Använder Viol för returträ

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SDC SKOGSNÄRINGENS IT-FÖRETAG Stena Recycling: Använder Viol för returträ INNEHÅLL NR Ledaren: Full fart framåt hos SDC... 2 SCA - Ny mätteknik ger kortare väntetider... 4 Skogforsk utveckling fortsätter - På väg mot smartare vägval.6 VIDA Skog - Skördarrapportering ger kontroll... 8 Ny rorsman för SDC - Med uppdrag att förnya SDC Stena Recycling - Vi har förbättrat leveransprecisionen Södra Skog - Ny informationsbärare ger ökad flexibilitet Större än engreppsskördaren Enklare att beställa tjänster på Violweb

2 Tuffa tider i skogsnäringen: Full fart framåt hos SDC LEDAREN Årets första kvartal är till ända och vi kan konstatera att det återigen är tuffa tider för skogsbruket och skogsindustrin. Tryckpapperssektorn har stora problem till följd av datorernas och läsplattornas spridning och den ena pappersmaskinen efter den andra läggs ner. Även sågverken kämpar i motvind: Svag marknad, stark valuta och höga timmerkostnader. Senaste året har vi sett åtskilliga nedläggningar. Den tuffa verkligheten i industrin spiller också över på skogsbruket där jakten på kostnader är intensiv och pressen på såväl medarbetare som entreprenörer ökar. I tider som dessa kan vi glädja oss åt att tidigare generationer bäddat för oss på ett område. År 1892 bestämde ett antal kloka skogsdirektörer sig för att bilda den första mätningsföreningen, Ådalarnas tummningsförening. Den föreningen fick efterföljare, så småningom bjöds även säljarna in i föreningarna och därmed blev virkesmätningen opartisk. I slutet av 1940-talet startade datoriseringen av virkesredovisningen och 1961 bildades SDC för att samordna den verksamheten. Vi kan konstatera att den här modellen har många fördelar. Tack vare opartisk mätning kan vi spara transportkostnader genom virkesbyten utan att behöva oroa oss för att det mäts annorlunda där bytesvolymerna hamnar. Konkurrensen om virket sker med pris, inte med olika mätning. Genom att alla volymer redovisas i ett system kan vi hålla koll på våra virkesflöden etc. Och självklart sparar vi pengar genom att ha ett gemensamt system i stället för att varje företag utvecklar sina egna. IT-utvecklingen går fort. Det är återigen dags att förnya de system som stödjer mätning och redovisning. SDC står inför en stor utmaning men också inför stora möjligheter. Genom ännu bättre system och ökat tjänsteutbud kan SDC tillsammans med VMF inte bara fortsätta göra stor nytta för skogsbranschen, utan har även en fantastisk chans att öka nyttan. Och det är ju precis vad skogsbruket och skogsindustrin behöver i dessa tider. Full fart framåt! Olov Söderström Virkeschef, Skogsägarna Norrskog ek. för SDC, Sundsvall Har du förslag på ämnen som vi borde skriva om? Skicka dina artikelidéer till: login@sdc.se ANSVARIG UTGIVARE: CHEFREDAKTÖR REDAKTION: LAYOUT: ORIGINAL: TRYCK: UPPLAGA: OMSLAGSFOTO: Anders Rixon Maria Stenquist Oscar Cederlöf, Håkan Jonsson, Niklas Johansson, Lena Kjellberg, Jan Rikner, Maria Stenquist (samman kallande), Fredrik Swahn, Mattias Thafvelin, Erik Thuresson. Lena Kjellberg Lena Kjellberg Tryckeribolaget AB, Sundsvall Christel Lind Vill du avsluta din prenumeration av Login, kontakta redaktionen: login@sdc.se 2

3 Ökad transparens med EB-nyckeln Från och med den 1 augusti 2013 godkänns enbart energiberäkning i tjänsten Viol via energiberäkningsnyckeln (EB-nyckel) och de gamla energiformlerna avvecklas. Affärerna med trä- och torvbaserade bränslen har blivit allt fler och behovet av ett harmoniserat sätt för beräkning av energiinnehållet i de levererade volymerna har ökat. Den nya tjänsten för energiberäkning är en del av Viol. För att energiberäkning skall bli möjlig måste giltig EB-nyckel registreras på sortimentsrad i virkesorder under fliken mätinformation, i fältet EB-nyckel. Den giltiga EB-nyckeln fylls i på sortimentsraden. 3 smarta tips 1. Instruktionsfilmer på Youtube För tjänsten Kola finns instruktionsfilmer som bl a beskriver: Datumsök, Virkesordersökning och Orderlista i Kolawebb. Länk: 2. Gör din beställning direkt via webbformulär Vill du beställa en tjänst gör du det enklast genom att välja Beställ vid aktuell tjänst för att sedan fylla i formuläret. Efter att du skickat formuläret hanteras detta hos SDCs Kundtjänst. 3. Med tjänsten Arkiv behöver du inga pappersutskick av Mätbesked. Bilden visar aktuella värden för en EB-nyckel. Energiberäkning med EB-nyckel ger: Synliggjord energiberäkning Ökad transparens för alla parter Harmoniserat arbetssätt Full spårbarhet Läs mer om EB-nyckel på SDCs kundwebb Violweb. Kontakta din avtalspartner för överenskommelse. SDCs Kundtjänst , hjälper dig med behörigheter etc. Du kan avbeställa pappersutskicken och istället kan du se mätbeskeden i Arkiv samtidigt som du får mindre pappersarbete och minskade kostnader för mätbesked. Tre myter om SDC Myt 1: SDC egentligen heter Skogsbrukets datacentral. Falskt Fakta: SDC heter bara SDC sedan Myt 2: SDC är en statlig myndighet. Falskt Fakta: SDC är en ekonomisk förening med ett femtiotal medlemmar. Myt 3: SDC överför pengar till köpare och säljare. Falskt Fakta:SDC tillhandahåller underlag för redovisning av råvaruaffärer. Fakturering sköts av köpare och säljare. 3

4 KUNDCASE SCA Ny mätteknik ger kort Förr i tiden utgjorde tumstocken, tumklaven och anteckningsboken virkesmätarens viktigaste redskap. Idag är laser, videoövervakning och kameror nya hjälpmedel i arbetet med att bedöma virket. Ny teknik gör det fullt möjligt med obemannade mätningslösningar, konstaterar Henrik Sakari på SCA Skog. Text: Mats Wigardt Bild: Per-Anders Sjöqvist Varje år levererar SCA Skog cirka tolv miljoner kubikmeter virke. Det motsvarar ungefär 120 miljoner stockar som ska förmedlas till sågverk och massafabriker. Henrik Sakari var tidigare logistikchef men är numera kundförsörjningschef på SCA Skog. Hans uppgift är att arbeta med logistiken för råvaruflödet så att kunderna får rätt volymer av rätt kvalitet. En stor del av råvaran kommer från SCAs skogsförvaltningar som köper mycket virke från privata skogsägare, men betydande volymer hämtas också ur egen skog och från bytespartners. Och det finns råvara så det räcker, försäkrar han. Jag arbetar därför väldigt tajt med SCAs industrier och skogsförvaltningar, berättar Henrik Sakari. Inmätningen av virket har i alla tider utförts manuellt av de oberoende virkesmätarföreningarna blev Ångermanelfvens timmerintumningsförening Sveriges första virkesmätarförening. Utvecklingen har sedan dess resulterat i många nya logistiklösningar, med skogsindustrin som Sveriges största transportköpare. Större virkesfordon och högre andel tågtransporter har också avsevärt ökat omlastnings- och terminalhanteringen. Samtidigt har kraven på en mer rationell virkesmätning, anpassad efter nya transportsystem och större virkesflöden, ökat. Vinster i en effektivare logistik ska inte behöva gå förlorade i en oflexibel hantering vid mätning och omlastning. Henrik Sakari, kundförsörjningschef, SCA Skog. Under de senaste tio åren har också mycket hänt vad gäller olika tekniska hjälpmedel för virkesmätning. Datorer och kameror har blivit billigare samtidigt som kostnaden för arbetskraft blivit högre. Att bemanna en mätstation för bara sex till sju fordon per dygn är inte längre ekonomiskt försvarbart och en obemannad lösning för virkesmätning har ryckt allt närmare. I Överkalix har en metod att driva en mätstation på distans använts under några år. Med två fjärrstyrda kameror, en våg och en dokumentläsare kan virkesmätaren sitta på mätstationen i Munksund och göra samma arbete som om man fanns på plats i Överkalix. 4

5 are väntetider Föraren kör upp på vågen, drar sitt magnetkort i en förarterminal och lägger virkesordern i en dokumentläsare. På en skärm i Piteå kan virkesmätaren läsa alla uppgifter som behövs, besiktiga virket och beräkna volym. Den tekniska lösningen i Överkalix har tagits fram gemensamt av SDC och VMF. En annan metod för virkesmätning på distans används på försök vid SCAs virkesterminal i Krokom dit många skogsägare levererar sitt virke. Med hjälp av nio kameror kan virkesmätaren i Ortviken på sin skärm göra en travmätning på distans av virkesbilarnas last i Krokom, oavsett om det är bränsleved, sågtimmer eller massaved som levereras. Kameramätning på distans gör virkesflödet effektivare och håller nere kostnaderna. Våra terminaler omsätter inte lika mycket virke som på industrierna men vi vill ändå att de ska vara tillgängliga dygnet runt, säger Henrik Sakari. Då är kameramätning på distans ett intressant alternativ som gör virkesflödet effektivare och samtidigt håller nere kostnaderna. Henrik Sakari konstaterar också att mätnoggrannheten i Krokom är fullt jämförbar med manuell mätning som görs från en mätbrygga. Dessutom finns bilderna kvar och går att ta fram om det skulle uppstå oklarheter. Hans vision är att alla SCAs järnvägsterminaler övergår till distansmätning. Med en centralt placerad mätplats där virkesmätare snabbt finns tillgängliga när bilar anländer till en virkesterminal blir genomströmningen snabbare och kötiderna kortare. Blir det stopp i mätningen på grund av långa väntetider och stillastående bilar kostar det stora pengar för alla parter. Vi tror absolut på det här, konstaterar Henrik Sakari. Men innan verksamheten permanentas vill vi att den testas ordentligt i stor skala så att vi vet att alla delar fungerar i både mörker och snöstorm. Det återstår alltså frågetecken att räta ut. Kanske, funderar Sakari, behövs också en mer skyddad miljö med tak och väggar för att bilderna som skickas ska hålla en hög och jämn kvalitet. Det är dessutom viktigt med tillräcklig nätkapacitet för att bilderna snabbt ska kunna skickas mellan Krokom och Ortviken. Att sitta och vänta på bilder duger inte, säger han. Då blir det kö i alla fall. Men SCA har lagt ut färdriktningen för en effektivare lösning. Målsättningen är att kameramätning på distans är en teknik som ska utvecklas och permanentas. Att det tar tid att få alla bitar på plats är något man måste ha respekt för. Men visst vore det önskvärt om det hade gått snabbare att komma i mål, säger Henrik Sakari. Ingen blir gladare än jag den dag vi går över till skarpt läge. 5

6 Inom några år ska Krönt Vägval vara etablerat till hundra procent i branschen. Gunnar Svenson, doktorand och forskare på Skogforsk. Skogforsks utveckling fortsätter: På väg mot smartare vägval Korrekt avståndsberäkning och smarta vägval för virkestransporterna. Det är huvudsyftena med beräkningsmodellen Krönt Vägval och de båda SDC-tjänsterna Avstånd och Vägval. Text: Anders Thorén Bild: Skogforsk Text: Anders Thorén Foto: Skogsnäringen är en av Sveriges största transport- och logistikköpare. Enbart transporterna av skogsråvara omsätter årligen cirka fem miljarder kronor. Att göra det bästa vägvalet för denna gigantiska mängd transporter är viktigt av många skäl, inte minst eftersom körsträckan är grunden för den betalning åkarna ska få. Men vägvalet är långt ifrån självklart. Den kortaste vägen mellan avlägget i skogen och industrin är inte alltid den bästa, utan hänsyn måste också tas till en rad andra faktorer som vägarnas bärighet, hastighetsbegränsningar, slitaget på fordonen med mera. Sedan 2009 finns därför Krönt Vägval, en beräkningsmetod som skogsnäringen ställt sig bakom och som SDC-tjänsterna Avstånd och Vägval är baserade på, se faktaruta. Gemensam standard Krönt Vägval har utvecklats av Skogforsk i samarbete med SDC, VMF och företrädare för skogsnäringen. Det innebär att det finns en för hela Sverige gemensam standard för beräkning av vägval och avstånd och därmed en konsekvent grund för prisförhandlingar. Genom SDC-tjänsten Vägval, har åkarna också ett navigeringsverktyg kopplat till denna standard. 6

7 Fortsatt utveckling Erfarenheter av Krönt Vägval är som helhet positiva, även om det finns en hel del kring implementeringen kvar att göra. Systemet finns nu i sin andra version och Krönt Vägval 3.0 är på väg. Gunnar Svenson, doktorand och forskare på Skogforsk är en av de experter som är involverad i detta utvecklingsarbete. Tekniken och den matematiska modell som ligger till grund för systemet fungerar utmärkt, så just nu handlar det mycket om fintrimning, men även om vidareutveckling av de tjänster som kan erbjudas via Krönt Vägval, säger Gunnar Svenson. Bland annat vill Skogforsk komplettera Krönt Vägval med ännu fler variabler. Idag är det främst längd, bärighet, vägklass, hastighetsbegränsning, terrängklass, förvaltare (stalig, kommunal, privat), vägbredd och timmerleder som tas in i beräkningsmodellen, men i nästa version vill vi även inkludera topografin, alltså backighet och kurvighet, eftersom det påverkar medelhastighet och bränsleförbrukning. Nu beräknas avstånd baserat på full last på sommarväg och i fortsättningen vill vi även kunna stödja avståndsberäkningar för tom last och under andra årstider. På lite längre sikt vill vi också kunna ta med dynamiska faktorer, det vill säga mer tillfälliga förhållanden som vägarbeten, tjälskador eller snöplogningsläge med mera, säger Gunnar Svenson. Nya användningsområden Skogforsk ser också stora möjligheter att bredda användningsområdet. Till exempel kan Krönt Vägval, vara ett utmärkt verktyg inom forskning om exempelvis nya typer för transportavtal där betalning till åkare baseras direkt på vägvalets motstånd och inte indirekt via avstånd som kan slå fel om två vägval med olika avstånd får samma motstånd. Analyser av väginvesteringar kan också utföras eftersom det är möjligt att detaljerat följa hur enskilda vägar belastas. Som en följd av klimatproblematiken behövs även nya verktyg för konsekvensanalyser av olika beslut som påverkar transportsektorn. För transportföretag som vill minimera sin klimatpåverkan kan man använda sig av varianter av Krönt Vägval, där faktorer som låg bränsleförbrukning och låga utsläpp ges extra hög prioritet. I frontlinjen Liknande system finns för andra branscher, men när det gäller skogen så ligger Sverige främst bland världens skogsnationer då det gäller utvecklingen av den här typen av objektiva beräkningsmodeller. Den svenska skogsnäringen var mycket framsynt då man redan för 20 år sedan var drivande i utvecklingen av den nationella vägdatabasen, NVDB. Den digitala informationen är basen för Krönt Vägval och den ger oss ett viktigt försprång, konstaterar Gunnar Svenson. Siktar på hundra procent Det som Gunnar Svenson och hans kolleger nu framför allt vill se är att Krönt Vägval blir ännu mer etablerat i det svenska skogsbruket. Vägen dit ska gå via fortsatt utveckling av tekniken kombinerad med en förstärkt kommunikation. Målet är att Krönt Vägval inom några år ska vara etablerat till hundra procent i branschen. Det är förstås ett högt satt mål, men jag kan faktiskt inte se något tungt vägande skäl till att den här standarden inte ska användas i hela branschen, säger Gunnar Svenson. FAKTA Krönt Vägval Krönt Vägval utgår från den Skogliga Nationella Vägdatabasen (SNVDB). Kärnan i beräkningsmodellen är en motståndsinställning som beräknar det optimala vägvalet från bl a kostnads- och miljösynpunkt. Till exempel har smala vägar med låg maxhastighet ett högt motstånd, medan breda landsvägar har ett lågt. För att göra Krönt Vägval realistiskt har man baserat systemet på närmare 1400 så kallade facitrutter, det vill säga exempel på den väg man normalt väljer för sina råvarutransporter. De praktiska erfarenheterna av Krönt vägval är positiva - överensstämmelsen mellan modellen och facitrutterna är mycket hög. Avstånd och Vägval SDC använder standarden Krönt Vägval för sina två tjänster Avstånd och Vägval. Båda tjänsterna ger större kostnadseffektivitet i transportarbetet. Med Avstånd kan man t ex hämta avstånd till det egna verksamhetssystemet eller till en virkesorder i Viol. Skogforsk Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsnäringen och staten. Skogforsks huvudkontor ligger i Uppsala. Antalet arbetare är ca 100 varav cirka 65 är forskare. 7

8 KUNDCASE Målmedveten satsning av VIDA Skog: Skördarrapportering ger Den här branschen handlar om logistik och effektivitet. Det finns mycket stora pengar att tjäna på att utnyttja råvaran på bästa sätt och att ha järnkoll på alla flöden, säger Pierre Qvist på VIDA Skog. Text: Anders Thorén Foto: Lars Lanhed Pierre är apteringsansvarig på VIDA skog och vi träffar honom på Borgstena Sågverk, som ligger någon mil norr om Borås och är ett av de sju sågverk som ingår VIDA-koncernen. Planen är att Pierre ska ta oss med ut i skogen för att visa hur det går till när skördarna avverkar, mäter och rapporterar in med den senaste tekniken för att Pierre och hans kolleger ska få den järnkoll man eftersträvar. På rätt plats, i rätt tid Koncernens sågverk förbrukar tillsammans cirka 2,4 miljoner m3 fub skogsråvara per år. VIDA Skogs uppgift är att se till att industrin får denna på rätt plats, i rätt tid och i exakt de volymer och de längder, diametrar osv som har beställts. Detta är grunden för att spillet i hela kedjan ska minimeras och att lönsamheten ska bli den bästa möjliga. Pierre menar att VIDA Skog idag hör till den grupp av företag i branschens som bäst klarar den uppgiften, men han sticker inte under stol med att det tagit tid att nå upp till dagens nivå. gör det fullt ut. Framförallt använder vi den information som tas fram på ett mycket mer systematiskt sätt för att styra hela verksamheten, säger Pierre Qvist. Vi kan snabbt se om våra avverkningsresultat verkligen matchar det som industrin beställt. Satsar på skördarrapportering Som en av de viktigaste åtgärderna pekar Pierre på det konsekventa införandet av så kallad skördarrapportering. Enkelt uttryckt innebär det att alla produktionsdata om volymer, längder, diametrar med mera dagligen sänds över till SDC så att berörda på Vida, till exempel via Prins, får all information de behöver. Vi kan alltså snabbt se om våra avverkningsresultat verkligen matchar det som industrins beställt. Är avvikelserna för stora kan vi direkt vidta åtgärder. Innan vi använde skördarrapporteringen kunde det gå lång tid innan sådana avvikelser upptäcktes, vilket kunde kosta mycket pengar, säger Pierre Qvist. Det är under de senaste två åren som vi fått ett verkligt lyft. Vi använder i princip samma informationssystem nu som tidigare men skillnaden är att vi nu Målet är att skördarrapportering ska införas till hundra procent, och VIDA Skog har kommit långt på väg. I genomsnitt är mellan procent av de egenavverkade volymerna rapporterade genom skördare och/eller skotare. Att VIDA Skog inte riktigt når upp till hundra procent beror på att man ibland måste hyra in extramaskiner, som inte har den tekniken. Ibland gör vissa skogsägare också förbehåll om att man själv ska svara för avverkningen. För de skotare som inte rapporterar in sina volymer via PRL-fil måste den ansvarige inköparen svara för skotarrapporteringen så att volymerna kommer ut till lastbilarnas kommunikationssystem Kola. Support och uppföljning Att VIDA Skog lyckas så väl med att få sina egna entreprenörer att börja med - och inte minst fortsätta med skördarrapportering beror på att företaget satsat 8

9 kontroll Pierre Qvist, apteringsansvarig VIDA skog. mycket tid på utbildning och support. Man arbetar också med kontinuerlig uppföljning. Skulle rapporteringsfrekvensen tendera att minska i någon grupp tar VIDA Skog kontakt för att reda ut orsakerna och hjälpa till. En nyckelfaktor i den goda kommunikationen är VIDA Skogs entreprenörportal på internet, där entreprenörerna enkelt kan ladda ned sina apteringslistor, få information om sin produktionsrapportering, utfall på stockdata men också vrakandelar. Ökad lönsamhet Införandet av skördarmätningen har alltså krävt en del arbete både från bolagets och från entreprenörernas sida, men på VIDA Skog anser man att det definitivt varit mödan värt. Utöver de mer övergripande effektivitetsvinsterna har man till exempel konstaterat att fördelningsgraden på stocknotorna sakta men säkert har blivit bättre och bättre. Rätt längd och volym i rätt diameterklass är helt avhängigt en bra mätning i maskinerna. Större engagemang På VIDA Skog har man också noterat att engagemanget från entreprenörerna ökat, sedan produktionsrapportringen via skördarna genomförts. Delvis beror det nog på att det blivit mycket enklare för oss att förse entreprenörerna med uppföljningsrapporter, till exempel om hur de ligger till med sina avverkningskvoter, hur väl deras huggning motsvarar fördelningsönskemål. Framförallt har det tillkommit några nya rapporter i Prins som gör att vi enkelt kan söka fram inmätt stockdata per maskin, säger Pierre Qvist. 9

10 KUNDCASE Kaj Berglöf tycker att skördarsäkringen är en trygghet. Den ger svart på vitt att allt fungerar som det ska. Kvalitetssäkrade skördare En positiv följd av skördarapporteringen är också möjligheten till kvalitetssäkring av skördare, se sid 10. I VIDA Skogs Region Öst och Region Väst kommer nu mer än hälften av produktionen från kvalitetssäkrade skördare. I Region Syd har man ännu inte börjat med kvalitetssäkringen, men det kommer att påbörjas under våren. Utvecklingsarbete går vidare Ett framgångsrikt arbete med de här frågorna är mycket viktigt för att det svenska skogsbrukets och skogsindustrin ska försvara och förstärka sin konkurrenskraft. Sverige ligger i framkant, mycket tack vare det branschgemensamma arbetet inom bl a SDC och Skogforsk. Mycket talar för att utvecklingen nu kommer att snabbas upp rejält. Det finns väldigt stora pengar att tjäna på att effektivisera och ta bättre kontroll över alla led i skogsbolagens verksamhet. Med nya StanForD 2010 så öppnas nya och smidigare möjligheter för maskinstyrning och det ser vi fram emot. Jag tror att om tre år så använder så gott som alla entreprenörer i hela landet skördarrapportering. Det finns också flera andra utvecklingsprojekt på gång vilka snart ska ge resultat, säger Pierre Qvist. Skördarrapportering ger viktiga fördelar VIDA Skogs erfarenheter av produktionsrapporering från skördarna är goda. Så här sammanfattar Pierre Qvist de viktigaste fördelarna: Bättre uppdaterat skogslager. Snabbare kontroll av apteringsutfall. (Man behöver inte vänta tills virket blir inmätt vid industrin) Ger möjlighet till exakta jämförelser med inmätta volymer. Uppföljning av maskin-/entreprenörsspecifika produktionsplaner. FAKTA Om VIDA Sågverkskoncernen VIDA AB är i huvudsak inriktad på produktionen av konstruktionsvirke, varav ca 85 % exporteras. Verksamheten omfattar även hustillverkning, emballagetillverkning, pelletstillverkning och biobränslehandel. VIDA köper huvuddelen av råvaran från privata skogsägare via det egna inköpsbolaget, VIDA Skog. Totalt anskaffas ca 3 miljoner m 3 fub årligen. VIDA:s industrier är belägna i Småland och Västra Götaland. Koncernen har 900 anställda. 10

11 Borgstena Skogstjänst: Man måste alltid tänka framåt Borgstena Skogstjänst är en av de VIDA-entreprenörer som satsat fullt ut på skördarmätning och även kvalitetssäkrat sin skördare. Text: Anders Thorén Foto: Lars lanhed När Login kommer på besök tar ägaren Jörgen Hägmark oss ut till ett hygge i söder om Sandhult där man är i full färd med att avverka grantimmer till VIDAsågen i Borgstena. För tillfället är det kollegan Kaj Berglöf som kör den nästan nya John Deere-skördaren så Jörgen har tid att kommentera drivningsrapportering och annan teknikutveckling i skogen. Man måste hela tiden tänka framåt och satsa på ny teknik. Visst var det lite problem med skördarrapporteringen i början, men det löste sig. Hela hanteringen blir effektivare och på lång sikt är det förstås bra såväl för oss entreprenörer som för VIDA och för skogsägarna, säger Jörgen Hägmark. Uppdaterad information En fördel med skördarrapporteringen är att Jörgen efter dagens slut kan logga in på VIDA:s entreprenörsportal och få helt uppdaterad information om läget, hur mycket och vad som mätts in, vad som är utskotat, hur man ligger till gentemot den kvot man jobbar efter osv. Någon gång i månaden får han också Ranking- rapporter från VIDA om hur väl man lyckats med kalibreringen och hur man ligger till jämfört med andra skördare. Det ger inspiration till ständiga förbättringar. Ingen vill ju vara sämre än kollegerna. Då Jörgens maskin även är kvalitetssäkrad genom VMF får han även rapporter från revisorn på hur bra maskinen mäter. Att Jörgen tänker långsiktigt förstår man då han berättar att den nya skördaren var en investering på lite drygt 4,6 miljoner och att företagets skotare kostat sådär tre miljoner. Företaget har drygt tjugo år på nacken så man har byggt upp reserver och dessutom har säsongen trots lågkonjunkturen varit riktigt bra. Därför är Jörgen övertygad om att Jörgen han satsat rätt. Jörgen Hägmark. Kvalitetssäkring ger trygghet På Borgstena Skogstjänst har man också satsat på den kvalitetssäkring av skördare som tagits fram av SDC och Skogforsk. Syftet är att säkerställa att skördarens mätresultat verkligen är korrekta avseende längd och diameter och att apteringen därmed kan ske på ett optimalt sätt. Eftersom mätutrustningen, som sitter i skördaraggregatet kan påverkas under körningen måste mätningen kontinuerligt kontrolleras. Det sker genom att systemet slumpmässigt väljer ut provträd, som föraren måste gå ut och kontrollmäta manuellt med en digital dataklave. När det är gjort laddas dataklavens mätresultat in i skördardatorn och jämförs med skördarens mätning av samma stock. Finns det avvikelser går föraren in och kalibrerar utrustningen. Svart på vitt Kaj Berglöf, som har 38 års erfarenhet av arbete i skogen, tycker att det här systemet är utmärkt. Det är ju mycket stora värden vi hanterar så det är bra att få svart på vitt att allt fungerar som det ska, säger han. För att provmätningarna ska ske på exakt rätt sätt utbildas skördarförarna av VMF, vars personal också gör oanmälda kontroller ute på hyggena då bland annat dataklavarna kontrolleras. Dessutom jämförs skördarmätningen regelbundet med mätningen vid industriernas inmätningsplatser. Det är tryggt för alla parter att vi har den här noggranna kontrollen, konstaterar säger Kaj Berglöf. 11

12 Ny rorsman för SDC: Med uppdrag att förny Med fötterna stadigt planterade i den skogsindustriella myllan har nu Anders Rixon tagit över rodret för SDC. Uppdraget är tydligt: att få SDC, VMF och övrig skogsnäring att gå i takt. Det har funnits ett glapp som nu ska åtgärdas, förklarar han. Text: Mats Wigardt Bild: Per Helander I barndomens Sandviken var det allt annat än skog som gällde. Där härskade järnhanteringen och det var som järnbruksarbetare Anders Rixons farfars far slog ner bopålarna invid Storsjön utanför Gävle. Det var också anfadern August Eriksson som av brukspatronen ombads att ändra sitt namn till Rixon. Det fanns nämligen en annan Eriksson med samma förnamn på bruket och det fanns en risk posten blandades ihop. Idag skulle det nog aldrig gå till på det viset, konstaterar Anders Rixon. Nu måste man först MBLförhandla Någon framtid på bruket i Sandviken blev det nu inte för Anders Rixon. Istället tog intresset för skog och natur honom till Skogshögskolan. Efter examen kom han under en period under tidigt 80-tal att arbeta med tillämpad forskning kring virkesmätning av träddelar. Ett ämne som är högaktuellt även idag, konstaterar han. Men Anders Rixon var, som han själv säger, ingen forskartyp. Istället gick han vidare till intresseföreningen Sågverken i Mellansverige för att därefter hamna som skogsförvaltare i Transtrand och Sälen. Det var mitt intresse för jakt och skidåkning som tog mig till Sälenfjällen, säger Anders Rixon. Efter en sejour som VD för familjeägda Fiskarhedens sågverk kom det sedan att bli fler sågverk på Anders Rixons CV. De många år då Anders Rixon arbetade inom olika sågverksföretag var en händelserik tid. Vattenlagringen upphörde, såglinjer byggdes om, ramsågar försvann, sågprocessen automatiserades. 12

13 a SDC Många sågverk försökte lämna bulkstadiet för att satsa på vidareförädling. Det var också då som Japan kom in som marknad, med nya krav på kvalitet och måttnoggrannhet, säger han. Många företag strävade också efter att få bort mellanleden mellan sågverk och kund. Och sågverken blev större. Tunadal, som då var Sveriges största sågverk med en produktion på kubikmeter, har idag kapacitet för kubikmeter. Och målet för de största sågverken är nu att såga mer än kubikmeter. Samtidigt ser oron för framtiden likadan ut idag som för 30 år sedan, konstaterar Anders Rixon. Men jag är övertygad om att trä fortsätter att vara ett bra material, bara vi förmår att utveckla det. Nästa uppdrag var att fusionera virkesmätarföreningarna i Mellansverige till Sveriges största företag för mätning av virkesråvara, VMF Qbera, med 225 medlemmar och inmätning av 40 miljoner m 3 fub. Det är 45 procent av hela Sveriges virkesflöde. Fusionen tog tre år att genomföra då det gällde att harmonisera regelverken mellan östgötar, västgötar, värmlänningar, upplänningar, hälsingar, dalslänningar och dalmasar alla med olika kynnen och traditioner. En stor och intressant process, summerar Anders Rixon diplomatiskt. Och med lyckat resultat. Under alla år inom skogsnäringen har SDC i olika utsträckning - alltid funnits med på Anders Rixons agenda. Han minns när en utredning i början av 2000-talet föreslog en sammanslagning av VMF och SDC, något som emellertid den gången rann ut i sanden. I en senare utredning föreslog parterna på virkesmarknaden därför införandet av nationella råd: logistikrådet, rådet för mätning och redovisning samt IT-rådet, för att få ett mer samlat grepp kring ägarstyrningen av SDC och VMF. Idag finns inga planer på att SDC och VMF ska slås ihop, säger Anders Rixon. Däremot vill ägarna se hur långt det går att komma genom en utökad samverkan. Hans bild av SDC, formad genom många års erfarenhet från olika skogsföretag, är den av ett kvalificerat IT-företag som lyckats förena teknik med hög tillgänglighet. Men samtidigt har vägen dit varit lång och omständig. Branschkunskapen har också varit bristfällig. Marknadsorganisation, affärsutveckling och utförande är delar, konstaterar Anders Rixon, som man inom SDC heller inte riktigt lyckats få att hänga ihop. Därför pågår nu, under ledning av den nya VDn, ett genomgripande förändringsarbete där arbetssätt och organisation inom SDC ses över. Detaljerna är formulerade och beslut om verkställighet fattas i april. Sedan återstår själva förändringsarbetet. FAKTA Ett genomgripande förändringsarbete pågår inom SDC. Säger Anders Rixon och får det att låta som om det skulle kunna göras på en kafferast. Men det är ett grannlaga arbete han har framför sig, något som knappast lär lämna mycket tid över för intressen som skidåkning, golf eller rockmusik. Men, försäkrar han, stödet bland ägarna för att det ska utmynna i något bra är stort. Anders Rixon Ålder: 58 år. Bor: Flyttar i juli från Falun till centrala Sundsvall. Befattning: Vd på SDC sedan mitten av oktober Intressen: Längdskidor, golf och jakt. 13

14 KUNDCASE Stena Recycling går i bräschen: Vi har förbättrat leveransprecisionen Fiskhamnsgatan 8 i Göteborg är kanske en oväntad besöksadress för ett kundreportage i den här tidningen. Men här med utsikt över Götaälvsmynningen och de gamla varvs- och industriområdena på Hisingen har SDCs kund Stena Recycling AB sitt huvudkontor. Text: Anders Thorén Bild: Christel Lind Kopplingen till skogsråvaran är väl inte så uppenbar, men det är faktiskt härifrån som Stena Recycling styr hela sin hantering av returträ. Tillsammans med klassiska Stena-produkter som skrot och metall har returträ under de senaste åren vuxit inom koncernens verksamhet. Vid ett 40-tal av Stena Recyclings närmare 100 återvinningsanläggningar, även kallade filialer, runt om i landet samlas använda lastpallar, kabeltrummor, rivningsvirke och annat returträ in och krossas till bränsle. Denna RT-flis, är ett eftertraktat biobränsle för mängder av värmeverk, industrier och andra verksamheter som genererar värme och el på detta miljöoch klimatsmarta sätt. Pionjärer i Viol Och kopplingen till SDC då? Jo, för att administrera de allt mer omfattande leveranser av RT-flis, använder Stena Recycling sedan några år tillbaka SDCs Violsystem. Faktum är att företaget var något av en pionjär när det gäller att nyttja Viol för just returträaffärer. För oss är Viol framförallt ett redskap som gör att vi på ett snabbt och effektiv sätt kan se att våra leveranser kommer fram på rätt sätt till våra mottagare. Det har gjort oss mer precisionssäkra i våra leveranser, vilket är väldigt viktigt i den här verksamheten, säger Stefan Petersson, som är central produktsamordnare för returträ på Stena Recycling. Lokala kontakter Stena Recycling har en decentraliserad verksamhet där varje filial fungerar som en egen affärsverksamhet där de lokala kontakterna väger tungt. Det gäller såväl kontakterna med de företag som har återvinningsbart avfall och de som vill köpa de processade produkterna t ex återvunna metaller, returpapper och olika typer av biobränslen. Specificerade krav Vad gäller specifikationer och andra kvalitetskrav på RT-flis, baseras de på de tillstånd som värmeverken och övriga användarna har, vilka hänger samman med den förbränningsteknik och reningsutrustning som de enskilda biobränslepannorna är utrustade med. De två huvudsakliga produkterna är Klass 1 flis, där råvaran är obehandlat trä, medan Klass 2-flis framställs av returträprodukter som till exempel kan vara limmade, lackade och målade och därmed ställer högre krav på användarens förbrännings- och miljöteknik. 14

15 Varje kund har särskilda önskemål om t ex flisstorlek, fukthalt och andra produktegenskaper. Uppgiften för oss är att matcha det vi har tillgång till på våra återvinningsanläggningar mot behov på marknaden, säger Stefan Petersson. Full koll Att en värmeanläggning stor eller liten får brist på bränsle på grund av logistikmissar eller kvalitetsfel i leveranserna får helt enkelt inte inträffa. Full koll på volymer och kvalitet är alltså nödvändigt. Inmätning av flis görs vid värmeverket där man vid mätbryggan registrerar bland annat volym, vikt och även energiinnehåll eftersom returträaffärer vanligen görs upp i kronor per MWh. Om mottagaren är ansluten till Viol och Doris registreras alla uppgifter i realtid så att både säljare och köpare får full kontroll på alla flöden. De här systemen effektiviserar hanteringen för båda parter. Många av våra större RT-fliskunder har använt Viol tidigare och de hade önskemål om att vi som leverantör också skulle ta det steget, säger Stefan Petersson. Många använder Viol Idag är det ungefär hälften av Stena Recyclings fliskunder som använder Viol och/eller Doris, men antalet ökar stadigt och Stena är väl förberedda för den utvecklingen. I takt med att verksamheten vuxit har Stena Recycling även börjat använda informationen i Viol, för intern uppföljning och utveckling av sin returträverksamhet. Genom virkesordern kan utsprunget för varje lastbilslass spåras. Data om flisen fukt-/torrhalt, energiinnehåll med mera kan enkelt tas fram såväl för enskilda leveranser, som i form av medelvärden för en viss anläggning eller för leveranserna till en viss kund. Därmed har man fått en ny typ av input i arbetet med ständiga förbättringar av verksamheten som helhet. viktiga omvärldsfaktorer talar för att det finns tillväxtpotential. Inte minst talar EUs och klimatpolitik för ökad användning av alla slags biobränslen. Sverige hör till de europeiska länder som går i bräschen för dessa utvecklingsspår vilket öppnar nya affärsmöjligheter för återvinningsföretagen. Då det gäller returträ finns det utvecklingspotential, men konkurrensen är hård. Att använda modern teknik och moderna IT-verktyg tillsammans med våra kunder är viktigt, säger Stefan Petersson. Stena Recycling har varit föregångare då det gäller att använda SDCs Violsystem inom returträbranschen. Här diskuterar SDCs kundansvarige Fredrik Swahn erfarenheter och utvecklingsmöjligheter med Stefan Petersson, Stena Recycling. Långsiktigt engagemang Totalt hanterar Sten Recycling 2,5 miljoner ton avfall per år och returträ är förstås bara en liten del av detta. Engagemanget i returträ är emellertid långsiktigt och 15

16 På Stena Recycling Tingstad hanteras många olika typer av avfall. Bland annat krossas returträ till så kallad RT-flis som är ett eftertraktat biobränsle. Det var här det började Stena Recycling Tingstad Stena Recycling Tingstad på Hisingen i Göteborg är företagets första återvinningsanläggning. Fortfarande är järn- och metall de dominerande materialen, men även returträ är en viktig produkt. Lastpallar, pallkragar, kabeltrummor, rivningsvirke, trämöbler, inredningar och liknande träavfall är viktiga råvaror som samlas in från stora och små industrier, byggföretag, detaljhandel och övrig näringsverksamhet i Göteborgsområdet. Returträet renas, sorteras och krossas till fils, så kallad RT-flis av olika storlekar och kvalitet för att passa kundernas behov. Kunderna utgörs huvudsakligen av värmeverk och industrier i södra Sverige. 16

17 Genom att använda bra ITstöd kan vi effektivisera hanteringen och vinna tid åt både oss själva och våra kunder, säger Stefan Petersson på Stena Recycling. FAKTA Om Stena Recycling Stena Recycling AB är ett av Sveriges ledande återvinningsföretag med närmare 100 anläggningar runt om i hela landet. Verksamheten omfattar återvinning och förädling av för en rad olika material som järn och annan metall, returpapper, returträ, plast, farligt avfall med mera. Stena Recyclings omsättning under verksamhetsåret 2011/2012 var 7,7 miljarder kronor. Företaget hanterar årligen 2,5 miljoner ton avfall per år, varav järn och metall utgör mer än hälften. Företaget har drygt 1000 anställda och ingår i Stena Metallkoncernen. 17

18 Södra Skogs förstudie visar: Ny informationsbärare ge Att byta till en ny informationsbärare, papinet-dokument, är fullt möjligt och blir inte alltför kostsamt. Det skulle ge betydande fördelar och lägga grunden för att vidareutveckla SDCs IT-stöd för att möta branschens framtida behov. Text: Anders Thorén Foto: SDC, Södra Så sammanfattar Örjan Karlsson, IS-chef på Södra Skog huvudresultaten i en förstudie av en övergång till papinet-formatet för den information som idag hanteras i SDCs VO och FU-meddelande *. Väl etablerad standard Bakgrunden till studien är att de informationsbärare som nu används bedöms vara omoderna och enkelt uttryckt alltför otympliga. Till exempel innebär det nuvarande fastlängdsbaserade formatet att onödigt stora informationsmängder sändas fram och tillbaka mellan olika parter i kedjan, vilka egentligen bara har nytta av en mindre del av denna information. Ett byte till den XML-baserade papinet-standarden, som de flesta bruk och sågverk sedan länge använder i sin kommunikation med sina kunder, har därför diskuterats. papinet bedöms vara en väl uppbyggd standard och det finns redan idag papinet-dokument som passar de flesta affärshändelser som är relevanta även för de skogliga affärer som hanteras av SDCs IT-stöd. Konsekvensanalys för branschen Södras Skogs förstudie, som redovisades i slutet av 2012, är en första omfattande konsekvensanalys av ett sådant byte inte bara för Södra, utan för branschen som helhet. Att gå över till en ny informationsbärare i IT-stöd som används av en hel bransch är förstås en omfattande åtgärd. Därför är det glädjande att förstudien indikerar att en omställning till papinet skulle bli både mindre komplicerad och mindre kostnadskrävande än vi befarade, säger Örjan Karlsson. Örjan Karlsson tillägger dock att det faktum att Södra Skog, liksom det flesta större företag i branschen, redan använder en s k integrations-plattform, vilket underlättar omställningen. För företag som idag inte har den typen av teknik finns emellertid lösningar att tillgå som är relativt billiga. Betydande fördelar Förstudie visar att betydande fördelar kan uppnås vid en övergång från nuvarande FU- och VO-meddelande till standardiserade papinet-dokument, t ex: Bredare informationsutbyte. Med papinet förenklas kommunikation mellan parter, t ex mellan olika skogsbolag och deras kunder och inte enbart via SDC. Enkelhet och tydlighet. Varje papinet-dokument är kopplat till en speciell affärshändelse, dvs den blir händelsestyrd. T ex innehåller ett transportdokument bara sådan information som transportören verkligen behöver och bör ha tillgång till. Flexibilitet och utbyggbarhet. Dagens fastlängdsdokument begränsar och försvårar en utökning av informationen i ett meddelande. I papinet-dokumenten finns t ex fält för att lägga in betydligt mer specifik information om en produkt. (i nuvarande format läggs sådan information ofta i fält som egentligen är avsedda för annat). Grund för utveckling Den långsiktigt viktigaste fördelen är emellertid att branschen med papinet-formatet får en ny grund att vidareutveckla nuvarande IT-stöd ifrån, det vill säga för att genomföra SDC-programmet Förbättrat informationsutbyte. Resultatet av förstudien används alltså som underlag för konsekvensanalyser av olika möjliga införande scenarier i samband med den systemförnyelse som pågår på SDC. 18

19 r ökad flexibilitet Planen innebär att papinet ska vara etablerat 2017, åtminstone inom de flesta företagen. Utvecklingen av skogsbruket och skogsindustrin går snabbt och ställer krav på helt nya typer av IT-stöd. Som exempel tar Örjan Karlsson behovet att i framtiden kunna åsätta råvarorna väsentligt fler kvalitetsegenskaper än idag och med hjälp av nya IT-system för denna information vidare i hela förädlingskedjan. Kraven på individualiserad råvaru- och produktinformation kommer skärpas avsevärt. Södra Skog kommer att för sina köpare på Södra Cell kunna visa att en viss leverans består inte bara av granmassaved utan till exempel av 43 år gammal gran, som vuxit på 200 meter över havet i en sydsluttning Örjan Karlsson, Södra Skog. * VO Virkesorder. Dokument som användas som underlag för produktionsrapportering, redovisning, transport och inmätning. FU (Följdrutinutgång). Via Följdregister och FU-meddelande kan användaren med egna system hämta uppgifter från alla mätningar som passerar SDCs Viol-system. Dit är vi redan på god väg. Med hjälp av sådan information vet Södra Cells fiberexperter exakt vad just den råvaran bör användas till. Men som alla förstår ställs det extremt höga krav på våra framtida informations- och kommunikationssystem, säger Örjan Karlsson. Siktar på 2017 En övergång till den modernare papinet-standarden blir alltså ett viktigt steg på väg mot det förbättrade informationsutbyte som SDC arbetar med och Örjan Karlsson understryker att tidsplanen därför är mycket viktig. Branschen arbetar nu efter en plan som innebär att papinet ska vara etablerat 2017, åtminstone inom de flesta företagen. Det är en stor utmaning både för SDC och för företagen men jag tror att vi ska kunna nå det målet, säger han. FAKTA Analys och praktiska tester Södras Skogs förstudie genomfördes under perioden marsnovember 2012 och omfattade såväl omfattande analyser av den information som skickas via FU och VO som praktiska tester där papinet-dokument användes parallellt med nuvarande VO och FU-dokument. Via dessa tester säkerställdes att papinet-dokumenten kan bära den information branschen efterfrågar och är väl lämpad att ersätta FU och VO. 19

20 Större än engreppsskö Oskar Cederlöf är affärsutvecklare inom SDCs tjänsteområde Produktion. Högt på hans dagordning står att utveckla rapporteringen av vad som skördats respektive skotats i skogen, så kallad drivningsrapportering. Med detaljerad information om varje stock är det lättare att i tid justera produktionen, säger han. Text: Mats Wigardt Foto: Lena Kjellberg, jesper Andersson Dagens högteknologiska skogsbruk kännetecknas av en strävan att öka anpassningen till slutkunden. Sågverken har därför allt mer specificerade önskemål på råvarans längd och diameter. Men ska logistiken fungera och rätt virke levereras till rätt industri krävs en väl fungerande drivningsrapportering, det vill säga att man ända ner till stocknivå vet vilka volymer virke som finns tillgängliga, var det finns och hur det ser ut. Hittills har information om vad som avverkats skickats från fordonets dator till SDC via modem eller mobilt bredband. När fordonsdator saknats har även en talsvarsfunktion, där maskinföraren kan rapportera produktionsuppgifter, erbjudits. Nu kan kreativiteten börja blomma. Det har varit en ganska enkel och inte särskilt omfattande informationsöverföring, avsedd för rapportering av volym per sortiment, konstaterar Oskar Cederlöf som ansvarar för att utveckla tjänster och stödfunktioner relevanta inom SDCs tjänsteområde Produktion. Efter en lång utvecklingsprocess har branschens parter - SDC, Skogforsk, maskintillverkarna och skogsföretagen - nu lagt grunden för en övergång till så kallade PRI-filer. Med uppgifter om längd, diameter och avverkningsplats för varje stock som avverkats öppnar detta upp för helt nya möjligheter att bättre motsvara behovet av noggrannhet och kontroll över flödeskedjan mellan skog och industri. Istället för uppgifter över hur många kubikmeter virke det finns i respektive stockklass är det nu data över enskilda stockar det handlar om. En första konkret nytta av övergången till pri-filer blir det nu i sommar då beräkningen av grotvolym kommer på plats. Det här innebär ett rejält utvecklingskliv för hela skogsbruket, konstaterar Oskar Cederlöf. Det är till och med ett större kliv än när engreppsskördaren gjorde entré i skogen, även om alla ännu inte insett detta. Och under hösten är det troligt att ett projekt genomförs för att utveckla tekniken att enligt en förinställd intervall per automatik sända detaljerad information om avverkningen från maskinerna i skogen till SDC. Oskar Cederlöf, affärsutvecklare för tjänsteområde Produktion. Det här gör det möjligt att i god tid ha full koll på att produktionen verkligen motsvarar kundens önskemål, mätt i antal stockar av en viss längd och diameter, förklarar Oskar Cederlöf. 20

21 rdaren Ska rätt virke levereras till rätt kund måste man ha detaljerad information om varje avverkad stock. Och responsen från kunderna har överlag varit väldigt positiv och utbytestakten till den nya filtypen är hög. Behoven av mer detaljerad information och en exaktare uppföljning av produktionen i skogen är uppenbar hos såväl skogsföretag som entreprenörer. Det finns massor att göra, försäkrar Oskar Cederlöf. Potentialen är enorm och det finns ingen väg tillbaka. Nu kan kreativiteten verkligen börja blomma. FAKTA I tjänsteområdet Produktion ingår följande tjänster: Drivningsrapportering Rapportering från skördare och skotare är grunden för all styrning av råvaruproduktion. Information från drivningen kan användas i hela flödet mellan skog och industri. Prins Via Prins kan du följa upp skördarnas produktion genom att få tillgång till skördade, skotade och industrimätta volymer, stockinformation och övermålsredovisning där uppföljning kan ske på bl.a. maskinnummernivå. Kvalitetssäkring skördare Kvalitetssäkring skördare ger produktionsledaren ett kvitto på att skördaren gör sitt jobb. Tjänsten ger möjlighet till jämförelse mellan olika maskiner i samma rapport. Lager I Lager kan du se alla dina lagerpunkter i samma vy och få en helhetsbild av aktuell lagersituation. Timmerutfall Timmerutfall ger ökad framförhållning och effektivare produktionsplanering. I ett tidigt skede, direkt vid avverkning har du möjligheten att fånga timmersammansättningen sett utifrån sågverkets timmerklasser och begrepp. 21

22 Enklare att beställa tjänster på Violweb Från och med den 11 mars 2013 är det enklare att beställa en tjänst eller fylla i en fullmakt. Du fyller i ett webbformulär för önskad tjänst och från formuläret skickar du din beställning direkt till SDC. I samband med detta tas blanketter och ev. andra rutiner bort som t ex där du tidigare skickade beställningarna via fax till SDC. För att komma till ett beställningsformulär väljer du Beställ under önskad tjänst. Då visas det formulär du skall fylla i. För att komma till beställningsformuläret väljer du Beställ vid respektive tjänst. Läs mer om hur det fungerar med de nya beställningsformulären på vår kundwebb Violweb. 22

23 EN AV OSS Ett annat vanligt problem är vågbekymmer av något slag t ex att det står en lastbil på vågen och en chaufför har dragit sitt identitetskort i förarterminalen men får av någon anledning ett felmeddelande i displayfönstret eller att det inte syns någon vikt i displayfönstret. Vad är det bästa med ditt jobb? Att det är mycket variation på mina arbetsuppgifter. Ingen dag är den andra lik. Vi ska hjälpa våra användare och kunder. Det är mycket kontakter med externa personer. De ringer mig direkt. Oftast inte via kundtjänst Hallå där! Lars-Åke Christiernin, tjänstespecialist på SDC Text: Maria Stenquist Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig? Vanligtvis hinner jag knappt in på jobbet förrän telefonen börjar ringa. Det är ofta från en mätstation och kunden har problem och kommer inte in i Doris (SDCs mätplatstjänst). Vad är vanligaste frågan från kund? Det är en bred spännvidd på frågor som kommer. Oftast är det frågor av mera allvarlig karaktär, och oftast handlar det om kommunikationsproblem. Vilken är din arbetsuppgift på SDC? Mitt uppdrag är att hjälpa kunderna. Det har ett problem och jag hjälper dem. Arbetet innebär att löpande planera installationer och driftsättningar samt delta i viss testverksamhet. Jag bidrar också med kunskap kring SDCs interna verksamhet. Utöver det bemannar jag kundtjänst varannan vecka. Det går alltid att kontakta SDCs kundtjänst även utanför kontorstid. Varje vardag mellan kl är vi bemannade med specialistkompetens. Hur ser din bakgrund ut? Har arbetat på SDC i 10 år. Dessförinnan jobbade jag med tekniska arbetsplatsanpassningar för bl. a synskadade och med utbildning av rehabilitering kring IT-hjälpmedel. Vad är det bästa med SDC? SDC är ett tryggt och anrikt It-företag med rötter långt tillbaka i skogsnäringen. Företaget känns tryggt och stabilt. Vi gör mycket roliga saker genom personalklubben för att trivas på jobbet. Frågar man något så får man alltid svar från arbetskompisarna. Det finns en stark teamkänsla. Jag har kunden i fokus. Jag får möjlighet att hjälpa kunden, det handlar ej alltid om kundens problem utan också om hur vi kan effektvisera och underlätta vardagen för våra kunder. VISSTE DU ATT... SDCs sydligaste SDC-anslutna mätplats är Södra Timbers terminal i Eslöv. Våra vanligaste trädslag är tall och gran. Totalt finns i landet inte mindre än 45 olika arter, inklusive de av människan införda arterna såsom t ex contortatall (Pinus contorta). Med Certikonto kan du identifiera och redovisa tillgången på certifierad råvara. Releasen i mars I årets första release infördes för Transportredovisning en ny kod för Tillägg/avdrag och en ny funktion i Transportkontrakt där transportföretagets korrigeringar skall attesteras av befraktaren. I Vägval byts kartreferensen till Sweref99. För Prins har en ny rapport skapats där skotad volym jämförs med inmätt volym per virkesorder. Rapporten Skördad volym är förändrad och visar skördad volym jämförd med inmätt volym. 23