Ungdomsstyrelsens plan för jämställdhetsintegrering 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomsstyrelsens plan för jämställdhetsintegrering 2014"

Transkript

1 MISSIV 1 (1) Datum Dnr 0989/13 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm Ungdomsstyrelsens plan för jämställdhetsintegrering 2014 Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till de jämställdhetspolitiska målen. Senast den 16 september 2013 ska det redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Den här rapporten innehåller en sådan plan och beskriver hur Ungdomsstyrelsen har tänkt genomföra uppdraget under Med anledning av regeringens beslut överlämnar Ungdomsstyrelsen sin rapport. Med vänlig hälsning UNGDOMSSTYRELSEN Alice Bah Kuhnke generaldirektör US1000, v 1.0, Ungdomsstyrelsen Box Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn fax

2 EN MYNDIGHET FÖR ALLA Ungdomsstyrelsens plan för jämställdhetsintegrering 2014

3

4 EN MYNDIGHET FÖR ALLA Ungdomsstyrelsens plan för jämställdhetsintegrering 2014

5

6 Förord I regleringsbrevet för budgetår 2013 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering. Av planen skulle det framgå hur vi hade för avsikt att bedriva ett utvecklingsarbete för att vår verksamhet skulle bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Planen ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 16 september. Den här rapporten beskriver hur vi har genomfört uppdraget. Den beskriver själva arbetet med att ta fram planen men framförallt beskriver den de olika insatserna som vi planerar att genomföra om medel ställs till förfogande. De insatser som myndigheten planerar att genomföra under 2014 för att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen presenteras också mer utförligt i en bilaga till rapporten. Kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering på Ungdomsstyrelsen: Fredrik Wikström (enhetschef) E-post Telefon Helena Lundgren (handläggare) E-post Telefon Alice Bah Kuhnke generaldirektör, Ungdomsstyrelsen

7 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning Bakgrund och nulägesbeskrivning Processen för att ta fram handlingsplanen Myndighetens uppdrag och mål kopplat till jämställdhet Myndighetens jämställdhetsmål Jämställdhetsintegrering på Ungdomsstyrelsen Mål och styrning Kunskap och utbildning Metoder och arbetssätt Stöd och samordning Samverkan SWOT-analys för arbetet Styrkor Svagheter Möjligheter Hot En kort sammanfattning av arbetet med jämställdhetsintegrering Referenser Bilaga... 21

8 Sammanfattning I regleringsbrevet för budgetåret 2013 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering. Arbetet med att ta fram planen har letts av en projektledare som har haft kontaktpersoner på alla myndighetens verksamhetsenheter till sin hjälp. Ungdomsstyrelsens plan för jämställdhetsintegrering berör stora delar av myndighetens verksamhet. Under 2014 ska myndigheten fokusera på aktiviteter som påverkar flera av förutsättningarna för arbetet på myndigheten förutsatt att vi beviljas medel för det. I planen har vi prioriterat aktiviteter som innebär att myndigheten utvecklar ett stöd för ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt via styrdokument, instruktioner och stödsystem. Det kan ge effekt för våra målgrupper på lång sikt. Planen och arbetet med jämställdhetsintegrering ska implementeras på olika sätt i Ungdomsstyrelsens ordinarie arbetssätt och i de metoder vi använder oss av. Av den anledningen finns också olika utbildningsinsatser med i planen tillsammans med aktiviteter som förutsätter samverkan mellan enheter på myndigheten och med andra myndigheter. De aktiviteter som presenteras i planen ska skrivas in i ordinarie verksamhetsplanering redan Ungdomsstyrelsen söker kronor för att genomföra särskilda insatser under Om vi inte får full finansering kommer vi tvingas prioritera bland aktiviteterna i planen. Vinsten med att ha en plan som berör en stor del av myndigheten är att vi på så sätt lägger en gedigen grund för framtida arbete. Syftet med de flesta insatserna i planen är att de ska kunna förvaltas i den ordinarie verksamheten direkt efter projekttidens slut. Övriga insatser ökar kompetensen och myndighetens kapacitet för att arbeta med jämställdhetsintegrering framöver. 5 (21)

9

10 Inledning Ungdomsstyrelsen har ett övergripande ansvar för att de nationella ungdomspolitiska målen får genomslag inom olika samhällssektorer. Vi är även nationellt kontor för EUprogram inom ungdomsområdet. Programmet är ett verktyg för att genomföra den europeiska ungdomspolitiken och innehåller stöd till exempelvis volontärtjänstgöring och utbyten som Ungdomsstyrelsen fördelar. Sedan 2008 har Ungdomsstyrelsens verksamhet breddats avsevärt och myndigheten arbetar inte längre bara med ungdomspolitik. 1 Numer har vi även uppdrag inom politiken för det civila samhället och sedan ett flertal år tillbaka har vi haft många olika uppdrag som är kopplade till jämställdhetspolitiken. Exempelvis har myndigheten idag i uppdrag att: fördela bidrag till ideella organisationer som vill jobba med jämställdhetsprojekt fördela bidrag till ideella organisationer för nationella minoriteter som vill jobba med projekt för jämställdhet och mot diskriminering redovisa resultat från studien om pojkars och unga mäns attityder till jämställdhet, maskulinitet och våld samt att göra en tematisk analys om unga och jämställdhet när det gäller utbildning och lärande, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, arbete och försörjning och kultur och fritid. Eftersom Ungdomsstyrelsen genom sina uppdrag har en bred kunskap inom det jämställdhetspolitiska området känns det strategiskt att Ungdomsstyrelsen är en av de 18 myndigheter som har fått möjlighet att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering. Så här skriver regeringen i sitt uppdrag till Ungdomsstyrelsen: Ungdomsstyrelsen ska ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att säkerställa att regeringens politik och därmed myndighetens verksamhet beaktar behov, rättigheter och intressen hos både kvinnor, män, flickor och pojkar. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål, förslag på aktiviteter och budget och ska genomföras under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt lärdomarna från utvecklingsarbetet kan tas tillvara i myndighetens processer efter Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast 16 september (Regeringsbeslut U2012/7090/UC, U2012/6997/SAM (delvis) U2012/6046/UC med flera, s.8) 1 År 2008 fick myndigheten bland annat i uppdrag att fördela jämställdhetsbidrag till ideella organisationer, organisationsbidrag till etniska organisationer och till kvinnoorganisationer. År 2011 fick vi för första gången i uppdrag att genomföra ett så kallat Partsgemensamt forum (PGF) där representanter från regeringen och civilsamhället träffas. Sedan 2012 är Ungdomsstyrelsen en stödmyndighet för regeringen när det gäller politiken för det civila samhället. 7 (21)

11 Uppdraget ger oss möjlighet att komplettera myndighetsutövningen och vårt ordinarie arbete med en genomtänkt och effektfull strategi för jämställdhetsintegrering. Det kan i sin tur innebära att vi får bättre förutsättningar för att i ännu högre utsträckning bli en myndighet som kan ge stöd till verksamheter och till specifika målgrupper för att de mer aktivt och effektivt ska kunna arbeta för att förverkliga de politiska målsättningarna inom området. De aktiviteter som vi föreslår i planen ser vi som ett sätt att öka kvaliteten när det gäller myndighetens ordinarie arbete för de målgrupper som vi vänder oss till. 8 (21)

12 1 Bakgrund och nulägesbeskrivning Ungdomsstyrelsen har haft en mängd uppdrag inom ramen för jämställdhetspolitiken genom åren. Tidigare har vi samlat in könsuppdelad statistik och gjort genusanalyser. Det har dock varit svårt för myndigheten att på ett systematiskt sätt arbeta med de här frågorna så att de blir en återkommande del i det ordinarie arbetet. Arbetet med planen och de insatser som planeras för 2014 gör att vi skulle kunna åstadkomma det. På fem år har Ungdomsstyrelsen vuxit från att vara en arbetsplats med ungefär 40 anställda år 2008 till att i dag vara omkring 70 anställda. Det är en följd av att myndigheten har fått flera uppdrag som inte bara handlar om ungdomspolitik utan också om exempelvis jämställdhet och det civila samhället. Att myndigheten har utvecklats är säkert förklaringen till att vi i den SWOT-analys 2 som genomfördes i början av det här uppdraget fann att en av våra styrkor var att myndigheten inte är rädd för förändring och att vi gärna tar oss an nya utmaningar. Analysen innebär att man gör en översyn där man listar verksamhetens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Av SWOT-analysen framgick även att det finns god kunskap och ett stort intresse för jämställdhetsfrågan bland personalen och att det kommer att vara en styrka i arbetet med att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten. Att växa som myndighet innebär också utmaningar, bland annat när det gäller att behålla ett enat arbetssätt. Förutom de styrkor som redan nämnts blev det genom SWOT-analysen väldigt tydligt att det som sågs som en styrka på en av myndighetens fyra enheter 3 mycket väl kunde ses som en svaghet på en annan. Detsamma gäller det omvända. Ett tydligt utvecklingsbehov som identifierades blev således att sprida de goda exempel som redan finns på vissa enheter till de andra enheterna. Ytterligare ett var att sedan uppdatera eller skapa gemensamma rutiner, checklistor, styrdokument och så vidare för de områden som flera enheter berörs av. Eftersom arbetsbelastningen är hög redan i dagsläget är det nödvändigt att se till att arbetet med jämställdhetsintegrering inte blir ytterligare en sak att göra. Det ska istället in så tidigt som möjligt i den ordinarie verksamheten och beskrivas på ett tydligt sätt. 1.1 Processen för att ta fram handlingsplanen En projektledare utsågs för att leda arbetet med att ta fram planen. Till sin hjälp fick hon en kontaktperson på respektive enhet. Enhetschefen på den enhet på myndigheten som har ansvar för uppdraget valde tidigt att ligga nära uppdraget och han var också med på den inledande nätverksträffen med andra myndigheter som Nationella sekretariatet för genusforskning arrangerade. Efter den träffen påbörjades arbetet på allvar och ytterligare personer pekades ut som viktiga för att arbetet med att ta fram planen skulle bli bra. Det var bland annat vår verksamhetscontroller och personer som har arbetat med jämställdhetsfrågor internt. Vissa av personerna är också de personer som i dag arbetar 2 SWOT står för engelskans Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats. En SWOT-analys är ett verktyg som används för att bedöma verksamhetens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. 3 Ungdomsstyrelsen ska tillsätta en kommunikationschef. I samband med det skapas troligtvis även en ny enhet. 9 (21)

13 med uppdrag som har tydlig koppling till jämställdhetspolitiken. Kort senare besökte Nationella sekretariatet oss under en heldag och höll tillsammans med vår dåvarande generaldirektör, 4 en av enhetscheferna, referenspersonerna och några ytterligare medarbetare en heldagsworkshop. Under den dagen skapades en stomme som blev utgångspunkten för det vidare arbetet. Projektledaren arbetade vidare med att ta fram ett förslag som sedan har vidareutvecklats tillsammans med referenspersonerna på enheterna. Alla i ledningsgruppen har haft möjlighet att lämna synpunkter på planens innehåll och de synpunkter som har lämnats har varit värdefulla bidrag till planen. Planen har också förankrats och diskuterats med andra nyckelpersoner på myndigheten som är insatta på området. Det har inte varit möjligt att diskutera planen i sin helhet i ledningen utan projektledaren har tillsammans med respektive referensperson haft enskilda möten med respektive enhetschef. Vissa aktiviteter som föreslås i planen har även diskuterats särskilt med de medarbetare som är mest insatta i just den frågan. 4 Per Nilsson har varit generaldirektör under Alice Bah Kuhnke är generaldirektör på Ungdomsstyrelsen från och med september år (21)

14 2 Myndighetens uppdrag och mål kopplat till jämställdhet Ungdomsstyrelsen är en myndighet med ungefär 70 anställda. Vi har verksamhet inom ett flertal politikområden som ungdomspolitik, jämställdhetspolitik, politiken för det civila samhället, folkrörelsepolitik, nationell minoritetspolitik, arbetsmarknads- och integrationspolitik. Myndigheten fördelar bidrag inom EU-programmet Ung och Aktiv i Europa och är dessutom nationell koordinator för Eurodesk som är ett informationsnätverk för studier, jobb och volontärtjänst i Europa. I vårt ungdomspolitiska uppdrag ingår att ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor, följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken, stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete samt att utveckla den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken. Det senare gör vi främst genom att erbjuda kommunerna ungdomsenkäten Lupp. Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är dock kommunerna som ansvarar för att genomföra enkäten, analysera resultatet, skriva en rapport om resultatet (som de skickar till oss). Det är också deras ansvar att genomföra insatser som är baserade på resultatet av enkäten och som förbättrar ungas villkor i kommunen. Kopplingen till jämställdhetspolitiken är att se till att den kunskap vi förmedlar säger något om både killar och tjejer och inte bara om ungdomar generellt. När vi stödjer kommuner i deras arbete ska vi också göra det på ett könsmedvetet sätt. I vårt uppdrag som är kopplat till politiken för det civila samhället tar vi fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling. Vi administrerar även dialogen mellan regeringen och det civila samhällets organisationer inom politiken för det civila samhället genom Partsgemensamt forum. Kopplingen till jämställdhetspolitiken blir på samma sätt här den att vi ska se till att det civila samhället består av kvinnor, män, flickor och pojkar. Den kunskap vi förmedlar ska inte vara könsblind. Det gäller även de uppdrag vi har inom ramen för de övriga politikområdena. Vi fördelar exempelvis bidrag till: barn- och ungdomsorganisationer, etniska organisationer, kvinnoorganisationer och hbtq-organisationer internationellt ungdomssamarbete projekt som handlar om demokrati- och inflytandefrågor, diskriminering och jämställdhet samt rasism och extremism. Genom vår ordinarie verksamhet har Ungdomsstyrelsen möjlighet att påverka samtliga delmål inom jämställdhetspolitiken. 11 (21)

15 2.1 Myndighetens jämställdhetsmål De mål som Ungdomsstyrelsen vill att arbetet med jämställdhetsintegrering ska ha bygger på myndighetens nuvarande övergripande mål. En översyn av de övergripande målen påbörjades under våren 2013 och kommer att slutföras under hösten Det innebär att de övergripande mål som finns listade i planen kan ändras när den processen är klar. Samtliga delmål i planen är dock kopplade till delmålen inom jämställdhetspolitiken så det kommer inte att innebära någon skillnad vid genomförandet av jämställdhetsarbetet. Nedan listas samtliga mål för Ungdomsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering. Ungdomsstyrelsens verksamhet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och bidra till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Ungdomsstyrelsens kunskapsproduktion ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och bidra till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Ungdomsstyrelsens bidrag ska vara tillgängliga och hanteras effektivt, rättssäkert och i enlighet med dess syfte och krav. De ska också bidra till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Våra konferenser och utbildningar är jämställdhetsintegrerade och bidrar till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Vår information och kommunikation är jämställd och normkritisk och bidrar till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Vi ska sprida goda exempel från vårt arbete med jämställdhetsintegrering och bidra till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Det är svårt att redan nu säga vilka effekter vi vill se för kvinnor, män, flickor och pojkar som berörs av vår verksamhet. En stor del av det arbete som ska ske under 2014 innebär att vi ska samla kunskap om hur det egentligen ser ut. Först därefter kan vi veta vad i vår verksamhet som måste justeras. Vi vet i dagsläget att vi gör en hel del bra på jämställdhetsområdet och att det gäller att sprida det arbetssättet till hela myndigheten. Vi vill vara en myndighet för alla men i dagsläget kan vi inte med säkerhet säga att det är så. 12 (21)

16 3 Jämställdhetsintegrering på Ungdomsstyrelsen Det här avsnittet beskriver hur myndigheten ska arbeta med jämställdhetsintegrering och hur arbetssättet ska bli en del av den ordinarie verksamheten. De särskilda aktiviteterna som vi vill göra under 2014 presenteras i en särskild bilaga. Ambitionen för arbetet under 2014 är hög. De mål som är satta och de aktiviteter vi söker stimulansmedel för täcker många centrala områden när det gäller vår externa verksamhet. Många delar påverkar varandra och det har därför varit svårt och onödigt att välja ut ett enskilt område. Som en förhållandevis liten myndighet har vi istället sett det som en styrka och en möjlighet att kunna inkludera flera delar av verksamheten redan under För att hela myndigheten ska bli involverad i arbetet har vi redan inför att vi skrev planen tagit ställning till vilka enhetschefer som ska ha ansvar för vilka aktiviteter. För att kunna genomföra arbetet som planerat under 2014 söker vi kronor i stimulansmedel. De stimulansmedel vi söker för personalkostnader avser att ersätta den tid som ordinarie medarbetare kommer att avsätta för att komma igång med jämställdhetsintegreringsarbetet. Eftersom de flesta av aktiviteterna är utformade på ett sådant sätt att de kommer att vara en del av ordinarie processer redan under 2014 kommer den personalkostnaden endast att vara tillfällig. Några av aktiviteterna kommer vi endast att genomföra om vi får fullt ekonomiskt stöd. Om vi inte får full finansiering kommer vi att tvingas prioritera bland aktiviteterna i planen och då kommer de aktiviteter som är markerade att plockas bort först. Det finns en stor vinst med att vi i arbetet inkluderar större delen av myndighets verksamhet. Det ger en gedigen grund för att bedriva verksamheten i ordinarie verksamhet framöver. 3.1 Mål och styrning Arbetet med att ta fram planen har letts av en projektledare. Eftersom ansvaret för genomförandet av aktiviteterna under 2014 ligger på de olika enhetscheferna kommer arbetet med att följa upp planen att läggas på en samordnare istället för en projektledare. När planen har lämnats till regeringen kommer den att presenteras på Ungdomsstyrelsens intranät. När myndigheten fått besked om finansiering för planen och dess insatser kommer det vidare arbetet med att implementera planen bland medarbetarna att fortsätta. I planen finns redan en ansvarig enhetschef angiven för respektive aktivitet. Uppdelningen av ansvarsområden bygger bland annat på den SWOT-analys som gjordes i början av arbetet med planen. Genom att enhetscheferna har ansvar för de delar i planen där man till största delen hade sina styrkor hoppas vi att de ska kunna inspirera medarbetarna och de andra enheterna i arbetet. De aktiviteter som respektive enhetschef ska ha ansvar för ska in i ordinarie verksamhetsplanering och kopplas till Ungdomsstyrelsens övergripande mål. Genom att aktiviteterna redan under 2014 kommer att vara en del av de ordinarie processerna kommer uppföljningen av planen att följa myndighetens ordinarie uppföljningsrutiner och avstämningstider. På så sätt blir det inte heller ett ansvar som ligger på endast en enhet och alla kommer att känna sig delaktiga i processen och angelägna om att nå de mål som är satta. 13 (21)

17 3.2 Kunskap och utbildning För att arbetet ska vara förankrat och ha långsiktig effekt krävs det att alla som arbetar på myndigheten vet varför vi gör det och hur vi ska göra det. Därför finns utbildning med i planen. Både en generell utbildning för samtliga medarbetare men även mer specifika utbildningar för myndighetens controller och de som arbetar med information och kommunikation. För de två senare hoppas vi få stöd från Nationella sekretariatet för genusforskning genom att de samordnar någon typ av utbildning med andra myndigheter eftersom vi vet att liknande behov finns även hos andra. För att kunskapen inte ska urholkas om medarbetare byts ut finns det även en aktivitet i planen som handlar om att nyanställda ska introduceras i arbetet med jämställdhetsintegrering. En viktig del i ett aktivt kompetensutvecklingsarbete är också den interna informations- och kunskapsdelningen, något som kommer att utvecklas ytterligare genom flera av aktiviteterna i planen. Under 2014 avser vi även att delta i de komptenshöjande insatser och nätverksträffar som Nationella sekretariatet kommer att hålla i. 3.3 Metoder och arbetssätt För att nå målen i planen för jämställdhetsintegrering kommer myndigheten till stor del att fokusera på aktiviteter som påverkar hela strukturen och förutsättningarna för arbetet på myndigheten. Det innebär att en stor del av arbetet som ska ske under 2014 går ut på att se till att den enskilde medarbetaren ska finna stöd för ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt i styrdokument och instruktioner. Detsamma gäller det webbaserade system som myndigheten använder sig av vid bidragsgivning och handläggning. Där ska det vara tydligt hur vi kan arbeta med detta för att få ett så bra stöd som möjligt för att arbeta jämställdhetsintegrerat. I Ungdomsstyrelsens instruktion står det att vi ska redovisa statistik med kön som övergripande indelningsgrund (SFS 2007:1140). Det gör vi också alltid i de rapporter och remisser med mera som myndigheten lämnar. Ambitionen för 2014 är att använda den könsuppdelade statistiken i högre grad och mer strategiskt än tidigare. Det vill säga att inte bara använda könsuppdelad statistik där det är som mest uppenbart utan att även använda det i arbetet med bidragsgivning till ideella organisationer till exempel. Till vårt stöd i just den delen av statistikinsamlingen har vi vårt webbaserade ansökningssystem (UAS). Samarbete mellan enheter är också en viktig del av arbetet under Ett tydligt exempel där just samarbetet är själva metoden är aktiviteten som handlar om att ta fram en myndighetsgemensam strategi för hur vi ska arbeta för jämställdhetsintegrering i våra utbildningsuppdrag. I dagsläget är det två enheter som har uppdrag kopplat till utbildning och vid den initiala SWOT-analysen såg vi att det fanns åtskilligt som de skulle kunna lära av varandra när det gäller genomförandet av utbildningarna. 14 (21)

18 3.4 Stöd och samordning Myndigheten kommer att utse en samordnare för arbetet med jämställdhetsintegrering för Det blir den personens uppgift att se till att planen följs och att återrapportera uppdraget när det är avslutat. Ansvaret för själva genomförandet och uppföljningen av respektive aktivitet kommer dock att ligga på respektive enhetschef i ordinarie verksamhetsplanering. Till sin hjälp kommer samordnaren även fortsättningsvis att ha kontaktpersoner på myndighetens olika enheter. Samordningen av aktiviteter kommer att genomföras av samordnaren och kontaktpersonerna. Det är viktigt att man som enhetschef och kontaktperson inte känner sig ensam i själva genomförandet av de aktiviteter man är satt att ansvara för. Speciellt eftersom majoriteten av aktiviteterna i planen berör samtliga enheter och inte bara ansvarig enhet. Tanken är här att man ska kunna hämta stöd och inspiration hos kontaktpersonerna på de andra enheterna för att tillsammans kunna bidra till det bästa genomförandet. 3.5 Samverkan 2014 När det gäller bidragsgivningen kommer myndigheten att samverka med andra myndigheter som har liknande uppdrag. Statens musikverk och Vetenskapsrådet är intresserade. Ambitionen är att bjuda in fler myndigheter för att ta fram indikatorer för jämställdhetsintegrering kopplat till bidragsgivning. Arbetet med att förankra det hos de andra myndigheterna är dock något som kommer att ske under Nationella sekretariatet för genusforskning blir en viktig aktör för Ungdomsstyrelsen under Vi hoppas att de ska erbjuda myndigheternas verksamhetscontrollers en utbildning. Detsamma gäller en särskild utbildning för personer som arbetar med information och kommunikation. Vi vet att Statens musikverk och Vetenskapsrådet är intresserade av båda utbildningarna och vi hoppas att fler myndigheter också är det så att även det blir något som det nationella sekretariatet kan erbjuda oss under Det är viktigt att utbildningarna genomförs och det är också en stor fördel om det kan ske i samverkan med andra. Det eftersom det troligtvis finns mycket att lära genom att samverka. Förmodligen finns det någon myndighet som är föregångare och kan bidra med praktiska exempel. För att sprida erfarenheter från arbetet och för att själva lära oss mer från andra myndigheter planerar vi att tillsammans med övriga myndigheter med liknande uppdrag att delta på Almedalen och Nordiskt forum under Det är förankrat hos de andra myndigheterna genom en nätverksträff som vi hade på Ungdomsstyrelsen i juni. Exakt vad vi kommer att genomföra där får utkristallisera sig under våren 2014 då vi har kommit igång med arbetet. Den SWOT-analys vi gjorde inledningsvis visade att det redan finns flera goda exempel inom myndigheten på hur man kan arbeta könsmedvetet. Det här projektet kommer inte bara att underlätta samverkan med andra myndigheter utan även att leda till en större samverkan mellan enheter på Ungdomsstyrelsen och på så sätt till en spridning av goda exempel internt såväl som externt. 15 (21)

19 4 SWOT-analys för arbetet 2014 För att kunna beskriva förutsättningarna för arbetet med jämställdhetsintegrering som planeras för 2014 genomförde vi en SWOT-analys. Det blev då tydligt att vi ser betydligt fler styrkor och möjligheter än vad vi ser svårigheter och hot. 4.1 Styrkor Myndigheten är van vid förändring och arbetet med jämställdhetsintegrering ska göras vid en tidpunkt när även annan förändring är aktuell. Vi har fått en ny generaldirektör och framöver kommer vi att tillsätta en kommunikationschef. Under hösten 2013 kommer vi även att få nya övergripande mål för myndighetens verksamhet. Det innebär att arbetet med jämställdhetsintegrering och aktiviteterna i planen kommer att vara en del i de processerna. Ansvaret för de olika aktiviteterna i planen är redan fördelade på olika enhetschefer som har godkänt respektive del. Det är en god förutsättning för att aktiviteterna ska kunna ingå i den ordinarie verksamhetsplaneringen för 2014 och inte ses som ett sidoprojekt. Tidsmässigt ligger planen också bra till eftersom planeringen för 2014 påbörjas efter det att planen är lämnad och då finns goda möjligheter att ta med aktiviteterna i ordinarie verksamhetsplanering. På så sätt ryms arbetet även i den ordinarie strukturen för uppföljning. En styrka är även att de flesta av aktiviteterna är av sådan karaktär att de påverkar ordinarie processer och på så sätt kommer att få långtgående effekter för myndighetens arbete även efter Bland myndighetens medarbetare finns ett stort intresse för och kunskap om frågan. Myndigheten har väl utvecklade system för bidragsgivning, verksamhetsplanering och verksamhetsstyrning med mera som kan byggas ut. 4.2 Svagheter Den höga arbetsbelastningen bland medarbetare kan leda till att det är svårt att hinna med möten och processer med personer som bör vara med i det fortsatta arbetet. Men genom att planen för jämställdhetsintegrering kommer att vara klar när den övriga verksamhetsplaneringen påbörjas finns det goda möjligheter för att boka in möten och avsätta tid för processer tidigt. Det blir en utmaning att tidsätta aktiviteterna i planen när vi väl har fått besked om finansiering från departementet. Flera av dem bygger på varandra och det blir då viktigt att de infaller i logisk följd. Arbetet med tidssättningen kommer att börja så snart planen är lämnad och verksamhetsplaneringen för 2014 har kommit igång. Tidsplanen kommer dock inte att spikas förrän vi har fått de ekonomiska förutsättningarna från departementet. Planen är bred och kommer mer eller mindre att omfatta samtliga medarbetare på myndigheten. En utmaning blir därmed att hålla jämställdhetsintegreringen levande i respektive medarbetares medvetande när det gäller arbetet med de övriga uppdragen som myndigheten har. Frågan om huruvida ett projekt har arbetat jämställdhetsintegrerat eller liknande kommer att ställas vid uppföljning. 16 (21)

20 4.3 Möjligheter Om myndigheten får ekonomiska förutsättningar för att genomföra planerade aktiviteter för 2014 kommer det att ge en bra grund för ett fortsatt arbete på området. Det beror på att planen inkluderar samtliga verksamheter på myndigheten och medvetet har valt att inte arbeta med en pilotverksamhet på ett utvalt område. Myndighetens storlek och kunskap om sakfrågan lämpar sig för ett helhetsgrepp. Vi hoppas att vi ska få ekonomiska förutsättningar för detta. Vissa av aktiviteterna i planen förutsätter samverkan med andra myndigheter. Det gäller till exempel vid aktiviteter i Almedalen och vid utbildning av controllers. Andra aktiviteter kommer att bli bättre om samverkan kommer till stånd till exempel utvecklingen av bidragshanteringen genom Ungdomsstyrelsens ansökningssystem (UAS). Genom de nätverksträffar som har skett under ledning av Nationella sekretariatet för genusforskning under 2013 har vi fått bilden av att behovet av samverkan är ömsesidigt och med största sannolikhet kommer att komma till stånd. 4.4 Hot Det enskilt största hotet mot genomförandet av planen är utebliven finansiering. Den höga ambitionsnivån i planen och den sedan tidigare höga arbetsbelastningen går inte att kombinera om vi inte får finansiering för det. Om vi inte får full finansering kommer vi att tvingas prioritera bland aktiviteterna i planen. Vinsten med att ha en plan som inkluderar hela myndighets verksamhet och på så sätt lägger en gedigen grund inför framtiden kommer då att utebli. I dagsläget finns det en osäkerhet kring flera av myndighetens nuvarande uppdrag och det i sin tur leder till osäkerhet kring medarbetares arbetsuppgifter och arbetssituation. Om Ungdomsstyrelsen får nya uppdrag kommer de att kunna inkluderas i arbetet med jämställdhetsintegreringen. Myndigheten är van att hantera förändring och kommer att genomföra de förändringar i planen som den övriga organisationen kräver utifrån givna förutsättningar. 17 (21)

21 5 En kort sammanfattning av arbetet med jämställdhetsintegrering 2014 Ungdomsstyrelsens plan för jämställdhetsintegrering tar upp de viktigaste verksamhetsområdena på myndigheten. Under 2014 kommer myndigheten till stor del att fokusera på aktiviteter som påverkar strukturen och förutsättningarna för arbetet på myndigheten. En viktig del av jobbet går ut på att myndigheten ska finna stöd för ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt i styrdokument, instruktioner och stödsystem. Att planen och jämställdhetsintegrering som metod får genomslag kommer att prioriteras. Därför finns olika utbildningsinsatser med i planen tillsammans med aktiviteter som förutsätter samverkan mellan enheter och andra myndigheter. De aktiviteter som presenteras i planen ska finnas med i ordinarie verksamhetsplanering redan (21)

22 6 Referenser Regeringsbeslut (2012). Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Ungdomsstyrelsen , U2012/7090/UC, U2012/6997/SAM (delvis) och U2012/6046/UC m.fl. SFS 2007:1140 Förordning (2007:1140) med instruktion för Ungdomsstyrelsen. 19 (21)

23 20 (21)

24 7 Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 21 (21)

25 Ungdomsstyrelsens plan för jämställdhetsintegrering 2014 Delmål Indikator Aktiviteter Resurser och stimulansmedel Stimulansmedel (kr) Ansvarig för aktiviterna Ungdomsstyrelsens övergripande mål: Ungdomsstyrelsens verksamhet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och bidra till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Alla styrdokument ska ha ett jämställdhetsperspektiv. (Delmål 1 4) Andel styrdokument som har ett jämställdhetsperspektiv Ta fram en plan för i vilken ordning våra styrdokumenten ska ses över utifrån jämställdhetsperspektivet. Se sedan över respektive styrdokument i prioriterad ordning. Chef på stabsenheten Se över vår instruktion för trycklov. Kommunikationschef Se över instruktioner och styrdokument för konferenser och utbildningar. Skriv in hur jämställdhetsperspektivet kan utgöra grunden för ett jämställdhetsintegrerat arrangemang. Chef på enheten för internationellt samarbete Komplettera styrdokumenten med en ny kommunikationsstrategi och kommunikationspolicy för myndigheten. Kommunikationschef När vi tar fram en verksamhetsplan för 2014 ska ett jämställdhetsperspektiv inkluderas i verksamhetsplaneringen. Integrera arbetet med jämställdhetsintegrering i Ungdomsstyrelsens planeringsverktyg Stratsys. Chef på stabsenheten Se över arbets- och delegationsordningen så att det tydligt framgår vem som har ansvar för vilka processer, till exempel jämställdhetsintegrering. Alla medarbetare på Ungdomstyrelsen känner till och agerar utifrån de strategier som finns som jämställdhetsintegrering. (Delmål 1 4) Antal medarbetare som känner till strategierna för jämställdhetsintegrering. Uppföljning av arbetet med jämställdhetsintegrering. Presentation för medarbetarna. Ett seminarium där vi gör en nulägesanalys och samordning av aktiviteter. Nulägesanalysen och det fortsatta arbetet enligt planen presenteras sedan förslagsvis på utbildningen för personalen. Chef på enheten för organisationsstöd Utbildning av medarbetare i jämställdhetsintegrering. Det är viktigt att alla förstår varför och hur vi ska göra det här. Lokalkostnader, extern konsult och viss förtäring. Chef på enheten för internationellt samarbete Utbildning av myndighetens controller. Stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning. Tillsammans med controllers från andra myndigheter. 0 Chef på stabsenheten Presentera planen för alla medarbetare. Nyanställda ska introduceras i arbetet med jämställdhetsintegrering. 0 Chef på enheten för organisationsstöd

26 Delmål Indikator Aktiviteter Resurser och stimulansmedel Stimulansmedel (kr) Ansvarig för aktiviterna Ungdomsstyrelsens övergripande mål: Ungdomsstyrelsens kunskapsproduktion ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och bidra till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Våra enkäter ska vara normkritiskt utformade. (Delmål 1 4) Andel enkäter som är normkritiskt utformade. Gör en översyn av våra enkäter och ta fram ett nytt förslag på enkäter som är normkritiska. Gäller enkäter som används vid utredningar likväl som vid utvärdering av konferenser och dylikt. Chef på enheten för nationell och kommunal ungdomspolitik Våra rapporter är analyserade utifrån kön. (Alla delmål) Antal rapporter som innehåller en analys eller ett problematiserande utifrån kön. För nya uppdrag ska vi ta fram särskilda mål som är kopplade till jämställdhetspolitiken. Chef på enheten för organisationsstöd Andel jämställdhetsanalyser i årsredovisningen. Inkludera jämställdhetsanalyser i vår årsredovisning i högra grad än tidigare. 0 Samtliga enhetschefer Antal rapporter som innehåller könsuppdelad statistik Utveckla Ungdomsstyrelsens webbaserade ansökningssystem för bidrag (UAS) så att det stödjer insamling av underlag som möjliggör en jämställdhetsanalys. Till exempel statistik om vilka ett projekt har nått samt styrelsesammansättning och medlemsantal. Extern konsult. Konsulten tar ungefär kr per dag Chef på enheten för organisationsstöd Utveckla instruktionen för hur man skriver rapporter. Där ska det framgå vilka perspektiv man alltid ska ha med, till exempel ungdomsperspektivet och jämställdhetsperspektivet. Antal remissvar som innehåller ett jämställdhetsperspektiv. Utveckla instruktionen för hur man skriver remisser. Där ska det framgå vilka perspektiv man alltid ska ha med, till exempel ungdomsperspektivet och jämställdhetsperspektivet. Minst 75 procent av de externa aktörer som använder sig av Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) har med ett jämställdhetsperspektiv i analyserna. (Delmål 1 4) Antal kommuner som har ett jämställdhetsperspektiv. Utbilda medarbetare kring hur man kan använda och analysera könsuppdelad statistik En förstudie för att ta reda på hur kommuner arbetar med jämställdhetsperspektivet i Lupp. I förstudien ska goda exempel vaskas fram om hur kommuner kan arbeta med det. Lupp är en enkät som kommunerna genomför för att ta fram kunskap om ungdomars levnadsvillkor i deras egen kommun. Stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning. Arbetstid för interneller extern utredare. Beräknat till två månaders heltid för en person. Genomförs endast om vi får fullt ekonomiskt stöd Chef på enheten för nationell och kommunal ungdomspolitik Sprida de goda exempel som har vaskats fram i förstudien till andra kommuner. Detta kan göras med en film, en skrift eller på annat sätt som verkar strategiskt beroende på vilka exempel vi hittar. Arbetstid och övriga kostnader för att sprida goda exempel. Den beräknade kostnaden gäller en månads arbete för en person. Genomförs endast om vi får fullt ekonomiskt stöd.

27 Delmål Indikator Aktiviteter Resurser och stimulansmedel Stimulansmedel (kr) Ansvarig för aktiviterna Ungdomsstyrelsens övergripande mål: Ungdomsstyrelsens bidrag är tillgängliga och hanteras effektivt, rättssäkert och i enlighet med dess syfte och krav. De ska också bidra till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Samverka med andra bidragsgivande myndigheter (till exempel Statens musikverk och Vetenskapsrådet) som också har ett uppdrag om jämställdhetsintegrering om hur vi bäst kan få effekter på jämställdhetspolitiska målen genom bidragsgivningen. Ordna workshops. Utveckla kvalitetskriteriet för bedömning av projektbidrag. Undersök om det går att bedöma att ett genusmedvetet projekt har högre kvalité än andra projekt som saknar den medvetenheten. Anpassa det webbaserade ansökningssystemet (UAS). Stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning för att genomföra en workshop. Ordinarie medarbetares arbetstid samt extern konsult. Konsulten tar ungefär kr per dag Arrangera erfarenhetskonferenser för kunskapsdelning mellan organisationer som får bidrag från oss. De som har jobbat aktivt och bra med jämställdhet inom sin organisation får inspirera andra. Genomförs endast om vi får fullt ekonomiskt stöd. Resor, lokal och förtäring. Två träffar med 30 personer. Chef på enheten för organisationsstöd Ta fram en modell för hur myndigheten kan arbeta med återkommande erfarenhetsutbyten och kunskapsspridning utifrån ett jämställdhetsperspektiv, som kan implementeras i det ordinarie arbetet. Genomförs endast om vi får fullt ekonomiskt stöd Kvinnor, män, tjejer och killar tar del av de bidrag vi fördelar i lika hög utstäckning. (Delmål 1 och 2) Antal kvinnor, män, tjejer och killar som projekten når. Ta fram en checklista för beställning av formulär, hjälptexter med mera i Ungdomsstyrelsens webbaserade ansökningssystem (UAS). Det för att en nytt uppdrag om att fördela bidrag inte ska gå att riggas tekniskt utan att inkludera frågor som rör kön. Checklistan ska innehålla frågor som gör det möjligt att följa upp effekter av bidragets användning utifrån kön. Samverka med andra bidragsgivande myndigheter, bland andra Statens Musikverk. Stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning för att genomföra en workshop. Ordinarie medarbetares arbetstid samt konsult. Konsulten tar ungefär kr per dag Ungdomsstyrelsens övergripande mål: Våra konferenser och utbildningar är jämställdhetsintegrerade och bidrar till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Antal konferenser och träffar som är riggade enligt de jämställdhetsintegrerade styrdokumenten. Ta fram en strategi för hur vi jämställdhetsintegrerar utbildningar. Inbjudningar till underrepresenterat kön, vilka vi anlitar, en samordnad pool för alla. Vilka goda exempel finns? Vi har en 60/40 fördelning av könen bland de som medverkar på konferenser och utbildningar som Ungdomsstyrelsen ansvarar för. (Delmål 1) Antal kvinnor och män som registrerats som medverkande i bokningssystemet för våra konferenser och utbildningar. Ta fram en nulägesbeskrivning av medverkande och deltagare på våra informationsmöten, konferenser och utbildningar. Vem är det till exempel som går utbildningarna och vem är det som går vidare och tar högskolepoäng? Efter analysen tar vi fram ett förslag om åtgärder för att justera en eventuell sned fördelning mellan könen. Ta fram en checklista för hur vi kan arbeta uppsökande och marknadsföra oss för en ökad jämställdhet på våra informationsmöten, konferenser och utbildningar Chef på enheten för internationellt samarbete Våra utbildningar som ger högskolepoäng ska leda till att kvinnor, män, flickor och pojkar går vidare och tar högskolepoängen i lika stor omfattning. Det gäller i förhållande till hur många som gått utbildningen. (Delmål 2) Antal kvinnor och män som är registrerade för utbildningen och hur många kvinnor och män som sedan tagit sina högskolepoäng. Ta fram en myndighetsgemensam strategi för hur vi ska arbeta för jämställdhetsintegrering i våra utbildningsuppdrag. En arbetsgrupp för personal som arbetar med utbildningsuppdrag skapas på Ungdomsstyrelsen

28 Delmål Indikator Aktiviteter Resurser och stimulansmedel Stimulansmedel (kr) Ansvarig för aktiviterna Ungdomsstyrelsens övergripande mål: Vår information och kommunikation är jämställd och normkritisk och bidrar till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Antal kvinnor, män, flickor och pojkar som intervjuas eller som tjänar som exempel i text i broschyrer, på vår webbplats, i sociala medier eller i pressmeddelanden. Representationen av kvinnor, män, flickor och pojkar ska vara 60/40 i broschyrer. (Delmål 1) Antal kvinnor, män, flickor och pojkar som visas i bild i våra publikationer. Antal kvinnor, män, flickor och pojkar som visas i bild på vår webbplats eller i sociala medier. Utveckla manualen för publikationer och bildval. I dagsläget behandlar den främst sådant som bildstorlek och inte hur till exempel kvinnor, män, flickor och pojkar framställs. Analys av våra broschyrer, pressmeddelanden, webbartiklar och inlägg i sociala medier. Ta fram förslag på eventuell åtgärd för att förbättra Kommunikationschef Bilder vi publicerar i informations- och kommunikationssammanhang har valts ut från ett normkritiskt perspektiv. (Delmål 4) Utbilda ett urval av medarbetare från stabsenheten och övriga som arbetar med information eller kommunikation. Stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning. 0 Chef på enheten för internationellt samarbete Vår kommunikation och information ska nå ut till kvinnor, män, flickor och pojkar i lika stor utsträckning. (Delmål 1) Antal kvinnor och män som följer oss på Twitter och Facebook. Antal kvinnor och män som prenumererar på Ungdomsstyrelsens olika nyhetsbrev. Se över vilka vi når med sociala medier Facebook, nyhetsbrev med flera. Missar vi något kön eller någon målgrupp? Beroende på resultat, överväg alternativa strategier för att nå alla målgrupper. Se över vilka vi når med ungdomsstyrelsens nyhetsbrev. Missar vi något kön eller någon målgrupp? Beroende på resultat, överväg alternativa strategier för att nå alla målgrupper Kommunikationschef Ungdomsstyrelsens övergripande mål: Vi ska sprida goda exempel från vårt arbete med jämställdhetsintegrering och bidra till att målen för jämställdhetspolitiken nås. Medverkan på Almedalsveckan Samverka med samtliga myndigheter som har ett uppdrag om jämställdhetsintegrering och som har möjlighet att vara med. Samordningsstöd av Nationella sekretariatet för genusforskning. Kostnad för resa, boende och deltagande för två personer Deltagande i Nordiskt Forum Samverka med andra myndigheter som har ett uppdrag om jämställdhetsintegrering och som har möjlighet att vara med. Mer om Nordisk forum 2014: Samordningsstöd av Nationella sekretariatet för genusforskning. Kostnad för resa, boende och deltagande för två personer Chef på enheten för organisationsstöd Avslutnings- eller fortsättningskonferens för att sprida goda exempel till andra myndigheter. Tillsammans med samtliga myndigheter som har ett uppdrag om jämställdhetsintegrering och som har möjlighet att vara med. Samordningsstöd av Nationella sekretariatet för genusforskning. Kostnad för resa, boende och deltagande för två personer. 0 Summa:

29

30

31 Ungdomsstyrelsen 2013 projektledare Helena Lundgren språkgranskning Emma Welander omslag Christián Serrano distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, Stockholm webbplats e-post tfn , fax UNGDOMSSTYRELSEN är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete.

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Närvarande Karin Hopstadius, Länsstyrelsen Kronoberg, Irma Cupina, Länsstyrelsen Gotland, Lillemor Landsten, Länsstyrelsen Jämtland,

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn: Fredrik Rosengren, Chef Ekonomistaben Telefon: 010-574 87 30 E-postadress:

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014

Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014 2013-09-11 Generaldirektören Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014 Uppdraget Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått regeringens uppdrag (i regleringsbrevet

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-03-06

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-03-06 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-03-06 Närvarande: Judith Hadnagy, Arbetsmiljöverket, Kerstin Andersson, Boverket, Ylva Bernrup, Försäkringskassan, Ingmari Hielm Jakobsson,

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

BIDRAG OCH KVALITET. En beskrivning av fortsatt kvalitetssäkringsarbete och möjliga förbättringar

BIDRAG OCH KVALITET. En beskrivning av fortsatt kvalitetssäkringsarbete och möjliga förbättringar BIDRAG OCH KVALITET En beskrivning av fortsatt kvalitetssäkringsarbete och möjliga förbättringar BIDRAG OCH KVALITET En beskrivning av fortsatt kvalitetssäkringsarbete och möjliga förbättringar Förord

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer 1 2012 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och

Läs mer

Mål och aktiviteter, CSN 2014

Mål och aktiviteter, CSN 2014 Mål och aktiviteter, CSN 2014 Aktivitet Mål Resultat Effekt 1. Inkludering av hetsmål och ett jämställt synsätt i arbetet med VP. Ledningsgruppen, controllers, processledare och 2. Information om hetsintegrering

Läs mer

Återrapportering jämställdhetsintegrering

Återrapportering jämställdhetsintegrering Maria Hillerbrand Återrapportering jämställdhetsintegrering Datum 2015-03-05 Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienummer 2013-100-1634 Ert diarienummer U2013/5520/SF 1 (9) Återrapportering

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15

JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15 JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15 JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering Metodbok från JämStöd Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

U N G D O M S S T Y R E L S E N S

U N G D O M S S T Y R E L S E N S UNGDOMSSTYRELSENS UNGDOMSSTYRELSEN 2012-02-22 1 (83) Innehåll 1 Verksamhetsöversikt och ekonomisk översikt... 5 1.1 Sammanfattning av verksamheten... 5 1.2 Ekonomisk översikt... 6 2 Samlad resultatredovisning...

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Praktiskt idag Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00 Skomakarlåda, Saffrandoftande fisk- och skaldjursgryta samt broccoligratäng Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy

Läs mer

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 Syftet med Lupp Hur göra och vem gör vad? Vad är Lupp? Lupp speglar den nationella ungdomspolitiken Enkätverktyg för att få kunskap om unga Löpande arbete Årlig inbjudan

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering vilar på CEMR, de nationella jämställdhetspolitiska målen, Malmö stads utvecklingsplan

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Att leda förbättringsarbete

Att leda förbättringsarbete Att leda förbättringsarbete Rollen som samordnare Börja med följande frågor: vilka är de största utmaningarna i arbetet med att leda jämställdhetsintegrering? Vilka är de bästa strategierna? Uppdraget

Läs mer

Att leda förbättringsarbete

Att leda förbättringsarbete Att leda förbättringsarbete Rollen som samordnare Börja med följande frågor: vilka är de största utmaningarna i arbetet med att leda jämställdhetsintegrering? Vilka är de bästa strategierna? Uppdraget

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-08-27

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-08-27 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-08-27 Närvarande Ann Traber, Konstnärsnämnden, Ulla Edberg, Livsmedelsverket, Susanna Wanander, Skatteverket, Johanna Giorgi, Tillväxtverket,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys 1 Förord Till dig som ska leda utbildningen Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys för förtroendevalda,

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

Återrapportering av JiM 2013-2014. stöd till 18 myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering

Återrapportering av JiM 2013-2014. stöd till 18 myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering Återrapportering av JiM 2013-2014 stöd till 18 myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 2 UPPDRAGET 3 STÖD I PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

2014-04-11. Lokal utveckling för alla!

2014-04-11. Lokal utveckling för alla! 2014-04-11 Lokal utveckling för alla! Vad styr arbetet? Artikel 7 Jämställdhet och icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering Organisations- och etableringsbidrag Statsbidraget regleras av förordningen om statsbidrag för kvinnors organisering (SFS 2005:1089)

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3

Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3 Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3 Inledning är en regional ideell förening, som arbetar för att stödja ungas eget skapande, kulturutövande och arrangemang i hela Västra

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm

2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm Regeringsbeslut IV 4 Arbetsmarknadsdepartementet 2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE

Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE Förord För att skapa långsiktiga effekter av jämställdhetsarbete behövs bra verktyg. Det kan exempelvis vara metoder för reflektion

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för ungdomsoch

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för ungdomsoch Regeringsbeslut II:8 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7523/SAM delvis U/2014/7545/UC mfl. se bilaga 1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Box 17801 11894 Stockholm Regleringsbrev

Läs mer