Resurser till fördjupat samarbete mellan Arlandakommunerna och Swedavia AB inom Arlandakommunerna KS-2014/45

Transkript

1 Sida 1 av 1 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Johan Elfström Datum KS-2014/ Kommunstyrelsen Resurser till fördjupat samarbete mellan Arlandakommunerna och Swedavia AB inom Arlandakommunerna KS-2014/45 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ur Kommunstyrelsens medel för oförutsett 2014 avsätta kronor till finansiering av arbetet med en delregional utvecklingsplan för Arlandaregionen Sammanfattning Arlandasamarbetet är etablerat sedan ett antal år. Samarbetet ska nu fördjupas i och med arbetet med att ta fram en delregional utvecklingsplan (DUP) för Arlandaregionen. I samarbetet ingår Knivsta kommun, Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun samt Swedavia AB. Kommunerna och Swedavia AB finansierar projektet tillsammans. Totala kostnaden för projektledning år 2014 är kr. Varje part betalar en grundavgift på kr samt en del av de återstående kr som är proportionell mot invånarantal enligt följande princip: Knivsta kommun 9 %, Sigtuna 26 %, Upplands Väsby 25 %, Vallentuna 19 %, Swedavia AB 20 % (Swedavias 20 % är inte baserat på invånarantal). Knivstas kostnad för 2014 blir kr. Utöver de kr för projektledning bedöms respektive kommun bidra med cirka 350 timmars arbetsinsats/år, Swedavia något mindre. Kostnaden för projektledning för år 2015 och 2016 är inte fastställd. En avsiktsförklaring för samarbetet har tagits fram för påskrift i februari. Ekonomisk konsekvensanalys Projektet bedöms bidra till en positiv utveckling av Arlandaregionen. Nyttan av detta är svår att uppskatta men förvaltningen gör bedömningen att det på sikt är väl investerade resurser. Bilaga: Avsiktsförklaring med förslag till resursfördelning och aktivitetsplan. Lena Fransson kommunchef

2 Avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete mellan Arlandakommunerna och Swedavia AB inom Arlandaregionen Parterna: Knivsta kommun, Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun och Swedavia AB förklarar härmed sin avsikt att fördjupa samarbetet inom Arlandaregionen avseende trafikinfrastruktur, bebyggelseutveckling (bostäder), näringslivsutveckling och miljöfrågor. Mål Parterna är överens om att målet för det fördjupade samarbetet är att genom ett proaktivt förhållningssätt skapa förutsättningar för att uppnå gemensamma win-win -effekter till gagn för Arlandaregionens utveckling. Strategier för detta redovisas i en delregional utvecklingsplan för Arlandaregionen som inkluderar en gemensam vision, och som bedöms kunna antas av respektive part under Den delregionala utvecklingsplanen skall behandla utvecklings- och tillväxt frågor som berör trafikinfrastruktur, bostadsbyggande, näringsliv och miljö. Bakgrund Under åren genomförde Arlandakommunerna i samverkan med dåvarande Regionplanekontoret, Stockholm, Regionförbundet Uppsala och Lfv, Stockholm Arlanda flygplats ett gemensamt EU-projekt - STRAIR (Strategic Development and Cooperation between Airport Regions) som ett Interreg IIIC-projekt omfattande sju flygplatsregioner i Europa. Projektet var till 50 % finansierat av de partner som deltog och till 50 % med EUmedel. Det ledande partnerskapet för STRAIR delades mellan flygplatsregionerna Stockholm och Oslo. STRAIR-projektet resulterade bl.a. i att ett gemensamt handlingsprogram för näringslivsutveckling i Stockholm-Arlandaregionen utarbetades 2007 och som Arlandakommunerna samstämmigt ställde sig bakom som underlag för fortsatt delregional samverkan.

3 Samarbetet som påbörjades år 2008 har bedrivits i form av ett löst partnerskap mellan de fyra kommunerna och Swedavia, Stockholm-Arlanda flygplats samt Regionplanekontoret. Partnerskapet utsåg Sigtuna som sammankallande kommun under 2008 och att även leda arbetet fram till att ett mer organiserat partnerskap etableras. Värdskapet för Arlandakommunernas samverkan har därefter årligen roterat mellan deltagande kommuner. Frågan om ett mer formaliserat samarbete kommunerna emellan behöver fortsatt diskuteras och utvecklas och kräver också ramar för ett utökat ekonomiskt och personellt stöd. Under 2013 och 2014 ansvarar Upplands Väsby kommun för värdskapet i detta samarbete. Samverkan har hittills bedrivits via en beredningsgrupp med tjänstemän från respektive kommuner samt Swedavia Arlanda flygplats och TMR (f.d. Regionplanekontoret) som också ansvarat genomförandet av 2 till 4 årliga gemensamma möten med företrädare för kommunledningen, (kommunstyrelsens ordförande, och företrädare för oppositionen i respektive kommuner samt kommundirektörer/chefer). Arbetet har främst resulterat i gemensamma yttranden och andra ställningstaganden kring delregionala utvecklingsfrågor. Nedan redovisas några exempel på aktiviteter eller resultat av aktuellt samarbete i Arlandaregionen. I den av landstingsfullmäktige år 2010 antagna regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) har Arlanda-Märsta utpekats som en av regionens åtta yttre regionala stadskärnor. Ett första PM om den regionala stadskärnan Arlanda/Märsta, som underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet har tagits fram och en stadsbyggnadsstrategi för flygplatsstaden Airport City Stockholm har utarbetats av ägarna till det gemensamma bolaget Airport City Stockholm Sigtuna kommun, Swedavia, Arlanda flygplats och Arlandastad Holding. Väg 268 E4 Grana. I Länsplanen för regional transportinfrastruktur i Stockholms län finns 480 mkr anvisade (inklusive 90 mkr medfinansiering från kommunerna Upplands Väsby och Vallentuna). Objektet finns även med i den nya Länsplanen Samverkan har skett i förstudie som Trafikförvaltningen, SLL under 2012 bedrivit om en avgrenad Roslagsbana till Arlanda som ny kollektivtrafikförbindelse mellan de två regionala stadskärnorna Arlanda-Märsta och Täby-Arninge. Större logistikföretag som är intresserade av nyetablering hänvisas av kommunerna Vallentuna och Upplands Väsby till Sigtuna kommun. Detta är bl.a. resultatet av en gemensamt genomförd rundresa i Arlandakommunerna år 2009 där kommunernas verksamhetsområden och profil för näringslivet studerades. Arlandaregionen och Arlandakommunerna har etablerats som begrepp på regional nivå i Stockholms och Uppsala län. Samverkan om besöksnärings/turism genomförs vid några tillfällen. Detta har dock hittills inte lett till några mer konkreta resultat. Upplands Väsby kommun har påbörjat arbetet med en ny kommunplan/översiktsplan som skall vara klar årsskiftet 2015/2016. I Sigtuna kommun pågår arbete med en ny översiktsplan som ska vara antagen Knivsta kommun arbetar med fördjupade översiktsplaner och tematiska tillägg och Vallentuna kommun prövar just nu aktualiteten för sin översiktsplan från 2010.

4 Nyttor Kommunerna Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna har specifika fördelar av närheten till Stockholm Arlanda flygplats och den verksamhet och tillväxt som genereras av flygplatsen. Men kommunerna har också nackdelar från flygplatsens verksamhet vad gäller buller, utsläpp till luft och vatten samt restriktioner för bostadsbyggande. Arlanda flygplats har på motsvarande sätt behov av att samverka med de närliggande Arlandakommunerna för att gemensamt uppnå en positiv samhällsutveckling som främjar både regionens och flygplatsens utveckling. Med ett proaktivt arbete skapas förutsättningar för att uppnå gemensamma win-win -effekter till nytta för Arlandaregionens utveckling. Till år 2016 ska en ny eller uppdaterad regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen utarbetas med en långsiktig samordning av trafikinfrastruktur och bebyggelse. Denna kan antas ligga till grund för kommande åtgärdsplanering år 2017 vad gäller statlig finansiering och medfinansiering av trafikinfrastrukturen i Stockholmsregionen för perioden Med en överenskommelse om en gemensam vision och delregional utvecklingsplan skapas förutsättningar för Arlandaregionen att bli mer konkurrenskraftig i kommande avvägningar och prioriteringar av hur Stockholmsregionen ska utvecklas och resurser för trafikinfrastrukturen fördelas. Detta förutses vara till nytta för hela Arlandaregionen och för utvecklingen av Arlanda-Märsta till en gemensam regional stadskärna med avseende på att Utvecklingen av Arlanda-Märsta som en regional stadskärna förutsätter en bred samverkan tillsammans med många intressenter och har stor nytta av en fördjupad samverkan med berörda kommuner inom Arlandaregionen. Det pågående samarbetet inom Airport City Stockholm och utvecklingen av en ny flygplatsstad inom den regionala stadskärnan torde också ha nytta av en fördjupad samverkan med berörda kommuner inom Arlandaregionen. Ett tydligt och gemensamt förhållningssätt och proaktivt arbete för Arlandaregionen är till nytta för berörda kommuner inom andra typer av samverkan som sker med bl.a. ABC-stråket, SBA, Mälardalsråd m.fl. samverkansorganisationer. Överenskommelse om fördjupat samarbete Arlandakommunerna samt Swedavia, Stockholm-Arlanda flygplats avser att samarbeta inom följande områden inom ramen för framtagandet av en delregional utvecklingsplan inklusive en gemensam vision: 1. Infrastruktur och trafikering Detta är en fortsatt viktig förutsättning för många utvecklingsområden inom vår delregion. 2. Bostadsbyggande Arlandakommunerna har i många sammanhang framfört att utbyggnad av infrastruktur och trafikering i ökad utsträckning bör samordnas med utbyggnad av bostäder så därför är bostadsbyggandet ett viktigt och naturligt område för ett fördjupat samarbete. Inom ramen för detta område är frågan om hur vi bygger mera stadsmässigt ett samarbetsområde. Betydelsen av samverkan mellan kommunerna förstärks också i den nya bostadsförsörjningslag som gäller från Näringslivsutveckling

5 Företagen verkar i en funktionell Stockholmsregion över kommungränserna. Därför är målsättningen att ett fördjupat samarbete kring etablering av nya företag ska leda till totalt sett bättre förutsättningar för näringslivet, än om berörda kommuner uppträder var och en för sig och som konkurrenter till varandra. Detta var en viktig slutsats i STRAIR-samarbetet och ska därmed vara en förutsättning i ett fördjupat samarbete. 4. Miljö Miljö- och klimatperspektivet i den fysiska planeringen blir alltmer accentuerat. Samtidigt växer kluster för företag med stort kunskapsinnehåll i regionen som vill vara framstående aktörer om miljöområdet. Dessa faktorer påverkar övriga samarbetsområden och alla parter arbetar aktivt med dessa frågor, vilket är en bra grund att bygga vidare på. Projektplan och genomförande Arbetet påbörjas år 2014 för att fortgå under 2015 samt avslutas under år 2016 med antaganden i respektive kommunfullmäktige. I bilaga till avsiktsförklaringen redovisas en aktivitetsplan med förslag till organisation för att ta fram en delregional (DUP) utvecklingsplan som också innehåller en gemensam vision för Arlandaregionen. Organisation och resurser För att utarbeta en gemensam delregional utvecklingsplan som inkluderar en vision avsätter parterna egna och gemensamma resurser under perioden Resurserna består av en projektorganisation med politisk ledningsgrupp, samordningsgrupp, projektledare och arbetsgrupper. För att finansiera en projektledare, tillskjuter respektive kommun och Swedavia, Stockholm-Arlanda flygplats gemensamt kr under 2014 enligt följande kostnadsfördelningsmodell, dels ett grundbelopp på kr och därefter med fördelning i förhållande till invånarantal se bilaga. För kostnader som kan tillkomma därutöver för t.ex. utredningar mm får särskilda beslut tas av Kommundirektörerna/cheferna och Flygplatsdirektören. För åren 2015 och 2016 tas särskilda beslut om gemensamma resurser/budget inför respektive år. Aktivitets- och resursplan redovisas i bilaga till denna avsiktsförklaring. Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Knivsta kommun Per-Erik Kanström (M) Lars Bryntesson (S) Göran Nilsson (M) KS-ordförande KS-ordförande KS-ordförande Vallentuna kommun Swedavia AB / Stockholm Arlanda Airport Örjan Lid (M) KS-ordförande Kjell-Åke Westin Flygplatsdirektör

6 DUP VISION AKTIVITETSPLAN: Vision för Arlandasamarbetet och framtagande av en Delregional utvecklingsplan (DUP) Nuläge Utreda/analysera Bearbeta/färdigställa dokument Politisk behandling, marknadsföring Sammanställa befintligt underlag Inledande workshop Studieresa Kompletterande utredningar: - Näringslivsstudie - Analys bostadsmarknad - Analys tillgänglighet - Tema-workshops (ca 3 st) Sammanställa visionsdokument Ev. revidera visionen utifrån arbete med DUP:en om slutversion Antagande i Kommunfullmäktige (KF) Marknadsföring om visionsutkast Utkast vision Utifrån visionsarbetet påbörja arbetet med en DUP Antagande i Kommunfullmäktige (KF) Kompletterande utredningar - Marknadsföring Sammanställa DUP om slutversion Studieresa KF event

7 Förslag till resurser för arbetet med en delregional utvecklingsplan för Arlandaregionen Parterna är överens om att varje part avsätter egna resurser i form av deltagande från berörda tjänstemän i respektive kommun. Nedan redovisas ett exempel på vilka funktioner inom respektive parts organisation som kan vara aktuella: Trafikplanering, bostäder, näringsliv och hållbarhet: Vid en översiktlig bedömning så antar vi ca 9 månaders arbete under 2014 med t ex en workshop en gång per månad ca 2 tim och två timmars förberedelser = 4 timmar * 4 funktioner = 16 timmar per månad. På ca 9 månader skulle det generera ca 150 timmar i arbetstid för respektive kommun under 2014 och för Swedavia kanske något mindre. Därtill kommer beredningsgruppens tjänstemäns arbete för att tillsammans med den gemensamma projektledaren koordinera och utveckla den delregionala utvecklingsplanen: Anta ca 2 arbetsdagar per månad d.v.s ca 16 timmar i månaden ggr 11 = 176 timmar per part. Omräknat så skulle detta innebära totalt ca 350 timmars arbetsinsats per kommun under 2014 och något mindre för Swedavia. För den gemensamma projektledningen behöver avsättas följande resurser: Lön eller arvode: Adm. kostnader för projektledningen: ev telefon, dator, adm stöd mm Totalt 2014: X kr X kr kr Lokaler: Om behov uppstår står värdkommunen för kostnaden respektive år. Övrigt: Får specificeras för respektive tillfälle tex utredningar, konferenser, resor mm. Beslut tas av Kommundirektörerna/cheferna och Flygplatsdirektören. För den gemensamma finansieringen 2014 föreslås ett grundbelopp på kr för varje part och därefter en fördelning efter invånarantal se nedan. Inför 2015 och 2016 tas särskilda beslut om den gemensamma kostnaden/budgeten. Förslag finansiering Kommun/bolag/ företag Antal invånare ( ) Procentandel Totalkostnad 2014 utifrån grundbelopp och kommuninvånare Kostnad % andel inv 2014 Kostnad 2015 Kostnad 2016 Knivsta % kr kr X kr X kr Sigtuna % kr kr X kr X kr Upplands Väsby % kr kr X kr X kr Vallentuna % kr kr X kr X kr Swedavia 20% kr kr X kr X kr Totalt % kr kr X kr X kr