Digitala bilder. Digitala bilder

Transkript

1 Digitala bilder för tryck och skärm Digitala bilder Vad är det? Bildformat. Hur får jag tag i bilder? Från kamera till dokument Fototips. Ta in bilden i datorn. Redigera, spara, infoga. Bildredigeringsprogram Photoeditor. Paint Shop Pro. Elements. Photoshop. Irfan. Digitalkameror Fördelar. Hur fungerar de? Vilken ska man välja? Bildkvalitet. Skanner Hur fungerar den? Så skannar du. Upplösning.

2 Digitala bilder En bild säger mer än tusen ord. Den digitala tekniken öppnar fantastiska möjligheter att utnyttja bildens kommunikativa kraft. Vad är en digital bild? En digital bild byggs upp av bildpunkter (pixlar), ungefär som kornen i en vanlig film. Varje pixels ljusvärde representeras i datorn som en kod av ettor och nollor. Storleken på bilden anges i pixlar, exempelvis 300x300, vilket betyder 300 pixlar på bredden och 300 på höjden. En skanner används för att översätta ljusinformationen i ett vanligt foto till digitala koder. I en digitalkamera sker omvandlingen via en ljuskänslig cell när du tar fotot. Detsamma gäller digitala videokameror. Det finns två helt olika principer för att lagra bilder: punktgrafik och vektorgrafik. En vektorgrafikbild är uppbyggd av matematiskt definierade linjer och kan förstoras utan kvalitetsförlust. Exempel på program du kan skapa vektorgrafik i är Flash, Illustrator och CAD-program. Ett nytt vektorformat för webben är under utveckling, SVG (Scalable Vector Graphics). Exempel på användningsområden: Clipart-bilder, loggor, texteffekter, ritningar och flash-animationer. En punktgrafikbild (bitmapp) är uppbyggd av bildpunkter (pixlar) och kan påverkas i detalj ner till enskilda pixlar. Det gör man i bildbehandlingsprogram. Inskannade bilder och digitalfoton blir punktuppbyggda. En punktuppbyggd bild förlorar kraftigt i kvalitet om den förstoras. Vanliga format för att lagra punktuppbyggda bilder: bmp, gif, tiff, jpg. Bildformat för tryck Vid tryckning betyder inte bildfilens storlek något, endast tryckresultatet räknas. Man väljer därför ett okomprimerat bildformat, vanligen tiff. Bilden består av ett stort antal pixlar, vid höga krav på trycket använder man upplösningen 300 dpi, se Skanna bilder. Bildfilerna blir ofta mycket stora. En digitaliserad bild. Vid normal storlek syns inte bildpunkterna men vid förstoring framträder de adenna bokstav är i vektorformat (skapad i desktopprogrammet) och kan förstoras utan att bli taggig i kanterna Denna bokstav är importerad från ett bildredigeringsprogram i punktgrafikformat. Vid normal storlek ser den bra ut, vid förstoring börjar de enskilda bildpunkterna att synas Ett bra sätt att distribuera dokument för utskrifter är Adobes Acrobat-format (.pdf). Formateringen behålls oavsett dator, operativsystem och skrivare 2

3 Bildformat på Internet För snabb visning på Internet måste bildfilerna vara så små som möjligt. De två vanligaste komprimeringsformaten för bilder är jpg och gif. JPG Detta format klarar att visa miljontals färger och går att packa mycket kraftigt. Det är rätt format för foton och andra bilder med många färger. Jpg-bilder kan ofta packas till 5% av ursprunglig storlek utan tydlig kvalitetsförlust. Den stora kompressionen uppnås genom att slå samman pixlar som är lika. Om du sparar om en jpgbild flera gånger tappar den i detaljskärpa. Bearbeta därför färdigt bilden och spara som jpg som sista steg. Spara alltid originalet, helst i Photoshop-format, ifall du vill göra om bilden senare. GIF Formatet kan maximalt hantera 256 färger och passar bäst för bilder med få färger, exempelvis loggor. Bildexemplen visar att jpg både ger ett bättre resultat och packar mycket bättre än gif för bilder med många färger. Gif ger bättre skärpa än jpg och är rätt format för bilder som innehåller text eller tydliga konturer. Formatet kan ge transparent (genomskinlig) bakgrund. Man kan också göra animationer av en serie bilder (gif-animationer). För bilder med stora enfärgade ytor kan man få mycket små bildfiler genom att reducera antalet färger Digitalkamerabild optimerad med jpg, kvalitet 60% i Photoshop. Bildfilens storlek 60 kb Den övre rubrikbilden är jpg-optimerad, den undre gif-optimerad (8 färger). Trots att jag sparat jpg-bilden i låg kvalitet blir bildfilen för jpg-bilden dubbelt så stor som för gif-bilden. Slutsats: använd gif för text och bilder med få färger! Samma bild optimerad med gif-inställningen 64 färger. Bildfilen blev drygt 100 kb. Slutsats: använd jpg för foton och andra bilder med många färger! 3

4 Från kamera till dokument Hur du tar en bild, för över den till datorn, bearbetar den i ett bildredigeringsprogram, monterar den i Office-dokument eller webbeditor eller gör kort via Internet-beställning. I texten och bilagorna finns mer om bildbehandlingsprogram, digitalkameran och skannern. Att tänka på när du plåtar (mer fototips i bilaga 1) Gå nära, låt motivet fylla displayen. Låt huvudet vara nära fotots överkant när du tar porträtt. Zooma endast med optiska zoomen. Undvika rörig bakgrund, kanske räcker det att flytta sig lite för att bli av med störande detaljer. Välja goda ljusförhållanden, bildkvaliteten försämras rejält vid svagt ljus. Så för du över bilderna till datorn Koppla in kameran i usb-porten och kopiera bilderna till en mapp för originalbilder. Behåll alltid originalfilerna oförändrade! Förbättra bilden i Photoshop Elements 2 Se också kursen i Elements på Multimediabyrån. 1. Klicka på symbolen Bläddra (Filläsaren) och markera mappen med originalbilderna. 2. Titta igenom bilderna. Välj ut och marker de bilder du vill förbättra. Klicka OK. 3. Beskär bilden med Beskärningsverktyget i verktygspaletten genom att dra en ruta runt det du vill behålla och dubbelklicka. 4. Med Snabbkorrigeringsverktyget kan du utföra en rad bildkorrigeringar i samma ruta, viktigast är Autonivåer. 5. Klicka på ikonen Spara för webb. För foton väljer du jpg-optimering och kvalitet 60 % (80 % om du ska skicka bilden till fotolabb). Bilder för webb måste krympas, för utskrift och foton behåller du alla pixlar. Filnamn för webben bör inte innehålla å, ä, ö eller mellanslag. 4

5 Montera bilden på hemsida Kopia bilden till din bildmapp. Öppna webbprogrammet och montera bilden. Behöver du ändra storlek på bilden så gör det i bildredigeringsprogrammet, inte i webbeditorn. Infoga bilden i Word eller PowerPoint Välj Infoga > Bildobjekt > Från fil, leta upp rätt mapp och dubbelklicka på bilden. Bilden hamnar på markörens plats i dokumentet. Dra i ett hörn för att förminska bilden (för utskrift blir skärpan bäst om du halverar den). Vill du figursätta den så att den ligger bredvid texten så börjar du med att markera bilden, då dyker verktygsfältet för Bildobjekt upp (högerklicka annars och välj Verktygsfält för Bildobjekt). Klicka på symbolen för figursättning (streckad hund) och välj Tätt. Undvik att montera bilder via Kopiera och Klistra in! Bilderna blir i bmp-format som är mycket tyngre i kb än jpg-bilder, vilket gör dokumentet svårhanterligt. Foton via Internet Nyare digitalkameror med minst 2 megapixel ger utmärkta bilder på vanligt fotopapper 11x15 cm. Större förstoringar kräver en kamera på 3-4 megapixel. Viktigt är att du ställt kameran på högsta upplösning och bästa kvalitet. Bilderna tar då ganska mycket plats och du behöver säkert ett större minneskort. Forskning har visat att Fujis fotopapper har bäst hållbarhet, minst 60 år. Det kostar 2.95 per kopia att få bilder via Fujifilm, Välj ut de bilder du vill ha och lägg dem i en mapp. Via Fujifilms hemsida överför du bilderna med deras program. Bilderna hämtas efter några dagar hos den handlare du valt. Utskrifter från bläckstråleskrivare har visserligen bra bildkvalitet men betydligt kortare hållbarhet än foton. 5

6 Digitalkameran Med en digitalkamera blir du en bättre fotograf! De ger lika bra resultat på fotopapper som motsvarande analoga småkameror och är mycket enklare att hantera. Du ser ju bilden direkt! Fördelar med digitalkameran Displayen visar bilden exakt som den blir, det är mycket lättare att ta bra bilder. Kameran ger i makroläge skärpa på mycket nära håll, bra för närbilder. Bilden syns direkt efter tagning, det är enkelt att ta bort dåliga bilder, ingen väntan på framkallning och inga filmkostnader. Det går snabbt att överföra bilden till datorn, där den kan användas direkt eller bearbetas i bildbehandlingsprogram. Du kan skapa överskådliga bildbanker på hårddisk eller cd. Du kan spela in videoklipp med ljud. Agfa har en ambitiös kurs om digitalt foto: En enkel och bra digitalkamera kan du få för dryga 1000-lappen Extra minneskort behövs. Olika kameror har olika typer. Här en av de vanligaste SD (Secure Digital) Bildkvalitet i digitalkameran (för detaljer se bilaga 2) De billigaste digitalkamerorna brukar ha en upplösning på 2 megapixel. Det motsvarar 1800x1600 pixlar och räcker för visning på dator, tv och utskrifter upp till A4. Det fungerar också bra för fotokopior 11x15 cm. En kamera med 4 megapixel har ungefär 2300x1700 pixlar, det räcker gott till fotokopior i A4 (20x30). Bildchipsen är små och ju fler pixlar kameran har desto tätare ligger de. Optiken i småkameror kan förmodligen inte avbilda mindre detaljer än vad som motsvarar 3-4 megapixel. För att det ska vara någon mening med högre upplösning krävs större bildchip som bara de större digitalkamerorna har. Tester har visat att de bästa digitalkamerorna ger bättre bildkvalitet än de bästa analoga. För att ta mindre plats är bilderna packade i jpg-format. Välj den högsta kvalitetsinställningen (Fine). Bilderna tar mer plats men skärpan förbättras. Välj också högsta upplösning, du vet ju inte i förväg vilken bild som blir så bra att du vill göra en fotokopia av den. I en 4-megapixelkamera blir bilderna med bästa kvalitetsinställning runt 1,5 MB. Tillbehör Extra minneskort, välj helst 256 MB. Extra batterier. Digitalkameror drar mycket ström, särskilt displayen. Slå av den när den inte behövs. Stativ för bättre skärpa i dåligt ljus. Vidvinkeltillsats. Kamerorna har ofta bra zoom, men saknar tillräcklig vidvinkel för inomhusbilder. Skyddande väska eller fordral. Köpråd Alla har olika intressen och behov, men här är ett försök till generella tips. Välj i första hand en liten, tålig kamera med runt 3x optisk zoom (digital zoom är meningslös). Tänk på att den bästa kameran är den man har med sig! Exempel: Under 1500 kr: Olympus C-350 Under 3000 kr: Minolta Dimage Xt Under 4000: Minolta/Konica G400 6

7 Skanna bilder Vill du hämta in vanliga foton eller teckningar i datorn är skannern ett bra hjälpmedel. Den kan också användas för att skanna andra föremål. Så här skannar du med flatbäddsskanner 1. Kontrollera att skannern är på och att kabeln sitter i. 2. Välj ett foto med bra skärpa, färg och kontrast. Placera det i skannern (tryck det mot kanten). 3. Starta bildbehandlingsprogrammet och välj Arkiv > Hämta > Twain Klicka på Förhandsgranska (Prewiev). 5. Dra ihop ramen som markerar skannat område så du bara får med det du vill ha. 6. Ställ in upplösning och skala för att få rätt storlek på bilden, se Skanna för skärm och tryck. 7. Använd skannerns automatik för att ge bästa inskanning. Alternativt: ställ in svart- och vitpunkt i histogrammet (om funktionen finns). 8. Klicka på Final, välj namn, mapp och bildformat (tiff för tryck, jpg för webb). Klicka OK. 9. Stäng skannrutan och börja bearbeta bilden i Photoshop (eller motsvarande). Som sista åtgärd använder man skärpefiltret Oskarp mask i Photoshop: Filter > Skärpa > Oskarp Mask. Skanna för skärmen Ofta sägs att man ska skanna i 72 dpi (dots per inch, punkter per tum) för skärm, men det är ett felaktigt resonemang. Rätt dpi-värde räknar du ut genom att dela den storlek i pixlar du ska ha med bildens storlek i tum. Exempel: De röda ringarna visar svart- och vitpunkt och gamma-värde Övre bilden: Jag har använt histogramfunktionen i Photoshop: Bild > Justera > Nivåer. Histogrammet visar att bildtonerna från svart till vitt ligger samlade i mitten (många pixlar i bilden är mellangrå). Det svarta blir inte svart utan grått och på motsvarande sätt med det vita. Undre bilden: Jag har dragit in svartpunkt respektive vitpunkt där svärtan börjar och slutar, vilket ger mycket bättre kontrast. Ljusheten, gammavärdet, ändras genom att dra mittpilen åt vänster (ljusare) eller höger (mörkare) Vi vill ha en bild på 300x300 pixlar. Bilden som ska skannas mäts till 2x2 tum. Upplösningen du ska skanna i blir 300 pixlar/2 tum = 150 dpi. Normalt skannar man direkt i den storlek man vill ha. Öka aldrig storleken på en skannad bild i efterhand, det försämrar kvaliteten! Här är bilden justerad med Photoshops Autonivåer: Bild > Justera > Autonivåer, som oftast gör ett gott jobb! 7

8 Skanna bilder för utskrift Vid utskrift placerar skrivaren ut tryckpunkterna så tätt som den inskannade bildens dpi-värde anger. Bildens storlek i tum förblir samma, dpi-värdet styr enbart hur tätt bildpunkterna trycks. Bildens storlek ändras genom skalning med en procentsats i skannerprogrammet. Den digitala teorin säger att man ska skanna med dubbla den upplösning skrivaren har. För laserskrivare i svart-vitt ska man skanna med 150 dpi (se bilaga 3). För färglaser och bläckstråleskrivare kan man skanna i 200 dpi. Skannar man med för låg dpi hamnar tryckpunkterna längre isär och utskriften blir oskarp. Skannar man med för hög dpi klarar skrivaren inte att sätta ut alla punkter utan hoppar över en del av bildfilens information. Skanna bilder för tryck Bilder för tryck skannas normalt i 300 dpi. Det är meningslöst att skanna papperskopior av foton med högre dpi, de har inte mer bildinformation. Skanna text och linjegrafik Ställ in för 1-bits-återgivning (svart-vitt). Nu kan du utnyttja printerns hela upplösning eftersom den inte behöver slösa punkter för att återge gråskalor. Skanna i 600 dpi. Skanna text för OCR-program Text för OCR-program (översätter bilden till editerbar text) skannas normalt med 300 dpi, programmet utgår från det. Om papperet har färgad bakgrund behöver man ofta ändra skannerprogrammets tröskelvärde (threshold) för ljusa och mörka toner för att få bort bakgrunden i den skannade texten. Skanna bilder ur böcker Tryckta bilder ger problem med fula rasterlinjer, moire-mönster vid inskanning. Det beror på att trycksaken är satt med ett raster och skannern digitaliserar med ett annat, och då uppstår interferens. Lösningen är att använda filter mot moire-effekten (Descreen-filter om skannerprogramvaran har det) samt att skanna in i dubbel eller tredubbel upplösning. Man räknar sedan ner bilden till rätt storlek igen i Photoshop, det kallas resampling. Använd slutligen filtret Oskarp mask som kompenserar för förlorad skärpa vid omräkningen. Det mesta om skanning hittar du på: 8

9 Lathund för digitala bilder En sammanfattning av inställningar för skanner och digitalkamera. Ställ in digitalkameran så här Bilder för webb minst 640x480 pixlar, kvalitet Fin. Bilder för tryck maximal upplösning och kvalitet. Om du skannar... Linjegrafik (ritningar) och text (som bild) Text för OCR-program (editerbar text) Bilder för tryck i fyrfärg Bilder för utskrift på färglaser eller bläckstråleskrivare Bilder för utskrift på svartvit laser Bilder för skärmvisning (webb, presentationer) Bilder ur böcker Ställ skannern på dpi, svart-vitt 300 dpi, svart-vitt 300 dpi, 32-bits färg 200 dpi, 32-bits färg 150 dpi, färg eller gråskalor x dpi, x = önskat antal bildpixlar x 2,5 bildstorlek i cm 600 dpi + descreen-filter. Omsampla bilden till rätt dpi efteråt i Photoshop (exempelvis 200) 9

10 Hur får jag tag i bilder Roligast är naturligtvis att skapa egna bilder genom att rita eller fotografera. Internet är den främsta källan för att leta efter färdiga bilder. Skapa egna bilder Enklast är att använda digitalkameran. Har man en vanlig kamera kan man skanna in foton, detsamma gäller teckningar. Det är också roligt att skapa bilderna direkt i något program i datorn. När man gör manualer behövs skärmdumpar, en kopia av dialogrutor och liknande. För att ta en kopia av hela skärmen trycker du på PrintScreen-tangenten, för att fånga aktiv dialogruta trycker du Alt-PrintScreen. Bilden hamnar i urklippsminnet och du kan klistra in den i bildbehandlingsprogrammet för bearbetning. Du kan i nödfall klistra in den direkt i ordbehandlaren, men det blir stora filer! Bildarkiv med fria bilder på Internet Multimediabyråns Bildarkiv: skolverket.se Pics4Learning: Yahoo Picture Gallery: Bildarkiv på cd Enklast är att använda Office-paketets bilder och clipart. Du kan köpa royalty-fria bilder från en mängd leverantörer. Bildsökning på Internet Bäst för bilder är Google, Klicka på Bilder och skriv in dina söktermer. En annan bra tjänst är Alltheweb, 10

11 Bildredigeringsprogram Med ett bildredigeringsprogram har du tillgång till ett proffsigt digitalt fotolabb i datorn. I det mest avancerade programmet Adobe Photoshop går det att göra allt! Vanliga åtgärder som du behöver kunna är beskärning och förminskning av bilden, troligen kan kontrast, färger och skärpa förbättras. Du ska också spara i ett format som passar för tryck eller webb. Microsoft Photo Editor (ingår i Office) Den version som finns i Office för Windows XP klarar man sig riktigt långt med. Man kan skanna in, beskära, rotera, ändra storlek, färgbalans och öka skärpan. Mediehanteringen i Windows XP är kraftigt förbättrad jämfört med tidigare versioner. Utforskaren har nu inbyggd bildspelsfunktion för överskådlig visning av bilder. Dubbelklicka på en bild för att starta visningsprogrammet. Ett klick på rödmarkerad symbol (se bild) lyfter in bilden i Photo Editor. Microsoft Photo Editor det enkla alternativet... Paint Shop Pro (pris runt 350 kr per licens) Är ett prisvärt och mycket avancerat program, just nu uppe i version 8, med många av de funktioner som Photoshop har. Ett program med en stor och trogen användarskara. Läs mer och gå interaktiv kurs här: Multimediabyrån har också en: leta under Kurser - Multimedia. Paint Shop Pro kronprinsen... Adobe Photoshop Elements 2 (pris runt 200 kr per licens) Är en lågprisvariant av Photoshop med speciellt fokus på digitalfotografen. Många av Photoshops funktioner finns kvar, men fler malla, guider och automatiserade funktioner ska göra programmet så enkelt som möjligt för användaren. Läs mer om Photoshop Elements på Adobes webb: Gå också Multimediabyråns kurs, adress enligt ovan. Elements det bästa valet för de flesta skolor... 11

12 Adobe Photoshop (pris för uppgradering 300 kr) Photoshop är det marknadsledande bildbehandlingsprogrammmet och proffsens val. Arbetar man på skolan mycket och ambitiöst med bildbehandling är det rätt program. Nuvarande version är 8 (Photoshop CS). Vettiga skolpriser, en uppgradering kostar 300 kr per licens. Just nu har Adobe specialpris på helas sin CSsvit, som innehåller programmen Photoshop, Illustrator, InDesign, Acrobat, GoLive och Version Cue. Mer information hittar du på Adobes webb: På webben finns rader av Photoshop-skolor. En bra finns på: index.htm. Multimediabyrån har en äldre Photoshop kurs. Photoshop kungen... Irfan View (freeware = gratis) Det finns många gratisprogram på webben, Irfan är ett av de bättre. Fördelar är att man kan få upp miniatyrbilder av innehållet i mapparna, det är enkelt att göra bildspel och enklare bildmanipuleringar. Ett alternativ om budgeten är pressad. Du hittar programmet på: Multimediabyrån har en kurs, adress enligt tidigare. Irfan View gratisalternativet... 12

13 Bilaga 1. Fem tips för bättre bilder 1 13

14 Bilaga 1. Fem tips för bättre bilder 2 14

15 Bilaga 2. Så fungerar digitalkameran. Vilken ska man välja? Så fungerar digitalkameran Ljusinformationen tas emot i ett chip som består av upp till 6 miljoner ljuskänsliga fotodioder (den vanligaste typen heter CCD). Informationen digitaliseras i en Analog-Digital-omvandlare och lagras i ett minneschip. En mikroprocessor kodar av informationen och visar den på kamerans display. Minneschipen är löstagbara och finns i olika utföranden: SD (Secure Digital), CompactFlash, SmartMedia och Memory Stick (Sony). Sony har också lösningar med vanlig diskett och med mini-cd. Enklare digitala kameror har 2-3 megapixel och automatiska inställningar för skärpa, bländare och slutartid. Dyrare kameror har minst 3 megapixel, många manuella möjligheter och minst tre gånger optisk zoom. Läs mer om digitalkamerans funktion på: Lins RGB-filter A/D Minneschip Fotodioder Digitalomvandlare Digitalkamerans principiella funktion. Ljusstrålarna bryts av linsen och filtreras i ett RGB-filter som delar upp ljuset i Rött, Grönt och Blått. Detta ljus träffar de ljuskänsliga fotodioderna som kodar ljuset som en spänning. Spänningen omvandlas i digitalomvandlaren till koder av ettor och nollor och lagras i minneschipet Vilken digitalkamera ska man välja? I stort sett alla kameror är tillräckligt bra för skolbruk. Man behöver alltså inte välja någon av de dyraste modellerna. Utvecklingen går mycket snabbt, det finns många kameror under 2000 kr. En checklista för valet: Hur många megapixel behöver du? Tester visar att kvaliteten inte förbättras över 3 4 megapixel. Är kameran tålig? Väderskyddad? Liten och lätt att ta med? Lättanvänd? Av känt märke? Startar den snabbt? Är tiden mellan avtryck och till bilden tas kort? Ger den bra bildkvalitet? Bra närgräns? Bra skärpeinställning? Bra ljusstyrka? Stort zoomomfång? Finns det manuella möjligheter? Är menyerna lättförståeliga? Är den bra att hålla? Avtrycket? Ovärderlig varu- och prisinformation hittar du på Smartson har många tester: Cyberphoto: har bra info. Olympus C-150 är exempel på en enkel, billig och för många tillräckligt bra digitalkamera med 2 megapixel En del kameror klarar flera olika minnestyper. Det är en fördel med tanke på hur många minnestyper det finns. SD är populär eftersom den är liten Usb-anslutning har blivit standard för att föra över bilder till datorn. En del datorer har kortläsare där man placerar minneschipet direkt 15

16 Bilaga 3. Så fungerar skannern Så fungerar skannern Det finns olika typer, den dominerande idag är flatbäddsskannern, oftast för A4-format. Den är både billig och ger ett mycket bra resultat, om man följer de enkla råden nedan. Vill man ha ännu bättre resultat skaffar man en filmskanner och skannar filmen eller diat direkt utan att gå omvägen via papperskopia. Den grundläggande funktionen är densamma oavsett skannertyp: 1. Fotot du placerat på skannerns glasskiva belyses med ett starkt ljus från ett lysrör som rör sig förbi hela skannerytan. 2. Ljuset reflekteras från fotot via speglar till en lins som koncentrerar ljuset mot ett ljuskänsligt chip, en CCD lik den i digitalkameran. 3. Varje reflekterad bildpunkt ger ett ljusvärde i de ljuskänsliga fotodioderna. Värdet omvandlas via en digitalomvandlare till en kod av ettor och nollor. För att även återge färgen så filtreras ljuset i ett rött, grönt och blått filter så att man får tre separata ljusvärden i RGB-skalan. 4. Koderna överförs via datorns USB-port (Universal Serial Bus, en standardingång som finns på alla nya datorer) och översätts av skannerprogramvaran till motsvarande färger på skärmen. Flatbäddsskanner Foto Lysrör Lins Fotodioder Speglar Glasskiva A/D Skannerns principiella funktion. De röda linjerna symboliserar ljus som reflekteras från fotot och via speglar träffar linsen. De röda, gröna och blå linjerna symboliserar det filtrerade ljus som träffar fotodioderna Analog-digitalomvandlare Till dator Avskanningen sker rad för rad. Fotodioderna tar in ljusvärden från ett visst antal punkter per rad. Avståndet mellan läspunkterna ställer man in i skannerprogrammet genom att välja dpi-värde (dots per inch = punkter per tum). Ett värde på 100 dpi innebär att skannern gör 100 avläsningar på varje tum av fotot, både på bredd och höjd. Ett högre dpivärde ger tätare avläsning och mer bildinformation. Skannern läser av ljusvärden punktvis från fotot. Dpivärdet styr hur tätt läspunkterna ligger 16

17 Bilaga 4. Bilder för utskrift och på skärm Bilder för utskrift och på skärm Laserskrivarens upplösning Bilder för utskrift har både storlek i tum och en upplösning i dpi kopplad till sig. För skrivare anges också en upplösning i dpi, som dock är en helt annan sak. En laserskrivare för svartvitt kan bara sätta svarta punkter. Gråskalor återges genom ett mönster av punkter. För att återge 64 gråtoner behövs en fyrkant på 8x8 punkter, om hälften är fyllda blir det mellangrått, om alla är fyllda blir det svart. Bilden illustrerar hur lasern gör mellangrått. Skrivarens upplösning är alltså 600/8 = 75 lpi (linjer per tum, verklig tryckskärpa). Färgskrivare behöver inte riktigt så många punkter för att återge alla färger, den verkliga upplösningen är högre och man kan skanna i 200 dpi. Bildens storlek vid utskrift Skannerns dpi-inställning påverkar inte bildens storlek, däremot tryckskärpan. Bild 1 visar utskrift av en bild inskannad med 2 dpi och bild 2 visar samma bild skannad med 4 dpi. Skrivaren sätter tryckpunkterna tätare och bilden blir skarpare. Bildens storlek vid skärmvisning En dubbling av dpi-värdet på skannern leder till en dubbling av bildens storlek mätt i pixlar. I bilaga 4 beskrivs hur bildens pixlar vid skärmvisning hamnar på konstant avstånd från varandra. Det går inte att trycka ihop pixlarna genom att skanna med högre dpi, det blir bara fler pixlar och därmed större bildyta. Bild 1 Bild 2 Punkterna symboliserar tryckpunkter och skärmpixlar (nedan). Ramarna symboliserar en tum (2 tum i bild 4) Bild 3 Bild 4 Bilder för tryck och utskrift Storleken anges i tum. Den ändras genom skalning i skannerprogrammet, påverkas inte av dpi-värdet. Bilderna trycks med färgmodellen CMYK (Cyan, Magenta, Yellow, black). Flera F bläckdroppar krävs för att ange färgen i en bildpixel. Bilder för skärmvisning Storleken anges i pixlar. Ökar man dpi-värdet på skannern så ökar storleken. Kan i efterhand ändras genom omräkning i bildbehandlingsprogrammet. Skärmen visar bilderna med färgmodellen RGB (Rött, Grönt, Blått). En bildpixel innehåller hela färginformationen. 17

18 Bilaga 5. Bildvisning på datormonitor Bildvisning på datormonitorn För att förstå vad som händer med en bild som visas på skärmen är det viktigt att känna till begrepp som upplösning och färgdjup. Upplösning Datormonitorns bildrör skickar elektroner mot ett material som lyser vid träff. Strålen styrs genom hål i en mask till fasta positioner. Antalet upplysta punkter kallas skärmens upplösning, vanligen 800x600 eller 1024x768 (bredd x höjd). Ljuspunkternas storlek kan variera mellan olika skärmar. Det ändrar inte antal punkter, men kan göra att en bild ser skarpare ut på vissa skärmar. Ibland anges hur många punkter det finns per tum av skärmbredden, dpi (dots per inch). Det värdet ändras om du ändrar upplösning, dubblad upplösning ger dubbelt dpi-värde. Man bör dock endast tala om dpi för trycksaker, det som styr hur stor en bild blir på olika skärmar är antalet ljuspunkter. Datormonitorn har ett givet raster av ljuspunkter där bildpixlarna visas. Varje punkt har ett färgvärde i RGB-skalan Pixlarnas färgrepresentation För att kunna visa bildens pixlar på skärmen matas grafikkortet med koder för varje pixels färgvärde. Koderna översätts till ljusvärden i de tre grundfärgerna Rött, Grönt, Blått (RGB). Genom att blanda dessa får varje skämpunkt rätt färgvärde. Grafikminnets storlek avgör hur många digitala koder som kan lagras och därmed maximalt antal färger och högsta upplösning skärmen kan visa. Färgdjupet Äldre grafikkort kan bara hantera färgkoder som är uppbyggda av av 8 ettor och nollor. Man säger att färgdjupet är 8 bitar. Varje bit kan anta två värden, 0 eller 1. Antalet kombinationsmöjligheter blir 2*2*2*2*2*2*2*2 = 2 8 = 256. Grafikkort med 8 bitars färgdjup återger alltså 256 färgnyanser. Vanligt idag är 16 bitars färgdjup, som ger 2 16 = färger. Vanligt är också 24-bitars färg som ger 2 24 = 16 miljoner färgnyanser. Det kallas True Color eftersom det återger fler färger än det mänskliga ögat uppfattar (10 miljoner). Bildens storlek på skärmen En bild på 400x400 pixlar fyller halva bredden på en 800x600-skärm, och drygt 1/3 av skärmbredden om upplösningen är 1024x768. Bilden ser alltså mindre ut med högre upplösning och upplevs som skarpare eftersom bildinformationen är tätare packad. Observera att det endast är antalet pixlar som avgör bildens storlek, att som vid tryck ange ett dpi-värde saknar relevans. 18