Sammanfattning Finansdepartementet Bostadsenheten STOCKHOLM

Transkript

1 Finansdepartementet Bostadsenheten STOCKHOLM Remissyttrande över SOU 2000:44 Byggkostnadsdelegationens betänkande Från byggsekt till byggsektor Finansdepartementet har med remiss inbjudit BYSAM att lämna synpunkter på rubricerade betänkande. Sammanfattning Byggsektorn är en viktig kraft i hela vår ekonomi, inte minst vad avser sysselsättning och exportintäkter. Sektorn är också en förutsättning för att skapa en effektiv infrastruktur och en god uthållig livsmiljö. Frågor rörande bostadsbyggande och boendekostnad är politiskt oerhört centrala varför de självklart förtjänar ett stort intresse. Frågeställningarna är och kommer att vara i fokus i synnerhet som de direkt berör konsumenten samt har en direkt påverkan på den ekonomiska utvecklingen i termer av exempelvis bostadsbrist. Boendekostnaden representerar normalt en tredjedel av den disponibla inkomsten. Den utgör följaktligen en av de viktigare frågorna för konsumenten. Själva byggkostnaden måste sättas in i ett helhetsperspektiv tillsammans med de långsiktiga förvaltnings och driftskostnaderna för att rätt spegla boendekostnaden. Det är viktigt och naturligt att från tid till annan självkritiskt granska sina respektive verksamheter i ljuset av en väl fungerande marknad samt kritiska och krävande konsumenter. Byggkostnadsdelegationen har därvid haft ett vällovligt och ambitiöst syfte att beskriva en komplex och omfattande byggsektor med speciellt fokus på bostadsbyggkostnader och dess drivkrafter. Låt vara att den utmålade delaktigheten förbigicks och den viktiga förankringen således dessvärre uteblev. Betänkandet kan dock bli avstamp för en kreativ och konstruktiv process med sektorns parter med mål att lägga grunden för den framtida byggsektorn baserat på kundnytta, en fri marknad samt kunskap. Postadress Gatuadress Telefon Telefax Box 5501 Industrihuset / S Stockholm Storgatan 19

2 2 BYSAM:s budskap Vi behöver ett ökat bostadsbyggande för att inte hindra tillväxt Ge konsumenten alternativ och valfrihet Låt en sund och konkurrensutsatt marknad få tillgodose kundens behov Öka tempot i harmoniseringen och integrationen inom EU vad avser produktkrav, standardisering, certifiering och ömsesidig handel på lika villkor Stöd nödvändig FoU för att ge grund till kompetensförsörjning samt utveckling BYSAM:s medlemsföretag: Tar ansvar för att öka kunskap och kompetens i sektorn Utvecklar produkter och dess distribution en förutsättning för ett industrialiserat byggande Skapar en effektiv och lönsam byggmaterialindustri till gagn för konsument, företag och samhälle Byggmaterialindustrin, BYSAM BYSAM är ett nätverk för organisationerna inom byggsektorns material- och komponentindustri. Vi koordinerar gemensamma intressen i samhällsdebatten och näringslivsfrågor viktiga för hela denna industrisektor. Vi arbetar i projektform. En referensgrupp med deltagande av ca 15 organisationer och dess medlemsföretag har sedan byggkostnadsdelegationen tillsattes diskuterat och haft dialog med delegationen, dess utredare och kansli. Materialindustrin behöver samverka både inbördes och med andra delar av byggsektorn för att utvecklas och bevaka gemensamma intressen i Sverige och internationellt. En redan inledd önskvärd avreglering, minskad statlig inblandning och den successivt ökade europeiska integrationen gör denna samverkan än mer angelägen. Materialindustrin marknadsför naturligen en mångfald av produkter. Här återfinns som exempel färger, lim, VA och VVSutrustning. Stommaterial baserade på betong, trä, stål, plast, glas, gips och isoleringsmaterial. Färdiga produkter som golv, dörrar, fönster, kök, inredningssnickerier mm. Tillsammans långt över produkter. Byggmaterialindustrin i Sverige utgör ca 2 4 % av BNP och består av ca 6000 företag. Dessa producerar för ca 70 miljarder SEK, importerar för ca 30 miljarder SEK och exporterar för ca 50 miljarder SEK. Flertalet av företagen är små och medelstora lokaliserade på landsorten där viktig sysselsättning skapas.

3 3 Delbranscherna har därför stor betydelse för sysselsättning utanför tillväxtregionerna. Med en utveckling mot allt högre grad av systemtänkande och komponentbaserat byggande resulterar detta i att en större del av arbetsvolymen kan förläggas utanför själva byggplatsen till gagn för byggkostnadsutvecklingen och kvaliteten på byggprojekten. Byggmaterialindustrin har genom att öka sin export kunnat undvika delar av den negativa utveckling i form av minskad marknad som under slutet av 1980-talet och hela huvuddelen av 90-talet drabbade många företag. Byggmaterialindustrin är till vissa delar en kapitalintensiv processindustri, där höga krav ställs på teknisk kompetens, produktutveckling och forskning. Hela byggsektorn utgör en stor och viktig del av landets ekonomi. Årsomsättningen beräknas till ca 400 miljarder SEK avseende investeringar, reparation, underhåll, drift och förvaltning. Direkt och indirekt sysselsatta är ca personer, vilket är 11 % av den samlade arbetskraften i Sverige. Såväl investeringar som antal sysselsatta förväntas öka de närmaste åren på grund av ökat byggande. Byggsektorn har över företag, av vilka de flesta är små. BYSAMS medverkan i delegationens arbete Byggkostnadsdelegationen tillsattes och påbörjade sitt arbete redan I uppdraget angavs bl.a. att delegationen aktivt skulle arbeta för långsiktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader för bostäder i samarbete med byggsektorns aktörer. Under delegationens första två år påkallades materialindustrins medverkan enbart i en diskussion med delegationen och övriga delar av byggsektorn om önskan att skapa ett statistiskt uppföljningssystem vars syfte skulle vara att motverka s k vinstöverflyttningar mellan byggsektorns delsektorer. En, som det förefaller, ganska olämplig och omöjlig uppgift i en öppen marknadsekonomi. Byggmaterialindustrin utsattes för hård kritik. Det var dock kritik baserad på obsolet statistik. Byggmaterialpriserna pekades ut som den stora boven. Av statistiken framgick dock inte de verkliga priserna utan istället bruttopriserna. Flera faktorer gör att den statistik som använts är tämligen ointressant och missvisande. Några experter från materialindustrin inbjöds inte till delegationens arbete.

4 4 Under 1999 förändrades attityden och en konstruktiv dialog inleddes mellan BYSAM och delegationen. För framtiden är det viktigt att man från statsmakten bejakar det faktum att vi har en bred och kompetensstark byggmaterial bransch som kommer att få ta en allt större del av den framtida byggprocessen. En konstruktiv och framåtsyftande dialog med våra branscher kring viktiga frågor och inför avgörande beslut är en god start på en fortsatt positiv utveckling av byggsektorn till gagn för konsument, samhällsekonomi och miljö. Övergripande synpunkter på utredningen Delegationens förslag För tydlighetens skull är en grundläggande reflexion den att delegationens arbete i mångt och mycket nästan helt inriktats på bostadsbyggande. Denna är en viktig del men ur total kostnadsaspekt dock en mindre del, i synnerhet vad avser nybyggande. Eftersom det politiskt kanske är intressantare att belysa just bostadsbyggande kan man förstå den valda inriktningen men det fångar alltså inte hela byggandet. Delegationens ca 70 förslag och rekommendationer till branschens aktörer, kommuner, myndigheter, högskolor, konsumenter och regeringen m.fl. är en uppräkning och försök till att lyfta fram exempel på frågor där behov av förändringar, utveckling eller problem finns inom bygg- och förvaltningssektorn. Många av förslagen går att instämma i. Flertalet av dessa är dock enligt BYSAM sådant, som redan pågår inom många myndigheter och hos andra aktörer i sektorn utifrån bl.a. affärsmässiga eller andra motiv och initiativ. BYSAM instämmer i delegationens uppfattning om att staten har en stor och viktig roll att spela för att ge byggsektorn väl utformade varaktiga och tydliga spelregler. Dessa spelregler bör dock utformas i nära samverkan med andra länder och kunna tillämpas på en så fri och öppen marknad som möjligt utan snedvridande statliga subventioner. Spelreglerna bör också vara enkla, långsiktiga och entydiga. Som framkommit är det en stor och komplex sektor som under de senaste åren dessutom vart inne i extrema konjunktursvängningar beroende på både dramatiska makroekonomiska förändringar som politiskt initierade förändringar av förutsättningarna för bygginvesteringar.

5 5 För närvarande råder dock en positiv utveckling vad avser byggande generellt, låt vara om det är starkt koncentrerat till de fåtal tillväxtregioner som finns inom landet. Men fortfarande byggs det för lite, speciellt vad avser bostäder. Med referens till aktuell statistik från Boverket är situationen i dag så kritisk att detta faktum kan hindra Sveriges tillväxt vilket är mycket allvarligt. Uppdraget och uppföljningen Delegationens uppdrag som det är formulerat i fem huvudpunkter är i hög grad ambitiöst och omfattande: Främja nytänkande Initiera nya planerings och upphandlingsformer Skapa ett statistiskt system för övervakning av vinstöverflyttning Verka för att eliminera tekniska och administrativa hinder för lägre byggkostnader Verka för långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden Med en ganska bred och vag målformulering är det svårt att avgöra hur väl målen uppfyllts. Säkert är att det är en totalt sett stor och mycket komplex sektor. Utgångspunkterna för uppdraget var dessutom delvis baserade på förlegad och felaktig statistik och med en förutfattad mening om var problemen låg. De extrema svängningar som dessutom byggandet i stort och bostadsbyggandet i synnerhet genomlevt under 90 talet ger inte någon god grund för saklig analys. Många av utredningens initiativ och förslag är dock vällovliga och får ses som en del i en större process. Det är också viktigt att hela sektorn engageras om en förändring skall komma till stånd. Exempel finns från bland annat miljöarbetet inom sektorn där konkreta resultat uppnåtts. Byggkostnader och dess utveckling Generella synpunkter på pris- och kostnadsutvecklingen för byggmaterial Priserna på byggmaterial har inte ökat i den utsträckning som offentlig statistik och BKD påstår. En viss ökning över index har skett, men vid en djupare analys av statistiken har den befunnits innehålla många felkällor. För flera materialslag har enligt producenterna t o m priserna de facto i stort sett legat still och inte ökat mer än andra varor under de åtta år som statistiken avser.

6 6 BYSAM har vid flera seminarier med BKD och i andra sammanhang pekat på felkällorna i statistiken. De viktade faktorprisindex, som i dag fortfarande används och redovisas i Byggindex för flerbostadshus, grundar sig på de byggmetoder som tillämpades i början av 80-talet. Sedan dess har stora förändringar skett vad gäller leverantörernas åtaganden och entreprenörernas val av byggmetoder, vilket förklarar varför vissa byggmaterial till synes ökat mer än andra kostnader. Bl a har det inneburit att fel varor ingår i urvalet. Många experter anser att nuvarande index är föråldrat och måste ses över och förändras. Förädling och åtgärder för ökad prestanda och funktion för produkterna kan till väsentlig del förklaras av att många prestationer som tidigare utfördes på byggarbetsplatsen nu utförs på fabrik eller av maskiner och utrustning som ingår i leverantörernas åtaganden. Förädlingsarbetet har med andra ord flyttats över från byggplatsen till byggmaterialindustrin utan att detta påverkat det viktade kostnadsändringsindexet, d v s faktaprisindexets, innehåll. Genom förändrade byggmetoder ökar produktiviteten i byggprocessen samtidigt som de totala byggkostnaderna sänks. Samtidigt bidrar vi till att förkorta byggtiderna, effektivisera kapitalanvändningen, sänka byggplatsomkostnaderna och byggplatsens lönekostnader. Denna utveckling medför givetvis en högre kostnad, nominellt sett, för byggmaterialen men en lägre totalkostnad när de återstående arbetena på byggplatsen också räknats in. Ur kostnadssynpunkt får dessvärre denna överföring av arbete dessutom en hävstångseffekt genom de skatter och avgifter vi har i Sverige, vilket också negativt påverkar byggmaterialindustrins kostnader i det viktade indexet. Skatter och samhällets pålagor, lönekostnader, arbetsrätten, språket och olika detalj- och plankrav från stat, kommun, myndigheter m fl fördyrar också i slutändan priset på varan. Att Sverige är glest befolkat och har höga transportkostnader p g a t ex långa avstånd, högt bensinpris mm påverkar också. Som tidigare nämnts är BYSAM starkt engagerat i arbetet inom Byggsektorns Kretsloppsråd och det fortsatta arbetet med att skapa förutsättningar för ett i äkta mening uthålligt samhälle. Byggsektorn är oerhört viktig i detta sammanhang eftersom en stor del av samhällets investeringar går över denna sektor. Vi har ett långsiktigt ansvar eftersom byggnation inte bara är fråga om

7 7 kortsiktiga kostnader i samband med själva investeringen utan dessutom resulterar i en lång brukar/förvaltningsfas som ur miljösynpunkt har den allra största betydelsen. Det kan därvid finnas konflikter mellan ett alltför kortsiktigt perspektiv på själva investeringskostnaden och en lågsiktig brukarfas där materialval och byggsätt i högsta grad påverkar förvaltningsfasen ur både miljö som kostnadssynpunkt. Erfarenheterna från arbetet med kretsloppsfrågorna måste därvid beaktas och en helhetssyn anläggas där investeringskostnad och de långsiktiga brukarkostnader samt de över tiden totala miljökonsekvenserna inkluderas. BYSAM stöder utredningens förslag att ge Boverket i uppdrag att förbättra statistiken av bostadsbyggandet. Uppdraget bör dock genomföras i nära samverkan med SCB och sektorns övriga parter. Kommunala kostnader och avgifter BYSAM bifaller utredningens förslag och rekommendationer vad avser åtgärder mot höga och ökade kommunala kostnader och avgifter. Den brist på byggmark som speciellt återfinns i tillväxkommunerna måste åtgärdas för att inte hämma tillväxt. Konkurrensfrågor Utredningen föreslår skärpt konkurrensbevakning av byggsektorn mm. Vår delsektor likt andra verkar under såväl svenska som europeiska och internationella konkurrensregler. Någon extra bevakning utöver detta förefaller överflödig. Enligt vår uppfattning sker redan idag ett aktivt samarbete och ömsesidig diskussion mellan materialindustrin och konkurrensverket avseende bl a tolkning av konkurrenslagstiftningen och dess konsekvenser. Utredningen påpekar även att konkurrens skall råda i samtliga led i byggsektorns värdekedja. Man påtalar bristen på pristransparens och tydliga och mätbara mervärden i värdekedjan. BYSAM vill här framhålla att vi generellt stöder ökad samverkan och en öppen redovisning av rabatter och material-, komponentoch systempriser. Kommunerna har en avgörande roll vad avser byggande. Det är särskilt vikigt att dessa tar det ansvar som därvid följer i egenskap av beställare samt att de kraftfullt politiskt och i praktiken verkar för en öppen och fri marknad.

8 8 Byggmaterial- och komponentindustrin i Sverige deltar på olika nivåer aktivt i den nödvändiga omstrukturering och utveckling av bygg- och förvaltningssektorn som pågår europeiskt, internationellt och i Sverige. Vi lever redan i en global ekonomi och miljö. Sverige är inte den skyddade ankdam som ibland politiskt görs gällande. Importkonkurrensen ökar. På de marknader där olika material påstås ha en monopol- och oligopolsituation är verkligheten ofta den att konkurrens råder gentemot likvärdiga alternativa material och lösningar på den relevanta marknad på vilken företagen konkurrerar. Vi känner därför inte igen delegationens påstående att sektorn f n skulle vara i en situation med statisk konkurrens. Det rimmar dåligt med verkligheten och BYSAM:s uppfattning. Låt svensk och europeisk byggmarknad utvecklas i så fri och öppen konkurrens som möjligt utan inblandning av statliga regleringar eller subventioner. Statliga generella eller selektiva stimulansåtgärder på marknaden riskerar snarare att suboptimera och snedvrida konkurrensen än att få igång ett effektivt och rationellt byggande. Branschen bejakar europeisk och internationell harmonisering. Frivilliga produktkrav överenskomna mellan marknadens alla intressenter inkl näringsidkarna har erfarenhetsmässigt visat sig ha mindre risk att vara handelshinder än när nationella myndigheter eller stater utarbetar och implementerar regler. Det är bl.a. därför EU-kommissionen och medlemsstaterna inom den inre marknaden givit standardiseringen i uppdrag att inom ramen för Byggproduktdirektivet utarbeta gemensamma tekniska specifikationer och provningsmetoder i form av europeiska harmoniserade funktionsstandarder. Det gynnar dessutom innovationer och förhindrar/försvårar att diskriminera import i enlighet med handelns regler om likabehandling och ickediskriminering. De flesta europeiska länder är även på gång med krav på redovisning av t ex byggprodukters miljöegenskaper, s k byggvarudeklarationer eller miljövarudeklarationer för byggvaror. Byggsektorn arbetar gemensamt för och förordar frivillig deklaration av miljöegenskaper hos byggvaror styrt av kundernas och marknadens önskemål och krav. Marknadens förtroende för tillverkaren och vad t ex byggvaran skall användas till får avgöra om egenskaperna deklareras av tillverkaren själv eller av ett mer objektivt oberoende tredjepartsorgan. FoU, utbildning och innovationer Kunskap är ett ledord genom hela utredningen vilket byggmaterialsektorn ställer sig helt bakom. Konkret måste detta

9 9 innebära att byggsektorn måste fortsätta att vara ett prioriterat område vad gäller statens satsningar på forskning och utveckling. De senaste årens tendenser till neddragningar av byggrelaterad forskning står dåligt i klang med det behov av både ny som bättre spridd befintlig kunskap. BYSAM bejakar BKD:s bedömning att samhället nu bör satsa resurser långsiktigt på forskning, utbildning och kompetenshöjande åtgärder. Ökad kunskap och mer FoU hos alla aktörer i byggprocessen behövs, liksom ökat miljömedvetande. Kan Sverige som nation bibehålla och utveckla ett gediget byggkunnande har vi goda möjligheter till export av både kunnande, byggvaror mm. Vi vill här understryka vikten av att främja ett gott innovativt klimat inom byggsektorn vilket tillsammans med aktiva företag ger grunden till nya idéer och produkter. Det faktum att ett stort antal av företagen inom vår delsektor är att betraka som s.k. SME-företag förstärker behovet och vikten av resurser för att på ett systematiskt sätt stödja produktutveckling och kunskapsuppbyggnad inom denna del av sektorn. FoU inom materialindustrins företag och forskningsinstitut har väsentligen ägnats frågor om egenskaper och utveckling av material samt produkt- och processutveckling. De tekniska högskolorna har svarat för grundforskning och grundläggande kunskapsuppbyggnad. Byggsektorn genomgår nu i många avseenden omfattande förändringar. Ett stort antal utredningar ger alla samma bild av krav på ny kunskap. Förändringarna innebär en ny syn på såväl marknader, produkter och processer som aktörernas roller, hjälpmedel och kompetensutveckling. Behoven och kraven gäller bl a ny kunskap och teknik för ökad kvalitet och funktion, miljöanpassning, resurseffektivisering, återvinning/återanvändning, beständighet, hälso- och innemiljöfrågor mm i ett snabbt framväxande kretsloppssamhälle. IT-utvecklingen, internationaliseringen och industrins fortsatta införande och tillämpning av IT-tekniken för styrning av processer, prefab och ytterligare industrialisering av arbetsmetoder mm är andra områden. Dessa förändringar gäller självklart också i stor utsträckning industrin som därtill genomgått omfattande rationaliseringar och internationella sammanslagningar. En stor del av materialindustrin ägs i dag av utländska intressen med huvudkontor och FoU i andra länder. Det innebär också nya förutsättningar och nya krav på sektorns FoU-verksamhet. Behovet av ny FoU av tvärfacklig art med inriktning mot övergripande frågor och krav på ökat FoUengagemang motiverar gemensamma insatser.

10 10 Behovet förstärks av att FoU alltmer är ett viktigt, för att inte säga nödvändigt, konkurrensmedel för att byggmaterial- och komponentindustrin i Sverige skall fortsatt kunna utvecklas och bedriva verksamhet. BYSAM får också i detta sammanhang peka på att bygg- och förvaltningssektorn står i begrepp att bilda BIC, Byggsektorns Innovationscentrum, som en kraftsamling för forskning och förnyelse med internationella ambitioner. Förslaget har tagits fram i en utredning initierad av IRECO och genomförd med stöd från BFR och KK-stiftelsen (se rapporten Byggsektorns InnovationsCentrum för en effektiv och lönsam byggsektor). BIC skall verka för nödvändiga förändringar i riktning mot helhetssyn på bygg- och förvaltningsprocessen och ett innovativt klimat. Genom engagemang hos företagsledningar och aktivt deltagande i projekt kan nya vägar prövas och förtroende byggas upp mellan köpare och säljare i olika led i kedjan byggherre-konsultentreprenör-materialtillverkare. Målet är att åstadkomma en kostnadseffektivare bygg- och fastighetssektor med fokus på funktion, kundnytta och ett uthålligt byggande. Avsikten är att BIC skall bli en katalysator för nödvändiga förändringar i byggprocessen och i företagens sätt att arbeta. En mycket viktig förutsättning för att BIC skall bli framgångsrikt är dock att det vid samverkande högskolor och industriforskningsinstitut finns en tillräcklig kompetensbas med långsiktigt inriktad grundläggande forskning om t ex olika materials egenskaper och funktioner. Byggherrar och även slutliga konsumenter bör ta ökat ansvar och ställa tuffare krav på alla led. BYSAM stöder och välkomnar en sådan utveckling. Byggsektorns aktörer kommer frivilligt tvingas att arbeta mer kundorienterat och därmed bättre tillfredsställa kundens önskemål och krav. BYSAM bejakar och arbetar för en snabb utveckling mot mer industrialisering och förädling av byggvaror i byggprocessen. Byggmaterialindustrin ger förutsättningar och är själva motorn för ett så kallat industriellt byggande. Genom den snabba utveckling mot system och komponentlösningar levererade av materialindustrin realiseras begreppet. För BYSAM Mikael Eliasson Ordf i Referensgruppen till Byggkostnadsdelegationen Hans Ewander