Kunskapscertifiering för arbetsroller i grafisk produktion C E C I L I A T E L J A S

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapscertifiering för arbetsroller i grafisk produktion C E C I L I A T E L J A S"

Transkript

1 Kunskapscertifiering för arbetsroller i grafisk produktion C E C I L I A T E L J A S Examensarbete Stockholm, Sverige 2006

2 Kunskapscertifiering för arbetsroller i grafisk produktion C E C I L I A T E L J A S Examensarbete i publiceringsteknik om 20 poäng vid Programmet för maskinteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2006 Handledare på CSC var Ester Appelgren Examinator var Nils Edlund TRITA-CSC-E 2006:062 ISRN-KTH/CSC/E--06/062--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Kunskapscertifiering för arbetsroller i grafisk produktion Sammanfattning Behovet av certifiering har ökat. För arbetsroller på byråsidan finns idag inga aktuella kriterier för grafiska kunskapsbehov. Det finns en rad olika vidareutbildningar och kurser med grafiskt innehåll, men inget enhetligt certifikat, yrkesintyg eller heller branschstandard. Det finns därför ett behov av en enhetlig standard för kunskapsbehov för vanliga roller. Det vore bra för personer i grafiskt relaterade byråroller att kunna bevisa sin grafiska kompetens mot uppställda kriterier. Detta leder till examensarbetets kärna och uppgift: utredning av koncept för grafiskt kunskapscertifikat för roller inom grafisk produktion. I arbetet låg fokus på två roller på byråsidan av den grafiska processen. Dessa definierades som beställare, som ansvarar för beställning av tryck och koordinering av projekt, samt originalproducent, som ansvarar för framställning av de original som ska tryckas. Rollerna finns i huvudsak på medie-, design- och reklambyråer samt på interna grafiska avdelningar på större företag. Ett certifikat har många positiva effekter. Det kan tjäna som kompetens- och kvalitetsbevis. Ett certifikat kan vara en god merit för innehavaren, men även ett sätt för denne att känna säkerhet i sin roll. För arbetsgivare kan certifikatet underlätta överblick av innehavarens kunskaper, oavsett utbildning eller tidigare arbetsuppgifter. Innehav av certifikat kan dessutom utgöra en kvalitetsförsäkring för kunder till de certifierade. För utveckling av grafiskt kunskapscertifikat studerades huvudsakligen tre områden: Grafiskt kunskapsbehov för ovan nämnda roller, certifieringsprocesser samt kunskapsbedömning. Kunskapsbehov utreddes genom intervjuer med personer som på olika sätt har kunskap om dessa roller. För att få ett brett underlag och representanter för olika delar av branschen, valdes respondenter från produktions- och interna byråer, en reklambyrå, en reklamavdelning, ett tryckeri och tre skolor med utbildningar för berörda roller. I denna undersökning medverkade 15 respondenter vilka gav sammanlagt 11 svar för vardera arbetsrollen. Examensarbetet mynnade ut i dels två dokument med kunskapskriterier baserade på intervjuundersökningen (ett dokument för vardera rollen), dels ett förslag till en skriftlig modell för kunskapsbedömning.

4 Knowledge certification for occupations in graphic production Abstract The demand for certifications has increased. Today there are no criteria of graphic knowledge for professions in the agency side of the industry. There are numerous study programmes, courses and diplomas in graphics, but no uniform certificate or trade standard. Therefore a uniform standard is needed. People in agency roles would benefit from the ability to prove that their graphic competence fulfils certain criteria. This leads to the objective of this master thesis: evaluation of a concept for graphic knowledge certification for occupations within graphic production. This thesis focused on two specific roles on the agency side of the process. These were defined as the buyer, who places the print order and coordinates the project, and the original producer, who makes the original which is to be printed. These roles are mainly found in media, design and advertising agencies and also in internal graphics departments. A certificate has many positive effects. It can serve as a proof of competence and quality. It can also be a valuable qualification for its owner, and a way for him or her to gain professional confidence. For the employer, regardless of education or former tasks, a certificate enables easy overview of the employee s knowledge. The certificate can also ensure quality for customers of the certified. To be able to develop a graphic knowledge certificate, three main areas were studied: Requirements of graphic knowledge for the roles defined above, certification processes, and assessment. The knowledge requirements in these areas were investigated by performing interviews with people who in different ways have insight into these roles. In order to obtain views from various parts of the industry, the respondents were chosen from production and internal agencies, an advertising agency, an advertising department, a printing plant, and three educational institutions for concerned professions. Fifteen respondents participated in this study, with eleven answers in total for each role. The master thesis resulted in two documents, one for each role, with criteria based on the interviews. It also presents a written model for assessing this knowledge.

5 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND UPPDRAGSGIVARE SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING MÅL AVGRÄNSNINGAR DEFINITION AV STUDERADE ARBETSROLLER INTRODUKTION TILL BYRÅVERKSAMHET BYRÅBESKRIVNINGAR Reklambyrå Intern byrå Produktionsbyrå Den grafiska processen ARBETSROLLER Rollbeskrivningar för byråerna Kommentar till ovanstående ÖVRIGA BEGREPP Repro och prepress ORGANISATIONER MED GRAFISK RELEVANS METOD GENOMFÖRANDE Certifiering Utredning av grafiskt kunskapsbehov Kunskapsbedömning Slutsatser från ovanstående ALLMÄNT OM VETENSKAPLIGA METODER Kvalitativa och kvantitativa metoder Validitet & reliabilitet UNDERSÖKNING AV GRAFISKA KUNSKAPSBEHOV Metodval för undersökningen Population för intervjuer Urval INTERVJUERNAS FORM Kunskapstabellen Friare samtal Slutsatser av informationen från undersökningen METODKRITIK FÖR UNDERSÖKNINGEN Urval och bortfall Intervjuernas form Validitet och reliabilitet för undersökningen CERTIFIERING STUDIE AV BEFINTLIGA CERTIFIKAT EXEMPEL PÅ CERTIFIKAT Certifikat från Adobe och Microsoft Certifikat för coldsettryck ARU ansvarig reklamutgivare EVENTUELLT KONKURRERANDE VERKSAMHET Grafiskt körkort ACKREDITERING OCH STANDARDER INOM CERTIFIERING SWEDAC Standardiserade krav och föreskrifter Kunskapskriterier och intressenter... 17

6 4.4.4 Kravspecifikationer PROCESSEN ATT UTVECKLA ETT CERTIFIKAT Intervju med INCERT Installatörernas Certifieringsorganisation Intervju med SERENO Certifiering KUNSKAPSBEDÖMNING KUNSKAPSBEDÖMNINGENS FORM KUNSKAPSBEGREPP Blooms taxonomi SOLO-taxonomin GENERELLT OM PROV OCH TEST Indelning av olika typer av test Begränsningar PROVKONSTRUKTION Huvudområden att beakta Fastställande av provets innehåll Olika varianter av frågetyper VAL AV FRÅGETYP Frågeformuleringen Antal frågor i ett prov Reliabilitet och validitet för prov BEDÖMNING AV PROV Norm- eller kriterierelaterade bedömningar Svårighetsgrad och gränssättning Poängsättning och kravgräns Rättning och bedömning Återkoppling DATORBASERADE PROV Microsofts verktyg för certifieringar Program för hantering av datorbaserade prov SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS AV RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNING AV KUNSKAPSBEHOV ALLMÄNNA RESULTAT Konsekvenser av faktorns försvinnande Om titlar och arbetsområden ALLMÄNNA RESULTAT FÖR BESTÄLLARE Arbetsrollen ALLMÄNNA RESULTAT FÖR ORIGINALPRODUCENTER BEDÖMNINGAR AV KUNSKAPSBEHOV Summerade bedömningar av kunskapsbehov för beställare Bedömningar av kunskapsbehov för originalproducenter Jämförelser av bedömningar av kunskapsbehov för de olika rollerna ÅSIKTER OM ETT GRAFISKT KUNSKAPSCERTIFIKAT Ett sätt att uppvisa kompetens Skepsis mot generalisering DISKUSSION OCH SLUTSATSER SAMMANFATTNING AV KUNSKAPSKRITERIER MED HJÄLP AV INNEHÅLLSTABELLER Innehållstabell för beställaren Innehållstabell för originalproducenten Sammanställning av kunskapskriterier Kunskapsområden i rubriker SLUTSATS I FORM AV EN MODELL FÖR KUNSKAPSPROV Provform Frågor till ett examinerande kunskapsprov Frågetyper för kunskapsprovet Antal frågor och poäng i kunskapsprovet Bedömning och kravnivå REKOMMENDATIONER FÖR CERTIFIKATET... 54

7 7.3.1 Målgrupp Administration och praktiska frågor för examinationen Övriga frågor för certifikatet Ackrediterad certifiering eller inte? Övriga frågor för konceptet UTVÄRDERING Styrkor Svagheter Svårigheter Frågor kvar att utreda FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING REFERENSER BILAGOR... 65

8

9 1 Inledning 1 Inledning I detta inledande kapitel förklaras bakgrunden till uppgiften samt dess syfte, mål och problemställning. Även avgränsningar för arbetet kommer att presenteras liksom uppdragsgivare. 1.1 Bakgrund Ett certifikat utgör ett intyg på någon typ av kvalificering och fungerar ibland även som licens. Det finns inom olika ämnesområden en rad olika typer av certifikat. På området grafisk byråproduktion finns dock inget certifikat eller branschdokument med enade kunskapskriterier för de olika rollerna. Därför kan de grafiska kunskaperna variera väldigt mycket mellan olika individer och arbetsplatser. Kraven på kompetens ökar snabbt i arbetslivet. Därmed ökar också behovet av att kunna värdera och bekräfta människors kompetens. Certifiering är också ett sätt att höja kvalitén inom vissa områden. (SWEDAC, 2006) Det finns en rad olika utbildningar för personer som ska arbeta i dessa roller. Det finns också en hel del vidareutbildningar i form av kurser för yrkesverksamma. Men det finns inget enhetligt och nationellt certifikat, yrkesintyg eller liknande. I dagsläget finns troligtvis lika många diplom som utbildningar. Dessutom finns många olika vägar till arbeten på byråerna. Vissa som arbetar med webb-publicering och originalframställning är från början självlärda, och har sedan byggt på sina kunskaper med kvällskurser eller liknande under tiden eller parallellt med sitt arbete. Andra har istället inhämtat sina kunskaper under längre utbildningar. Projektledare i den grafiska branschen utbildas till exempel vid en mängd olika skolor. Mellan dessa olika utbildningar finns naturligtvis både skillnader och likheter. De är dock svåra att överblicka, och därmed är det även svårt att veta vilka kunskaper en nyutbildad projektledare har. Därför finns ett behov av en sammanställning av aktuella rollbeskrivningar, för de olika arbetena samt ett behov bland medarbetarna att kunna bevisa sin kompetens. För den yrkesverksamma kan ett kunskapscertifikat ge möjlighet att på ett konkret sätt presentera sina kunskaper för arbetsgivaren. Detta kan vara användbart exempelvis vid löneförhandlingar eller planering av individuell vidareutbildning. För arbetssökande skulle ett certifikat på samma sätt vara användbart vid anställningsintervjuer. Ett certifikat skulle med andra ord kunna vara en god merit för medarbetaren men även ett sätt för denne att känna en säkerhet i sin roll. För arbetsgivaren är det ett enkelt sätt att få överblick av den anställdes/arbetssökandes faktiska kunskaper. Eftersom det finns många olika vägar och utbildningar till arbeten inom grafisk produktion bör ett sådant behov finnas. Arbetsgivarna kan omöjligt ha kunskap om alla de olika utbildningarna. Brister i den grafiska kompetensen bäddar för svårigheter i samarbetet med tryckerierna och därmed äventyras även de slutgiltiga resultaten, det vill säga den färdiga trycksaken. Bortsett från kvalitetsaspekten är trycksaksproduktion dessutom en ekonomiskt kostnadskrävande process, vilket ytterligare stärker behovet av säkerställande av berörda personers grafiska kunskaper. Ett större kunnande leder ofta till såväl högre kvalitet som ökad effektivitet. Ett bra redskap för kunskapsutvärdering kan därför även vara till grund för ekonomiska förtjänster. Grafisk kunskapscertifierig skulle kunna tjäna som ett värderande instrument, för detektering av kunskapsluckor. 1

10 1 Inledning Certifikatet som värderande instrument är även användbart för kompetensinventering inför vidareutbildningar. Om en avdelnings personal till exempel kan allt som finns att veta om tryckanpassningar finns ingen anledning att gå kurser som behandlar just det området. Då vill personalen kanske hellre lära sig mer om papper och olika möjligheter via pappersval. Det är viktigt att lyfta fram den tryckrelaterade delen av arbetet eftersom trycket är den sista posten i processen att ta fram en trycksak och så definitivt påverkar resultatets utfall. Ett dåligt tryckresultat kan fördärva en hel produktion. Att inte säkerställa att tryckanpassningar och liknande görs korrekt är därför att riskera att hela projektet misslyckas nära mål. 1.2 Uppdragsgivare På uppdrag av konsultföretaget Kapero AB i Stockholm, skall detta examensarbete utreda utvecklandet av kunskapscertifikat för yrkesverksamma inom grafisk produktion. Kapero är ett företag som kombinerar expertkompetens från reklambranschen och den grafiska industrin. Kapero hjälper företag att spara pengar inom produktion och marknadskommunikation. 1.3 Syfte och problemformulering Projektet syftade till att identifiera centrala kunskapskrav för olika yrkesroller inom grafisk produktion. Det övergripande målet var att utveckla ett koncept för kunskapscertifiering för dessa roller. De två huvudfrågorna lyder med andra ord: Hur ska centrala kunskapskrav för olika yrkesroller inom grafisk produktion kunna identifieras? Hur kan ett koncept för kunskapscertifiering utvecklas? För att nå svar på dessa huvudfrågeställningar måste vissa underfrågor utredas. Följande frågor är centrala för arbetet: Vad krävs i form av underlag för genomförande av certifiering? Hur ska rollerna för certifieringen definieras? Hur kan kunskap inringas? Vilka brister och svårigheter finns i konceptet? 1.4 Mål Det övergripande målet för detta examensarbete var att utveckla ett koncept för certifiering inom grafisk produktion. Målet innefattade även utformande av en modell för kunskaps-bedömning, för att söka möjliggöra kartläggning av kunskaper. Den massiva delen i arbetet var att försöka definiera kunskapskraven. Dessa måste grundas på de faktiska arbetsuppgifterna, men även på arbetsgivarnas förväntningar på personalens kvalifikationer. Projektets mål var att identifiera relevanta kunskapskrav för två grupper inom grafisk produktion. Dessa två grupper fick benämningarna beställare och originalproducenter. En mer detaljerad beskrivning av dessa roller och resonemanget kring de gjorda definitionerna finns i stycke 1.6 Definition av studerade arbetsroller. Projektet omfattades av ett antal delprojekt och avsåg uppnå följande mål: Identifiera centrala kunskapskrav för respektive yrkesroll Presentera ett förslag på hur ett examinerande kunskapsprov bör utformas Ge förslag på presentationsform för provresultat (d.v.s. examinationens utfall) Sammanfatta slutanvändarnas åsikter om ett grafiskt kunskapscertifikat Identifiera brister och svårigheter i konceptet 2

11 1 Inledning 1.5 Avgränsningar Kort efter att det inledande arbetet påbörjats blev det klart att området är stort. Därför krävdes tydliga avgränsningar för arbetet, som måste koncentreras till vissa moment för att inte bli alltför omfattande. För att utveckla ett koncept för certifiering var 20 veckor inte lång tid, och projektet måste därför fokusera på de mest prioriterade aspekterna. Dessutom var det viktigt att de roller som studerades för certifieringen var klart och tydligt definierade. Det var också centralt att begränsa kriterierna till att endast omfatta de grafiska aspekterna av yrkesrollen. Utan en sådan gränsdragning kunde utredningen ha blivit enormt omfattande vilket skulle ha haft negativ påverkan på undersökningens kvalitet. Examensarbetet skrivs som ett slutprojekt på inriktningen publiceringsteknik (tidigare grafisk teknik), varför det föll sig naturligt att fokusera på det grafiska området. Från början var det tänkt att projektet skulle omfatta ett prototyptest med frågor för de båda rollerna. Denna prototyp var även tänkt att testas på en grafisk avdelning där de definierade rollerna finns representerade för identifiering av eventuella brister. Därutöver var tanken att testpersonerna skulle få utvärdera och kommentera testet i en enkät. Detta kändes som ett naturligt steg i utvecklingen, men ett par veckor in i arbetet insågs att det inte varit hållbart. Bara denna del skulle ha krävt minst 5 veckors arbete för att kunna hålla hög kvalitet, och detta skulle ha skett på bekostnad av projektets övriga delar. För att få en rimlig tidsdisposition beslutades istället att arbetet skulle avslutas med ett förslag till ett kunskapstest, i form av en kortare version. Ett sådant förslag kunde presentera och motivera ett visst upplägg, med exempel på frågor, med motiveringar till den/de valda frågeformerna. Detta förslag blev därmed den avslutande punkten i projektet. 1.6 Definition av studerade arbetsroller Den ursprungliga idén var att studera yrkesrollerna för produktionsledare, repro samt originalare. Efter diskussioner kring denna uppdelning konstaterades att den av flera anledningar inte var tillfredställande. Det skulle det bli svårt att hinna studera tre olika arbetsroller. Därför beslutades att reprorollen skulle utelämnas. Det kvarvarande problemet var att arbetsuppgifterna varierar inom en och samma titel beroende på arbetsplats. På mindre avdelningar kan man tänka sig att varje person, oavsett yrkesroll arbetar bredare och över sina formella gränser. På avdelningar med större personalgrupp däremot finns förmodligen större behov av struktur och därmed borde även arbetsuppgifterna vara mer specialiserade. Dessutom finns många som arbetar med originalframställning, men också formgivning. Ofta har dessa personer då titeln grafisk formgivare eller liknande. Dessa svårigheter i rolldefinition kringgicks genom att istället studera två mer övergripande och titeloberoende roller; den beställande och producerande. Beställaren är den person som ansvarar för projektet att ta fram en trycksak, och även kommunicerar med tryckerierna. Ofta är den personen produktionsledare eller projektledare. Men beställarna kan naturligtvis även ha andra titlar. Originalproducenten är den som framställer originalet, som senare ska tryckas. De personer som i denna rapport kallas originalproducenter har i verkligheten ofta titlar som originalare eller grafisk formgivare, men även här finns andra alternativ. Beställaren skulle kunna tolkas som densamma som kunden i sammanhanget, det vill säga den som beställer en tjänst från en reklambyrå, produktionsavdelning eller motsvarande. Men eftersom detta arbete ser till de grafiska rollerna, blir slutsatsen att slutkunden inte kan ses som beställare av trycktjänsten utan som beställare av hela paketet. Det intressanta i denna undersökning är inte vilka titlar som finns och används, utan de faktiska arbetsuppgifterna för de två ovan beskrivna rollerna. Fortsättningsvis i rapporten kommer benämningarna beställare och producent, att användas för de ovan definierade rollerna. 3

12 2 Introduktion till byråverksamhet 2 Introduktion till byråverksamhet I den här introduktionen förklaras i rapporten förekommande begrepp. Detta för att ge läsaren en bakgrund till byråverksamhet och arbetsroller involverade i den delen av grafisk produktion. Olika byråtyper nämnda i rapporten, liksom de vanligaste arbetsrollerna på byråerna beskrivs. Definitioner som saknar referens är baserade på observationer och intervjuer med anställda på de olika byråerna som besöktes i undersökningen. 2.1 Byråbeskrivningar Reklambyrå Reklambyråer kan arbeta med olika typer av produktioner. Några områden är film, webb och events samt trycksaksproduktion. Ofta kan reklambyråerna ta hand om hela kampanjer, där flera av de nämnda publiceringsformerna används parallellt. På reklambyråerna sker både strategiskt och operativt arbete. Strategiskt arbete omfattar olika former av analyser såsom analys av profil/image, varumärkesstrategier, identifikation av kärnvärden och definition av målgrupp. Operativt arbete syftar på mer konkret arbete som olika former av produktion såsom formgivning, originalisering eller inspelning av reklamfilmer Intern byrå En stor del av de större företagen i Sverige, har en egen avdelning som sköter företagets trycksaksproduktion. Enligt Kaperos rapport Kundfokus (2004) rör det sig om så många som 60 procent av de större företagen. Inhousebyråer är som namnet antyder byråer som sitter i huset, det vill säga företagens egna grafiska avdelningar. De ska se till att företagets grafiska profil hålls konstant i färg och form, men även att ett visst språk används. Syftet är att kunder alltid ska känna igen sig i olika material från företaget, oavsett om det rör sig om en affisch, ett brev eller en informationsfolder. Det ska finnas en röd tråd i allt material och alla budskap, så att företaget känns enhetligt. Den grafiska profilen finns ofta beskriven i en tjock pärm, med instruktioner om typsnitt, kulörer, marginaler och liknande. Denna profil är ofta framtagen av en extern reklambyrå. Det finns naturligtvis variationer mellan de olika interna avdelningarna, Även benämningarna varierar, till exempel inhousebyrå, reklamavdelning, grafisk avdelning och grafisk ateljé Produktionsbyrå På de grafiska produktionsbyråerna är arbetet som namnet antyder, i huvudsak produktions-relaterat. De kan arbeta med olika medieformer som film, webb eller trycksaksproduktion. Ofta har en reklambyrå satt upp riktlinjer som strategi och manual när produktionsbyråerna tar över då materialet ska realiseras. Det kan röra sig om originalisering, prepress och liknande arbete. 4

13 2 Introduktion till byråverksamhet Den grafiska processen Den grafiska processen kan avgränsas på olika sätt, beroende på hur man ser på den. I illustrationen nedan (fig.1) har arbetsflödet illustrerats med olika faser för att visa i stora drag hur den kan se ut. Fig.1. Illustration av arbetsflödet vid grafisk produktion. De roller som studerades i det här arbetet finns huvudsakligen i den andra fasen i illustrationen: Kreativ produktion. 2.2 Arbetsroller Rollbeskrivningar för byråerna Sveriges Reklamförbund är en branschorganisation för fristående företag inom marknadskommunikation. Reklamförbundet har på sin hemsida beskrivningar av olika arbetsroller på reklambyråerna (Reklamförbundet, 2006). Dessa beskrivningar är relativt allmänna och går till stor del att applicera även på andra byråtyper. De ger även en bild av hur arbetet ser ut på byråerna. Men det ger också läsaren insyn i arbetsfördelningen. Nedan beskrivs åtta vanliga byråroller utifrån Reklamförbundets förklaringar: Projektledare Projektledaren är kundens kontaktperson och ekonomiskt ansvarig för projektet. En duktig projektledare är även en god strateg och den som lägger upp hur kunden ska angripa marknaden. Planner/mediaplanerare Reklamförbundet beskriver den här rollen som Folkets röst på reklambyrån. Plannern är en analytisk person som via kontinuerliga undersökningar ska tillföra kunskap i projektet om hur målgruppen tänker och vad de gillar. Hallberg skriver även att den här personen bl.a. väljer ut annonsorgan, affischplatser, typ av trycksaker (2001, s. 193). Produktionsledare Leder själva processen och ser till att budgetar och tidsramar hålls. Produktionsledaren är en ordningsperson och administratör och bör enligt Reklamförbundet vara bra på att läsa korrektur. Creative Director En Creative Director är chef över byråns kreatörer. Oftast är det en seniorkreatör, copywriter eller AD. Kreativt ansvarig för allt vad byrån producerar. Art Director En Art Director beskrivs som en kreatör med huvudansvar för bild och layout. En idémänniska med bildsinne och god förmåga att förenkla komplicerade problem. 5

14 2 Introduktion till byråverksamhet Copywriter Kreatör med huvudansvar för all text. Enligt Reklamförbundet är det en idémänniska och god skribent. Tänker ofta också i mer strategiska banor. Formgivare I vissa projekt arbetar man med en person dedikerad formspråket. Det kan handla om när man skapar logotyper, ger ett företag en ny grafisk profil eller formger en bok. Originalare Originalare jobbar med AD:n och ser till att dennes ideér blir verklighet. Denne är ansvarig för att skapa tryckoriginalet som skickas till tryckerierna eller tidningarnas annonsavdelningar skriver Reklamförbundet. Enligt Grafisk ordbok (2001, s. 193) är originalaren Originaltecknare eller originalkreatör direkt underställd byråns AD Faktor Faktorsrollen fanns inte med på Reklamförbundets ovan beskrivna lista över vanliga byråroller. Men faktorns roll kommer att diskuteras i samband med att resultaten från undersökningen presenteras. Därför behöver även denna roll beskrivas, tillsammans med de övriga byrårollerna Kommentar till ovanstående Faktorer finns på både tryckerier och byråer och faktorn definieras i Grafisk Ordbok, under Reklambyråns medarbetare (Hallberg, 2001, s. 193), där exempel ges på vanliga byråbefattningar. Faktorn beskrivs där som Ledare för den grafiska produktionen och inköpare av trycksaker en befattning som håller på att försvinna.. Man skulle kunna kalla byråfaktorn företagets expert på tryck och grafisk produktion. Tanken är att faktorn ska hjälpa kunder/medarbetare redan tidigt i processen. De senaste åren har faktorerna dock blivit färre. Ekonomiska aspekter gör att byråer inte längre har råd med specialistfunktioner. Enligt rapporten Kundfokus (Kapero, 2004) var det endast 5 procent av de intervjuade reklam- och designbyråerna som fortfarande hade en faktor. Även inom förlagsverksamhet var andelen faktorer låg. En roll enligt ovanstående som vanligtvis inte finns på de interna avdelningarna är planners, men även Art- och Creative Directors är mindre vanliga där. Som redan tidigare nämnts används olika titlar på olika byråer. På vissa av de för undersökningen besökta avdelningarna hade de grafiska formgivarna även hand om originalarbetet. Men av ovanstående är det i princip originalare, formgivare och produktions-ledare som tillhör de roller som undersökningen ska studera. 2.3 Övriga begrepp Repro och prepress Repro och prepress är arbetsmoment som syftar till att få trycksaken att bli som den är tänkt. Prepress är hela den fas där ett tryckbart original tas fram. Repro omfattar de arbetsmoment som bilder och illustrationer måste genomgå för att kunna tryckas. Det kan vara inläsning av bilder, färgseparationer, val av lämpliga raster, färgkorrigeringar och liknande. 6

15 2 Introduktion till byråverksamhet Reproföretagen erbjuder tjänster som bildskanning, utskrifter, filmhantering, kemiskt och digitalt provryck, bildretusch, färgjustering och bildbankslösningar. Idag kan en stor del av repron hanteras vid datorn i standardprogrammet Photoshop, vilket har lett till att en stor del av reproarbetet numera kan skötas internt på byråerna. Reproföretagen har därför blivit färre i takt med att den tekniska utvecklingen gått framåt. 2.4 Organisationer med grafisk relevans Fackförbund Grafiska Fackförbundet Mediafacket (GF) är en facklig organisation för grafiker. Förbundet som tillhör LO, har cirka medlemmar och finns representerade från Skåne till Norrbotten. Dess medlemmar finns bland annat på tryckerier, tidningar, reklam-, webb- och medieföretag. (Grafiska Fackförbundet Mediafacket, 2006) Arbetsgivarorganisationer Grafiska Företagens Förbund (GFF) är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom den grafiska branschen, förpackningsindustrin och andra närliggande områden. GFF som ingår i Svenskt Näringsliv har ca 800 medlemsföretag. (Grafiska Företagens Förbund, 2006) Tidningsutgivarna (TU) är en bransch- och arbetsgivarorganisation i mediebranschen. Antalet medlemsföretag för TU är cirka 240 (Tidningsutgivarna, 2003) Grafiska Utbildningsfonden Grafiska Utbildningsfonden (GU) är en stiftelse, som grundades i ett samarbete mellan Grafiska Fackförbundet Mediafacket, Grafiska Företagens Förbund och Tidningsutgivarna. GU är avsett att fungera som ett resurscentrum med information och rådgivning för frågor om utbildning och fortbildning inom det grafiska området. GU ska även driva utbildningsfrågor som är viktiga för en positiv utveckling av den grafiska branschen. (Grafiska Utbildningsfonden, 2006) Grafiska Utbildningsfonden ska fylla funktionen som central samordnare av information kring utbildnings- och kompetensutvecklingsfrågor för den grafiska branschen. (Grafiska Utbildningsfonden, 2006) 7

16 3 Metod 3 Metod I detta kapitel beskrivs hur uppgiften löstes, eller med andra ord hur problemet angreps. Undersökningen som var den största delen av arbetet, initierades med ett metodval som förklaras och motiveras. Därefter beskrivs genomförandet av undersökningen som gjordes för att utreda det grafiska kunskapsbehovet för de båda rollerna beställare och producent. Först beskrivs populationen och urvalet, och sedan genomförandet av intervjuerna avseende upplägg och berörda ämnen. Slutligen följer avsnitt om metodkritik och validitet och reliabilitet för undersökningen. 3.1 Genomförande Angripandet av problemet skulle kunna beskrivas genom att redogöra för de olika arbetsmomenten: Förstudie, litteraturstudie samt undersökning. Men metoden för arbetet kan också beskrivas utifrån berörda ämnesområden. Arbetet kan indelas i tre centrala områden: Certifiering Utredning av grafiskt kunskapsbehov för rollerna Kunskapsbedömning Dessa tre punkter beskrivs var för sig enligt nedanstående Certifiering Arbetet inleddes med en förstudie som koncentrerades till en undersökning av befintliga certifikat och litteratursökning om certifiering. Det visade sig vara svårt att hitta litteratur om certifiering, varför huvuddelen av förstudien ägnades åt sökning efter olika certifieringsorgan, myndigheter som arbetar med certifiering och föreskrifter för certifiering. Efter att en grundläggande utredning av området gjorts, påbörjades intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med certifiering. Detta för att få information om certifiering som fenomen och hur processen att ta fram certifikat ser ut. Några viktiga frågor för området certifiering var: Vad innebär certifiering? Vilka certifikat finns? Finns restriktioner eller föreskrifter för certifiering? Utredning av grafiskt kunskapsbehov Utredningen av de grafiska kunskapsbehoven för de båda rollerna gjordes genom intervjuer. Därför ägnades en stor del av litteraturstudierna åt intervjumetodik, för att på så vis säkra korrekt genomförande av undersökningen, enligt vetenskapliga riktlinjer. Efter litteraturstudien påbörjades arbetet med definition av grafiska kunskapskrav för de betraktade rollerna. Dessa grafiska kunskapskrav fastställdes genom intervjuer med olika aktörer i branschen. Denna undersökning beskrivs mer ingående i stycke 3.3 Undersökning av grafiska kunskapsbehov. 8

17 3 Metod Kunskapsbedömning Även kunskapsbedömning måste beaktas. När de grafiska kunskapsbehoven fastställts, hur kan de bekräftas? Hur kan kunskap inringas och vilka möjligheter finns för det? Vilka för- och nackdelar finns med dessa olika möjligheter? För att finna svar på dessa frågor användes skriftlig information från böcker och rapporter. Till stor del behandlar litteraturen skriftliga prov, och olika kunskapsbegrepp finns som hjälpmedel. Kunskapsbedömning har i huvudsak behandlats i pedagogiska sammanhang, och litteraturen är ofta riktad till personal inom skolväsendet Slutsatser från ovanstående Efter de ovanstående momentens genomförande (det vill säga förstudien, litteraturstudien samt undersökningen) sammanfördes den insamlade informationen så att den tillsammans kunde ge en lösning på problemet. Figur 2 nedan visar hur det var tänkt att de olika faserna i projektet tillsammans avsåg leda till slutsatser. Fig.2. Tillvägagångssätt för examensarbetet. Hur de olika ämnesområdena sak tillsammans ska ge underlag för slutsatser och svar till problemet. 3.2 Allmänt om vetenskapliga metoder Kvalitativa och kvantitativa metoder Inom vetenskaplig metodik finns två huvudinriktningar: Kvalitativa och kvantitativa metoder. Bell (2000, s.13) beskriver kort och koncist metoderna och skillnaderna mellan dem: Kvantitativt inriktade forskare samlar in fakta och studerar relationer mellan olika uppsättningar av fakta. De mäter och använder vetenskapliga tekniker som kan ge kvantifierbara och om möjligt även generaliserbara slutsatser. Forskare som anammar ett kvalitativt perspektiv är mer intresserade av att ta reda på hur människor upplever sin värld. Deras mål är snarare insikt än statistisk analys. Den kvalitativa metoden är med andra ord främst inriktad på hur människor upplever sin värld. Vid kvantitativ forskning försöker man med statistisk analys nå kvantifierbara slutsatser, med förhoppning om att de även är generaliserbara. Vidare ger Bell (2000, s.23) stöd för användning av dessa båda metoder i kombination, vilket detta projekt avser göra: 9

18 3 Metod Att klassificera en metodisk inriktning eller synsätt som till exempel etnografisk, kvalitativ eller experimentell innebär inte att forskaren (när han eller hon väl bestämt sig för en viss metod) inte får avvika från de tillvägagångssätt som normalt förknippas med den inriktningen Validitet & reliabilitet Validitet och reliabilitet är kvalitetsbegrepp som används i olika sammanhang för att värdera mätmetoder. Validiteten är ett begrepp för att beskriva giltighet (Holme, 2001). I detta sammanhang menas hur väl rapporten eller undersökningen visar på det fenomen den avser åskådliggöra. I intervjusammanhang bör till exempel intervjufrågorna och dessas formulering granskas, så att frågorna kan användas som redskap för att utreda det man önskar få besvarat. Holme (2001) menar att problemet att få giltig (valid) information i princip är mindre vid kvalitativa undersökningar än kvantitativa. Kvantitativa undersökningar däremot ger högre reliabilitet. Reliabilitet är en term som beskriver pålitlighet. Det är ett mått på hur väl ett arbetssätt ger samma resultat vid olika tillfällen, där förutsättningarna i övrigt är lika. Holme menar att det inte är lika centralt i kvalitativa undersökningar som i kvantitativa. Det kommer av att kvalitativa undersökningar syftar till att ge förståelse, varför den statistiska representativiteten inte hamnar i fokus. (Holme, 2001) Holme får medhåll av Trost (2005) som anser att man i kvalitativa intervjuer snarare eftersträvar förändringar. Med ett symbolisk-interaktionistiskt synsätt, menar Trost att man utgår från att man hela tiden deltar i processer som ska öka förståelsen (Trost, 2005, s.111). Reliabilitetsbegreppet menar Trost bygger på att man gör kvantitativa studier, där situationen i alla situationer ska vara standardiserade. För kvalitativa intervjuer menar Trost att det kan bli en smula egendomligt att tala om reliabilitet och standardisering. 3.3 Undersökning av grafiska kunskapsbehov Metodval för undersökningen En förståelse för hur det ser ut på avdelningarna i verkligheten, var en avgörande grund för projektet. Möjligtvis skulle definitioner av yrkesroller i grafisk produktion kunnat hittas i litteratur inom arbetsvetenskapliga områden. Men problemet var att även om litteratur skulle ha hittats hade innehållet troligtvis ändå varit inaktuellt. Detta i och med att branschens snabba tekniska utveckling, tycks ha lett till en ständig förändring av arbetssituationen. För erhållande av aktuell information om kunskapskrav krävdes samtal och intervjuer med branschfolk, som kan ge en bild av i dagsläget gällande arbetssituationer ute på de relevanta arbetsplatserna. Eftersom kännedom och insikt om kunskapskrav för de nämnda rollerna beställare och originalproducent saknades i projektets början, var enkätanvändning uteslutet. Enkäter kräver en högre grad av struktur och ger mindre nyanserade svar. Djupare förklaringar ges inte möjlighet till. Istället måste kunskapskraven utredas med mer personliga intervjuer. Djupintervjuer ansågs för ostrukturerade för att kunna ge en god grund för sammanfattningar, jämförelser och slutsatser. Valet föll av ovan nämnda anledningar på halvstrukturerade intervjuer, med en strukturerad grund men samtidigt utrymme för viss diskussion. Metoden kan kategoriseras som kvalitativ, med kvantitativa inslag. 10

19 3 Metod Population för intervjuer De två rollerna som studerades finns inom olika typer av byråer och avdelningar där grafisk produktion sker. Reklambyråer, inhousebyråer, produktionsbyråer och grafiska avdelningar har medarbetare som motsvarar de definierade rollerna. Undersökningen syftade till att undersöka inställningen hos en bredare grupp. För att få en bred och nyanserad bild av relevanta kunskapskrav för rollerna, borde respondenterna representera intressenter från flera områden. Därför fanns tänkbara respondenter i olika delar av den grafiska processen. I populationen ingick allt från byråpersonal och faktorer till relaterade utbildningars ansvariga och relevant personal på tryckerier Urval Det var svårt att bedöma vilka tryckerier, byråer och skolor som skulle kunna intervjuas för att få relevant underlag. Eftersom det var avgörande att respondenterna verkligen har god kännedom om kunskapsbehoven för rollerna, gjordes ett så kallat strategiskt urval. Det är en vanlig metod vid kvalitativa intervjuer som kan användas för att försäkra en variation i urvalet. Strategiskt urval innebär att intervjuaren bedömer vilka respondenter som ska ingå i urvalet, med hjälp av vissa variabler eller karakteristika som anses viktiga. (Trost, 2005) I detta fall föll det sig naturligt att rådfråga handledaren hos uppdragsgivaren för att diskutera från vilka områden respondenter skulle vara intressanta att välja. Lämpliga respondenter och företag diskuterades därför med handledaren och även andra medarbetare på Kapero. De har inblick i och kunskap om branschens företag och verksamhetsområden. Viss hjälp erhölls därmed för att lyckas med ett bra urval, det vill säga erfarna och kunniga respondenter från olika delar av branschen. Bland de utvalda respondenterna fanns personer med ansvar för utbildningsinnehåll på grafiska utbildningar och avdelningsansvariga på inhouse- och produktionsavdelningar. Även den ateljéansvariga på en av Stockholms största reklambyråer, en prepress-ansvarig på ett tryckeri och en faktor (beskrevs i kapitel 2) på en stor produktionsbyrå intervjuades. 3.4 Intervjuernas form De intervjuade originalproducenterna och beställarna fick göra bedömningar av sitt eget kunskapsbehov. Men då personer utanför de studerade arbetsrollerna intervjuades fick respondenterna själva bedöma för vilken av rollerna de ansåg sig kunna bedöma det grafiska kunskapsbehovet. I vissa fall hade dessa respondenter mångårig erfarenhet från olika delar av branschen och kunde bedöma båda rollerna. Intervjuerna för fastställandet av kunskapsnivåer inom olika arbetsområden bestod av två olika delar. Dels en strukturerad del med en kunskapstabell som beskrivs nedan, med fasta svarsalternativ, men visst mån av utrymme i form av kommentarer till de fasta svaren. Dels en ostrukturerad del, bestående av ett friare samtal kring denna certifiering och relaterade områden. Kvalitativa intervjuer var att föredra eftersom undersökningen i första hand strävade efter att fånga attityder och inte avsåg att mäta. För att underlätta sammanställning och generalisering av intervjumaterialet, beslutades dock att intervjuerna skulle få kvantitativa drag Kunskapstabellen Kunskapstabellen bestod av en lista med 28 olika arbetsområden med grafisk relevans på olika sätt. Det finns ju till exempel juridiska och tekniska frågor, som är viktiga att förstå eller tillämpa i det grafiska arbetet. Arbetsområden valdes genom genomgång av relevant litteratur, samt diskussion med handledare. 11

20 3 Metod För dessa områden fick respondenterna för respektive roll bedöma vilken form av kunskap som behövs. Dessutom ombads respondenterna kommentera sina bedömningar med förtydliganden eller exemplifieringar. Tab.1. Den kunskapstabell som användes vid intervjuerna, för fastställande av kunskapsbehov för beställarens (B) respektive originalproducentens (OP) kunskaper på olika arbetsområden. Arbetsområde B Kommentarer OP Kommentarer Datorn (allmänt: mjuk-/hårdvara, filer, dokument) Skillnader mellan Mac och Win (ev. problem) Nätverk, Internet, mail (ftp, användning av server...) Bildskärm & kulörer (skärmkalibrering, system) Anpassning av kulörer för tryck (CMYK:ning) Texthantering i Word Hantering av typsnitt (installation, förståelse) Effektivt arbete i layout (Indesign/Quark) Databaskopplingar och XML (vid katalogproduktion) Hantering av korrektur (främst PDF:er) Framställning av tryckklara PDF:er Kontroller inför tryck (preflight, softproof osv.) Förprovtryck (kemiskt/digitalt) Annonsinlämning Objekt- och pixelbilder Upplösning och kulörlägen (RGB/CMYK) Tryckanpassning av bilder (CMYK, ICC, färgmängd) Bildbehandling i Photoshop Illustrator Digitalfoto och scanning (hantering av) Kvalitetsbedömning av bildutskrifter Olika tryckmetoder (val av: Utbud, pris, skillnader) Efterbearbetning (utbud, pris, skillnad) Papper (olika kvalitéer lämplighet, påverkan) Avtal (ALG02) Upphovsrätt (bildrättighteter osv.) Prissättning (för olika metoder, och varför) Val av leverantör (pris, leveranstid, kvalitet... ) Respondenterna fick ge bedömningar med de begränsade svarsalternativen 0-3, samt som sagt med utrymme för anmärkningar eller klargörande tillägg. Skalan syftade till att underlätta jämförelser av svaren i det senare skede då resultaten skulle analyseras. De olika graderna av kunskap för bedömningarna 0-3 beskrivs nedan. 12

21 3 Metod Tab.2. Definition av de värderingsgrader för kunskapsbehov som användes vid intervjuerna. Det är även denna definition som kommer att användas för beteckning av kunskapsnivåer längre fram i rapporten Helt irrelevant kunskapsområde för rollen. Inga kunskaper behövs. Grundläggande kännedom behövs. Att känna till vanliga begrepp till exempel. Förståelse behövs, eller för praktiska arbetsområden enklare tillämpning. Djupa kunskaper eller problemlösning behövs för området Friare samtal Den öppnare delen av intervjun varierades lite beroende på verksamhetsområde. I de flesta fall föll sig detta samtal naturligt, antingen i form av spontana reaktioner då projektet presenterades i början av intervjun, eller som en naturlig fortsättning efter genomgång av den strukturerade delen. Det blev ofta en form av allmän diskussion om branschens förändringar och tendenser. Syftet med den ostrukturerade delen var att komplettera den relativt kvantitativa kunskapstabellen med en kvalitativ del. På så vis kunde mer allmänna attityder fångas och förståelsen för området ökas. I mån av respondentens tid diskuterades konceptet grafiskt certifikat, och frågor kring detta Slutsatser av informationen från undersökningen Resultat utifrån undersökningen var avsedda att ge underlag för två konkreta slutsatser. Den ena slutsatsen var att ställa upp en lista med kunskapskriterier. Den andra slutsatsen som skulle dras av inhämtad information i undersökningen baserades på det föregående dokumentet och skulle ge ett förslag till en modell för att ringa in kunskap. Efter konkretisering skulle respondenterna från undersökningen få tillfälle att kommentera på och kritisera innehållet i listan med kriterier. 3.5 Metodkritik för undersökningen Urval och bortfall Urvalet var nästan uteslutande begränsat till Stockholmsregionen och en sådan geografisk begränsning måste kunna försvaras. Denna begränsning kan dock inte utgöra något hinder för resultatets generaliserbarhet. Arbetet med grafisk byråproduktion ser rimligtvis likadant ut i olika delar av landet, därmed bör även kunskapsbehov vara lika över hela Sverige. Vidare hade en del av respondenterna och/eller företagen blivit utvalda som lämpliga för intervjuer av handledaren hos uppdragsgivaren. Även detta kunde påverka resultatets utfall, men även här gjordes den bedömningen att detta faktum inte borde skeva resultatet märkbart. 13

22 3 Metod Ännu ett tryckeri skulle ha deltagit med en till tre intervjuer. Men företaget drog sig ur av okänd anledning och stod för undersökningens enda bortfall. På grund av tidsbrist fanns inte möjlighet att boka in någon ersättande intervju med något annat tryckeri. Av denna anledning fanns endast en representant för tryckerierna med i undersökningen. Det hade dock varit intressant att få med flera röster från tryckerierna, eftersom det ofta är där eventuella problem upptäcks och många gånger måste lösas på kort tid Intervjuernas form Djupintervjuer skulle ha varit mycket givande och en sådan form hade givit mer utrymme för ingående förklaringar till arbetsuppgifter och kunskapsbehov med mer detaljerade konkreta exempel. Problemet var att tidsåtgången för intervjuerna redan med ovanstående form var från 45 minuter upp till 90 minuter. Mer djupgående intervjuer än de som gjordes skulle inte ha möjliggjort det nuvarande antalet respondenter (15 personer). Färre intervjuer än så skulle än mer ha begränsat möjligheten till jämförelser av resultaten. Dessutom var många respondenter mycket upptagna och det tycktes som att 1-1,5 timme var precis så lång tid de kunde avvara för en intervju. Mer djupgående intervjuer skulle därför troligtvis försvårat processen att finna respondenter. En annan nackdel med ett fåtal djupintervjuer istället för flera kortare intervjuer är att det ställer än högre krav på att respondenterna är representativa och har tillräckliga kunskaper om och erfarenheter av det som efterfrågas Validitet och reliabilitet för undersökningen För att säkra hög validitet hade det ultimata för undersökningens del varit att kunna undersöka en stor andel av populationen, för att på statistisk väg säkra en viss generaliserbarhet. Eftersom undersökningen för varje roll, grundar sig på omdömen från 11 respondenter är resultatet inte statistiskt säkerställt eller med säkerhet generaliserbart. Undersökningen var som tidigare nämnts i huvudsak av kvalitativ karaktär och såväl resultat som slutsatser från den får därför betraktas som tendenser och attityder. Validiteten fick istället eftersträvas med andra metoder. Det gjordes genom tydliga definitioner av de studerade arbetsrollerna, för vilka kunskapsbehovet utreddes. En annan åtgärd var genomgång av intervjufrågor och värderingsskala, för att minska risken för missförstånd kring vad som egentligen menades. För att öka reliabiliteten, valdes att studien i huvudsak skulle fokusera på interna avdelningar. Men som ett stickprov besöktes även en av de största reklambyråerna i Stockholm. Intervjun på reklambyrån kan inte ses som representativ, utan bör betraktas som ett enda stickprov. Genom att huvudsakligen betrakta interna grafiska ateljéer/reklamavdelningar undveks också risken för att skillnader mellan reklambyråer och interna avdelningar skulle komplicera analysen i sammanställningen av intervjuerna. Reliabiliteten ökades framför allt genom att intervjuerna sammanfattades efter varje intervjutillfälle. Det sammanfattande materialet mailades sedan till respondenten för att ge denne möjlighet att godkänna innehållet. På så vis kunde även eventuella missförstånd eller missvisande skildringar redas ut. Momentet fungerade även som ett sätt att ge respondenterna tid för eftertanke. Genom detta förfarande kunde eventuella feltolkningar detekteras innan materialet börjat analyseras. 14

23 4 Certifiering 4 Certifiering I detta kapitel beskrivs olika former av certifikat, med några exempel från andra verksamhetsområden än det grafiska. Även konkurrerande certifieringsverksamhet tas upp. Vidare beskrivs standarder och föreskrifter för personcertifiering samt begreppet ackreditering. 4.1 Studie av befintliga certifikat Det finns en stor mängd olika typer av certifikat och en rad benämningar på olika former av kompetensintyg. Yrkesbevis, gesällbrev, och olika former av intyg är några exempel. En stor del av certifikaten återfinns inom tillverknings- och verkstadsindustrin samt inom bygg- och anläggningsverksamhet. Därutöver tillkommer en stor mängd certifikat på genomgångna säkerhetsutbildningar. Sådana certifikat kan krävas för att få utföra vissa arbetsuppgifter. Men dessa avser vanligtvis inte att bevisa den fulla yrkeskompetensen, utan finns till för att innehavaren ska få utföra särskilda arbetsuppgifter med högre krav på säkerhet. Eventuella krav på förkunskaper, provens utformning samt aspekter som giltighetstid eller fysiska krav beror på vilket område som utvärderas. I vissa yrken är det av stor vikt att personalens kunskaper är dagsaktuella, där kan kompetensen säkras genom begränsad giltighetstid för certifikaten. Somliga utfärdare kräver deltagande i någon form av utbildning innan anmälan till provtillfälle för certifiering är möjlig. I vissa fall är proven indelade i praktiska och teoretiska moment för att täcka in båda delarna. 4.2 Exempel på certifikat Certifikat från Adobe och Microsoft Både Microsoft och Adobe erbjuder möjlighet till certifiering inom mjukvaruanvändning. Mjukvaruleverantören Adobe har ett eget certifikat ACE, (Adobe Certified Expert) vilket innebär att den certifierade personen innehar goda kunskaper i ett eller flera av Adobes program. För erhållande av sådant certifikat ska ett programspecifikt prov skrivas med godkänt resultat. (Adobe, 2005) Microsoft har 13 olika certifikat för bland annat databas-administratörer och systemingenjörer, men erbjuder även certifikatet Microsoft Office Specialist. För exemplifiering studerades examinationsprocessen för Microsoft Certified Database Administrator (MCDBA) -certifiering. Där var systemet upplagt så att kandidaten måste klara tre centrala tentor och ett valfritt fjärde prov. På så vis ska en valid och reliabel mätning för teknisk färdighet och expertis i implementation och administration av SQL Server databaser tillgodoses. (Microsoft, 2005) Certifikat för coldsettryck Grafiska Utbildningsfonden (2006) har tagit fram ett certifikat för tryckare som arbetar med coldset, som är en variant av tryckmetoden offset. Kursen drivs av de svenska nyhetstidningarnas branschorganisation Tidningsutgivarna. Grafiska Utbildningsfonden beskriver certifieringen som en avancerad vidareutbildning för rulloffsettryckare (coldset), som ska fokusera på processkunskap. Yrkesbevis tilldelas tryckaren efter genomgången utbildning och godkänd examen. 15

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Storylinens namn: Reklambyrån

Storylinens namn: Reklambyrån Storylinens namn: Reklambyrån Storyline Nyckelfrågor Aktivitet Organisation Material Resultat Personal Vad tror ni att man gör på en reklambyrå? Låt eleverna spåna kring frågan i grupper. och diskutera

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

M E D I E - O C H K O M M U N I K A T I O N S V E T E N S K A P A N N L U N D Q V I S T. Välkommen till kursen Projekt & produktion

M E D I E - O C H K O M M U N I K A T I O N S V E T E N S K A P A N N L U N D Q V I S T. Välkommen till kursen Projekt & produktion Välkommen till kursen Projekt & produktion målet Verkligt uppdrag - Trycksaksproduktion - kunskap God beställarkompetens Kännedom om alla led t ex: kund, fotograf, reklambyrå, tryckeri Projektledarens

Läs mer

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem Information till företaget Förord Först ett tack för att vår civilingenjörsstudent får göra sitt examensarbete i Ert företag och under Er handledning.

Läs mer

Validering synliggör det informella lärandet

Validering synliggör det informella lärandet Validering synliggör det informella lärandet Hur länkar man ihop validering med SeQF på ett relevant och effektivt sätt? SeQF-konferens 11 november 2015 Det informella lärandets karaktär Ett stort antal

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan

Läs mer

Rätt mix av. Grafiska möjligheter

Rätt mix av. Grafiska möjligheter Rätt mix av Grafiska möjligheter Inhousebyrå och digitaltryckeri under samma tak Print Avant Garde digitalt tryckeri och Outhouse grafisk produktion tillsammans ett team med kreativ kompetens och avancerad

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL. Svenska Special Certifieringar AB SSC S C. Utgåva 5 2005-08-10

INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL. Svenska Special Certifieringar AB SSC S C. Utgåva 5 2005-08-10 INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL Svenska Special Certifieringar AB SSC S C Utgåva 5 2005-08-10 Inledning Varför ska man bli certifierad? Det är det bästa sättet att visa att man

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS

ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS Innehållsförteckning 1. PRINCE2... 3 1.1. PRINCE2 Practitioner... 4 1. PRINCE2 PRINCE2 (Projects IN a Controlled Environment) är en strukturerad metod

Läs mer

GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte

GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete

Läs mer

Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet

Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet Peter Rohlin INCERT AB Svenska Kyl & Värmepumpdagen 2014 Installations Certifiering i Stockholm AB EIO Kyl & Värmepumpföreningen Svenska Kyltekniska

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Grafisk kommunikation

Grafisk kommunikation Grafisk kommunikation Kurser: grafisk illustration 1, 2 och 3 samt grafisk kommunikation 1, 2,3 och 4. Diskutera dessa ämnesplaner i Samhällsvetenskapsprogrammets diskussionsforum. Grafisk kommunikation

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen (Scheme Committee) för certifiering av 1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Förnyad konkurrensutsättning Innebär att vid beställning ska samtliga leverantörer inom delområdet få en skriftlig avropsförfrågan

Förnyad konkurrensutsättning Innebär att vid beställning ska samtliga leverantörer inom delområdet få en skriftlig avropsförfrågan Nytt ramavtal för reklambyråtjänster, dnr SLU 232-1039/09 Ramavtalet omfattar Reklambyråtjänster och kringliggande tjänster. Avtalet är giltigt till och med 2012-03-01 och kan därefter förlängas med ett

Läs mer

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera Kandidatexamen i Grafisk design & kommunikation Inför ditt examensarbete...! Information om examensarbete, 16 hp! Inför ditt examensarbete...! Gamla exjobb på liu.div-portal.org!! Redan nu: 135 poäng inom

Läs mer

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Grafisk originalproduktion

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Grafisk originalproduktion SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för Grafisk originalproduktion Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna i länet får

Läs mer

DOKUMENT HANTERING. Kungsholmsgatan Stockholm Telefon

DOKUMENT HANTERING. Kungsholmsgatan Stockholm Telefon DOKUMENT HANTERING Centuri Dokumenthantering är en färdig, användarvänlig produkt som håller ordning och reda på verksamhetsinformation såsom riktlinjer, policys, instruktioner, blanketter, formulär och

Läs mer

Synkronisering av kalenderdata

Synkronisering av kalenderdata Datavetenskap Jonas Lindelöw, Richard Löfberg Sten Hansson Bjerke, Anders Friberg Synkronisering av kalenderdata Oppositionsrapport, C/D-nivå 2006:07 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker att

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Inför tryck. Färger: CMYK eller dekorfärger. Observera att inga dubbletter av dekorfärgerna är tillåtna.

Inför tryck. Färger: CMYK eller dekorfärger. Observera att inga dubbletter av dekorfärgerna är tillåtna. Inför tryck Färger: CMYK eller dekorfärger. Observera att inga dubbletter av dekorfärgerna är tillåtna. Bilder: Spara bilderna som EPS (objektgrafik) eller TIFF (pixelbilder) Högupplösta (minst 300 ppi)

Läs mer

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för

Läs mer

EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits

EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits HANDELSHÖGSKOLANS FAKULTETSNÄMND EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

PERSONLIG CERTIFIERING AV ACADEMIC TUTOR

PERSONLIG CERTIFIERING AV ACADEMIC TUTOR PERSONLIG CERTIFIERING AV ACADEMIC TUTOR Certifieringssystem som utvecklats inom PROCERTU projektet (Translation into Swedish from the original in English) Sida 1 till 7 INNEHÅLL INLEDNING DEL 1 - KRAV

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

HANTVERK. Ämnets syfte

HANTVERK. Ämnets syfte HANTVERK Ämnet hantverk behandlar hantverkstekniker och material, verktyg, maskiner och annan utrustning inom det hantverksområde som eleven har valt. Det behandlar också yrkesetik under arbetsprocessen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SPK040 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 högskolepoäng Language Consultancy Programme, Course 4, Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska språket

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

kärnvärden & grafisk profil

kärnvärden & grafisk profil kärnvärden & grafisk profil 1 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald. Studiefrämjandets vision antagen 2007

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Marknadsför er certifiering. Kundinstruktioner för Bureau Veritas Certification certifieringslogotyper

Marknadsför er certifiering. Kundinstruktioner för Bureau Veritas Certification certifieringslogotyper Marknadsför er certifiering Kundinstruktioner för Bureau Veritas certifieringslogotyper CERTIFICTION INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 1.1 GRATTIS s 2 1.2 CERTIFICATION POLICY s 3 2. INTRODUKTION AV CERTIFIERINGS

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

60. Information och reklam

60. Information och reklam Yrkeskod enligt ALS 601 Granskar och rättar korrektur mot manus. Ställer samman broschyr- och katalogmaterial. Har ofta kontakt med reklambyråer och tryckerier i leveransfrågor etc. Ställer samman visningsmaterial/produkter

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13.

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik Lunds Universitet VT - 13 Nina Glücksman Praktikrapport Under en 12 veckors period har jag praktiserat på Minnesota Communication AB.

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken Föreläsning 11 Planera utvärdering Kapitel 22-24 i kursboken Att planera utvärdering Vem, vilka? Att välja användare, antal Vad? Hur sätter man ihop lämpliga uppgifter? När? Hur lång tid ska man avsätta?

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Björn Åstrand

Björn Åstrand HÖGSKOLAN I HALMSTAD Examensarbete Instruktioner Halvtidseminarium 2014 HT Björn Åstrand 2014-10-08 Björn Åstrand 2014 1 Halvtidsseminarium Vid halvtidsseminariet presenteras hittills uppnådda resultat

Läs mer

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011 2014. Mall för uppföljning civilingenjörsexamen

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011 2014. Mall för uppföljning civilingenjörsexamen Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011 2014 Mall för uppföljning civilingenjörsexamen Lärosäte: Kungliga Tekniska Högskolan Utvärderingsärende Huvudområde/område för examen: Datateknik

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II Version 120108 Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II I dokumentet "Fortsatt diskussion om Lnu:s organisation" diskuterades hur en organisation i möjligaste mån kunde fås att uppfylla de av

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln!

Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall. Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Karriär i handeln? Utbilda dig i studentstaden Sundsvall Näringslivet behöver fler kompetenta medarbetare inom handeln! Med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen i handel blir du attraktiv på arbetsmarknaden.

Läs mer

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Utvärdering av kurs (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2011-06-09 Dnr HS 2011/299-50 Utvärdering av kurs (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan i Skövde (Högskolan). Termen kursutvärdering

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges Viktigaste Jobb. ringen

Grafisk manual för Sveriges Viktigaste Jobb. ringen grafisk manual Grafisk manual för Sveriges Viktigaste Jobb ringen Vår symbol ringen med texten Sveriges Viktigaste Jobb ska finnas på alla enheter. Ringen är den minsta gemensamma nämnaren för satsningen

Läs mer

TSKS10 - Signaler, information och kommunikation

TSKS10 - Signaler, information och kommunikation 1 (6) TSKS10 - Signaler, information och kommunikation Sändlista Inger Klein Tea Nygren Siv Söderlund Magdalena Smeds Erik G. Larsson Klas Nordberg Kurskod TSKS10 Examinator Erik G. Larsson Kursen gavs

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:11) om ackreditering av organ som certifierar personer Ändring införd t.o.m.

Läs mer

Validering för kompetensförsörjning

Validering för kompetensförsörjning Validering för kompetensförsörjning Pär Sellberg, Nationell samordnare validering Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering - utifrån

Läs mer

Dokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning

Dokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning Dokument: Objektägare-ITs placering Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning Version A Sida 1 av 9 Datum 2015-03-25 Bil p 820 : 1 Objektägare-ITs placering Innehåll Objektägare-ITs placering... 1

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Kompetens på Certifying Staff i POA? Checklista vid release med FORM 1?

Kompetens på Certifying Staff i POA? Checklista vid release med FORM 1? Certifying Staff Frågor från myndigheten som vi vill FÖRTYDLIGA: Kompetens på Certifying Staff i POA? Checklista vid release med FORM 1? 1 Fundera över. Vilken nivå på teknisk kompetens krävs på Certifying

Läs mer

60. Information och reklam

60. Information och reklam Yrkeskod enligt ALS 601 Granskar och rättar korrektur mot manus. Ställer samman broschyr- och katalogmaterial. Har ofta kontakt med reklambyråer och tryckerier i leveransfrågor etc. Ställer samman visningsmaterial/produkter

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

VARFÖR BEHÖVER SSDF REGLER FÖR SIN GRAFISKA PROFIL?

VARFÖR BEHÖVER SSDF REGLER FÖR SIN GRAFISKA PROFIL? VÅR GRAFISKA PROFIL VARFÖR BEHÖVER SSDF REGLER FÖR SIN GRAFISKA PROFIL? Det är mycket viktigt för en organisation, oavsett om det är ett företag eller ett ideellt idrottsförbund, att alltid visa samma

Läs mer