Byggmaterialindustrierna, BYSAM

Transkript

1 1 Finansdepartementet Bostadsenheten STOCKHOLM Remissyttrande över SOU 2002:115 Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar Finansdepartementet har med remiss inbjudit BYSAM att lämna synpunkter på rubricerade betänkande. Allmänna synpunkter Byggindustrierna, BYSAM, är ett nätverk för organisationerna inom byggsektorns material- och komponentindustri. Vi koordinerar gemensamma intressen i samhällsdebatten och näringslivsfrågor viktiga för hela denna industrisektor. Vi arbetar i projektform. Materialindustrin välkomnar utredningens ambitioner och försök till att identifiera och genomlysa problem och brister i en komplex och omfattande bygg- och förvaltningssektor. Vi instämmer i att det finns en mängd behov och åtgärder att vidta inom flertalet av de områden, som utredningen valt att belysa och som föreslås för nya myndighetsutredningar. Det är bra att utredningen uppmärksammar byggmaterialindustrins kunskaper, roll och ansvar för ett fullgott byggande. Byggmaterialindustrin i Sverige är viktig och omfattande. Det är en heterogen bransch med ett 40-tal olika materialkategorier, som därför är svår att beskriva i generella formuleringar. Viktig industrigren Materialindustrin behöver samverka både inbördes och med andra delar av byggsektorn för att utvecklas och bevaka gemensamma intressen i Sverige och internationellt. En redan inledd önskvärd avreglering, minskad statlig inblandning och den successivt ökade europeiska integrationen gör denna samverkan än mer angelägen. Materialindustrin marknadsför naturligen en mångfald av produkter. Här återfinns som exempel färger, lim, VA och VVS-utrustning. Stommaterial

2 2 baserade på betong, trä, stål, plast, glas, gips och isoleringsmaterial. Färdiga produkter som golv, dörrar, fönster, kök, inredningssnickerier mm. Tillsammans långt över produkter. Byggmaterialindustrin i Sverige utgör ca 3 % av BNP och består av drygt företag. Dessa producerar för ca 70 miljarder SEK, importerar för ca 30 miljarder SEK och exporterar för ca 50 miljarder SEK. Flertalet av företagen är små och medelstora lokaliserade på landsorten där viktig sysselsättning skapas. Delbranscherna har därför stor betydelse för sysselsättning utanför tillväxtregionerna. En utveckling mot allt högre grad av förädlade byggprodukter, systemtänkande och komponentbaserat byggande kan komma att bidra till att bromsa byggkostnadsutvecklingen och höja kvaliteten på byggprojekten. Avgörande frågor saknas i utredningen Det är mycket beklagligt att Byggkommissionen i sin utredning har valt att helt bortse från helt avgörande frågor för byggsektorns framtida förutsättningar, som t.e.x. den nuvarande bostadspolitiken, hyresregleringen, skattetrycket på boendet och byggandet, frågor om förändringar i kollektivavtalen, övergripande systemfel, mm Vårt kanske största och alldeles avgörande problem för byggsektorn och samhället i stort är att det byggs alldeles för lite i Sverige. Delar av materialindustrin har successivt behövt anpassas till en krympande marknad och har idag ofta outnyttjad potentiell kapacitet i sina produktionsanläggningar. Vi ropar från sektorn inte efter nya politiska subventioner, som vi menar enbart försvårar och snedvrider förutsättningar för framförhållning och god planering av byggandet. Vi ropar istället efter en politisk vilja och politiska beslut som kan ge klara och vettiga spelregler och en politik som kan förstås och skapa långsiktiga förutsättningar för en friare konkurrens och marknadsekonomi även inom bostadsbyggandet. Karteller och svart arbetskraft Vi vill inledningsvis klargöra att vi tillfullo stödjer en effektiv bekämpning av karteller och andra olagligheter eller oetiska beteenden inom vår bransch. Vi är givetvis beredda att fullt ut samverka med konkurrensverket och övriga ansvariga myndigheter för att förebygga och förhindra att sådana överträdelser framöver ska uppkomma inom byggmaterialindustrin. Vi stöder också olika samhällsinsatser och systemförändringar som kan motverka användningen av svart arbetskraft.

3 3 Branschföreningar Vi delar inte Byggkommissionens uppfattning att nuvarande samarbete i branschföreningar och nätverk skulle öka risken för överenskommelser mellan företag om prissamarbete eller andra villkor som skulle kunna strida mot konkurrensregler, mm eller skulle tendera att bevara befintliga strukturer och missgynna nya aktörer. Vår uppfattning är att dagens samarbete, både inom och mellan branschföreningar, har en helt annan grogrund och snarare möjliggör och driver på en öppen diskussion, kunskapsspridningen och underlättar dialogen med politiker och andra beslutsfattare i nya och ibland besvärande frågor, nya krav och kostnader för aktörerna i branschen. Samarbete i branschföreningar är m.a.o en absolut nödvändig del i allas våra strävanden att förändra och utveckla bygg-, förvaltnings- och anläggningssektorn i Sverige. Pris- och kostnadsutvecklingen Vi kan från byggmaterialindustrins sida konstatera att Byggkommissionen, till skillnad från tidigare motsvarande utredningar, nu äntligen och rätteligen förskjuter ett sedan länge från politiker, myndigheter och media oberättigat angrepp på materialindustrins pris- och kostnadsutveckling till en helhetssyn på ett stort antal åtgärder, som krävs för att sänka produktions- och boendekostnaderna. I debatten har byggmaterialindustrin ofta lyfts fram som en bransch med en klart snabbare prisutveckling än utomlands och genomsnittet i samhället och att vi härigenom skulle vara en avgörande orsak till höga bygg- och boendekostnader. Företagen inom materialindustrin har aldrig ställt sig bakom denna förenklade och osanna bild. Vi har ställt oss frågande till både SCB:s officiella statistik och konkurrensverkets beskrivningar och kritik av branschen. Enligt faktorprisindex skall priserna på byggmaterial ha ökat i snitt 41 % under åren , med en toppnotering på över 100 % för ett enskilt material. BYSAM har i anledning av dessa påhopp låtit göra en oberoende granskning av prisförändringarna under 1990-talet. Analysinstitutet Industrifakta, som också anlitats av Byggkommissionen, har undersökt 82 materialföretag, med såväl regional som storleksmässig spridning och som produktionsmässigt representerar över 50 procent av marknaden inom sina områden. Undersökta delbranscher var betong och cement, VVS-produkter, snickeriprodukter och isoleringsmaterial (mineralull). Resultatet av granskningen visar att den verkliga prisökningen under 1990-talet varit endast 12,2 %. Ett byggmaterial, isolering visade t.om. på en prisminskning på 0,5 %. Detta skall ställas i relation till att byggkostnaderna för

4 4 flerbostadshus under samma period ökade med 35 % enligt SCB.s Byggindex. Produktionskostnaden, där även markkostnaderna tas med, ökade med 47 %. En viktig slutsats är att de fyra tillverkningsbranscherna endast i mycket begränsad omfattning således bidragit till ökningen av byggkostnaderna under 90-talet. Dessutom ger förändringar i materialpriserna oftast mycket marginella effekter på de totala boendekostnaderna. Andra aktuella internationella oberoende undersökningar visar också på att Sverige inte, såsom påståtts, har de högsta byggmaterialkostnaderna i EU, utan istället ligger ungefär i mitten i jämförelse med övriga europeiska länder. Liknade resultat kommer även professor Rune Wigren till i en kommande rapport om byggkostnader från Institutet för byggforskning i Gävle. Glädjande nog konstaterar också Byggkommissionen detta. Konkurrens BYSAM anser kommissionens analys kring den bristande konkurrensen inom byggmaterialindustrin vara alltför ytlig och ofullständig. Vi har givetvis ingenting emot fler aktörer och tuffare konkurrens inom byggmaterialindustrin. Men, hur uppnår vi detta på bästa sätt? Och vilka är de verkliga orsakerna till att utvecklingen hämmas? Kan det möjligen vara nationella regleringar, subventioner, bostadspolitiken och upprepade ändringar i marknadens spelregler? Den extremt låga byggvolymen inbjuder inte heller till ökad import och konkurrens. Vad byggkommissionen bortser ifrån är att det nästan alltid finns en annan tuff konkurrenssituation vid planering/projektering av byggnader och anläggningar, nämligen den mellan utbytbara, alternativa val av produkter och konstruktionsoch systemlösningar. BYSAM instämmer emellertid i kommissionens konstaterande att särskilt byggsektorn och delar av materialindustrin präglas av höga in- och utträdeskostnader som kan försvåra nyetableringar. En naturlig orsak till detta förhållande är processindustrins kapitalintensivitet och dess höga krav på teknisk kompetens, produktutveckling och forskning. Stimulerande konkurrens är en förutsättning för utveckling av produkter, funktioner och metoder. Vi bejakar från materialindustrins sida en ökad internationalisering och ökat tempo i harmoniseringen av och integrationen i EU vad avser nationell bygglagstiftning, produktkrav, miljökrav, standardisering, certifiering och ömsesidig handel på lika villkor. Utvecklingen inom vår industri går mot ökad förädling, prefabricering mm av funktioner, systemlösningar och byggkomponenter samt mot smartare systemlösningar på byggarbetsplatsen, vilket vi är övertygade om framöver kommer att gagna såväl kvaliteten och

5 5 miljöprestandan, som kostnadsutvecklingen för byggandet. Kommentarer till förslagen BYSAM har nedan valt att särskilt kommentera tio av de 22 förslag inklusive 19 nya myndighetsutredningar som kommissionen föreslår. Ge Statens Fastighetsverk i uppdrag att, i samråd med andra statliga byggherrar och förvaltare, utarbeta en allmän statlig byggherrepolicy: Vi instämmer också i kommissionens konstaterande att det är av strategisk betydelse att staten föregår med gott exempel när det gäller att utöva byggherrerollen. Bör detta inte också gälla alla offentliga beställningar även kommuner? Avveckla verksamheten i Rådet för byggkvalitet, BQR. BYSAM avstyrker kommissionens förslag att avveckla verksamheten i Rådet för Byggkvalitet, BQR. BYSAM anser att det vore olämpligt och dessutom inte möjligt att avveckla en privaträttsligt etablerad verksamhet som dessutom inlett ett mycket viktigt och intressant brett samarbete och projekt för att på sikt möjliggöra 10 års garantitid för allt byggande där så är önskvärt. I delprojekt 1 skall göras en analys av garantibegreppen, ansvar och ekonomiska konsekvenser, och i delprojekt 2 försök att formulera garantipaket och åtagande i dessa. Industrins Byggmaterialgrupp (IB) är medlem i BQR och deltar aktivt i styrelsearbetet. Ge Konkurrensverket ansvar för tillsyn av hur lagen om offentlig upphandling efterlevs samt för information om hur lagen kan tillämpas. Ge SCB i updrag att i samverkan med Boverket utveckla ett system för officiell statistik över produktionskostnader och priser för alla typer av byggnadsverk.

6 6 Ge Boverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om fuktdimensionering före byggstart och fuktmätning innan inbyggnad, inklädning eller idrifttagande av relevanta byggnadsdelar. BYSAM tillstyrker kommissionens förslag att ge Boverket i uppdrag att utveckla en obligatorisk fuktkontroll. Ge statliga byggherrar och förvaltare i uppdrag att, med stöd av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. Miljöbalken (1998:808), i förfrågningsunderlag och kontraktshandlingar ställa krav på att konsulten och entreprenören har en tydlig och dokumenterad metodik att utvärdera, godkänna, verifiera och använda kemiska produkter. BYSAM tillstyrker kommissionens förslag att miljöbalkens regler om kemiska produkter följs vid offentlig upphandling. Ge Formas i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter föreslå hur samhällets stöd till forskning och utveckling inom bygg- och anläggningssektorn bör organiseras och finansieras, samt hur forskningsresultaten bäst kan nyttiggöras av byggsektorns aktörer. Mycket viktiga frågor för fortsatt utveckling av byggmaterialindustrin och byggsektorn i Sverige är kompetensförsörjningen till sektorn och att näringslivet och samhället fortsatt kan samverka och satsa på relevant Utbildning och Forskning. Vi beklagar att samhället under de senaste 10 åren valt att minska sitt stöd till den byggrelaterade forskningen med 70 procent. En förändring måste ske mot ökade och tillräckliga forskningsresurser. Det är av största betydelse för sektorns långsiktiga utveckling att den har tillräckliga forskningsresurser. Det är härvid särskilt viktigt att samhället tar ett brett, men också djupt helhetsansvar och inte t.ex. försummar viktiga FoUinsatser för att bibehålla spetskompetens inom strategiska materialområden och för samverkan med näringslivet i tillämpad forskning, experiment- och demonstrationsprojekt. Ge Boverket i uppdrag att vara huvudman för Byggdok/byggtorget och säkerställ erforderliga resurser för att i samverkan med bygg- och anläggningssektorns aktörer vidareutveckla Byggdoks webbaserade bygginformationsplats.

7 7 BYSAM tillstyrker delvis kommissionens förslag. BYSAM föreslår att regeringen ser över möjligheterna att samordna Byggdoks kompetens och informationsförsörjning med andra aktörer inom Byggsektorn innan beslut om Byggdoks framtid fattas. BYSAM har här uppfattningen att Byggdoks marknadstjänster bör kunna bedrivas kommersiellt utan statliga bidrag. Återinför ROT-avdraget vid konsumenttjänster. BYSAM instämmer i kommissionens förslag om att återinföra ROT-avdraget. Ge Boverket i uppdrag att i samråd med Konkurrensverket, Naturvårdsverket och Riksskatteverket utreda hur ett program för utveckling av svensk byggindustri kan utformas med det brittiska projektet Rethinking Construction som förebild. BYSAM instämmer i kommissionens förslag att det skulle kunna vara intressant att utforma ett program (en svensk modell) för utveckling av svensk byggindustri med det brittiska projektet Rethinking Construction som förebild. Detta bör dock göras i nära samverkan med näringslivets alla intressenter inom bygg- och förvaltningssektorn och inte enbart av reglerande och berörda myndigheter. BYSAM vill avslutningsvis deklarera att vi givetvis står till förfogande för ytterligare ev. frågor eller diskussioner. Vi är vidare beredda att aktivt delta och konstruktivt bidra i en ömsesidig dialog om hur vi gemensamt kan utveckla byggandet i Sverige. För Byggmaterialindustrierna, BYSAM Hans Ewander hans.ewander@byggmtr.ihb.se