KS Stora Bråta program för bostäder. Samrådsredogörelse del 2. Sektor samhällsbyggnad Planenheten

Transkript

1 KS Stora Bråta program för bostäder Samrådsredogörelse del 2 Sektor samhällsbyggnad Planenheten

2

3 Innehåll 1 Hur samrådet har genomförts 4 2 Sammanfattning av synpunkter samt ställningstagande Nytt samråd/informationsmöte Förseslagen tillkommande bebyggelse Naturvärden Trafikåtgärder i området Promenadstråk Aspen runt Bostäder nära E Programmets koncept för förfarande i föreslagen förtätning VA-plan Ändringar i förslaget Synpunkter som inte blivit tillgodosedda efter samrådet Inkomna synpunkter och kommentarer Länsstyrelsen Länsstyrelsens samlade bedömning Motiv för bedömningen Behovsbedömning Lantmäterimyndigheten Övriga statliga myndigheter, bolag m.fl Skogsstyrelsen Trafikverket Försvarsmakten Partille kommun Kommunala internremisser Räddningstjänsten, Storgöteborg Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster Anna Ekman, Bråta 22: Thomas och Kerstin Rosenberg, Bråta 2: Gunnar Nordenstam, Bråta 2: Carrie & Olof Johansson, Bråta 6: Ann-Kristin och Joakim Öhlén, Bråta 2: Montessoriföreningen i Aspen, Bråta 2: Pavle Nadj, Bråta 2: Marianne och Claes-Göran Rylander, Bråta 2:7 och 2: Sandra Ljung, uppvuxen i Stora Bråta Linda Påhlman och Joseph Scaramuzzino, Bråta 2: Niklas Gertler, Bråta 1: Ulf och Ennita Nilsson, Bråta 1: Daniel Ek, Bråta 2:8 och 2: John Ragnmark och Marie-Louise Hansen, Bråta 2: Björn Håkansson, Lilla Goråsvägen Veronica Burhed och Olle Ebbinghaus, Bråta 2: Intresseföreningar, samfälligheter m.fl Lerums Naturskyddsförening Bilagor 43 3

4 1 Hur samrådet har genomförts Rubricerat program har varit utsänt för ett andra samråd under perioden , ett tidigare hölls i april Samrådet annonserades i Lerums tidning och underrättelse har skickats enligt sändlista och postlista. Samrådhandlingarna fanns att läsa och ladda ned från kommunens hemsida. Under samrådstiden fanns handlingarna även att tillgå på KomIn, Kommunhusets entréplan, Bagges torg, Lerum. Samrådsmöte hölls och därefter inkom 24 yttranden i ärendet. Samtliga yttranden från detta samråd sammanfattas och kommenteras nedan. 2 Sammanfattning av synpunkter samt ställningstagande 2.1 Nytt samråd/informationsmöte Önskvärt med nytt samrådsmöte för vägplanering, bullerstrategier och VA, en beskrivning eller överväganden av samordningsmöjligheter saknas om t.ex. behov/möjligheter av utbyggnad av skolan, ledningsrätter och anläggningsarbeten. - Genomfartsvägen får kommunalt huvudmannaskap, vägföreningar i området meddelas separat angående detta för förprojektering och senare i processen kan möte hållas för mer information om de planerade åtgärderna. Programmet kompletteras med denna upplysning. 2.2 Förseslagen tillkommande bebyggelse Ca 40 bostäder alldeles intill Montessoriskolan skulle förstöra den fina miljön som skolan ligger i. Lucktomtstänk blir fel med modern bebyggelse alldeles inpå gamla hus i en gammaldags lantlig miljö. Typ/stil av hus har betydelse för att bibehålla karaktären. Marken längs med Bråta Gärdesväg bör inte bebyggas, vi är oroliga för förändrade dagvattenförhållanden, att spränga skulle ändra områdets karaktär och kan ge skador på befintliga hus som står på berg och på bergvärmeanläggningar. Det är osäkert om bebyggelsen påverkar naturmiljön. Vattennära exploatering medför risk för översvämning av de områden som angränsar till Aspen, hänsyn till detta måste tas och kommande arbete kan påvisa vilka områden som kan komma att översvämmas. - Byggnation i Stora Bråta ska ske varsamt. Rekommendationerna för bygglov och riktlinjer för fortsatt planarbete som anges i programmet avser att med hänsyn till allmänna och enskilda intressen fungera som underlag vid prövning av frågor enligt plan- och bygglagen (PBL) inom programområdet. De kulturmiljövärden området besitter skyddas bäst genom områdesbestämmelser, vilka upprättas i enlighet med gällande översiktsplan. Programmet förtydligas med avseende på områdesbestämmelser för Stora Bråta Gullringsbo Stålebo. Programmet justeras för att även tillkommande bostäder längs med 4

5 Stora Bråtavägen och Korpåsliden ska prövas i detaljplan. Programmets avsnitt om störningar och risker kompletteras med skrivning för hänsyn till risk för översvämning i kommande arbete. 2.3 Naturvärden De beskrivna naturvärdena bör värnas och beaktas i framtida planarbete och bygglovgivning. Förslagens koppling till riksintresse för naturvård och Natura område behöver förtydligas för att Länsstyrelsen slutligt ska kunna bedöma lämpligheten av förslagen. Kommunen ska beskriva hur värdena i riksintresseområdet påverkas av den planerade bebyggelsen och det behöver utredas om gång- och cykelbanan som föreslås längs Jonseredsvägen berör värdena i Natura 2000-området Aspen station och om den ryms mellan Jonseredsvägen och gränsen för naturreservatet eller om en dispens från reservatsbestämmelserna krävs. Om det krävs dispens är det viktigt att utreda hur en sådan anläggning påverkar reservatets värden. Störning och sådan skada eller förstörelse av arternas livsmiljö som avses i 4 artskyddsförordningen måste undvikas, Länsstyrelsen kommer inte kunna bevilja artskyddsdispens. Områdets betydelse för såväl fladdermöss som mindre hackspett samt hur den ekologiska funktionen kan bevaras för dessa arter behöver beskrivas i fortsatt arbete. I den mån den planerade bebyggelsen berör områden med biotopskyddade objekt ska inverkan på objekten i första hand undvikas helt. En dispens från de generella biotopskyddsbestämmelserna ska sökas tidigt i detaljplaneprocessen hos Länsstyrelsens Naturvårdsenhet så att villkor knutna till denna kan arbetas in i planhandlingen. - Förslagets koppling till riksintresse naturvård, Natura 2000-område och Hulans naturreservat förtydligas på programkartan och i programmets avsnitt för fortsatt planarbete. Efter att utredningar tagits fram i enlighet med vad som anges i den i ärendet upprättade behovsbedömningen Behovsbedömning , utförs ny bedömning enligt tidigare slutsats och dokumentets avsnitt för fortsatt arbete med miljöbedömningen. 2.4 Trafikåtgärder i området Vem beskostar dem, hur ska det gå till om tomtmark tas i anspråk? Trafikutredning om ökad belastning på Hulanmotet får gärna innefattas i programmet. Hur påverkas riskbedömningens resultat av planprogrammet vilket delvis skiljer sig från den förra versionen? Kommande detaljplaner bör ta hänsyn till resultat och förslag till riskreducerande åtgärder som analysen ger. Hulanstigen kan rustas upp så behövs inte den nyplanerade gång- och cykelvägen från Bråta gårdstomt. En gammal vägbank som leder ner till Svartålidens utfart mot Jonseredsvägen skulle bli en fin promenad och cykelväg. Sänk hastigheten i kurva på Jonseredsvägen istället för att flytta Gärdesvägens utfart, tveksamt att Svartåliden ska bli första hands in- och påfart till området. En ny väg över gärdet borde skapa nödvändiga förutsättningar. Programförslaget redovisar ingen bedömning om förändringarna medför omprövning av att driva vägnätet i vägsamfällighet. Det är oklart hur gång- och cykelbana längs Jonseredsvägen är tänkt att utformas. Den naturligaste, bästa och billigaste stärkningen för att bygga en cykelväg är i kant med sjön Aspen. Eventuell byggnation av gång- och cykelbana längs Jonseredsvägen innebär hänsyn till väghållningssten, klassad som övrig naturhistorisk lämning (RAÄ Lerum 110:1), så att lämningen kan kvarstå invid vägen. 5

6 - Informationsmöte om planerade åtgärder på befintliga vägar och kan hållas längre fram, vägföreningar i området underrättas separat för detta. Programmet kompletteras med upplysningen samt med skrivning om kommunalt huvudmannaskap för områdets genomfart. Riskutredningen för tillkommande bostadsbebyggelse ska uppdateras och kompletteras i och med fortsatt planarbete. Tidigare redovisad gångförbindelse från Bråta gårdstomt ändras så att i stället befintlig Hulanstigen framgår. Gång- och cykelbana längsmed Jonseredsvägen blir på dess södra sida och en gång- och cykelbro över bäckravinen planeras. 2.5 Promenadstråk Aspen runt Passage med järnvägen förutsätter avtal med Trafikverket som byggherre för åtgärd inom järnvägsområde. Vid beslut bör beaktas om promenadstråket innebär något utökat ansvar för den vägförening som underhåller enskild väg längs med sträckan. I den del som sammanfaller med Skogshyddevägen innefattas området av strandskydd, fågelskyddsområde m.m. I Behovsbedömningen anges att det är osäkert om lagenligt skyddade områden, riksintresse för friluftsliv eller föreslagen skyddad natur påverkas. Låt promenadvägen fortsätta i form av en spång utefter sjön fram till Ekenäs och där ansluta till Jonseredsvägen. Sträckningen bör vara den på tidigare programkarta visade från Aspen station, västerut utefter sjön, genom bergsskärningen eller gröna vägen ovanför, vidare utefter banvallen mot sjösidan fram till brovalven över Svartåbäcken, därefter längs staketet och stenmuren fram till Ekenäs, sedan över järnvägsbron upp till Jonseredsvägen. - Planeringsförutsättningarna inom programområdet för förverkligande av idé om promenadstråk Aspen runt förtydligas. Programmet kompletteras med skrivning för en separat gång- och cykelbro längs med Jonseredsvägen över bäckravinen. 2.6 Bostäder nära E20 Svårbegripligt varför planera bostäder nära E20. Hur påverkas luftkvaliteten om det gröna bältet försinner utmed motorvägen? Det kommer att behövas bullerplank innanför föreslagen ny bebyggelse på Bråta gårdstomt. Grannar bör erbjudas option eller köpa en bit mark innan exploateringsavtal ingås. Det blir svårt att få plats och det ger ingen god boendemiljö. Bullerutredningen visar att inte en enda fasadyta blir tyst. Riskutredningen bör uppdateras och kompletteras. Det kan finnas föroreningar i marken i sluttningen ner mot motorvägen. Länsstyrelsen önskar att programmet förtydligas med att det är av Riksdagen antagna, gällande riktlinje ekvivalent ljudnivå 55 db(a) som avses, där programmet anger att avsteg från fastställda bullerriktvärden vid nybyggnation av bostäder inte ska tillämpas. - I planarbete för tillkommande bostadsbebyggelse kan bullersituationen utredas vidare och riskutredningen ska uppdateras och kompletteras. Programkartan förtydligas i avseendet och programmets skrivning för fastställt riktvärde preciseras. 6

7 2.7 Programmets koncept för förfarande i föreslagen förtätning All tillkommande bebyggelse bör prövas genom detaljplan, med tanke på områdets läge och den förtätning som föreslås. Programmet ska kompletteras med utredning om buller och vibrationer (från järnvägen) även för de mindre områden för bostäder som planeras och som avses prövas i bygglov. - Programmets koncept förenklas, så att även tillkommande bebyggelse längs med Stora Bråtavägen och Korpåsliden prövas i detaljplan. 2.8 VA-plan Programet anger inte om det är normaltaxa som gäller. Vad händer med kommunalt VA om inte den planerade bebyggelsen tillkommer? Enskilda lösningar ger bestående skydd. Motivering saknas till varför fyra befintliga fastigheter inte planeras att anslutas. Det är positivt för Aspen (och i förlängningen Säveån) att VA-situationen i området åtgärdas med kommunal anslutning. - I VA-utredning föreslås enskilt vatten och avlopp för fyra fastigheter. I samband med exploatering i område längs med Sandbäcksvägen kan det bli aktuellt att ansluta en dessa fyra till kommunalt VA. 7

8 3 Ändringar i förslaget Programmet har justerats och/eller förtydligats med avseende på: Förslagets koppling till riksintresse naturvård, Natura 2000 område och Hulans naturreservat Förförande vid tillskott av bostäder längs med Stora Bråtavägen och Korpåsliden Riskbedömning, för vilken riskutredningen ska uppdateras och kompletteras i samband med fortsatt planarbete för tillkommande bostadsbebyggelse i föreslagna områden nära motorvägen Redovisning av marknivåer i kommande arbete för föreslagen vattennära exploatering (idé om promenadstråk Aspen runt) Förslagets koppling till riksintresse kommunikation (Väg), buller från E20 och åtgärder ur risksynpunkt Gångväg i passage med järnväg och ansvar för åtgärder inom järnvägsområde Samråd om placering av tillkommande brandpost inom programområdet 3.1 Synpunkter som inte blivit tillgodosedda efter samrådet Planering för ny bostadsbebyggelse nära E20 Rubricerat program föreslår att ny bostadsbebyggelse nära motorvägen ska prövas i detaljplan, det är en del av konceptet för förtätning i området. Synpunkter om utformning och alternativ till planerade åtgärder på befintliga vägar Åtgärderna är inte förprojekterade ännu, vägföreningar i området meddelas separat om informationsmöte som kan hållas längre fram. Undantaget område för nya bostäder, tidigare redovisat som utredningsområde Programmet syftar till att studera möjligheterna för förtätning av bebyggelsen i Stora Bråta utan att negativt påverka de höga natur- och kulturvärden som området besitter. Kriterier för strandskyddsdispens för fastigheterna Bråta 2:67 och Bråta 2:8 bedömdes i samråd inte kunna anses uppfyllda, varför varken planläggning eller bygglov för nya bostäder kan föreslås för fastigheterna. Kulturmiljövärdena skyddas bäst genom områdesbestämmelser, vilka upprättas i enlighet med gällande översiktsplan. Översiktsplanen ÖP 2008 anger att områdesbestämmelser behövs för Stora Bråta Gullringsbo Stålebo, ett större område än vad detta program avser omfatta. Områdesbestämmelserna behövs för att säkerställa kulturmiljövärden, riksintressen m.m. Inom det i översiktsplanen redovisade området prövas ny bebyggelse och anläggningar, förändringar i kulturlandskapet och befintlig bebyggelse gentemot kulturmiljön. 8

9 4 Inkomna synpunkter och kommentarer 4.1 Länsstyrelsen Länsstyrelsens samlade bedömning Programmet innehåller flera förslag och anger att vissa delar skall prövas i detaljplan, andra genom bygglov. I området finns starka såväl exploaterings- som bevarandeintressen. Med tanke på områdets läge och den förtätning som föreslås i programförslaget anser Länsstyrelsen att all tillkommande bebyggelse bör prövas genom detaljplan. I det fortsatta arbetet behövs förtydliganden för att Länsstyrelsen slutligt ska kunna bedöma lämpligheten av förslagen. Detta gäller förslagens koppling till riksintresse för naturvård och Natura 2000-område Motiv för bedömningen Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10 Riksintresse naturvård Ny bebyggelse föreslås inom område till viss del omfattat av riksintresse för naturvård. För att bevara viktiga naturvärden och landskapselement anges att naturvärdesinventering ska utföras efter samråd, i fortsatt planarbete och vid bygglovgivning. Det område längst i sydväst där ny bostadsbebyggelse ska prövas i detaljplan går längre in i område som är utpekat som riksintresse naturvård än i samrådshandlingen från våren I det fortsatta planarbetet anser Länsstyrelsen att kommunen ska beskriva hur värdena i riksintresseområdet påverkas av den planerade bebyggelsen. Natura 2000 I programförslaget är det oklart om GC-vägen som föreslås längs Jonseredsvägen berör värdena i Natura 2000-området Aspen station. I det fortsatta arbetet behöver detta utredas för att Länsstyrelsen slutligt ska kunna bedöma lämpligheten av förslaget. Råd enligt 2 kap. PBL Skyddade arter 8 arter fladdermöss har enligt planprogrammet noterats i området. Alla svenska fladdermusarter omfattas av bestämmelserna i 4 artskyddsförordningen. Den rödlistade arten mindre hackspett har påträffats under häckningen inom programområdet (Artportalen). Arten kan häcka eller göra häckningsförsök i området. Enligt Länsstyrelsen behöver i fortsatta arbete beskrivas områdets betydelse för såväl fladdermöss som mindre hackspett samt hur den ekologiska funktionen kan bevaras för dessa arter, d.v.s. dels visa hur häckningsförutsättningarana för fortplantning och övervintring påverkas av planförslaget för var och en av de olika fladdermusarterna. 9

10 Rödlistade arters ekologiska preferenser finns beskrivna i artfaktablad. För fladdermössen finns relevant information att hämta i artskyddshandbokens bilaga 4. Länsstyrelsen kommer inte kunna bevilja artskyddsdispens, varför störning och sådan skada eller förstörelse av arternas livsmiljöer som avses i 4 artskyddsförordningen måste undvikas. Biotopskydd I den mån den planerade bebyggelsen berör områden med biotopskyddade objekt ska inverkan på objekten i första hand undvikas helt. Om det inte går att undvika att biotopskyddade objekt berörs ska dispens från de generella biotopskyddsbestämmelserna sökas hos Länsstyrelsens naturvårdsenhet tidigt under detaljplaneprocessen, så att villkor knutna till en eventuell dispens kan arbetas in i planhandlingen. Dispens från reservatsbestämmelserna Enligt föreskrifterna för naturreservatet är det förbjudet att bygga vägar i reservatet. Om det finns särskilda skäl och åtgärden inte strider mot syftet med reservatet kan Länsstyrelsen ge dispens från förbudet. Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt utreda om en ny GC-väg kommer att rymmas mellan Jonseredsvägen och gränsen för naturreservatet eller om en dispens från reservatsbestämmelserna krävs. Dispens söks hos Länsstyrelsens naturavdelning. Om det krävs dispens är det viktigt att utreda hur en sådan anläggning påverkar reservatets värden. Detta har inte utretts ännu. Farligt gods En kvalitativ riskbedömning är utförd för planområdet (Sweco ). Kommande detaljplaner bör ta hänsyn till resultat och förslag till riskreducerande åtgärder som analysen anger. Dock bör revideringar göras med avseende på de förändringar som gjorts i programkartan sedan riskbedömningen togs fram. Riskbedömnigen togs fram inför förra versionen av planprogrammet vilket delvis skiljer sig från det som presenteras nu. Hur påverkar detta riskbedömingens resultat? Översvämning Planprogrammet möjliggör vattennära exploatering vilket medför risk för översvämning av de områden som angränsar till Aspen. Hänsyn till detta måste tas i kommande arbete där även marknivåer bör redovisas för att tydligt påvisa vilka områden som kan komma att översvämmas. VA-sanering Det är positivt för Aspen (och i förlängningen Säveån) att VA-situationen i området åtgärdas med kommunal anslutning. Fyra av de befintliga fastigheterna planeras dock inte att anslutas. Motivering saknas i programmet. Länsstyrelsen påminner om kommunens ansvar att om de inte ansluts bör de inventeras och eventuellt föreläggas om åtgärder om de inte uppfyller nuvarande krav. 10

11 Kulturhistorisk lämning Vid eventuell byggnation av GC-väg längs Jonseredsvägen ska hänsyn tas till den väghållningssten klassad som övrig naturhistorisk lämning. RAÄ Lerum 110:1, så att lämingen kan kvarstå invid vägen. Buller I programmet anges att föreslaget område för tillkommande bebyggelse innehåller fastställda bullerriktvärden vid nybyggnation av bostäder. Avsteg ska inte tillämpas. Länsstyrelsen önskar att programmet förtydligas med att det är Riksdagens antagna gällande riktlinje ekvivalent ljudnivå 55 db(a), som här avses. I programmets bullerutredning utreds de två områden som avses prövas i detaljplan för buller och vibrationer. För dessa områden antas järnvägen ligga för långt bort för att bidra med betydande buller. De mindre områden för bostäder som planeras i programområdet och som avses prövas med bygglov ligger dock närmare järnvägen. Länsstyrelsen anser att det i programmet ska utredas om buller och vibrationer från järnvägen utgör problem för dessa områden. Trafik Trafikverket har i ett yttrande daterat synpunkter på programförslaget. Trafikverkets synpunkter berör - Bebyggelse nära motorväg - Riskutredingen - Skyddsanordningar nära väg och järnväg - Ny järnvägspassage - Trafikalstring Trafikverket förutsätter att deras synpunkter beaktas i den fortsatta planeringen av området. Med tanke på områdets läge och den förtätning som föreslås i programförslaget ser Trafikverket helst att all tillkommande bebyggelse prövas genom detaljplan. Länsstyrelsen delar Trafikverkets synpunkter. Yttrandet från Trafikverket bifogas (se ). Geoteknik Statens geotekniska institut, SGI, lämnar i ett yttrande daterat synpunkter på planprogrammet. SGI vill framhålla att vid ny planläggning måste förhållandena klarläggas frö hela planområdet. De i programmet utförda utredningarna är översiktliga och har fokuserats på planerade utbyggnadsområden enligt det tidigare, något mindre programområdet. SGI rekommenderas också en översiktlig höjdsättning av området samt att behoven av bergtekniska åtgärder bör förtydligas och säkerställas i planen på lämpligt sätt. Yttrandet från SGI bifogas (se nedan). 11

12 Övriga synpunkter på planprogrammet Förordnandet om landskapsbildsskydd för Aspens branter reglerar enbart byggnader, upplag och täktverksamhet. I programhandlingen anges att även vägar och andra anläggningar regleras i förordnandet, men det är inte korrekt. Kommunen har kommenterat detta i samrådsredogörelsen och sagt att det ska ändras till den nya versionen av planprogrammet, men så har inte skett. Sedan 1 december 2014 finns ett nytt förordnande om utökat strandskydd. Gränsen för strandskyddet på planprogrammets karta är enligt den gamla strandskyddsgränsen. Skillnaden påverkar inte innehållet i planprogrammet i sak, men rätt gräns behöver läggas in i plankartan. På programkartan finns en teckenförklaring att vägar i området ska breddas, men det framgår inte av kartan vilka sträckor det rör sig om. Gränsen för naturreservatet och Natura 2000-området framgår inte av programkartan, vilket hade varit önskvärt då dessa är viktiga planeringsförutsättningar Behovsbedömning Kommunen bedömer att betydande påverkan till följd av planen inte kan uteslutas, främst vad gäller osäkerhet kring hur naturvärden kan komma att påverkas. Länsstyrelsen delar uppfattningen att betydande påverkan till följd av planen inte kan uteslutas. I programförslaget är det oklart om GC-vägen som föreslås längs Jonseredsvägen berör värdena i Natura 2000-området Aspens station. I det fortsatta arbetet behöver detta utredas för att Länsstyrelsen slutligt ska kunna bedöma frågan om betydande miljöpåverkan. Enligt 4 1 p Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska ett genomförande av en plan eller ett program antas medföra en betydande miljöpåverkan om genomförandet av planen eller programmet kan antas innefatta en verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Även resultat av naturvärdesinventering avvaktas för fortsatt bedömning. Beredning Inför Länsstyrelsen bedömning i ärendet har berörda statliga sektorsföreträdare beretts tillfälle att lämna synpunkter. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. Programmets koncept för tillskott av bostäder i Stora Bråta förenklas, för att även tillkommande bostäder längs med Stora Bråtavägen och Korpåsliden ska prövas i detaljplan. För att säkerställa kulturmiljövärden, riksintressen m.m. anges i kommunens översiktsplan att områdesbestämmelser behövs, programmet justeras så att översiktsplanens rekommendation för Stora Bråta Gullringsbo Stålebo lyfts även under rubriken tidigare ställningstaganden samt framgår av programkartan. Förslagets koppling till riksintresse naturvård, Natura 2000-område och Hulans naturreservat förtydligas på programkartan. För tillkommande bebyggelse ska programmet kompletteras med fördjupade naturvärdesinventeringar och hur värdena i riksintresseområdet påverkas av den planerade bebyggelsen ska beskrivas i och med 12

13 planarbete för densamma. Störning och sådan skada eller förstörelse av arternas livsmiljö som avses i 4 artskyddsförordningen ska undvikas och villkor knutna till eventuell dispens från generella biotopskyddsbestämmelser ska arbetas in i planhandling för bebyggelse som berör område med biotopskyddade objekt, om inte inverkan på objekt kan undvikas helt. I fall ny gång- och cykelbana längs med Jonseredsvägen inte ryms mellan vägen och gränsen för Hulans naturreservat ska i och med ansökan om dispens från förbud att bygga vägar i reservatet utredas hur anläggningen påverkar värdena i reservatet. På programkartan förtydligas även att riskbedömning avseende transporter av farligt gods ska uppdateras/kompletteras i fortsatt planarbete för ny bostadsbebyggelse i programområdets södra del. Programmets avsnitt om störningar och risker kompletteras med skrivning för hänsyn till risk för översvämning i kommande arbete. En framtida exploatering i anslutning till Sandbäcksvägen skulle kunna möjliggöra anslutning av ytterligare en fastighet. Åtgärder för och planering av VA- situationen i området motiveras i parallellt pågående VA-utredning. Programkarta och skrivningar i programmet justeras enligt övriga synpunkter om landskapsbildskydd och strandskydd. Gräns för naturreservat och Natura 2000-område redovisas på kartbild i avsnitt för tidigare ställningstaganden. Programmets avsnitt om utförd Behovsbedömning kompletteras med skrivning om betydande miljöpåverkan till följd av planen, som inte kan uteslutas. Efter att utredningar tagits fram i enlighet med vad som anges i Behovsbedömning utförs ny bedömning enligt tidigare slutsats och dokumentets avsnitt för fortsatt arbete med miljöbedömning. 4.2 Lantmäterimyndigheten Delar av planen som bör förbättras Programkarta I teckenförklaringen anges en röd heldragen linje som står för Ny väg(-bredd). Denna kan inte återfinnas i kartan. I övrigt har Lantmäteriet inga synpunkter i programskedet. Programkartan justeras. 13

14 4.3 Övriga statliga myndigheter, bolag m.fl Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är sektorsmyndighet för skogsbruket och kommer i yttrandet endast att behandla frågeställningar som faller inom myndighetens ansvarsområde. Skogsstyrelsen har tagit del av samrådshandlingarna för aktuellt område. Inom programområdet finns höga natur- och kulturmiljövärden samt sociala värden. I 14

15 områdets västra del, på fastigheten Stora Bråta 2:80, finns ett av Skogsstyrelsen registrerat objekt med naturvärde (N ). Naturvärdet är del av ett naturvårdsavtal (SK ) om 3,3 ha som inrättades 2008 på samma fastighet. Naturvårdsavtalet har tillkommit till för att skydda de höga naturvärden, framförallt kopplade till ädellövskogen och bäckravinen vid Svartåbäcken, som finns i området. Inom programområdet finns även en registrerad nyckelbiotop (N ) på 10,3 ha. Del av nyckelbiotopen är utpekad som ett N 2000 område (SE530090) och till största delen skyddad som naturreservat (Hulans naturreservat). Naturvärdena finns beskrivna i programmet (s. 17) och enligt den konsekvensbeskrivning som finns (s. 34) kommer en framtida förtätning inte innebära negativa konsekvenser på befintliga naturvärden i ovan nämnda områden. I och med planerat promenadstråk längs sjön Aspen kan området bli mer tillgängligt och attraktivt att besöka vilket gynnar dess sociala värden. Skogsstyrelsen delar denna bedömning och ser positivt på de höga natur- och kulturmiljövärden samt sociala värden som finns inom programområdet lyfts fram. Skogsstyrelsen anser att dessa värden bör värnas och beaktas i framtida planarbete och bygglovshantering. Synpunkt om förtätning utan negativ konsekvens på naturen och som gynnar sociala värden i området noteras. Uppgift om inrättat naturvårdsavtal för att skydda höga naturvärden samt registrerad nyckelbiotop noteras. Programmet avser uppmärksamma de höga naturvärden området besitter för att de ska värnas och beaktas i planarbete och bygglov. Programmet ska i fortsatt planarbete kompletteras med fördjupade naturvärdesinventeringar. 15

16 4.3.2 Trafikverket Ärendet I samrådshandlingen beskrivs syftet med programmet på följande sätt: Syftet med programmet är dels att utreda möjligheterna till förtätning av bostadsbebyggelse med bibehållen bebyggelsestruktur utan att områdets karaktär och kvalitet går förlorad, dels att utreda möjligheten att i anslutning till den befintliga bebyggelsen tillskapa nya bostäder med en något högre täthet än befintlig struktur. Samtidigt måste de höga naturvärdena och de kulturvärden som finns i området skyddas mot negativ påverkan. En komplettering av bostäder i området skulle också förbättra möjligheterna att finansiera en VA-utbyggnad. Tidigare synpunkter Trafikverket har i tidigare skede lämnat synpunkter i yttrande daterat och med dnr TRV 2014/ Bebyggelse nära motorväg Trafikverket ser med stor tveksamhet på lämpligheten i att planera för ny bostadsbebyggelse i direkt anslutning till E20. Även med omfattande skyddsåtgärder brukar det vara svårt att få till goda boendemiljöer alldeles invid stora transportleder. Lägen nära större vägar och järnvägar är generellt bättre lämpade för olika verksamheter med låg känslighet för störningar. Vi vill därför avråda från lokalisering av bostäder och annan känslig bebyggelse som t.ex. skolor och vårdinrättningar i direkt angränsning till E20. Förutom att områden alldeles invid större trafikleder utsätts för störningar finns även risker kopplade till konekvenser av eventuella olyckshändelser. Det är därför även en fördel om personer som vistas i byggnader nära större trafikleder själva snabbt kan uppmärksamma och agera i händelse av brand eller annan olyckshändelse. För bostadsbebyggelse måste beaktas att personer som vistas i byggnaderna kan ligga och sova eller av andra orsaker kan ha begränsad förmåga att uppfatta behovet av t.ex. evakuering eller avstängning av ventilation. Utmed E20 finns en utökad tillståndspliktig zon på 50 meter i enlighet med 47 i väglagen. Det innebär att det inom 50 meter från vägområdet krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att uppföra byggnader och anordningar som kan påverka trafiksäkerheten, om inte åtgärden prövas som bygglov eller inom ramen för en detaljplan. Trafikverket anser generellt att den tillståndspliktiga zonen så långt det är möjligt bör hållas fri från ny bebyggelse. Riskutredningen Trafikverket ser vissa brister kring slutsatserna från riskutredningen. Till att börja med delar vi inte uppfattningen att det finns en vedertagen praxis som säger att ett 4,5 meter högt skydd är tillräckligt för alla typer av olyckshändelser. Den höjden kan visserligen anses som tillräcklig för att skydda mot strålning från brand. Men det finns många andra händelser som också behöver beaktas, t.ex. gasutsläpp och explosionsrisker. Lämpliga skyddsåtgärder behöver därför alltid prövas från fall till fall. Riskutredningen stämmer dessutom inte helt med nuvarande planförslag. Sammantaget anser vi därför att riskutredningen bör uppdateras och kompletteras. 16

17 Skyddsanordningar nära väg och järnväg Uppförande, drift och underhåll av buller- och riskskydd utmed Trafikverkets vägar och järnvägar måste kunna ske utan risk för påtaglig påverkan på möjligheterna att trafikera vägarna och järnvägarna på ett effektivt sätt. I de flesta fall krävs att avtal som reglerar genomförande och framtida ansvar för drift, underhåll och reinvesteringar tecknas mellan Trafikverket och berörd kommun i god tid innan genomförande kan bli aktuellt. Det bör även observeras att det är den part som planerar en ändrad markanvändning som också får bära kostnaderna för nödvändiga skyddsåtgärder. Ny järnvägspassage Som anges i programmet är det en förutsättning att den nya passagen som föreslås i områdets nordöstra del ska vara planskild. Detta måste inte nödvändigtvis innebära en dyrare lösning än anläggande av en ny plankorsning med bommar. Men det bör ändå beaktas att anläggande av nya korsningar med järnväg generellt är kostsamma åtgärder som kräver god framförhållning i planeringen. Även om Trafikverket ser positivt på planerna på en ny passage med järnvägen är våra möjligheter att medfinansiera nya järnvägspassager tyvärr ytterst begränsade. För även om vi vet att det i det aktuella området redan idag förekommer en del problem med så kallat spårspring (obehörigt spårbeträdande) är de åtgärder som Trafikverket vidtar av trafiksäkerhetsskäl framförallt uppsättning av nya och förstärkning av befintliga stängsel. Inför det fortsatta arbetet bör det noteras att avtal om genomförande och framtida drift och ägande av den nya passagen behöver tecknas med Trafikverket i god tid innan ett genomförande kan bli aktuellt. Det bör även uppmärksammas att Trafikverket måste ha rollen som byggherre för de åtgärder som vidtas inom järnvägsområdet. Samt att det normalt krävs en framförhållaning på ett par år för att säkra tillgång till tid i spår för att genomföra arbeten i spårområdet som kräver avstängning av tågtrafiken. Trafikalstring Trafikverket noterar att den föreslagna bebyggelsen kan förväntas leda till en ökad belastning på trafikplatsen Hulanmotet. Detta hade gärna fått inkluderas i planprogrammet, t.ex. i form av en trafikutredning. Påverkan på trafikflöden är en av flera parametrar som behöver inkluderas i den fortsatta planeringen av området. Övrigt För ytterligare information kring planering för ny bebyggelse och ändrad markanvändning i närhet av statlig väg- och järnvägsinfrastruktur se gärna webbsidor: vibrationer--vid-planering-av-bebyggelse Sammantagen bedömning Trafikverket förutsätter att ovanstående synpunkter beaktas i den fortsatta planeringen av området. Vad som bör noteras särskilt är att även med omfattande skyddsåtgärder är det generellt sett svårt att tillskapa goda boendemiljöer i lägen nära stora transportleder. Uppfyllande av riktvärden för buller och vibrationer anger enbart att boendemiljön anses acceptabel, 17

18 inte att den blir bra. Därför bör markområden i direkt anslutning till E20 i första hand användas till andra ändamål än bostäder. Vi ser fram emot ett fortsatt deltagande i kommande bygglovs- och detaljplaneprocesser inom programområdet. Med tanke på områdets läge och den förtätning som föreslås i programförslaget skulle vi dock helst se att all tillkommande bebyggelse prövas genom detaljplan. Synpunkt om planering för ny bostadsbebyggelse i direkt anslutning till E20 noteras. Programmet föreslår att ny bostadsbebyggelse inom område nära motorvägen prövas i detaljplan. Programmets riktlinjer för fortsatt planarbete anger bl.a. att buller- och riskutredning ska utföras, uppdateras och kompletteras samt att byggrätt ska villkoras med att bullerskyddsvall och åtgärder ut risksynpunkt uppförs längs med E20. Utförd bullerutredning redovisar att en bullerskyddsvall för tillkommande bostadsbebyggelse skulle behöva utföras inom 50 meter från motorvägen och åtgärden föreslås prövas vidare i samband med fortsatt planarbete. Programkartan förtydligas och programmets skrivningar i övrigt för tillkommande bebyggelse justeras i avseendet. Programmets koncept för tillskott av bostäder i Stora Bråta förenklas, för att även tillkommande bostäder längs med Stora Bråtavägen och Korpåsliden ska prövas i detaljplan. För att säkerställa kulturmiljövärden, riksintressen m.m. anges i kommunens översiktsplan att områdesbestämmelser behövs, programmet justeras så att översiktsplanens rekommendation för Stora Bråta Gullringsbo Stålebo lyfts även under rubriken tidigare ställningstaganden samt framgår av programkartan. Programkartan justeras avseende gångväg i passage med järnväg och så att Trafikverkets ansvar för åtgärd inom järnvägsområde framgår. Programmet har kompletterats med en översiktlig väg- och trafikutredning Försvarsmakten Rubricerad detaljplan ligger ej inom öppet redovisade riksintresseområden för Försvarsmakten. Samrådshandlingens programkarta för period till redogör för förtätning av tätorten Stora Bråta med i främst friliggande småhusbebyggelse. Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende, men kan komma att framföra erinran om totalhöjden överstiger 45 meter enligt definitionen för höga objekt inom sammanhållen bebyggelse. Noteras. 18

19 4.4 Partille kommun Samhällsbyggnadskontoret har inga synpunkter på föreslaget program, dock är vi positiva till ett gemensamt framtida arbete kring kopplingen mellan kommunerna. Noteras. 4.5 Kommunala internremisser Räddningstjänsten, Storgöteborg Överväganden De synpunkter som tidigare lämnats i ett remissvar daterat har tillgodosetts på ett positivt sätt. Programmet för Stora Bråta tar numera hänsyn både till brandvattenförsörjning och riskerna förknippade med transporter av farligt gods på Västra Stambanan och E20. I programmet nämns att området ska kompletteras med fler brandposter. Det är viktigt att detta följs upp och räddningstjänsten är gärna med och kommer med synpunkter angående placeringen av dessa. Den kvalitativa riskutredning som gjorts tar god hänsyn till de risker som finns och det viktiga att slutsatserna från analysen följs upp och genomförs. Dock saknas det specifikationer på de åtgärder som föreslås gällande explosionsskydd, avåkningsskydd och skydd mot spridning av brandfarliga vätskor. Dessa bör specificeras i kommande detaljplaner. Bedömning Under förutsättning av slutsatserna från riskutredningen följs och att området kompletteras med fler brandposter i enlighet med programmet har räddningstjänsten inget att erinra. Riskutredningen ska uppdateras och kompletteras i och med fortsatt planarbete. Programmet kompletteras med skrivning för samråd med Räddningstjänsten om placering av tillkommande brandpost inom området och programkartan förtydligas i avseendet. 19

20 4.6 Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster Anna Ekman, Bråta 22:1 Ett par synpunkter och frågor kring Program Stora Bråta. I texten på sid 15 i Program Stora Bråta står följande: Runt udden kan man som fotgängare gå längs järnvägens tidigare sträckning. I västra änden slutar vägen som en brant stig upp mot Jonseredsvägen, precis vid mynningen för järnvägstunneln. Sedan kommer en karta på sid 24 med en blå markering om promenadstråk runt Aspen. Kartan återkommer även i dokumentet Vägutredning utan kommenterande text. Detta promenadstråk är delvis inritat längs en enskild väg för biltrafik, som redan idag aktivt används som promenadstråk. Delar av denna bilväg är en brant grusbacke med dålig sikt, som därför inte lämpar sig för cykeltrafik. Som promenadstråk fungerar den bättre, men särskilt vintertid kan förhållandena vara svåra även för bil och gångtrafikanter. Denna enskilda väg underhålls av en privat vägförening. Vad innebär ett inritat promenadstråk på kommunala kartor? 1 Då området (menar här en del som sammanfaller med Skogshyddevägen) innefattas av strandskydd, fågelskyddsområde m.m. antar jag att denna del av promenadstråket inte innebär någon åtgärd i form av någon typ av utbyggnad. Är detta rätt uppfattat? 2 Om dragningen av promenadstråket gör på kommunens officiella kartor undrar jag om detta innebär något utökat ansvar för den vägförening som underhåller den enskilda bilvägen som utgör delar av stråket? Detta bör i så fall tas i beaktande då beslut tas om dragning av stråket. I dokumentet Behovsbedömning står följande: Påverkas lagenligt skyddade områden (naturreservat, strandskydd), riksintresse för friluftsliv eller föreslagen skyddad natur? Osäkert Tas i anspråk, promenadstråk runt Aspen föreslås Denna text gör att jag undrar om ni ändå planerar ingrepp i befintlig grusväg (Skogshyddevägen) för det föreslagna promenadstråket (min fråga 1 ovan), eller om kommentaren i Behovsbedömnigen enbart rör gång- och cykelbana längs Jonseredsvägen? Skrivningen för gångstråk runt udden justeras. 1. Inga särskilda åtgärder har planerats för Skogshyddevägen utan den föreslås för promenadstråk som en idé. Nämnda kommentar i Behovsbedömning rör både förslaget för gång- och cykelbana längs med Jonseredsvägen och idén om promenadstråk Aspen runt. 2. Den föreslagna sträckningen bedöms inte innebära något utökat ansvar för vägföreningen. Informationsmöte om planerade åtgärder på befintliga vägar kan hållas längre fram, vägföreningar i området underrättas separat för detta. Programmet kompletteras med upplysningen. 20

21 4.6.2 Thomas och Kerstin Rosenberg, Bråta 2:26 till reviderad översiktsplan. Bostäder Vägar 1 Starkt bullerdämpande konstruktioner för att möjliggöra byggnation på Bråta gårdstomt samt bostäder utefter Sandbäcksvägen är nödvändigt. Vem betalar kostnaden för dessa anläggningar? 2 Garantier för att ljudet inte rullar över och hamnar längre in i befintliga bostadsområden både i Lilla och Stora Bråta bör utredas. 3 Vi vill att kommunens planläggare har möjlighet att påverka beslutet om vilken typ/stil av hus som byggs på lucktomter. Detta just för att bibehålla karaktären av området. Alltså att mycket grönt, större tomter omgärdar husen samt att stilen inte helt avviker från den nuvarande. Hellre flera olika hus än hus som upprepar sig, vilket tyvärr är alltför vanligt idag när man anlägger nya bostadområden. 1 Förslaget med ändrad in/utfart på Bråta gärdesväg Bra förslag. 2 Stora Bråtavägen kommer att bli mycket trafikerad med den belastning som utbyggnaden av lucktomter utgör. Den är smal, kurvig och har nivåskillnader vilket idag gör att trafiken har låg hastighet. Breddning av vägen är knappast möjlig. Bråta gårdstomtens bostäder måste därför få en utfart mot Bråta Broväg. 3 Vad innebär breddning av Bråta Broväg och Lilla Bråtavägens övre del? Kostnad för vem och hur går det till när kommunen köper ut tomtmark? 4 Svartåliden fungerar bra som in och utfart till området, men korsningen Bråta Broväg, Stora Bråtavägen, Svartåliden och Sandbäcksvägen är trång. Ett kanske utvidgat bostadsområde utmed Sandbäcksvägen till planområdets västra kant, skulle kunna motivera för en anläggning av ny väg väster om skolans fotbollsplan, väster om den lilla bäcken med utfart till Svartåliden via skolans parkering. Precis i områdets västra linje finns dessutom redan en gammal vägbank som leder ner till Svartålidens utfart mot Jonseredsvägen. Denna ligger i gränsen till naturaområdet och lämpar sig inte för motortrafik men skulle, med en liten upprustning bli en fin promenad och cykelväg. 5 Hulanstigen är också en befintlig gammal väg som leder från området ner mot Hulan. Lite upprustning så behövs inte den nyplanerade gång- och cykelvägen från Bråta Gårdstomt. 6 Är någon del av den gamla banvallen som går utmed sjön från Aspen station till nuvarande järnvägsbank såld till någon privatperson? Om så är fallet är vårt förslag inte möjligt. Däremot är det mycket konstigt eftersom denna gångväg använts i alla år och dagligen brukas av alla oss som älskar att promenera utefter sjön. En husägare har efter årens lopp ställt ut stubbar och byggt ett staket utmed vägen så att det numera kan synas som om vägen är övervuxen, men det finns ingen förbudsskylt eller dylikt som talar om att järnvägsbanken är privat. Vårt förslag är att man låter cykelvägen gå utefter Jonseredsvägen, medan promenadvägen i form av en spång, fortsätter utefter sjön fram till Ekenäs och där ansluter till Jonseredsvägen eller helst fortsätter vidare utefter sjön mot Jonsered. 21

22 Samråd Vi anser att det behövs ett nytt samråd där ansvariga för vägplanering, bullerstrategier och VA är närvarande. Vi måste få kunskap om vad som kommer att hända för att kunna samråda på lika villkor. Bostäder Vägar 1. Programkartan förtydligas med uppgift för bullerskyddsvall som ska bekostas av eventuell exploatör. 2. Programmet anger att bullerutredningar ska utföras i och med planarbete för ny bostadsbebyggelse. 3. Programmets koncept för tillskott av bostäder i Stora Bråta förenklas, så att även tillkommande bostäder längs med Stora Bråtavägen och Korpåsliden föreslås prövas i detaljplan. Programmet justeras även på så sätt att översiktsplanens rekommendation för Stora Bråta Gullringsbo Stålebo lyfts under rubriken tidigare ställningstaganden samt framgår av programkartan. 2. Ny bostadsbebyggelse på Bråta gårdstomt föreslås anslutas till Bråta Broväg 3. Vägföreningar i området meddelas separat angående förprojektering av planerade åtgärder och möte för mer information kan hållas senare i processen. Programmet kompletteras med upplysningen. 4. Ny bostadsbebyggelse utmed Sandbäcksvägen föreslås utredas vidare i fortsatt planarbete, se även föregående kommentar. 5. Programmet justeras avseende gångförbindelse Korpåsliden Hulanreservatet, så att Hulanstigen framgår. 6. Den föreslagna sträckningen justerades tidigare så att idén om promenadstråk runt Aspen kan sammanfalla med den föreslagna gång- och cykelbana längs med Jonseredsvägen över bäckravinen, möjligen i en separat gång- och cykelbro Gunnar Nordenstam, Bråta 2:62 En sak att ta hänsyn till i planen är de allmänna bestämmelserna om strandskydd som förstås är aktuella även i detta fall. När det gäller utfarten från Bråta Gärdesväg till Jonseredsvägen inkräktar det föreliggande förslaget på brukbar jordbruksmark. För att undvika detta är en annan lösning möjlig som tar bort trafikriskerna med utfarten som ju är besvärande idag. Det går att i den farliga kurvan på Jonseredsvägen strax före Gärdesvägens utfart sänka hastigheten och anlägga en vägbula i riktning mot Lerum. Det gäller en kort sträcka på ca 100 m innan farten kan gå tillbaka till dagens värde. Förlusten i tid för fordonen blir minimal. Jag antar att Vägverket i så fall skall delta i planeringen. Idén kan realiseras oberoende av detaljplan. 22

23 I övrigt ter sig planen svår att genomföra av kostnadsskäl. Berg har vid tidigare byggnation i området ibland krävt omfattande sprängningsarbeten. En annan fråga är hänsyn till naturvärden. Planen innehåller förtätning på dagens gröna lungor med gammal skogsmark. Ökande trafik med fler boende är svår att svälja med dagens vägnät och breddning av vägarna är dyrbart och inkräktar delvis på privat mark vilket skapar problem. Kostnaderna för vägnät och sprängningsarbeten gör planen dyr. Synpunkt för hänsyn till strandskyddsbestämmelser noteras. Programmets skrivning förtydligas. Vägföreningar i området meddelas separat angående förprojektering av planerade åtgärder och möte för mer information kan hållas senare i processen. Programmet kompletteras med upplysningen. I programmet föreslås att såväl sprängnings- som schaktarbeten minimeras, så att det kuperade landskapspartiets höga kultur- och naturvärden bevaras. Programkartan förtydligas med avseende på genomförande (bullerskyddsvall bekostas av ev. exploatör) och förslagets koppling till naturvärden Carrie & Olof Johansson, Bråta 6:1 Vår fastighet Bråta 6:1, påverkas mer än någon annan, av Sektor Samhällsbyggnads i februari i år presenterade förslag, eftersom tomten i öst, syd och väst gränsar till ytor som berörs av förslaget. Gränsen mot öster vetter mot en åker och ödetomt där naturen är på väg att ta över och bilda en med naturreservatet sammanhängande miljö. Bältet av grönska och många stora träd dämpar påverkan av buller och avgaser från motorvägen. Den ger också högt värderat skydd mot insyn och bör bevaras och lämpligen få bli en naturlig västlig förlängning av Hulans naturreservat. En jämförelse mellan karta 1 och 2 i bullerutrednigen visar att Bråta 6:1 kommer att utsättas för ökat buller om förslaget realiseras. Om Gårda gårdstomt med anslutande mark bebyggs, måste ett bullerplank av tillräcklig höjd byggas på gränsen till Bråta 6:1 från Bråta Broväg till Bråta 2:4. Vi anser att det måste utredas hur luftkvalitén påverkas både vad gäller skadliga partiklar och avgasos för fastigheterna mellan Bråta Broväg och Korpåsliden, om det gröna bältet längs motorvägen försvinner. I syd och väst gränsar Bråta 6:1 till Bråta Broväg. Denna väg är knappt tillräcklig för dagens trafik och givetvis inte för trafikökning från nya bosättningar. Vägen har på västra sidan fler bostäder tätt på vägen. En breddning skulle därför ta i anspråk mark på östra sidan tillhörande Bråta 6:1 och kräva fällning av värdefulla träd, ek, fur, lind, gran alm, björk och kastanj samt rhododendronbestånd. Vi motsätter oss detta och visar på alternativ lösning: En bättre lösning är att placera en vägbom ett stycke norr om bron så att denna blir tillgänglig endast för boende på det föreslagna bostadsområdet mellan Bråta Broväg och korpåsliden. De boende i Stora Bråta, inklusive befintliga fastigheter längs Bråta 23

24 Broväg samt trafiken till skolan skulle därmed vara hänvisade till Svartåliden. Den enda biltrafiken över bron skulle enligt vårt förslag komma från eventuellt nytt bostadsområde öster om bron, men denna trafik blir mycket glesare än dagens trafik till såväl skola som till bostäder i centrala Stora Bråta och längre bort mot Gullringsbo och Stålebo. Med denna lösning undgås intrång i fastigheter på båda sidor av bron. Barnen får också en mycket glesare trafikerad och tryggare väg till skolan. Det finns dessutom en sedan länge uttalad önskan hos boende i Lilla Bråta om att kunna stänga bron för genomfart utom för utryckningsfordon. Om Bråta Broväg breddas och förses med gång- och cykelbana enligt förslaget, förutsätter vi att bullerplank byggs längs vägens gräns mot Bråta 6:1. Slutligen anser vi att bästa lösningen för VA-försörjningen i Stora Bråta är via enskilda lösningar eftersom endast detta alternativ ger bestående skydd av den miljö som sektor Samhällsbyggnad säger sig vilja värna om. Synpunkter om ny bebyggelse angränsande till Bråta 6:1 vad gäller buller, luftkvalitet, ökad trafik, värdefulla träd och rhododendron noteras. Tillkommande bebyggelse inklusive bullerskyddsvall föreslås här prövas i och med upprättande av detaljplan. I planarbetet ska fördjupade utredningsarbeten utföras. Programkartan förtydligas. Vägföreningar i området meddelas separat för informationsmöte om planerade åtgärder på befintliga vägar, som kan hållas senare i processen. Programmet kompletteras med upplysningen. Åtgärder för och planering av VA- situationen i området motiveras i utförd VAutredning i enlighet med beslut i ärendet (KS09.903) Ann-Kristin och Joakim Öhlén, Bråta 2:21 Vi har tagit del av programmet och informationen vid mötet i februari 2015 och vill lämna följande synpunkter. Anläggning av vatten och avlopp: - Vi undrar om programförslaget innefattar särtaxa för vatten och avlopp eller ej. Muntligt framkom på mötet att det är normaltaxa som gäller, vi kan inte hitta det skriftligt i programförslaget. Synpunkter på vägnätet: - Vi är frågande inför underlaget till slutsatsen att befintliga vägar och mötesplatser inom området ska kunna svälja den ökade trafiken (förutom beskrivna förändringar vid påfarter till Jonseredsvägen m.m.). Särskilt saknar vi bedömning av kapaciteten på Svartålidens grusbeläggning som redan idag är särskilt ansträngd vintertid och vid tjällossning. Vid informationsmötet poängterades att Svartåliden ska bli första hands in- och påfart, vilket för oss låter tveksamt givet vägens status och att den är dubbelriktad. - En ny väg från Jonseredsvägen (t.ex. ungefär mitt emot Skogshyddan) över gärdet fram till skolan borde skapa nödvändiga förutsättningar för både framkomlighet och säkerhet. 24