Mari-Louise Wernersson (c) Kommunstyrelsens ordförande

Transkript

1 Falkenberg nr en tidning från falkenbergs kommun Privata vårdföretag i handikappomsorgen TEMA HÅLLBARHET Årets Tillväxtkommun Social utveckling genom musiken framtid falkenberg nr

2 Innehåll & ledare s 3 s 4 s 5 s 6 s 7 s 8-9 Rådgivning kring vår viktigaste resurs. Vatten. Privata vårdföretag i handikappomsorgen Kinaresa för unga Falkenbergare Årets Tillväxtkommun. Hur gick det till? Vad säger företagen om utmärkelsen? Social utveckling på Fajansskolan genom musik I Falkenberg fixar vi det tillsammans! Det var fantastiskt roligt att Falkenbergs kommun blev utsedd till Årets Tillväxtkommun i Sverige. Grunden för priset är att Falkenberg redovisar fina siffror när det gäller sysselsättning och befolkningsökning med mera. Men det finns flera orsaker som t ex den starka vi-andan som skapats mellan näringsliv och kommun och jag vill också framhålla vårt starka föreningsliv. Men också många enskilda bidrar till vår gemensamma utveckling. Våra miljösatsningar och att vi satsar i både stan och på landsbygden lyfts också fram i motiveringen, eftersom det är viktigt att skapa en hållbar utveckling. Att näringslivet förändras har skett i alla tider. Därför handlar tillväxt om att nya företag växer fram, liksom att de som redan finns kan fortsätta göra det. Visst svider det rejält att Arla lägger ner. Men det gjorde det tyvärr även när Vin & Sprit lades ner för ett antal år sedan. Fast inget ont som inte har något gott med sig för idag jobbar de faktiskt fler människor i de lokalerna än på 90-talet. Så kan det bli på Arlaområdet också. Om vi hjälps åt! s 10 s 11 Översiktsplanen FABO och social hållbarhet s Generationsskifte för hållbarhetsfrågor s 14 s 15 Smartaste huset? Politisk satsning på miljö och energi Det är också mycket beklagligt att Region Halland drar ner på mottagningarna och servicen i Falkenberg. Nu har regionen ett ansvar också för den regionala utvecklingen så vi förväntar oss andra verksamheter här. Vi ligger mitt i länet så det finns många delar av regionens verksamhet som kan förläggas till Falkenberg. Vi har i vår kommun en låg andel offentliga arbetsplatser eftersom vi till exempel inte har några sjukhus eller något regemente. Våra arbetsplatser har skapats av drivna entreprenörer och att vi gett stora företag möjlighet att lokalisera sig här. Vi har heller inte fått statliga stöd och regionen är som sagt sparsamma med satsningar här - hittills. Det är helt enkelt vi själva som skapat tillväxten i vår kommun. Det är ingen annan. Därför är det vi som fått tillväxtpriset och det ska vi använda för att fortsätta växa. s 16 Korsord Mari-Louise Wernersson (c) Kommunstyrelsens ordförande Ansvarig utgivare: Rolf Landholm Redaktion: Barbro Odelberg och Mattias Skoog Omslagsfoto och layout: Mattias Skoog Tryck: Bankeryds Grafiska AB Framtid Falkenberg ges ut av: Falkenbergs kommun, Falkenberg Kontakt: Tel info@falkenberg.se Tipsa gärna om uppslag på framtidfalkenberg@falkenberg.se eller till Barbro Odelberg, Falkenbergs kommun, Falkenberg. 2 framtid falkenberg nr

3 TEMA HÅLLBARHET Johanna sträcker ut en hjälpande hand - Man kommer längre på eget engagemang än att bara få regler kastat på sig. Så resonerar Miljö- och hälsoskyddskontoret när det handlar om övergödning i våra vattendrag. Fastighetsägare kan höra av sig till Johanna Ekelund för att prata lösningar kring enskilt avlopp och dricksvatten. Men har man ett dåligt avlopp och inte tar den utsträckta handen, då kommer inspektörerna. Miljö- och Hälsa har numera en VA-rådgivare som står till allmänhetens förfogande. Dit kan man vända sig för att diskutera olika problem och lösningar när det kommer till enskilt dricksvatten och avlopp. Skillnaden mot tidigare är att man som invånare i en första kontakt inte nödvändigtvis behöver komma till en inspektör, utan istället en rådgivande och motiverande tjänsteman. - Vi tror på att vi når bättre resultat genom att motivera fastighetsägare till åtgärder mot övergödning. Tillsynsfunktionen finns fortfarande kvar och är lika viktig som tidigare. Men tanken är att diskussionen börjar på ett mer konstruktivt sätt eftersom mitt arbete är skilt från myndighetsutövningen, säger Johanna Ekelund som är kommunens vattenförvaltningssamordnare. Titeln på visitkortet är lång och krånglig och kanske väcker fler frågor än ger svar? Johanna skrattar själv när hon pratar om just den delen av sitt jobb. - Ja, förhoppningsvis är det bara titeln som är svår att komma ihåg. Min roll internt på kontoret är att samordna arbetet och de frågor som handlar om vår kanske viktigaste resurs. Vatten. p Johanna Ekelund har varit miljöinspektör i tio år och gillar när alla drar sitt strå till stacken för en bättre miljö. Vet man inte vad man ska göra, då ringer man till VA-rådgivningen säger hon. Det är den viktigaste resursen vi människor har och ingen kan säga att man klarar sig utan rent vatten. Därför är vi också alla ansvariga för att skydda det. - För det är faktiskt så att om vi vill att våra barn och barnbarn ska kunna leva, bada och mycket annat som vi tar för givet, ja då måste alla verkligen ta till sig detta, säger Johanna allvarligt. Fastighetsägarna har ansvar men alla känner nog inte till att det är så. Lantbrukare är ofta mer medvetna eftersom de bedriver en verksamhet där hanteringen av olika ämnen och vatten hör till vardagen. Johanna menar att det är viktigt att förstå sambandet mellan hur man sköter sitt avlopp och kvalitén på dricksvattnet. Och alla åtgärder som görs är för att skydda människors hälsa och miljön. Rådgivaren tipsar! Mattias Skoog På falkenberg.se/vattentank finns en checklista där man själv kan bedöma hur bra avloppsanläggning man har. Bra information om enskilda avlopp finns också på webbplatsen avloppsguiden.se Innan man åtgärdar bristerna måste man ha tillstånd från miljö- och hälsoskydd. Är man osäker ring mig på framtid falkenberg nr

4 Handikappomsorg i ny regi I framtiden kommer nästan all handikappomsorg i kommunen att drivas av externa företag på kommunens uppdrag och på de villkor som kommunen ställt upp. Det betyder att all berörd personal får ny arbetsgivare, men samma uppdrag som tidigare: att se till så att barn och vuxna med funktionshinder får den omvårdnad och den sysselsättning som de har rätt till. Socialnämnden har sedan många år goda erfarenheter av att låta externa företag sköta den dagliga driften. I september fattade socialnämnden sitt beslut om de delar av handikappomsorgen som inte redan drivs av privata företag. Av de fem anbud man fått in blev två underkända i den inledande granskningen. Resterande tre tävlade om uppdraget genom att pris och kvalitet jämfördes. Två företag valdes ut och tilldelades uppdragen att driva daglig verksamhet, boenden och annan service åt funktionshindrade. Socialnämndens beslut har överklagats av ett av de konkurrerande företagen och det är just nu inte klart när bytet av utförare kan genomföras. Det hänger på förvaltningsdomstolens hantering. Från kommunens sida gör man vad man kan för att förseningen ska bli så liten som möjligt. Anställda får fortsatt jobb Per år kostar den aktuella verksamheten cirka 40 miljoner kronor. Ett 60-tal anställda berörs. Samtliga, utom cheferna, ska erbjudas fortsatt arbete, fast med ny arbetsgivare. Lokalerna, p Camilla Eriksson är en av Ny Krafts kunder. Hon trivs utmärkt med att hålla fint kring dansbanan Cortina tillsammans med sin personliga assistent Lola Orre. Lola är en av cirka 130 anställda hos Ny Kraft Assistans. som handikappomsorgen är inrymd i, kommer även fortsättningsvis att ägas av kommunen. En del av dem behöver rustas upp och handikappanpassas inför övergången till entreprenad. -Vi har skrivit in i avtalen att meddelarfrihet gäller även framöver, alltså att anställda har rätt att uttala sig om sina jobb, betonar socialnämndens ordförande Rie Boulund (m), som också påpekar att det kommer att ske en kontinuerlig kvalitetskontroll av verksamheten. Krav om folkomröstning i frågan Upphandlingen av handikappomsorgen är en kontroversiell fråga som väckt motstånd främst inom handikapprörelsen. Drygt personer har skrivit under på ett krav om folkomröstning. Enligt undertecknarna ska beslutet om tilldelning skjutas upp i väntan på en folkomröstning i samband med valet Men namnlistorna uppfyller inte kommunallagens formella krav på ett sådant folkinitiativ, enligt den granskning som gjorts. Kommunfullmäktige föreslås därför underkänna namninsamlingen vid sitt sammanträde 30 oktober. Skälet är att flertalet undertecknare inte uppgivit sitt fullständiga Förändringen handlar om valfrihet, men det blir inte valfrihet för varje enskild funktionshindrad att välja boende eller daglig verksamhet. Däremot skapas valfrihet för personalen att välja vilken arbetsgivare man vill söka sig till. Eller, som skildras i artikel intill, att välja att själv bli arbetsgivare. -Vi skapar nya möjligheter för bland andra kvinnor att starta eget, säger Rie Boulund. Barbro Odelberg personnummer och datum när de skrivit på, något som kommunallagen bland annat föreskriver. Att lagens bokstav följs anses viktigt eftersom ställningstagandet utgör en grund för eventuella kommande initiativ och visar att kommunen har en tydlig avsikt att följa lagstiftningen. 4 framtid falkenberg nr

5 Barnomsorgsavgiften kollas med Skatteverket p Annika Hammarsten och Anna Badenfelt lämnade sina kommunala chefstjänster och startade eget i våras. Flera av deras anställda är f d kommunanställda inom handikappomsorgen. Kommunanställda startade eget inom handikappomsorgen Att lägga ut handikappomsorg på entreprenad är ett sätt att skapa möjligheter för kvinnor att starta eget, säger socialnämndens ordförande Rie Boulund. Två som tagit fasta på det är kvinnorna bakom assistansföretaget Ny Kraft Assistans Anna Badenfelt och Annika Hammarsten. Efter många år i kommunal tjänst drog de i februari 2012 igång sitt företag. Nu har de cirka 130 anställda personliga assistenter. - Jag hade funderat på att starta eget men hade inte hittat rätt partner. Så frågade Annika mig om vi skulle hjälpas åt. Jag hade just bokat tid hos en spåkärring som sa att vad du än gör så öppna eget. Så dan därpå bestämde vi oss, skojar Anna. - Att ha jobbat i kommunen är en bra grund om man ska starta eget, säger hon och Annika Hammarsten håller med. Båda hade chefstjänster i Falkenbergs kommun när de kom överens om att starta Ny Kraft. De driver företaget tillsammans, på jämställd bas, och hjälps åt för att hitta balansen mellan jobb och familj. Deras affärsidé är att erbjuda personlig assistans till de personer, ofta gravt funktionshindrade, som väljer deras tjänster. Beslutet att bevilja en person assistans tas av försäkringskassan, men det är den enskilde som väljer utförare. Väljer man inte får man hjälp av den som kommunen har avtal med. Företaget har cirka 25 kunder, alltså mer eller mindre gravt funktionshindrade i alla åldrar. En del behöver väldigt mycket hjälp, kanske flera personer samtidigt dygnet runt, därför behövs många anställda. Eftersom kunderna är arbetsgivare åt assistenterna har de rätt att välja vilka de vill ha i sin närhet. Att hitta personal har inte varit ett problem för Anna och Annika, varje vecka hör människor av sig och söker anställning. Två tidigare kommunanställda har fått jobb som arbetsledare och personaladministratörer på kontoret. Den personliga assistansen upphandlas av socialförvaltningen nu i höst. Sen kommer privata vårdgivare att svara för all personlig assistans. Men Ny Kraft har inte varit med och konkurrerat om uppdragen företaget har redan fullt upp. Barbro Odelberg Föräldrar med barn i den kommunala barnomsorgen kommer i höst att få sin barnomsorgsavgift kontrollerad. Deklarerade inkomster för 2010 jämförs med de uppgifter om inkomst och familjeförhållanden som föräldrarna lämnat till kommunen. Om det visar sig att någon betalat för mycket kommer pengarna betalas tillbaka inom två månader. Har inbetalningen varit för låg kommer mellanskillnaden att faktureras. Kinaresa för unga falkenbergare Just nu är åtta elever från Falkenbergs gymnasieskola ute på en resa som säkert blir ett minne för livet. De gästar Falkenbergs kinesiska systerstad Shijiazhuang för att lära sig mer om landet, vars språk de studerar. Med på resan är den kinesiska läraren Song Lijia, som har sitt hem och sin familj i Shijiazhuang, rektor Maria Wolfhagen och kommunens informatör Barbro Odelberg. Efter en helg i Beijing blir det skola för hela slanten för eleverna. På Foreign Language School i systerstaden ska de lära sig mer om kinesisk kultur. Det blir fem intensiva dagar med lektioner och närkontakt med värdar som öppnar sina hem för falkenbergsungdomarna. Ungdomarna har studerat kinesiska i drygt ett år och går andra årskursen på gymnasieskolan. När Framtid Falkenberg träffade klassen inför resan höll de som bäst på att förbereda ett tal på kinesiska som de ska hålla vid en flaggceremoni i skolan i Shijiazhuang. p Kinaresenärerna är från vänster Simon Jörgensen, Ida Johansson, Karin Lundin, Niklas Klasson, Lovisa Svensson, Nanja Karlsson, Louise Bernström och Julia Persson-Rosling. framtid falkenberg nr

6 Falkenberg är årets Tillväxtkommun Falkenbergs Näringsråd kan ta åt sig en del av äran över att Falkenberg utsetts till Årets Tillväxtkommun Ett aktivt näringsråd som verkar för att företagarna ska träffas är en stor tillgång för kommunen. Falkenbergs kommun hjälper till att finansiera verksamheten. Text: Barbro Odelberg Bengt Sturesson är spindeln i Näringsrådets allt större nät. Han håller i trådarna för att arrangera näringslivsluncher, den årliga Näringslivsdagen och diverse andra arrangemang som vänder sig till företagsfolk i kommunen. -Vi vill göra Falkenberg till en attraktiv kommun för företag. Jag jobbar mycket tillsammans med FNAB, det kommunala näringslivsbolaget, säger Bengt Sturesson. Näringsrådet är en organisation som bygger på intresserade medlemmar och inte minst en mycket engagerad och kompetent styrelse. Antalet medlemmar är 400, en ökning med ett 40-tal i år. Medlemmarna betalar en relativt blygsam avgift, som t ex inte täcker kostnaderna för arrangemangen. Ett antal sponsorer i näringslivet går in och täcker upp med pengar. Näringslivsluncher ordnas sex gånger om året. Under lunchen hålls ett kortare föredrag av någon inspirerande person. Falkenbergs kommun har fem minuter att informera om något aktuellt. På höstens första lunch presenterades utmärkelsen Årets Tillväxtkommun av kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson och näringslivschefen Catharina Rydberg- Lilja. Huvudtalare var Jarno Vanhatapio, grundare av näthandelsföretaget Nelly som nyligen flyttat sin lagerverksamhet till Falkenberg. Jarno berättade ärligt och ingående om hur man lyckades utveckla företaget från ett vardagsrum i Borås till att bli ett av Europas största e-handelsföretag med en omsättning på 450 miljoner kronor. - Vi är säkert ett av väldigt få företag som har ett marknadsföringskonto som går plus varje år, sade han och redogjorde sedan ganska detaljerat för hur man faktiskt tjänat p Bengt Sturesson arbetar på Näringsrådet i Falkenberg. Foto: Åsa Eriksson pengar på att marknadsföra sig själva genom olika event runtom i Sverige och Europa. Över två hundra deltagare lyssnade Vad säger företagen. Förtjänar Falkenberg utmärkelsen som Årets Tillväxtkommun? Susanne Nilsson, vd 2Entertain - Med tanke på den offensiva näringspolitik man driver är det inte alls konstigt att Falkenberg blivit årets tillväxtkommun. Det finns en fin dialog mellan företagen och kommunen via näringsrådet och Falkenbergs Näringslivs AB. Jag hoppas att vi kan behålla den nära relationen med andra företag och kommunen fast vi växer radikalt. Den täta dialogen borgar för ytterligare tillväxt i Falkenberg. Teddy Eriksson, vd Tomal AB - Det känns som det är bra drag i verksamheten, så ja, Falkenberg förtjänar utmärkelsen. Det blir mer och mer intresse kring näringslivet i kommunen och det ordnas olika aktiviteter. Om något skulle kunna bli ännu bättre är det fler företagsbesök från kommunledning, ökat tryck för bättre tågförbindelser till Kastrup och att man inte glömmer oss företag som är utanför centrum gällande t.ex. cykelvägar och bredband. 6 framtid falkenberg nr

7 med stora öron när entreprenören berättade om hur man byggt upp företagskulturen och skapat en stark lojalitet och stort engagemang bland personalen. - Sedan har vår filosofi alltid varit att satsa rejält när vi har någonting bra på gång, sade Jarno Vanhatapio. En viktig funktion för näringslivsluncherna utöver föredragen är det så kallade nätverkandet. Företagare träffas och knyter nya kontakter som kanske kan leda till samarbeten eller nya idéer. Vid varje lunch ställer olika företag eller organisationer ut information om sin verksamhet. -Vi har verkligen lyckats med luncherna. I september kom 210 personer, det är fler än någonsin tidigare, berättar Bengt Sturesson. Förra året lockades totalt drygt lunchgäster i år blir det ännu fler. Bengt själv jobbar halvtid med de olika arrangemangen, med en koncentration under vinterhalvåret då verksamheten är som mest intensiv. På sommaren kan han ta det lugnare. Som infödd falkenbergare med en bakgrund som chef för Carlsbergbryggeriet i Falkenberg har Bengt Sturesson goda kontakter inom näringslivet och känner företagarnas problem. Att Falkenberg utsetts till Årets Tillväxtkommun betyder förstås mycket för näringslivet i kommunen. -Vi känner oss verkligen stolta över detta. Utmärkelsen är viktig när vi ska marknadsföra Falkenbergs näringsliv. Det gäller att ta tillvara den så mycket som möjligt, säger Bengt Sturesson. I augusti fick Falkenbergs kommun ta emot utmärkelsen Årets Tillväxtkommun Det är ett pris som ger stor prestige åt den kommun som valts ut - en lysande fjäder i hatten för kommunens politiker och tjänstemän. Varför blev det då Falkenberg, undrar många. Inte minst med tanke på nedläggningar och personalminskningar som sker i det falkenbergska näringslivet. -Det är kommunens pris, inte näringslivets eller någon annans, betonar Per Sandgren på organisationen Arena för Tillväxt, som årligen delar ut utmärkelsen. -Vi är jätteglada att vi valt rätt kommun, säger han. Statistiska fakta Valet av pristagare går till så att statistik över befolkningsutveckling, sysselsättningsutveckling och skatteunderlag för det senaste året och tre år tillbaka gås igenom för landets samtliga kommuner. Utifrån de resultaten väljs en handfull kommuner ut som granskas av en jury beträffande politiskt ledarskap, nytänkande, samarbetsförmåga Foto: Tom Bengtsson och hållbarhet bland annat. -Falkenbergs kommun har redan tidigare fått ett hedersomnämnande i samband med utdelningen av Årets Tillväxtkommun, konstaterar Per Sandgren. Så vi har haft ögonen på Falkenberg. Fler västkustkommuner Inte mindre än fyra västkustkommuner har fått priset: Göteborg, Mölndal, Varberg och nu Falkenberg. Det är kanske inte så konstigt om man ser till att det är här som befolkningen växer och företagen frodas. Men Per Sandgren menar att juryn inte alls tittat på kandidaterna utifrån ett regionalt perspektiv. Varje kommun står för sig själv. Utöver Arena för Tillväxt står företaget Sweco EuroFutures bakom priset. Det delades ut på en stor kommunalekonomisk konferens Kommek 2012 i Malmö i augusti. -Priset är en bekräftelse på att vi jobbar på rätt sätt och det kommer att betyda mycket i marknadsföringen av kommunen, säger kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson som förstås är mycket stolt över utnämningen. Ulrika Karlsson vd, Falkenbergs Företagshälsovård - Det är klart att jag tycker att det är roligt att Falkenberg hamnar i blickfånget. Man kan förstås fundera på hur det kommer sig samtidigt som till exempel Arla lägger ner sin anläggning. För oss som verkar i kommunen och har tillväxt är det en positiv utmärkelse. Falkenberg är en väldigt aktiv företagarkommun. På min önskelista står bättre kollektivtrafik till Kattegattcenter. Annelie Andelén, vd Maa såg - Ja, jag tycker Falkenberg förtjänar utmärkelsen! Det har byggts väldigt mycket i Falkenberg på senare tid, vi har fått ishall och Falkhallen och ny järnvägsstation bland annat. Det ordnas väldigt mycket för oss företagare så att man kan träffas och nätverka. Det ger alltid ett mervärde att komma ut och träffa andra likasinnade. Ulf Andersson, vd Bendiro - Falkenberg har jobbat med näringslivsutveckling i många år och förtjänar att uppmärksammas. Om Falkenberg är bäst i landet just nu är svårt att säga. När det gäller vad som kan förbättras tänker jag på boende och infrastruktur. Speciellt behöver förbindelserna österut byggas ut. framtid falkenberg nr

8 Sydamerikanska tongångar på Fajansskolan Social utveckling genom musik Redan en halvtimma före utsatt tid samlas ungdomarna utanför Fajansskolan. Några rycker i dörren medan andra dansar, sjunger eller busar runt på skolgården. Det är tisdag kväll och där inne förbereds det för myskväll med gemensam fika. Föräldrarna dyker upp lagom till att dörrarna öppnas och snart sitter det ett femtiotal personer samlade. Kvällens stora händelse är den danske slagverkaren Thomas Sandbergs enmansshow i gymnastiksalen. Hans budskap till ungdomarna är enkelt. Att man kan använda vad som helst för att skapa musik. Och reaktionen från publiken låter inte vänta på sig när Thomas formligen exploderar i rytmisk kreativitet. Han använder burkar, leksaker, redskap han hittar i gymnastiksalen, en nyckelknippa från en kille i publiken och inte minst sin egen kropp för att skapa fantastiska ljud och sånger som han spelar in och återanvänder om och om igen. Det blir många skratt och häpna miner bland ungdomar och föräldrar på Fajansskolan. Det hela började en gång i Venezuela Ekonomen och musikern José Antonio Abreu ville hitta ett alternativ för alla barn som riskerade att hamna i kriminalitet och andra sociala problem. Och den sociala utvecklingen kom att ske genom musik. Sedan starten har närmare ungdomar varit involverade i El Sistema i ursprungslandet och projektet sprids alltmer i världen. Hammarkullen i Göteborg var först ut i Sverige och Falkenberg var först i Halland när man startade i höstas. - Det är ett socialt projekt med musiken som verktyg. Helt utan ekonomiska och kulturella gränser. Elever och lärare arbetar tillsammans och föräldrarna är också delaktiga vissa kvällar berättar Christina Aurell, en av två projektledare. Hon och kollegan Peter Skoog torkar sig om pannan efter kvällens aktivitet. El Sistema är ett intensivt projekt. Hela fyra dagar i veckan träffas man på Fajansskolan, efter ordinarie skoltid. - Allt här i livet ska inte vara sitt still och var tyst. Man ska släppa fram varandra, menar Peter och ser orkestern som en modell för ett samhälle där alla har en roll att spela för att helheten ska fungera. Och just nu pågår samtal och förhandlingar med en av Sveriges främsta orkestrar för ett eventuellt, om allt faller på plats, konsertprojekt med de unga musikerna på Fajansskolan. Till El Sistema kommer man av olika anledningar. Vissa för att man tycker Djembetrummor är coola instrument, andra för att umgås med sina kompisar eller andra sociala skäl. Och så finns det förstås de som siktar på att bli musiker. Kulturskolan driver projektet som finansieras av Kultur och Fritids-, Barn och utbildnings- och Socialförvaltningen i Falkenbergs kommun. - Och Fajansskolan själva har varit väldigt aktiva i att skapa intresse för det vi gör. De ska ha en stor eloge för sitt engagemang och har spelat en viktig roll uppstarten av det här projektet, säger Christina Aurell. Projektet är planerat att pågå i Falkenberg under hela 2013 också, om det inte skulle beslutas bli permanent. Mattias Skoog 8 framtid falkenberg nr

9 p Ljudlig Kreativitet med mer eller mindre traditionella musikinstrument. Fyra dagar i veckan träffas ungdomarna på Fajansskolan. Efter ordinarie skoltid. p Christina Aurell är en av två projektledare i Falkenbergs El Sistema på Fajansskolan. framtid falkenberg nr

10 Hur ser Falkenbergs kommuns framtid ut? Den fysiska planeringen visar på hur mark och vatten kan användas och Översiktsplanen är det planeringsdokument som tittar in i framtiden med ett perspektiv på år. Den gäller dessutom hela kommunen. Falkenbergs kommun har goda förutsättningar för en positiv utveckling och det gäller att både tänka långsiktigt och övergripande. Förslagen till mark- och vattenanvändning måste vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara. Falkenbergs kommun har nu tagit fram ett förslag till Översiksplan och den kommer att beröra många människor och intressen. Kartan visar lite av vad det handlar om. Många förslag konkurrerar om samma mark- eller vatten och kommunen vill att Du ska tycka till om hur Du vill att kommunen ska utvecklas! Planen kommer att vara på så kallat samråd fram till den 7 januari så Välkommen att lämna Dina synpunkter. Gå gärna och på och läs mera. Landsbygdsutveckling är en viktig del i kommunens planering. Det bör finnas möjlighet att bo och verka i strandnära läge. Falkenbergs kommun är rik på naturoch kulturvärden, dessa bör ses som en tillgång och värnas. Hur ska vi skydda våra stora vattenresurser för framtiden? Falkenbergs stad ska växa, men hur? Falkenberg är en vindkraftsförespråkande kommun. Mångfunktionella platser skapar möten mellan människor. Behöver vi klimatanpassa? Samla transporter i stråk! Kusten behöver utvecklas med både människa och natur i åtanke. 10 framtid falkenberg nr

11 TEMA HÅLLBARHET FaBo satsar på social hållbarhet - Vi jobbar mest med energifrågor när det gäller hållbarhet, men vi tycker att den sociala hållbarheten också är intressant. Det säger Thomas Brynås, vd för FaBo, Falkenbergs Bostads AB. Social hållbarhet det är att skapa en boendemiljö där hyresgästerna trivs och vill stanna, där de är rädda om sin närmiljö och har nära till träffpunkter. Mustafa Kabashi är FaBo:s trivselskapare nummer ett. Han arrangerar olika aktiviteter för hyresgästerna och jobbar allmänt för ökad trivsel. Utöver hans lön lägger FaBo en halv miljon om året på olika trivselåtgärder för hyresgästerna. Till exempel har FaBo byggt så kallade näridrottsplatser, små arenor för fotboll, volleyboll, landhockey och andra aktiviteter i tre av sina bostadsområden. Långsiktig satsning - Målet är att bostadsområdena ska kännas trygga och att det inte uppstår problem, säger Thomas Brynås. Det är en satsning på lång sikt. En viktig social satsning som FaBo gör är att företaget sponsrar två lägenheter åt kvinnojouren i Falkenberg. Där får misshandlade kvinnor en trygg bostad i väntan på att deras problem får en lösning. I stället för att lämna en summa pengar till hyresgästföreningen att disponera håller FaBo själv i den sociala verksamheten. Då får alla hyresgäster vara med. Men det är svårt att mäta effekten av de sociala satsningarna, till exempel i form av omflyttning. Att hyresgäster byter bostad är i och för sig inte något negativt, en flytt ger upphov till nya och förhoppningsvis hittar människor det boende som passar dem bäst. Flyttkedjor har kartlagts En sommarvikarie på FaBo har kartlagt de flyttkedjor som uppstod då nya lägenheter togs i bruk i Drivbänken vid gamla Möllegårdsskolan. Det som kom fram i kartläggningen var bland annat att 9 personer flyttat från föräldrahemmet till lägenhet eller villa, 14 ungdomar har fått lägenhet hos FaBo, 16 ungdomar har köpt hus, 20 p Inte bara om energisnåla hus för fastighetsbolaget FABO och dess VD Thomas Brynås. har flyttat till Falkenberg från en annan kommun och slutligen har 24 av 42 nya hyresgäster i Drivbänken flyttat från sin villa. Som exempel kan nämnas att ett par som flyttat in har sålt sin villa, i den villan har det flyttat in ett par som kommer från var sin lägenhet. I dessa två lägenheter har det flyttat in två ungdomar som har flyttat hemifrån. Låg energiförbrukning FaBo har gjort sig känt för sin satsning på energisnåla så kallade passivhus, som förbrukar minimalt med energi. De nya bostäder som byggs blir mycket energisnåla. - Värme och vatten slukar stora resurser. Därför sätter vi in individuell mätning av vattenförbrukningen i alla nya lägenheter. De hyresgäster som gör av med mindre varmvatten än en viss normalförbrukning får pengar tillbaka. Det har visat sig att alla i husen med individuell mätning får lägre kostnader, berättar Thomas Brynås. Inbyggt tvättmedel En annan miljöåtgärd är att installera tvättmedelsdoserare i tvättmaskinerna. Det vinner miljön på eftersom det inte blir någon överdosering av tvättmedel. Ett antal tvättar med tvättmedel ingår i hyran. FaBo tar i höst ett helhetsgrepp på hållbarheten genom att anlita ett extern företag för en Hållbarhetsanalys. Företagets verksamhet granskas utifrån en rad olika aspekter som samhällsengagemang och utveckling, mänskliga rättigheter, miljö och verksamhetsstyrning. På en konferens i september analyserades FaBo:s arbete med hållbarhet. Barbro Odelberg framtid falkenberg nr

12 TEMA HÅLLBARHET Ny strateg i kommunens hållbarhetsfrågor För en kommun med hållbarhet som ett av sina viktigaste ledord är det naturligt att ha en tjänsteman med uppdrag att arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsstrateg är den formella titeln. Efter 16 år på posten har nu Jan-Olof Andersson gått i pension och ersatts av Mattias Hedström Hjort. Framtid Falkenberg har träffat dem både för ett samtal om deras arbetsuppgifter. Med ett intresse för natur och miljö, som var närmast medfött, var det kanske inte så konstigt att Jan-Olof Andersson kom att ägna större delen av sitt yrkesliv åt just dessa frågor. I somras gick han formellt i pension som Falkenbergs hållbarhetsstrateg. Men han jobbar visst ännu Det är inte så lätt att beskriva vad som ryms i titeln hållbarhetsstrateg. Jan-Olof Andersson har haft ett finger med i många olika projekt. Han är en idéspruta som stimulerat andra att delta i arbetet för en mer hållbar värld. En av hållbarhetsstrategens många roller är att vara verkställande tjänsteman åt kommunens hållbarhetsberedning (Se separat artikel). Han anställdes på Falkenbergs kommun som Agenda 21-samordnare Tjänsten kom till efter den stora miljökonferensen i Rio de Janeiro Dessförinnan var han lärare med uppdrag som miljösamordnare på Falkenbergs skolor. - Det fanns stora ambitioner på 90-talet efter Rio-konferensen. I Falkenberg fanns gott om engagerade människor, både politiker och tjänstemän, berättar Jan-Olof Andersson. - Engagemanget har inte svalnat, men det var mer visionärt på 90-talet. Nu är det mer realistiskt. Sveriges Ekokommuner bildades 1995, och har nu 82 medlemmar. Jan-Olof var i 7 år med i en nationell styrgrupp på 9 tjänstemän för att utveckla föreningen. Satsningen har fått efterföljare i andra länder och varje år kommer internationella besökare för att ta del av Falkenbergs arbete som ekokommun. En lång rad konferenser, utställningar och andra arrangemang till förmån för ett ökat miljötänkande har haft Jan-Olof Andersson som arrangör. Han har förevisat el- och gasbilar, ordnat studiebesök till lågenergihus i andra kommuner, lanserat konceptet Slow valley längs Ätran, verkat för bättre avfallshantering med mera. 12 framtid falkenberg nr

13 TEMA HÅLLBARHET Jan-Olof Andersson kommer ihåg... Ibland kan arbetet med miljön krocka med andra världsnyheter hade Falkenberg och Jan-Olof Andersson valts ut bland 400 kommuner från olika länder att presentera sitt miljöarbete på en stor konferens i London. Jan-Olofs presentation gick väl bra men det blev lite knepigt för en representant från Mallorca. Hon berättade och visade film hur man sprängt ett höghushotell för att skapa en park. Det hände en vecka efter attacken mot World Trade Center i New York... Mottagande blev kanske inte vad hon tänkt sig. Jag frågar Jan-Olof om han är nöjd med vad han åstadkommit. Jag är aldrig nöjd! säger han. Det finns alltid mer att göra. Men Falkenberg har ändå kommit långt i arbetet med att blir självförsörjande med förnyelsebar energi, med energisnåla hus, biogasdrivna fordon, vindkraft, källsortering och mycket annat som tillsammans minskar människans belastning på vår gemensamma miljö. Mattias Hedström Hjort är Jan-Olofs efterträdare. Nu har han tagit över jobbet att driva på arbetet med att göra Falkenberg till en ännu med miljöinriktad kommun. Med tanke på att Jan-Olof Andersson känner allt och alla i Falkenberg är det en tung mantel att axla. Men Mattias går med gott självförtroende in i uppdraget. Han har erfarenhet från både privat och offentlig verksamhet, senast på ett solcellsföretag i Nordnorge. - Falkenberg har gjort ett gediget arbete och har lång erfarenhet. Det finns en stark politisk förankring för miljöfrågorna, det är mitt första intryck, säger Mattias Hedström Hjort. Han vill arbeta för att sprida miljötänket i hela den kommunala organisationen. -Att jobba med miljö ska inte vara jobbigt utan naturligt, säger han. Liksom sin företrädare har han haft ett intresse för naturen sedan barnsben. Hans föräldrar flyttade till Kalv i Västergötland när han var 18 år, där de skaffade sig diverse olika djur och levde nära naturen. Solceller, som han jobbade med i Norge, är en sak som Mattias brinner för. Att påverka människor att välja mer miljövänliga transporter, är en annan. I kommunens egen verksamhet går det ju att bestämma att man bara ska köra med förnyelsebara bränslen. Att få folk i gemen att göra samma sak är svårare. Mattias Hedström Hjort är också intresserad av att lansera ekokommunen Falkenberg som turistmål för besökare, som inte bara vill ligga på stranden. Han tänker på allt det som inlandet kan ha att bjuda. Det går att göra naturturismen attraktiv utan att den förstör de värden man vill visa upp, anser han. Barbro Odelberg Fotot Lycka vann juryns hjärtan En bild tagen av Laila Gottling vann juryns hjärta i den fototävling som utlysts i tidigare nummer av Framtid Falkenberg. Laila hade fotograferat sin son och sondotter i ett ömt ögonblick på en lekplats och kallat bilden Lycka. För det fick hon ett presentkort på kronor. De insända bidragen ställdes ut under tre veckor i Stadshuskuben. Besökarna fick då rösta på sin favorit. Överlägsen segrare bland besökarna blev Glenn T Unger med sin bild Gone fishing. Också han fick ett presentkort på 500 kronor. Mattias Hedström Hjort kommer ihåg... - Det finns olika sätt att se på säkerhetfrågor. När jag jobbade med solceller i Norge hade vi stort fokus på säkerhet, det gällde att förstå varför man ska göra på ett visst sätt innan man verkligen gör det. Vi hade en hel del samarbete med en fabrik inom samma koncern i Singapore. Där var det inte vanligt att man ifrågasatte varför saker och ting var på ett visst sätt. Till exempel hände det att en person fick en lättare skada av en dörr som öppnades från andra hållet. Resultatet blev att det skapades en komplicerad skriftlig instruktion som gick ut till alla anställda (ca 1500) och som i detalj beskrev hur man skulle gå tillväga för att säkert öppna en dörr. I Sverige och Norge hade vi knappast tagit en sådan instruktion på allvar. p Laila Gottling med vinnande fotografi. p Gone Fishing var favoriten bland utställningens besökare i Stadshuskuben. Denna och andra inskickade bilder till tävlingen kan komma att användas i olika sammanhang som kommunens webb och olika trycksaker. framtid falkenberg nr

14 TEMA HÅLLBARHET TT Med en effekt på 6 kw är beräknas NTC-husets eget vindkraftverk producera kwh per år. Solceller som är integrerade i byggnadens glaspartier och i dess solskärmar genererar drygt kwh per år. Foto: Mattias Skoog Smartaste huset inom svensk skola? Byggt som ett passivhus med smart ventilation och såväl solpaneler som vindkraft. Teknikcentrum på Falkenbergs gymnasieskola är ingen vanlig skolbyggnad. Arkitekter och konstruktörer lät kreativiteten flöda för att bygga något de aldrig hört talas om innan. I mars månad för mer än tre år sedan samlades konsultgruppen. Det enda som man visste var vilka lokalbehov som fanns för skolans El- och Industritekniska program. Men istället för att göra projekteringen som man vanligtvis gör, tillät man sig brainstorma fritt kring smarta lösningar i ett smart hus. - Ett fantastiskt möte. Det var väldigt speciellt när alla släppte loss sin kreativitet istället för att börja med konventionella lösningar, minns Lars-Erik Lundin som är byggnadsingenjör på Falkenbergs kommun. Tre år senare står det smarta huset på plats med skolverksamheten i full gång på insidan. Byggt som ett passivhus och med solceller, solpaneler och eget vindkraft som genererar energi. Om inte verksamheten på El- och industritekniska programmen varit så energikrävande med stora maskiner, så hade huset levererat mer än vad man gör av med. - Planlösningen är också flexibel inne i byggnaden. Så förutom att det är ett av de största smarta husen inom svensk skola så har både kommunen och gymnasieskolan möjlighet att göra förändringar i hur lokalerna används och disponeras, berättar Swecos projektledare Conny Nilsson. Den riktigt stora utmaningen under byggtiden var att uppföra hela huset under ett väderskyddat tält eftersom den fukt som eventuellt kommer in, aldrig kommer ut ur ett passivhus. - Jag ska inte säga att det var enkelt. Även om det var jobbigt så var det fantastiskt kul att ligga i framkant utan att ha några liknande projekt att snegla på, säger Lars-Erik. Nu arbetar man med att få upp skärmar som i realtid visar hur mycket energi som huset genererar, och hur mycket verksamheten gör av med. Likaså hur mycket koldioxid man inte släpper ut med ett passivhus av denna storlek. Förhoppningen är att denna information även kan läggas ut på kommunens hemsida framöver. Mattias Skoog 14 framtid falkenberg nr

15 TEMA HÅLLBARHET Den politiska styrningen av arbetet för ökad hållbarhet sker via kommunens hållbarhetsberedning. Fem politiker har till uppgift att ta ställning till de idéer som hållbarhetsstrategen och andra tar fram för att göra Falkenberg till bästa möjliga kommun. Beredningsledare är kommunrådet Claës-L Ljung (m). - Vi ska följa upp om vi uppnår de mål som kommunfullmäktige ställt upp, säger Claës-L Ljung. Det handlar om hur man ska minska farliga utsläpp, bevara den biologiska mångfalden, slå vakt om frisk luft och rena vatten m.m. Just det rena dricksvattnet är något som Claës-L Ljung framhåller som viktigt för framtiden. Kommunala vatten-täkter behöver skyddas från föroreningar, något som kan komma i konflikt med lantbrukarnas intresse av att odla marken. Claes-L Ljung menar att det är ett ansvar för kommunen att ersätta bönderna för de förluster det kan innebära. - Vi är långt framme i Falkenberg när det gäller hållbarhet och behöver inte skämmas. Vi har ett bra tänkande när det gäller hållbarhetsfrågor och har kommit långt med till exempel vindkraft, säger han. p Ingemar Johansson, Claes-L Ljung och Jan Dickens är valda politiker i hållbarhetsberedningen. Krister Svensson och Mattias Hedström Hjort är beredningens tjänstemän. Hållbarhetsberedningen - politisk satsning på miljö och energi Vid hållbarhetsberedningens möte i september tog Mattias Hedström Hjort över rollen som föredragande tjänsteman. På mötet presenterades bland annat senaste nytt om det så kallade Hertingprojektet, satsningen på att öppna upp strömfåran i Ätran förbi Hertings kraftverk. Syftet är att göra det möjligt för lax, ål och andra fiskar att ta sig upp i ån. Beredningens ledamöter fick också en presentation av satsningen på Energifokus. Ett hus av svart frigolit har varit uppbyggt i Stadshusets entré. Där har företag och kommunala chefer fått lära sig och samtala om energieffektivisering. framtid falkenberg nr

16 Falkenbergskrysset GJORDE GUDRUN KÖTTETS KAPLAN ÄR NOG STICKAD NATRIUM LÄGGA I LAG NIVEL- LERAD OTTOR PÅ ÅK I KÖLN KAN SES PÅ SANKT LAURENTII GNAGARN FISK ELD FOTO: MATTIAS SKOOG SNABBAS- TE DÄGG- DJURET BYGGS TÄTORT MED CA 250 SIERSKA RINGO MOT- GIFTET OMFATT- NING- ARNAS ANTAG- ANDE KRYPS NED I PÅ HAJKNATT SKY LAGRAS LAGERN I DRAVEL TVÅ LIKA HYLLA TRÄD FORT- FARANDE SAMBO- TYCKE SKOG BE- LÄGG- NINGEN STRUNT- PRAT NOMI- NERA UPP- HÖJT C RECENT TALAR MÄSS KNOTA UR- SPRUNG- LIGARE MÖBEL- VIRKE YTA FLAT- BOTTNAD FARKOST UPP- SLAGS- VERK HALS- KANT GAV SKYDD LA- RM- SIG- NAL APTIT KOMMER FÖRST OXUDDE FORM- GE GER MER ÄN GLÖD- LAMPA RIKTAD LÄ- NGS KRETS LUND- KLUBB BÖKA BE- GRIPER KAN VÄNNER VARA KÖTT- STUV- NING UMEÅ FÖR INFÖDD NJUT- UTROP UT- TALADE BARIUM PÅ DETTA VIS SVORDOM BEHAND- LAT SVEN- LJUNGA- FÖRSAM- LING NYHETS- BYRÅ Skicka din lösning till Falkenbergskrysset, Falkenbergs kommun, Falkenberg, senast 1 december Namn:... Adress:... Telefonnummer:... Vinnaren får ett presentkort på Falkenbergs Turistbyrå värt 500 kr. Vinnare av Falkenbergskrysset 2/12 är Jeanette Karlsson i Falkenberg som även meddelats personligen.