ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Universitetssjukhuset Örebro. Välkommen till. Thoraxkliniken

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Välkommen till Thoraxkliniken

2 Du har fått besked av din läkare att du skall genomgå en hjärtoperation och är placerad på vår väntelista. Du kommer att få ett kallelsebrev ca en vecka före planerad operation. Vi vill med den här broschyren redan nu ge dig en inblick i vad som kommer att ske. Har du några frågor eller funderingar är du välkommen att ringa på tel mellan eller maila till: thorax.vantelista@orebroll.se Foto: Stefan B Larsson, Thoraxklin Foto: Maria Bergman, Fotoavd, sid 7 Foto: Lars-Göran Jansson, Fotoavd, sid 6 och 15 Layout - Lars-Göran Jansson, Fotoavd Tryckt hos Bergslagens Grafiska AB, Lindesberg Augusti 2007

3 Vad du ska ta med till sjukhuset Forskning - utveckling Ta med dig så lite pengar och värdesaker som möjligt, smycken ser vi helst att du lämnar hemma. Vi föreslår att du tar med dig toalettartiklar, rakutrustning och någon typ av inneskor eller tofflor. På sjukhuset Om du har glasögon så ta gärna med ett glasögonfodral. Ta även med dig av dina mediciner så det räcker för några dagar, samt detta häfte. Thoraxkliniken är en universitetsklinik vilket innebär att vi har ansvar för utveckling av vår högspecialiserade vård genom forskning. Huvuddelen av den forskning som bedrivs på Universitetssjukhuset i Örebro karaktäriseras av s.k. kliniska studier, dvs. patientnära forskning, inriktad på konkreta frågor i sjukvården. På Thoraxkliniken bedrivs som en självklar del av verksamheten, forskning inom hjärt- och lungkirurgisk vård. Forskningen sker huvudsakligen i anslutning till rutinsjukvården. Vi är noggranna med att all forskning som vi bedriver är vetenskapligt välgjord och etisk. Det innebär t ex att alla studier som innefattar jämförelser av olika behandlingar eller innebär utprovning av nya tekniker är godkända av en regional etikprövningsnämnd. (Lag 2003:460 om etikprövning av forskning som avser människor). Det finns en stor chans att du under vårdtiden hos oss, blir tillfrågad om deltagande i något eller några av våra forskningsprojekt. Det är naturligtvis inget krav att medverka och väljer du att tacka nej kommer det självfallet inte att påverka din vård i övrigt. Under dagen blir du inskriven av avdelningsläkaren som tillsammans med dig går igenom dina tidigare sjukdomar, vilka mediciner du äter samt gör en enkel kroppsundersökning. Du får även träffa en narkosläkare som ansvarar för att du sover gott under operationen. Han/hon berättar också vad som händer på intensivvårdsavdelningen dit du kommer direkt efter operationen. Du får även i möjligaste mån träffa den kirurg som kommer att operera dig. Inskrivningsdagen är du välkommen till Thoraxmottagningen. En sjuksköterska kommer att ta emot dig och ha ett ankomstsamtal. Vi kommer att ta blodprover, EKG samt röntga dina lungor. Under eftermiddagen får du träffa en sjukgymnast som informerar om viktiga andningsövningar och rörelser som stimulerar cirkulationen. Dessa skall du göra för att så snabbt som möjligt "komma igång" efter operationen. Du får även information om förflyttningsteknik och restriktioner. Förberedelser inför operation För att minska risken för infektioner i operationssåret ska du duscha 3 gånger, varav en gång hemma, med en speciell bakteriedödande tvål. Det är viktigt att detta görs på ett korrekt sätt och vi hjälper dig gärna. Vi kommer att raka bort håret på bröstet, ljumskarna och eventuellt benen. Vid klaff operationer rakar vi enbart bröstet och ljumskarna. För att du ska kunna koppla av och sova gott natten före operationen får du en sömntablett. Efter midnatt får du varken äta eller dricka. Operationsdagens morgon kommer du att vägas och sen får du duscha. En timme före operationen får du lugnande läkemedel. I samband med detta får du även syrgas. Vi kör dig sedan till operationsavdelningen

4 Operationen Intensivvårdsavdelningen, TIVA Du tas emot av operationspersonalen som kommer att finnas hos dig under operationen. Du får flytta över till ett operationsbord och körs sedan till operationssalen. Man kommer att sätta dropp och en tunn plastkanyl för blodtrycksmätning och EKG-registrering kopplas. Du sövs sedan och kommer att sova gott under hela operationen. Narkospersonalen mäter och registrerar allt som behövs för att du ska må bra. För att göra detta måste man bl. a sätta en slang i luftstrupen som sedan kopplas till en respirator. Respiratorn sköter din andning under operationen, en kateter sätts till urinblåsan och dropp kopplas till en ven på halsen. Alla dessa slangar är kvar när du vaknar. Innan operationen börjar blir du tvättad på bröstkorgen och ev. på benen av operations- sköterskan. Därefter blir operationsområden inklätt med sterila papperslakan. Om du ska genomgå en kranskärlsoperation tas vanligen blodkärl från ena eller båda benen. Ibland tar man kärl från ena armen. När operationen är klar flyttas du över till din säng medan du sover. Operationspersonalen kör dig sedan till intensivvårdsavdelningen (TIVA). Den opererande läkaren ringer till anhöriga. På intensivvårdsavdelningen vårdas du av ett team bestående av specialistutbildade läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Du ligger på en sal tillsammans med andra nyopererade patienter. Personal finns hela tiden till hands för att vara till hjälp i din vård samt att svara på dina och dina anhörigas frågor. Under vårdtiden övervakas du kontinuerligt med hjälp av övervakningsutrustning. Denna tekniska apparatur kan upplevas störande pga av sina ljudsignaler. De första timmarna ligger du sövd och får hjälp med andningen av en respirator. Denna kopplas sedan bort och du andas själv. Du har också 2-4 dränage-slangar kopplade till operationssåret vilka avlägsnas dagen efter. Alla som hjärtopereras får pacemakertrådar, som ibland behöver kopplas till en pacemaker. På TIVA ligger du ett knappt dygn och morgonen efter operationen får du komma upp och sitta på sängkanten, vägas och därefter serveras en lätt frukost

5 Tillbaka på vårdavdelningen Efter TIVA kommer du till övervakningssalen (IMA) på avd 53. Därefter flyttar du till ett rum på vårdavdelningen. Det är två patienter på samma sal. Även här finns alltid personal nära dig och apparatur för övervakning av bl.a. hjärtrytm, blodtryck, syresättning och urinmätning. Efter operationen kan man känna sig lite nedstämd och ledsen, det är helt naturligt att känna så och det går oftast över av sig självt. Man kan även få hjärtklappning i form av förmaksflimmer, vilket innebär att hjärtat slår snabbt och oregelbundet. Det kan kännas obehagligt men är ofarligt. Ca 30-40% av alla som hjärtopereras får förmaksflimmer och det botas oftast med läkemedel. Med moderna smärtlindringmetoder ska du inte behöva stå ut med smärta. Förutom att det är obehagligt att ha ont, har obehandlad smärta även andra nackdelar. Det blir svårt att ta sig upp ur sängen och att kunna göra andningsgymnastik. Effektiv smärtlindring gör att man lättare kommer igång efter operationen, vilket påskyndar tillfrisknandet. Som grund ges smärtstillande tabletter flera gånger under dygnet. Tveka inte att själv säga ifrån om du känner att smärtan ökar. För att bedöma graden av smärta, använder vi oss av en smärtskala från 0-10 där 0 står för Ingen smärta och 10 för Värsta tänkbara smärta. Med hjälp av skalan ska du försöka berätta för oss hur ont du har. Detta ger oss möjlighet att ge dig bästa möjliga smärtbehandling. Under operationen samlas det en del vätska i kroppen. Efter operationen väger man ofta flera kilo mer än normalt. För att vätskan ska försvinna ur kroppen ger vi vätskedrivande läkemedel och vi kommer att väga dig varje dag tills du återfått din normala vikt. Trots detta är det viktigt att du dricker ordentligt. Om du känner dig svullen i händer och fingrar kan du knyta händerna hårt och spreta med fingrarna upprepade gånger under dagen. Har du Nu kan du vara uppe och promenera i korridoren och äta dina måltider och dricka kaffe i matsalen. genomgått en kranskärlsoperation får du en stödstrumpa vilken förebygger vätskeansamling i benet. Strumpan används dygnet runt under första veckan efter operationen, därefter dagtid i ca en månad eller så länge benet tenderar att svullna. Var noggrann med att den sitter slätt och inte klämmer i knävecket. Om du behöver nya strumpor finns liknande att köpa på apoteket. För att förhindra eller minska svullnad kan du ha benet högt när du vilar

6 Andningsgymnastik Hostteknik I samband med en hjärtoperation påverkas andning och blodcirkulation. Narkosmedel, operationstekniken, sängläget och viss smärta i operationsområdet gör att lungfunktionen försämras och att mer slem än vanligt samlas i luftvägarna. Detta ökar risken för lunginflammation. För att undvika detta ska du göra andningsgymnastik och du kommer att få hjälp med detta av en sjukgymnast. Håll om din bröstkorg för att stabilisera över bröstbenet. Andas in ett djupt andetag och gör en kraftig utandning med öppen mun (som när du immar ett par glasögon) eller hosta kraftigt som du brukar göra. Djupandning 1. Lägg handen på magen 2. Andas lugnt in så mycket luft du kan genom näsan och känn att magen höjer sig. 3. Blås ut luften sakta genom munnen med nästan slutna läppar. Träna detta ordentligt före operationen så att du är väl förberedd. Efter operationen bör du ta extra djupa andetag flera gånger i timmen när du är vaken. Motståndsandning (Flaska med 10 cm vatten och blåsslang) 1. Andas in djupt, helst genom näsan 2. Andas ut lugnt och jämnt genom slangen 10 andetag x 3, med någon minuts paus mellan omgångarna. 3. Andas in djupt och hosta med kraft, tills det är rent i luftvägarna. Det gör mindre ont om du håller ett stöd med armarna över såret 4. Avsluta med några djupa andetag. Bättre blodcirkulation Sängläget försämrar blodcirkulationen, vilket innebär ökad risk för blodproppar. För att förhindra detta kan du när du ligger i sängen trampa ordentligt med fötterna upp och ner gånger minst 1 gång per timme. Du kan även släpcykla i sängen genom att böja ena benet och sträcka det igen. Gör samma sak med det andra benet. Upprepa övningen flera gånger under dagen. Fortsätt gärna med flaskblåsning hemma den första tiden, framför allt om du har slem. Följ rekommendationerna från din sjukgymnast

7 Uppstigningsteknik Följande bilder visar hur du reser dig upp ur sängen när du är nyopererad. Träna gärna hemma på detta innan operationen. Tänk på att sätta dig upp ofta. Bäst av allt är att lämna sängen så fort som möjligt. För att undvika onödig belastning och smärta från bröstbenet är det viktigt att du tar dig i och ur sängen på rätt sätt. Börja med att ligga på rygg, håll om din bröstkorg med bägge armarna. Lyft rumpan lång ut till höger i bädden för att få rum att vända dig. När du kommer upp i sittande ställning börjar du trampa med ordentliga tag med fötterna mot golvet. Då kommer vadernas muskler att hjälpa blodet åter upp till hjärtat för att undvika att du känner dig yr. Rulla sedan över ordentligt på vänster sida. Det är en fördel att komma nära kanten. Sätt i din högra hand uppe vid axelhöjd. Vi hjälper dig gärna, men din egen medverkan är absolut nödvändig för att du så snabbt som möjligt skall komma igång på egen hand. Det är viktigt att du försöker sitta uppe, ta promenader i korridoren och äta dina måltider och dricka kaffe i matsalen, allt efter egen ork. Vi vill poängtera att du inte ska jämföra dig med andra patienter, vi är alla olika och har olika förutsättningar. På femte dagen efter operationen får du duscha och vi tar bort dina förband. Huden är oftast ihopsydd med en tråd som försvinner av sig själv. Tråden är inte synlig från utsidan och den börjar försvinna redan efter en vecka och behöver därför inte tas bort. Ibland används en annan typ av tråd, då syns stygnen på utsidan av huden. Dessa tas bort ca två veckor efter operationen. Strax nedanför bröstbenet där dränageslangarna suttit finns 2-4 stygn som vi tar bort efter ca 5 dagar. Även pacemakertrådarna som lags in i samband med operationen tas bort. För bägge benen över kanten samtidigt som du skjuter ifrån med högra handen och vänstra armbågen i sängen för att få kraft att sitta upp

8 Inför hemgång Innan du lämnar sjukhuset får du träffa den läkare som opererade dig samt en operationssköterska som berättar om din operation. I slutet av detta häfte kommer ett bildmaterial som operationssköterskan går igenom med dig vid detta samtal. Utskrivningen sker vanligen 4-6 dagar efter operationen, av avdelningsläkaren som även förser Dig med de recept Du behöver. Du som inte bor i Örebro med omnejd åker tillbaka till ditt hemsjukhus före hemgång. Ibland kan sårinfektioner uppkomma Kontakta din distriktssköterska. n om såret är rodnat, svullet eller om smärtan ökar. n om du får feber eller lokal värmeökning över såret. Kontakta ditt hemsjukhus eller avd 53 på USÖ n om såret börjar blöda, vätska kraftigt eller varbildning uppstår. Efter hemgång Fysiska aktiviteter Det är viktigt med daglig motion för att träna upp konditionen efter operationen. Börja med korta promenader som du sedan successivt ökar på både vad det gäller takt och längd. De första 8 veckorna hemma är det bra om du fortsätter med de rörelseövningar som du fick instruktioner om av sjukgymnasten. Vill du träna på motionscykel så går det också bra, men öka belastningen successivt och tänk på att inte överbelasta armarna. Efter 8 veckor kan du böja träna mer och öka belastningen efter ork. Nu kan du även börja att t ex simma, jogga, skotta snö, klippa gräs och styrketräna. Uppvärmning är alltid viktigt, den ska förbereda kroppen på det kommande arbetet. Du, som alla andra, får bli andfådd, svettig och trött när du rör på dig. Tänk också på att varva ner efter ett tyngre arbete, så att blodtryck och puls sjunker långsamt. På många sjukhus finns det Kom-igång grupper som du kan delta i efter operationen. Bröstbenet Bröstbenet hålls efter operationen samman av ståltrådar. Det läker på cirka 8 veckor och under denna tid bör du undvika att lyfta eller bära tungt, skjuta eller dra tunga föremål samt att belasta armarna vid uppresning från sittande t ex ur en djup fåtölj. Sårvård Bästa sårläkningen sker utan förband. Under läkningen kan huden klia och vara öm, undvik att röra såret. Tilldess att såret är helt läkt bör du inte bada, duscha går dock bra. Första tiden efter operationen är det vanligt med domningar och stickningar i operationsområdet, detta beror på irritation i små hudnerver och brukar försvinna efter hand. Ärrvävnaden efter såret är känslig, den saknar t ex pigment och bör inte utsättas för sol under hela det första året. Sätt över en tape eller t ex zinkpasta vid solbad. Bilkörning På grund av nedsatt reaktions- och fysisk prestationsförmåga bör du avstå från att köra bil tills du varit på återbesök hos läkare efter ca en månad. Använd alltid bilbälte när du åker bil

9 Bra att veta Anteckningar Telefon Det finns möjlighet att få egen telefon vid sängen. Kostnaden är 16:-/dygn + markeringar. Detta debiteras senare på din hemtelefonräkning. Du kan ringa dygnet runt men telefonerna är spärrade för inkommande samtal mellan kl Dina anhöriga är välkomna att ringa till avdelningen under hela dygnet, men undvik om möjligt att ringa mellan samt Avd TIVA Övervakningen avd 53/IMA Besökstider Våra besökstider är varje dag. Dina anhöriga får gärna komma och hälsa på dig men då helst korta stunder, eftersom både du och dina medpatienter behöver vila. Dagen efter operationen, då du vistas på vår övervakningssal, ser vi helst att du inte tar emot några besök alls. Om barn under 12 år vill komma på besök, kontakta avdelningen först. Parkering Parkeringsplatserna utanför sjukhuset är avgiftsbelagda. Behöver du lämna bilen en längre tid kan ett P-kort köpas vid informationsdisken i huvudentrén, M-huset. Kiosker/Café Det finns kiosker vid alla entréer som är öppna på vardagarna. Övriga tider hänvisas till Café i huvudentrén som även har helgöppet. En kioskvagn kommer till avdelningen cirka flera dagar i veckan. Övernattning för anhöriga Några möjligheter att få ett anhörigrum på sjukhuset finns tyvärr inte. Om någon anhörig vill bo kvar i Örebro finns några hotell i närheten av sjukhuset. Hotell Skomakaren, Järnvägsgatan 20 tfn STF Vandrarhem, Örebrogrenadjären, Fanjunkarvägen 5 tfn Hotell Linden, Köpmangatan 5 tfn

10 Samtal efter Din hjärtoperation På följande sidor finns bilder som används i samband med ett samtal med operationssjuksköterska efter din operation

11 Ett operationsteam består av sju personer: Två kirurger En anestesiläkare En operationssjuksköterska En anestesisjuksköterska En operationsundersköterska En perfusionist Ankomst till operationsavdelningen

12 Operationssal Förberedelser inför en hjärtoperation

13 Steriltvättning före operation Respirator och övervakningsutrustning

14 Sterilklädd kirurg Perfusionisten sköter hjärt-lungmaskinen, som tar över hjärtats och lungornas funktion under en del av operationen

15 Sutur till kranskärl Ståltråd till bröstbenet Mekanisk klaff Efter operationen hjälps vi åt att flytta Dig till TIVA Biologisk klaff Klaffring

16 Anteckningar

17 USÖ, ÖREBRO AUGUSTI 2007