontroll över uppdragen. Genom att transportredovisningen görs hos SDC, med regelbundna avräkningar som skickas till Skogsbilen i Delsbo, är Tommy Ärlemar alltid uppdaterad vad gäller antalet körda kilometer för respektive bil, hur mycket som lämnats av vid industri och vem som ska stå för betalningen. Det säger sig själv att det blir enklare att jobba när man kan följa upp varje körning on-line, summerar han. Däremot tycker både Tommy Ärlemar och Owe Fredriksson att det gå lite långsamt för sidorna från SDC att laddas upp deras datorer. Väntetiden framför skärmen kan bli lång, särskilt när flera uppdrag ska laddas hem. Samma sak gäller SDCs webbtjänst Vägval som används när transporten ska prissättas. Den kan också ta god tid på sig att laddas ner. Men vi har blivit lovade en uppdatering som ska göra tjänsterna lite snabbare att komma åt, säger Tommy. Ett annat önskemål som ligger Skogsbilen AB varmt om hjärtat är att de olika uppdragsgivarna; Holmen, Sveaskog etc, kunde samarbeta och prata samma språk. Som det är idag har de olika sätt att hantera sin Åkarwebb där uppdragen läggs ut och returfrakter föreslås. Men överlag är Transportredovisning och TIS en stor hjälp för oss, konstaterar Tommy Ärlemar. Livet har blivit lite lättare när det går att få fram alla uppgifter med en enkel knapptryckning. FAKTA SDCs Transportredovisning ger snabb och korrekt redovisning av bränsle- och virkestransporter. Nyttan ligger bland annat i användandet av gemensam informationsstandard, systematiserad redovisning och möjligheten att integrera informationen med egna affärs- och uppföljningssystem. En del i Transportredovisning är informationssystemet TIS. Här ges information om alla utförda transporter. Det går att följa transportörer och transportkostnader kopplat till affärer mot en viss kund. 9

10 KUNDBESÖK Smurfit Kappa: DORIS ger full koll Hos Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå har DORIS och Rocs ingått ett lyckligt äktenskap. Nu har råvaruansvarige Stefan Merum full kontroll över 2,2 miljoner kubikmeter flis och ved som varje år förvandlas till papper. Det har varit en lång resa, men nu är alla bitar på plats, säger han. Text: Mats Wigardt Foto: Erland Segerstedt Smurfit Kappa i Piteå producerar varje dygn ton papper. Till detta behövs flera miljoner ton skogsråvara. Rökplymerna från de höga skorstenarna hos Smurfit Kappa Kraftliner utgör efter mer än ett halvt sekel ett självklart inslag i Piteås stadsbild. Hela anläggningen gränsar till Pite älv och byggdes i början av 50-talet. Från start tillverkades träfiberskivor i fabriken, i slutet av samma decennium byggdes fabriken om för att bli pappersbruk med inriktning på kraftpapper. Lönsamheten har varit god i många år köptes fabriken av Kappa och sedan 2005 tillhör den Smurfit Kappa Group med verksamhet i Europa och Latinamerika. Anläggningen i Piteå är nu Europas största kraftlinerbruk. Vi kan producera ton papper, omsätter 3,3 miljarder kronor och sysselsätter 550 personer, summerar Stefan Merum som ansvarar för att inflödet av råvara täcker behovet. Det innebär att omkring 2,2 miljoner kubikmeter barr och löv varje år passerar grindarna. Därtill kommer ytterligare volymer biobränsle i form av bark, spån, skogsflis och returträ. Det är ett gigantiskt pussel som ska läggas, med leveranser från privata skogsägare, från skogsbolag och sågverk och import från Baltikum och Ryssland. Till exempel kommer en stor andel björk från Baltikum, berättar Stefan Merum. Och en stor och viktig leverantör av råvara är svenska Sveaskog. Det är en ständigt lika hungrig anläggning som Stefan Merum ska mätta. Här finns två barrmassalinjer, en lövmassalinje, en returfiberanläggning och två pappersmaskiner samt att mixen i pannan måste vara helt rätt för att slutprodukten ska bli precis så bra och stark som kunderna vill ha den. Papperet från Piteå används till vin, choklad, förvaring... 10

11 på råvaran Kvalitet och blandningen på råvaran är den enskilt största faktorn bakom ett lyckat resultat, förklarar Stefan Merum. För att veta exakt vilken råvara som finns att tillgå på vedgården, vilka volymer det handlar om och var på den stora asfaltplanen den finns upplagd, har Smurfit Kappa nyligen övergått till SDCs mätplatssystem DORIS. Det gamla manuella systemet med lokal datalagring av mätresultat har funnits sedan 80-talet. Problemet har varit att det inte har gått att använda tillsammans med det interna vedgårdssystemet Rocs (Roaming Object Coordinating System) som är baserat på GPSpositionering. När nu alla relevanta uppgifter om skogsråvara registreras i DORIS och kan hanteras tillsammans med Rocs blir det däremot möjligt att följa materialhanteringen utan tidsfördröjning. DORIS och Rocs är en förutsättning för att det inte ska bli en enda röra på fabriksområdet, förklarar Stefan Merum. Det ger oss möjlighet att maximera kvaliteten för ett ökat kundvärde. Vi kan också optimera alla truckrörelser och ha ständig överblick över vårt vedlager. Och, tillägger han, i förlängningen kan vi använda DORIS för andra insatsvaror som behövs i fabriken. Vid inmätningsbryggan avlöser lastbilarna med ved och flis varandra på vågen. Det har varit en lång resa, men nu är alla bitar på plats. FAKTA Råvaruansvarig Stefan Merum DORIS möjliggör effektiv logistik Är ett it-stöd från SDC som tillsammans med VIOL gör alla mätuppgifter av skogsråvara tillgängliga för både köpare och leverantör i realtid Omedelbart vid mätningstillfället skickas informationen om leveransen från DORIS vidare till vedgårdslösningen (logistiksystemet) Rocs. 11

12 KUNDBESÖK Varje dygn, året om, görs mellan 300 och 400 registreringar av personalen från VMF Nord. Flisbilarna vägs både vid ankomst och på vägen ut, efter att ha tömt lasten i bränslefickan inne på fabriksområdet. Uppgifter om sortiment, åkare, vikt, körda kilometer med mera knappas, in och går vidare in i SDCs redovisningssystem VIOL där det sedan ligger till grund för uppföljning och betalning. DORIS stödjer alla typer av affärer, försäkrar Magnus Ulin från SDC som ansvarar för kontakterna med Smurfit Kappa. Volym, energimängd, vikt allt kan hanteras i DORIS. Mats Dahlbäck är chef för VMF Nord Piteå Distrikt och har varit med om den långa processen att införa det nya mätplatssystemet. Smurfit Kappa är därmed först i norra Norrland om att använda DORIS. Många fördelar, få nackdelar är hans spontana sammanfattning. Sammantaget har det gått bättre än förväntat, konstaterar han. Återstår bara en del mindre problem att hantera. På den blåsiga timmerplanen invid Piteälven ligger stora högar med flis och ändlösa travar med virke, tillräckligt för att försörja fabriken i knappa två veckor. Närmare fyra kubikmeter barrved går åt för att producera ett enda ton brun pappersmassa. Inflödet av ny råvara måste därför vara konstant för att inte produktionen ska halta. Vilket i sin tur förutsätter pålitliga leverantörer. I renseriet förvandlar två jättelika ståltrummor med ett dovt mullrande ved till flis; en till barrved, en annan för björk. Stora truckar utrustade med vågutrustning hämtar ständigt nya vedlass från travarna. På en display i hytten ser förarna status för respektive sortiment. Att truckförarna nu har full koll på råvaran underlättar för oss att få en bra mix i koket och därmed maximal jämnhet i slutprodukten, säger Mikael Johansson som är chef på renseriet. Vi går vidare till nästa anhalt i processen: massabruket. Härifrån lotsas vi in i de väldiga fabrikshallar där de två pappersmaskinerna oupphörligt snurrar fram färdigt papper, en för brunt kraftpapper, en annan för det vita ytpapperet. Numera har truckförarna full koll på råvaran. En display i hytten visar status för respektive sortiment. 12

13 Slutkunderna finns inom förpackningsindustrin i Europa och Skandinavien. Kraftpapperet från Piteå blir till wellpapp, chokladkartonger, vinboxar och förvaringslådor Men minsta barkflarn kan leda till att papperet får en fläck som gör att kunden reklamerar produkten. Därför är det så viktigt att det blir rätt från början, både med själva installationen av DORIS och i processen fram till färdigt papper, säger Stefan Merum. Men nu känner jag mig trygg. Fukthalten i fliset avgör energimängden i leveranserna. FAKTA Smurfit Kappa Kraftliner - Producerar omkring ton papper/dygn. - Kontinuerlig drift i sex-skift procent går på export, varav merparten på båt. - Producerar fjärrvärme för Piteå i egen biobränslepanna. 13

14 Nationella råd för ett samlat grepp i skogsfrågor Som ett hjälpmedel för att få SDCs verksamhet att harmonisera med behoven hos kunder och intressenter finns sedan 2009 tre nationella rådgivande grupper med inriktning på logistik, IT respektive mätning och redovisning. Jag kan se en tydlig förbättring av SDCs arbete, konstaterar Jan Gustafsson på Stora Enso Skog. Text: Mats Wigardt I år fyller SDC 50 år. I ett halvt sekel har SDC arbetat med att rationalisera och samordna virkesredovisningen i Sverige. Från att varit skogsbrukets datacentral är man idag ett kvalificerat IT-företag med hela skogsnäringen som kund. Men grundtanken är fortfarande densamma som när SDC startade 1961, att förmedla och förädla information mellan skog och industri. I takt med att skogsbranschen utvecklats och mätmetoderna förfinats har också kraven på SDC förändrats. Genom åren har ett antal utredningar sett över SDCs stadgar och kommit med förslag på revideringar. En fråga som länge varit aktuell har varit hur SDCs ägare, det vill säga skogsnäringen, ska få bäst nytta av SDCs tjänster. Och hur man på bästa sätt ska få ett tydligare gränssnitt, att man helt enkelt pratar samma språk i hela landet, oavsett var i den skogsindustriella processen man befann sig. Det behövdes ett helhetstänkande med bättre samordning och styrning av SDCs arbete, förklarar Magnus Hedin på SDC. Dessutom, tillägger Magnus Norrby i SDCs styrelse, fanns det skäl att minska ner antalet kanaler med önskemål från branschen in till SDC. I en utredning som presenterades 2009 föreslogs därför att parterna på virkesmarknaden skulle inrätta tre nationella rådgivande grupper med uppgift att bereda aktuella frågor till SDCs styrelse. De tre grupperna som bildades är IT-rådet, för frågor rörande datakommunikation, systemintegration och IT-infrastruktur; logistikrådet, för en harmonisering av skogsbrukets transporter och produktionsprocesser; och rådet för mätning och redovisning, RMR, för råvaror och produkter från skogen. Råden ska ses som ett hjälpmedel för SDC att fungera bättre och ge input för verksamhetsplaneringen, förklarar Jan Gustafsson på Stora Enso Skog som är ordförande i logistikrådet. Han konstaterar vidare att man genom att i god tid hitta gemensamma nämnare för SDCs arbete kan spara mycket pengar och samtidigt göra utvecklingsarbetet både effektivare och enklare. Råden fungerar även som en kanal ut mot branschen där SDC kan informera om sin verksamhet och vilka frågor som står på dagordningen, säger Jan Gustafsson. Det är ett sätt att förankra SDCs arbete, helt enkelt. I varje grupp sitter ett tiotal företrädare för skogsbranschen som träffas regelbundet. Rådens slutsatser fungerar som rekommendation till styrelsen. Och Magnus Hedin på SDC, som själv sitter som sekreterare i RMR-rådet, menar att arbetet nu fungerar tämligen väl. Men, säger han, SDC måste ha en tydlig idé och bli bättre på att förse de olika råden med beslutsunderlag på rätt nivå. Det fungerar inte att de ska börja arbeta med ett vitt papper. Även Jan Gustafsson anser att de nationella råden är på väg att hitta en fungerande form för sitt arbete. Uppslutningen till rådens sammanträden är god och kompetensen hos medlemmarna hög. Kan vi underlätta för SDC att läsa av branschens behov och sedan leverera en tjänst som aktörerna på marknaden har glädje av har de nationella råden lyckats bra, summerar han. Fotnot: Ordförande i RMR-rådet är Sture Karlsson, Mellanskog, och i det nationella IT-rådet heter ordföranden Roland Persson, Sydved. FAKTA Biobränslekommittén Biobränslekommittén som sorterar under det nationella rådet för mätning och redovisning, RMR, har deltagit i arbetet med att ändra tillämpningen av virkesmätningslagen. I förslaget, som nu ligger i Bryssel för granskning, likställs biobränsle med de traditionella skogssortimenten. Läs mer om SDCs rådgivande grupper på eller på SDCs kundportal violweb. 14

15 SDC utbildar morgondagens beställare i virkesförsörjning SDC har en viktig roll att spela i utbildningen av morgondagens jägmästare på Skogsvetarprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Under de senaste fyra åren har SDC ansvarat för en föreläsning i årkurs fyra inom ramen för kursen Affärsprocesser och informationssystem i virkesförsörjning. Text: Maria Stenquist Under utbildningstillfället har jag bland annat berättat hur SDC arbetar mot branschen och mot kunderna. Jag har också försökt återberätta vad jag och SDC haft fokus på de senaste åren i form av nulägeskartläggningar kring branschens arbetsprocesser och informationsutbytet som sker mellan företag säger Daniel Olsson, jägmästare och tjänsteansvarig för råvaruredovisning på SDC. När Daniel Olsson berättar för studenterna att SDC idag tar emot data som sänds in cirka en gång per dygn är det svårt att förstå eftersom enligt studenterna sker allt i realtid. De förväntar sig inte att få information. De utgår från att informationen redan finns där när saker har hänt fortsätter Daniel Olsson. Magnus Haapaniemi är utexaminerad student från kursen som gick ifjol. Idag arbetar han som trainee på VMF Qbera. Största fördelen är att få veta hur man faktiskt gör ute i skogsnäringen. Jag har fått sakkunskap om alla informationssystem och känner till begreppen och de faktiska arbetssätten redan när jag kommer ut säger Magnus Haapaniemi. FAKTA EN AV OSS Hallå där! BO ERIKSSON, PROGRAMLEDARE PÅ SDC Vad gör du på SDC? Just nu jobbar jag som programledare inom programmet Förbättrat informationsutbyte. Min roll är att ge förutsättningar för alla inblandade och styra mot uppsatta mål. Jag försöker stötta och hjälpa deltagarna i programmet, så att de blir så självgående som möjligt. Vad har du för bakgrund? Först arbetade jag som lärarvikarie och sedan började jag med ADB (som det hette på den tiden) på en praktikantutbildning hos IBM. Det här var samtidigt som jag spelade allsvensk bandy med Selånger SK. Efter det arbetade jag som IT-konsult på Nordsystem, både här och i Hälsingland. Hann med ytterligare några anställningar som konsult innan jag kom till SDC. Att jag sökte till SDC var faktiskt mer av en slump, nu har jag jobbat här i åtta år. Vad är roligast på jobbet? Det är roligt när vi lyckas nå uppsatta mål och när hela arbetsgruppen får återkoppling och bekräftelse på att vi gjort något bra tillsammans. När jag ser att deltagarna i programmet växer och utvecklas känns det också bra. Att bygga och arbeta i team är något jag gillar, är man gammal lagidrottare så går de ränderna inte ur. Sedan gillar jag utmaningar, det håller mig skärpt. Hur ser du på SDCs utmaning? SDC har stora möjligheter att erbjuda branschen gemensamma IT-tjänster. Vi behöver ha kunden i fokus men ändå tänka bransch. Ibland kanske det innebär att vi ska säga nej till ett förslag eller krav från en kund för att vi ser helheten på ett annat sätt. SDCs roll måste vara tydlig. SLU utbildar årligen cirka 20 jägmästare inom ramen för Skogsvetarprogrammet. SDCs del i utbildningen innebär att via föreläsningar utbilda studenter i SDCs mission, hur organisationen ser ut runt SDC och SDCs samarbete med branschen. Ett delmoment i utbildningen tar också upp aktuella händelser inom SDC. Hur är SDC som arbetsgivare? Det är ett företag som är lagom stort. Med det menar jag att det finns muskler att agera men ändå en intimitet, du lär känna många som jobbar här. Jag tycker också att mixen av skog och IT är en spännande verksamhet. Text: Lena Sjödin 15

16 Torbjörn Johansson, SDCs vd hälsar alla väkomna till SDCs 50-års jubileum. SDC firade 50-års jubileum Torsdagen den 19 maj firade SDC 50 år i skogsnäringens tjänst. Firandet ägde rum på Hotell Södra Berget i Sundsvall. På plats fanns förutom SDCs personal inbjudna kunder och leverantörer. Johan Arborelius gav en inblick i SDCs historia. 16 Festen gav många glada intryck. På kvällen gavs bl a underhållning av stand-up komikern Jan Bylund.

17 Milstolpar i SDCs 50-åriga historia: Sverige blev det första landet i världen med enhetlig redovisning. I slutet på 60-talet omfattade verksamheten hela landet. Maj 1962 togs det första spadtaget till det som skulle bli Norrlands största datacentral på Södra Allén i Sundsvall. Den första datorn, en IBM 1410, installerades 1963 och SDC tog över all virkesredovisning från virkesmätningsföreningarna i norr ersattes de befintliga datasystemen med den s.k. tredje generationens datasystem, IBM 360 med möjligheter till bland annat telekommunikation mellan uppdragsgivarna och SDCs maskinsystem. Juni 1968 byggdes ett nytt kontor på Björneborgsgatan i Sundsvall och nordens största datacentral invigdes. Stark tillväxt präglade slutet av 70-talet. Virkesredovisningen var central men efterfrågan på andra tjänster resulterade i utveckling av system för fler affärsområden inom till exempel banksektorn. Under 80-talet effektiviserades verksamheten och SDC valde bort branscher utanför den ursprungliga affärsidén. Organisationen minskades från 342 anställda till 40 anställda på två år. Sundsvall blev en av världens ledande datastäder och framställdes som Sundsvall datastaden. Det nya virkesredovisningssystemet VIOL, Virke On Line, kom att bli hjärtat i SDCs verksamhet. Det togs i bruk Handdatorn började användas Därmed blev det möjligt att registrera data ute på fält. Handdatorn ersatte också den tidigare s.k. pennstansmetoden. Här ses Magnus Norrby tillsammans med Jan Hagblom, Ove Sundberg och Ingvar Karlsson. Under 90-talet var expansionen begränsad, fokus låg under 90-talet på volymtillväxt och produktutveckling. Virkesredovisningen utökades med energisortiment och med mätdata från skördare. Transportredovisningen var på frammarsch och kom att omfatta merparten av landets transporter inom skogsnäringen. På 2000-talet kom nya kundgrupper inom bland annat transport- och energibranschen. Under år 2000 utredde marknadens parter hur man ville ha mätning och redovisning organiserad. Genom utvecklingen av SDCs mätplatssystem DORIS har branschen fått ett gemensamt verktyg för att registrera mätningar online. Inom ramen för förändringsprogrammet Förbättrat informationsutbyte utvecklar vi ett standardiserat informationsutbyte och branschgemensamma IT-tjänster som underlättar råvaru- och transportaffärer. Bildtext... I miniutställningen gjordes många djupdykningar På bilden studerar Håkan Jonsson och Olof Söderström en mätklave av äldre snitt. 17

18 Biobränsle likställs med sågtimmer Under flera år har uttaget av skogsbränsle ökat med närmare 1,5 miljoner kubikmeter årligen. Trots det har inte biobränsle från skogen omfattats av Virkesmätningslagen. Men under 2011 kommer nya föreskrifter som likställer biobränsle med sågtimmer och massaved. Text: Mats Wigardt Foto Lena Kjellberg Den första svenska virkesmätningslagen kom Pådrivande var bland andra skogsägarna som ville ha en rättvis, enhetlig och opartisk virkesmätning för beräkning av den ersättning de skulle ha för sin skog. Men lagstiftningen gäller idag enbart för mätning av barrsågtimmer och massaved. Försäljningen av lövsågtimmer och skogsbränsle är inte reglerad. När nu uttaget av biobränsle ur skogen ökar och sortimentet blir allt viktigare för både säljare och köpare föreslår Skogsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för virkesmätningen, att mätreglerna ska tillämpas även för skogsbränsle. Det är ett förslag på nya föreskrifter som innebär fördelar för både säljare och köpare, med bland annat bättre skydd för enskilda skogsägare, konstaterar Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman. I korthet vill Skogsstyrelsen att allt virke som säljs, med undantag för julgranar och ved i liten skala, ska omfattas av Virkesmätningslagen och säljas på samma villkor. Med ett enhetligt mätbesked för skogsbränsle och tydliga krav på kontroll av mätningen får säljaren en starkare position. Och köparna säger sig se fram mot en gemensam måttenhet, läs vikt, för skogsbränsle. Först måste dock EU granska förslaget. Därefter ska regeringen utfärda en ny förordning för tillämpningen av lagstiftningen. I slutet av 2011 beräknas de nya reglerna kunna tillämpas. Förslaget har fått en bred uppslutning från skogsbruk, industri och energiföretag. Det är absolut rimligt att biobränsle omfattas av lagstiftningen, konstaterar Roger Johansson som är biobränslekoordinator på Sveaskog. På bara tio år har biobränsle utvecklats från något som blev kvar efter avverkningen till fullvärdigt skogssortiment som betingar ett stort ekonomiskt värde. 18

19 För Sveaskog utgör skogsbränsle idag ett prioriterat sortiment. Vi har fördubblat leveranserna av skogsbränsle på tre år och ingår i flera olika branschorgan för att utveckla tekniken och sänka kostnaderna, fortsätter Roger Johansson som även är ordförande i Biobränslekommittén, där frågan om de praktiska konsekvenserna av Skogsstyrelsens förslag hanteras. Den stora förändringen för biobränslets del är det uttalade kravet på noggrannhet och kontroll. Vikten får då större betydelse vid mätningen, men Roger Johansson hoppas också på nya tekniska lösningar för enkel mätning av fukthalt och beräkning av energiinnehåll. Med syfte att vidareutveckla biobränsleverksamheten samarbetar också Energimyndigheten, Skogforsk och skogsnäringen i FoU-programmet Effektivare Skogsbränslesystem (ESS). Under den kommande fyraårsperioden kommer fokus för arbetet att ligga på att ta fram nya effektivare mätmetoder för biobränsle. Det är väldigt positivt, säger Roger Johansson. Smarta lösningar och effektivare logistik ska göra det enklare att göra affärer med biobränsle. Och på VMU (tidigare Virkesmätningsrådet), som arbetar med utvecklingsfrågor inom SDC, konstaterar avdelningschef Lars Björklund att kravet på att enbart använda dokumenterade metoder för mätning av biobränsle nu kommer att skynda på utvecklingen. Vi anställer inom kort en person som enbart ska arbeta med biobränslemätning, berättar han. Gamla mätmetoder kommer att fasas ut och nya ska utvecklas. Roger Johansson, Sveaskog Jag tror att vi snart får se fler vågar i skogsmaskiner och lastbilar så att skogsägaren kan få snabbare betalt, säger han. FAKTA Förändrad tillämpning av lagen Skogsstyrelsen föreslår att Virkesmätningslagen ska gälla för samtliga sortiment som hämtas i skogen avsedda för industriell användning, inklusive biobränsle och lövsågtimmer som tidigare varit undantagna regelverket. Enbart mätmetoder och utrustning med dokumenterade resultat får användas. Mätföretag måste ha en systematisk kontrollverksamhet. En förändrad tillämpning av Virkesmätningslagen förutsätter att regeringen först tar fram ett tillägg till lagen, en så kallad förordning. 19

20 SDC, Sundsvall B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ I år firar ett av Sveriges äldsta IT-företag 50 år SDCs datahall SDC i dag, med nya lokaler och mobila arbetssätt med stöd av modern teknik som t.ex mobiltelefoner, trådlösa nätverk och bärbara datorer. 20