Ekologiska landskapssamband. i Järfälla kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekologiska landskapssamband. i Järfälla kommun"

Transkript

1 Ekologiska landskapssamband i Järfälla kommun Analyser Ädellövträdsnätverk Barrskogsnätverk Groddjursnätverk

2 Innehåll Uppdraget... 4 Sammanfattning... 4 Ädellövträdsnätverket med gamla ekar!... 4 Groddjursnätverket!... 5 Barrskogsnätverket - Gammal skog!... 6 Principiell beskrivning av analysmetod... 7 Landskapet från tofsmesens, grodans eller baggens perspektiv!... 7 Analysmetoden!... 8 Ädellövträdsnätverk... 9 Inledning!... 9 Analyser! Analysresultat i kartor! Ekologiska tolkningar! Regionala kopplingar och inre nätverk! Ekologisk funktion! Utveckling av ädellövträdsnätverket! Groddjursnätverk Inledning! Analyser! Modell för padda! Analysresultat i kartor! Regionala kopplingar och inre nätverk! Adress: Telefon: E-post: CALLUNA AB Nätadress: Stora Nygatan Stockholm 2 2

3 Ekologisk funktion! Utveckling av groddjursnätverket! Barrskogsnätverket- sammanhängande gammal skog Inledning! Analyser! Analysresultat i kartor! Ekologiska tolkningar! Regionala kopplingar och inre nätverk! Ekologisk funktion! Utveckling av barrskogsnätverket! Begrepp Referenser Muntliga källor.! Digitala källor! Bilaga 1. Artlista arter som ingår i gruppen fokusarter för ädellövträdsnätverket Bilaga 2 Indata och beskrivning av några analyssteg Friktionskartor till de tre ekologiska nätverken! Ädellövträdsnätverket! Groddjursnätverk! Tofsmesnätverket- sammanhängande gamla barrskogar! Kontaktperson för denna rapport: Anna Koffman, Tel: Kvalitetsgranskare: John Askling. Anna Koffman (projektledare, GIS-analys och rapportförfattare) Beställare: Järfälla kommun Christina Johansson samhällsplanerare Kerstin Sköld stadsträdgårdsmästare LAR/MSA, projektledare Rapporten är färdigställd Reviderad samt Framsida: Åkergroda illustrerad Helene Petterson, hagtornsbock foto A. Koffman. Tofsmes foto Wikimedia commons Luc Viatour 3 3

4 Uppdraget I samband med Järfälla kommuns arbete med den nya översiktsplanen (ÖP) har kommunen beställt ett arbete som ska fördjupa kunskapen om de ekologiska spridningssambanden som redovisades i ÖP Metoden som valdes är det nyligen framtagna GIS-verktyget ( geografisk information systems-verktyget) kallad MatrixGreen. Kännedom om metoden har kommunen fått genom att delta i ett regionalt projekt vid namn Gröna samband-utveckling av verktyg och metoder för bedömning av ekologiska samband mellan grönområden i urbaniserade regioner. Projektet startades under vintern 2009 och har involverat flertalet av Stockholms läns kommuner, Länsstyrelsen i Stockholms, Landstinget i Stockholms län, samt forskare från Stockholms universitet och KTH.) I det regionala projektet utvecklades ett GIS-verktyg, MatrixGreen (Bodin & Zetterberg 2011), för att analysera konnektivitet. Konnektivitet är ett ekologiskt begrepp som avser i vilken utsträckning landskapet möjliggör för arter att förflytta sig mellan livsmiljöområden där arten kan reproducera sig. De livsmiljöer som studerades i det regionala samarbetsprojektet var ädellövs-, groddjurs-, barrskogs-, gräsmiljöer. Då Järfällas tidigare markerade spridningssamband gällde skog i allmänhet valdes ädellövs- och barrskogslivsmiljöer. Därtill valdes groddjurs livsmiljöer då det förekom rapporter om döda grodor i vägmiljöer plus att kommunen i nuläget arbetar med nya dagvattenanläggningar och att Bällstaån ansågs som ekologisk spridningssamband. Resultatet redovisas i i denna rapport. Anna Koffman är uppdragsansvarig, har utfört GIS-analys och författat rapporten. Andreas Zetterberg har bidragit med expertkunskap kring analysmetoden för MatrixGreen. Arbetet har bedrivits i en iterativ process med presentation och avstämning med projektgruppen för översiktsplanen. Järfälla är i sin översiktsplanering först på banan att tillämpa landskapsanalyser i MatrixGreen. Konceptet knyter samman ekologi och stadsbyggnad och har målet att ta hänsyn till grönstrukturen och bevara fungerande ekosystem. Ord som kursiveras finns förklarade i begreppslistan i slutet av dokumentet. Sammanfattning Ädellövträdsnätverket med gamla ekar De landskapsekologiska analyserna visar att några livsmiljöområden har bättre potential att ha god ekologisk funktion än andra livsmiljöområden i ädellövträdsnätverket. (Tolkning från karta1-4.) 4 4

5 Det är förhållandevis stora områden med bäst tillgång på skyddsvärda träd i olika utvecklingsstadier, däribland de biologiskt mycket värdefulla stadierna med optimal hålbildning. Sådana områden brukar i landskapsekologiska analyser kallas kärnområden. Områdena är: Hummelmora hage och Görvälns gård i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Ulvsättra gård, Molnsättra, och delar av Västra Järvafältets naturreservat. Dessa kärnområden och dess spridningsvägar har särskild betydelse för att långsiktigt bevara naturvärderna i ädellövträdsnätverket. Förutom kärnområdena finns några områden av särskild betydelse för ädellövträdnätverket. Det är livsmiljöområden som särskilt utmärker sig som s.k. stepping stones. Det är områden som ligger väldigt strategiskt till när det gäller att upprätthålla flöden genom nätverket. Om sådana områden eller spridningsvägarna försvinner så riskerar det sammanhängande ädellövträdsnätverket i Järfälla bli uppdelat i flera isolerade delar. Områdena är: Henrikstorp i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Janssons hage och Slammerstorp. Sammantaget visar analyserna i karta 1-4 att kommunens starkaste ädellövssamband med gamla ekar går från ädellövträdsmiljöer i Görvälns naturreservat norrut via Dikartorp och Ulvsättra gård till naturreservatet Molnsättra. Ett svagt öst-västligt spridningssamband i ädellövträdsnätverket går från Henrikstorp i Görvälns naturreservat över Viksjö, Kvarnbacken, Jakobsbergs gård, Janssons hage vidare västerut till relativt stora livsmiljöområden i Västra Järvafältets och Hansta naturreservat samt små områden vid Ålsta hage och i den kommande Barkarbystaden. De nämnda områdena och dess spridningsvägar har särskild betydelse på kommunal och regional nivå för att upprätthålla fungerande ekosystem i ädellövträdsnätverket. Det finns stora möjligheter att uveckla grönstrukturen för att stärka ädellövträdsnätverket. I nämnda ädellövträdssamband är det extra viktigt att vårda yngre träd som kan efterträda dagens gamla träd. Det finns brist på framtida trädåldringar med höga biologiska värden. Att skapa ljusöppen miljö runt ädellövträden, särskilt ekar, gynna vissa växter och bevara död ved, är tumregler i vård av ädellövsmiljöer med inslag av äldre ekar. Groddjursnätverket Groddjuren behöver både land- och vattenmiljö för sin livscykel. De är goda indikatorer på fungerande ekosystem. Viksjö golfbana märker ut sig som ett stort aktivitetsområde med lekvatten, övervintringsplatser och födosöksområden 5 5

6 med ett system av flera närliggande lekvattnen. Här finns även en stark population av den skyddsvärda arten, större vattensalamander. I trakterna Säbysjön - Översjön- Polhem-Lädersättra-Kallhällsparken, finns åtta närliggande aktivitetsområden. I detta system och på Viksjö golfbana kan vi förvänta oss fungerande metapopulationsdynamik. E18 och järnvägen är kraftiga barriärer för groddjuren. Polhem och Kallhällsparken är det enda östvästliga spridningssambandet enligt analysen. Om öst-västlig spridningsväg verkligen finns bör undersökas i fält. Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att studera utformningen av vägnätet så att det finns förbindelse mellan lekvatten och övervintringsplatser. Att synliggöra dagvatten, anlägga groddjursdammar och fuktstråk i strategiska lägen, enligt nätverksanalysen, är lämpliga åtgärder i den grönblå strukturutvecklingen. Barrskogsnätverket - Gammal skog Tofsmesen har valts som fokusart för barrskogsnätverket. Den kräver riktiga skogar. Skogen ska ha naturskogskvalitet för att tillgången på föda ska vara tillräcklig för att föda upp nya generationer och skogen måste vara tillräckligt stor. Av hundratals skogsområden i Järfälla var det bara 14 stycken som var tillräckligt stora och hade tillräckligt resursinnehåll för att fungera för tofsmesen. Dessa barrskogsområden kan betraktas som kärnområden bland kommunens barrskogar. En uträkning visar att barrskogarna i Järfälla har potential att hysa 104 par tofsmesar. Utifrån karta 6 och 5 har barrskogsnätverket tolkats. Barrskogsnätverket med gammal skog sträcker sig från stora skogsområden i Görvälns naturreservat i söder, norrut till Dikartorp och vid Kallhäll finns ett smalt samband vidare åt väster som har en s.k. stepping stone funktion, till de stora barrskogsområden i Västra Järvafältet och Häradsallmäningen samt åt öster till Kungsängen. Detta barrskogssamband med gammal skog har stor betydelse för fungerande ekosystem både på kommunal och regional nivå. Kommunen har även områden med gammal skog långt in i Viksjö och nära Barkarbystaden genom Hästa Klack. Det är unikt i Stockholm och i Järfälla att det ges möjlighet att så centralt som i Viksjö bo nära en gammelskog som har sådana kvaliteter att tofsmes har möjlighet att häcka och föda upp ungar i den. Det smala öst-västliga sambandet i Kallhäll samt det smala öst-västliga sambandet i Polhem och Berghem är mycket sårbara och har betydelse för konnektiviteten i hela det analyserade nätverket. E18 och Järfällas tätbebyggda delar är marktyper i kommunen som har stor 6 6

7 barriäreffekt för tofsmesens rörelser i landskapet. Barrträd är känsligare för nedsmutsande partiklar än lövträd. Detta eftersom barrens klyvöppningar sitter nedsänkta i gropar där partiklar kan läga sig och försvåra koldioxidens diffusion. Att barren ska fungera året om i flera år gör också barrträden mer känsliga för luftpartiklar. Speciellt gran påverkas även negativt av grundvattensänkningar. Grundvattensänkningar och ökade luftföroreningar blir ofta effekter som uppstår till flöjd av ny bebyggelse och ökad trafikintensitet. Principiell beskrivning av analysmetod Landskapet från tofsmesens, grodans eller baggens perspektiv För att stadsutveckling ska kunna gå ihop med att bevara fungerande ekosystem och en rik biologisk mångfald måste vi ha kunskap om ekologiska landskapssamband. Artinventeringar och inventeringar av naturvärden är viktiga kunskapsunderlag i kommunens planering. Men kartor med nyckelbiotoper i skogen och andra olika typer av höga naturvärden räcker inte. Vi behöver mer kunskap än att känna till var grodornas lekvatten är eller var skyddsvärda gammelekar finns. Vi måste också ha kunskap om hur arterna i sin livscykel använder landskapets olika komponenter och hur de kan sprida sig. En damm som skulle kunna användas för groddjurslek kan vara en otillgänglig resurs eller ha nedsatt funktion genom att den är avskiljd från övervintrinsplatserna av en trafikerad väg. Förändringar i markanvändningen leder ofta till att livsmiljöer för olika arter påverkas. De ekologiska konsekvenserna av att t.ex. bebygga grönområden kan vara mycket svåra att överblicka. Förutom den direkta förlusten av livsmiljöer lokalt så ökar ofta även fragmenteringen i landskapet, vilket försämrar sambanden mellan olika grönområden. Med konnektivitet avses i vilken utsträckning landskapet möjliggör för arter att förflytta sig mellan områden av för dem lämplig typ av livsmiljö. En hög konnektivitet för en art är avgörande för dess långsiktiga fortlevnad i landskapet. I starkt fragmenterade landskap, som t.ex. stadsmiljöer eller urbaniserade regioner, så accentueras fragmenteringsproblematiken. I fragmenterade miljöer lever arter ofta i metapopulationer, dvs. system av populationer som till viss del är sammankopplade med varandra via spridning. Om livsmiljöområdenas kvalitet försämras och avstånden ökar mellan populationer, ökar risken för ett totalt utdöende i hela metapopulationen. Det handlar om hur resilient landskapet är för arternas långsiktiga överlevnad dvs. hur ekosystemet kan återhämta sig efter störning/förändring. Avgörande för att kunna upprätthålla grundläggande 7 7

8 ekologiska processer i fragmenterade landskap är att konnektiviteten inte blir alltför låg samt att det finns tillräckligt mängd livsmiljö. Om konnektiviteten minskar alltför mycket riskerar man gradvis utarmning av den biologiska mångfalden, vilket inte bara påverkar arterna i sig, utan även de rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster som dessa områden idag erbjuder för stora befolkningsgrupper. Analysmetoden När det finns tillgång till rumsligt marktäckedata/(biotopkarteringar m.m. GISdata) och kunskap finns om arters ekologiska krav så kan olika typer av landskapsekologiska analyser göras. Fokusarter är indikatorarter (ofta arealkrävande arter) vars förekomst innebär att också en mångfald av andra arter finns i en viss livsmiljö. Projektet har identifierat lämpliga fokusarter för karaktäristiska ekologiska nätverk i Järfälla kommun, en grupp vedlevande ädellövträdsinsekter för ädellövträd, tofsmes för barrskogar och groddjur för en mosaik av småvatten och fuktmiljöer och olika typer av naturmark och trädgårdar. Med kunskap om fokusartens ekologiska kriterier och tillgång till en digital biotopkarta eller dylikt, skapas genom GIS-analyser (geografiskt informationssystem) livsmiljöområden för fokusarten. Ett livsmiljöområde är ett område där fokusarten kan reproducera sig och föda upp en ny generation. En spridningsprofil upprättas genom att subjektivt ranka markslagen i hur pass lätt eller svårt det är för fokusarten att sprida sig när grodans årsungar lämnar området där de växt upp eller skalbaggar förpuppats från veden efter att larven utvecklats inne i eken. Därmed kan en s.k. friktionskarta skapas för fokusarterna genom att klassa om biotopkartan och marktäckedata enligt artens spridningsprofil (Mörtberg m.fl och 2007). För de ekologiska nätverken som fokusarterna representerar, analyseras konnektiviteten mellan livsmiljöområdena med hjälp av verktyget MatrixGreen som är en nätverksanalys. Länkar skapas mellan de områden som har konnektivitet. I analysen anges ett maximalt avstånd för vilket länkar kan upprättas och detta avstånd kan bl.a. användas för att spegla fokusartens maximala spridningsförmåga. I analysen skapas alla tänkbara länkar från ett visst livsmiljöområde till alla andra områden som är möjliga att länka till inom det maximala avståndet. Länkarna mellan livsmiljöområdena följer inte fågelvägen utan letar sig fram i det urbaniserade landskapet längs den spridningsväg som antas vara den minst kostnadskrävande vägen. Länkarna visualiserar för oss ungefärligen var spridningvägarna är belägna. I de lägen där spridningsvägarna är hopträngda till smala stråk, omgivna av ogästvänlig miljö är det mycket troligt att spridning sker där länken är utritad på kartan. I de lägen där spridningsvägarna består av breda landskapsavsnitt med 8 8

9 gynnsamma biotoper sker sannolikt inte den faktiska spridningen bara just där länken är utritad, utan kan ske i en bred zon. Tolkning av spridningssamband måste alltid göras genom att studera både länkarna och biotopkartan/ortofoto och vid behov av mer detaljerad kunskap behövs också fältbesök för att bedöma om den spridningsväg som analysen visat, verkligen är trolig. Vid fördjupade studier behöver artinventeringar göras. Livsmiljöområdenas storlek, kvalitet och artinnehåll är faktorer som avgör ett enskilt områdes bevarandevärde. En annan faktor för livsmiljöområdenas bevarandevärde är vilken betydelse de har för konnektivitet i hela det analyserade nätverket. I MatrixGreen finns möjllighet att göra en analys som visar ett mått kallat betweenness centrality. Måttet kan förklaras som att oproportionerligt stor del av nätverket går igenom områdena som fått ett högt värde. Det är områden, sk.k. stepping stones, som ligger väldigt strategiskt till när det gäller att upprätthålla flöden genom nätverket. Om man skadar eller tar bort ett sådant område eller dess länkar, så påverkas en stor andel av länkarna i nätverket. Nätverket kan komma att delas upp i flera isolerade delar. Det kvarvarande nätverket blir mer sårbart, mindre resilient. Ädellövträdsnätverk Inledning Järfällas ädellövträd ingår i en vegetationstyp som har en betydande andel av den europeiska utbredningen och de återstående värdekärnorna är lokaliserade till Sverige (Länsstyrelsen i Stockholm län och Skogsstyrelsen 2007). För dessa skogstyper kan Sverige anses ha ett särskilt ansvar. Det är länsstyrelsens uppfattning att delar av Stockholmstrakten, bl.a. Mälarens närhet, hör till kärnområdena i landet för ek och andra ädellövträd (Nordin muntl.). Här är ekanknutna naturvärden bland de bäst bevarade i landet. Järfällas ek- och ädellövmiljöer ingår i Mälardalens värdefulla trädregion, en värdetrakt utpekad av länsstyrelsen där Görveln ingår. Trädmiljöerna i denna region, har mycket stort värde för den biologiska mångfalden även i ett internationellt perspektiv. Ekmiljöerna är oerhört artrika. Minst arter är knutna till trädslaget ek (Hultgren m.fl 1997). Tillsammans med de arter som lever av buskar och den artrika markflora man brukar finna i ekmiljöer så hör ekmiljöerna till de artrikaste vi har i Sverige och Europa. Hela 56 % av de rödlistade arterna i Sverige har livsmiljöer i ädellövskog. Detta ger ädellövskogarna en särställning i bevarandet av den biologiska mångfalden. Stockholmsregionen är unikt och är något så sällsynt som en storstad med mycket hög biologisk mångfald i bevarade ekbiotoper långt in i stadskärnan. Ekarna är inte bara livsmiljöer för alla hotade insekter, lavar och svampar utan 9 9

10 Bild 1. Ek i hålstadie 6, mulmek. Illustration. Eric Lilliegren. ekmiljöer har också en sociala värden. Miljöerna är ofta uppskattade för sina värden för rekreation och inför riktigt gamla ekar känner de flesta människor stor vördnad. Förklaringen till att Järfälla är så rikt på ek är att förhållandevis mycket av det historiska eklandskapet har bevarats när staden vuxit. Enskilda ekar och ekområden har ofta bevarats i stadsplanering. Naturvårdsverket har initierat ett särskilt åtgärdsprogram för grova ädellövträd. I åtgärdsprogrammet-skyddsvärda träd, SNV-rapport 5411 (2004) uppskattades att Stockholms län kommer på 6:e plats när det gäller antalet grova träd. I Stockholms län pågår trädinventeringen och den är genomförd i Järfälla kommun. Analyser Ädellövträd, varav ek är dominerande trädslag, utgör ett viktigt ekologiskt nätverk i Stockholmsregionen och Järfälla hyser en betydande del av detta ädellövnätverket. Det finns en grupp med skalbaggar som använder gamla ekar eller andra ädellövträd för reproduktion. Larvutvecklingen sker i veden eller mulmen. Många av dessa arter är idag rödlistade och indikerar dessutom artrikedom av flera andra arter i olika artgrupper. En del är mycket svårspridda och antas kunna förflytta sig några hundra meter i sökande efter ny livsmiljö, exempelvis läderbagge (kategori nära hotad i rödlistan). Andra arter är mer 10 10

11 lättspridda men också kräsna vad gäller livsmiljöval. Dessa kan förflytta sig några kilometer, exempelvis bredbandad ekbarkbock (starkt hotad). Vi har valt att ta detta komplex med skalbaggar knutna till gamla ekar och andra ädellövträd som fokusart. I separat bilaga finns en lista med ett fyrtiotal arter som i Stockholmsregionen kan påträffas i de ädellövträdsmiljöer som analyserats. 36 av dem är skalbaggar som alltså utgör exempel på fokusart. Länsstyrelsens inventering av grova ädellövträd, där enskilda skyddsvärda träd mätts in som punktobjekt har använts som dataunderlag för att skapa livsmiljöområden där fokusarten antas kunna reproducera. Denna inventering har kompletterats med urval från kommunens biotopkarta. Ytor innehållande gamla ädellövträd som inte hade fångats upp i länsstyrelsens inventering, räknades också som livsmiljöområden. I bilaga 2 anges dataunderlag och tillvägagångssätt för analys mer detaljerat. När vi upprättat spridningsprofil för ädellövträdsnätverket har vi antagit att skalbaggarna sprider sig i ljusa, varma miljöer med god sikt. Experter på eklevande vedinsekter är överens om att synintrycket är viktigt, dvs. att siluetter och konturer av lövträd är synliga (Ranius muntl). Barrskogar och blandskogar, har vi betraktat som skuggiga, och dessa har antagits vara olämpliga miljöer för spridning. Höga hus utgör barriärer. Vid en undersökning konstaterades att de flesta insekter flög på två meters höjd och att den relativa flygtätheten avtog med en tiopotens från två till tio meter (Hansson 1992). Starkt trafikerade vägar har vi antagit har stor barriäreffekt, helt enkelt eftersom dödligheten är stor (krock mot bilruta). Öppna miljöer som betesmarker, vatten, hällmarker etc har rankats som framkomliga miljöer. En friktionskarta skapades som visualiserar hur fokusarten uppfattar framkomligheten i landskapet. En landskapsekologisk analys i GIS gjordes för att avgränsa livsmiljöområden där fokusarten antas kunna reproducera sig. De inmätta träden från länsstyrelsens inventering består av en punkt för varje träd. En avståndsanalys runt de inmätta träden gjordes där friktionskartan användes. Maxavstånd sattes till 200 meter. Sammanhängande områden med förekomst av inmätta ädellövträd skapades i analysen. Områdena kompletterades med urvalet av ytorna från kommunens biotopkartering. Från ca 150 års ålder börjar en ek att utveckla grövre bark och håligheter som undan för undan gör den till lämpligt värdträd för hundratals arter av lavar, svampar och insekter. Ekar kan under flera hundra år ge livsutrymme åt helt olika typer av organismgrupper. Träden delas in i olika utvecklingsstadier beroende på hur långt hålbildningen kommit. Ekar med mulm i stadium 5 och 6 brukar hysa den artigaste skalbaggsfaunan. Träd i dessa hålstadier kallar vi för 11 11

12 rikmulmträd. En analys gjordes för att identifiera täthet av rikmulmträd. Analysen visualiserades i en karta som visar var det finns koncentrationer i landskapet med god respektive sämre tillgång på rikmulmekar. En tidsdynamikanalys gjordes också som visar på tillgången på arvtagare till dagens rikmulmekar belägna inom 100 m från en rikmulmek

13 Analysresultat i kartor Karta 1. Ädellövträdsnätverket. Livsmiljöområden och spridningsvägar. Copyright satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage

14 Karta 2. Täthet av rikmulmträd (de biologiskt mest värdefulla utvecklingsstadierna hos ädellövträd) 14 Copyright 14 satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage 2007

15 Karta 3. Arvtagare i stadie 0-4 som växer nära dagens rikmulmträd. 15 Copyright 15 satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage 2007

16 Karta 4. Ädellövträdsnätverket. Grad av betydelse för konnektivitet i nätverket. 16 Copyright satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage

17 Ekologiska tolkningar Regionala kopplingar och inre nätverk Järfällas viktigaste regionala koppling till länets ädellövträdsnätverk ligger i östra Järfälla och södra Järfälla. Spridningssambandet Säby gård - Trastgärdet länkar till Hansta i Stockholms stad och Ravalen i Sollentuna. Spridningssambandet Hummelmora hage - Sandvik länkar till Riddersvik i Stockholms stad och Svartsjö i Ekerö. Se karta 1. I Västra Järfälla, från Viksjö upp till Ulvsättra gård och österut genom tätorten till naturreservatet Molnsättra finns ett förhållandevis tätt pärlband av livsmiljöområden i ädellövträdsnätverket. Flera av områdena ligger i Mälarnära lägen, t.ex. Bruket, Görvälns gård, Dikartorp, Slammerstorp. Mer isolerat ligger Hummelmora hage - Sandvik i söder och Uddnäs-Ängsö i norr. I östra Järfälla i Västra Järvafätets naturreservat finns flera livsmiljöområden med god förbindelse mellan varandra. Längre norrut vid den östra kommungränsen ligger Molnsättra som är Järfällas största livsmiljöområde i ädellövträdsnätverket. I centrala Järfälla finns ett svagt öst-västligt spridningssamband som går från Viksjö och Henrikstorp genom tätorten via Jakobsbergs gård, Kvarnbacken och Janssons hage till Västra Järvafältets naturreservat. Se karta 1. Ekologisk funktion Bebyggelse, särskilt högre och tätare bebyggelse i spridningssambanden, riskerar försämra eller helt förstöra, funktionen som spridningssamband. Låg och gles bebyggelse med stort inslag av brynmiljöer, nektarrika växter och lövträd har inte samma negativa påverkan på spridningssamband som hög och tät bebyggelse. Generellt gäller att stora områden med stort antal skyddsvärda ädellövträd är mer bevarandevärda än små områden med enstaka skyddsvärda träd. Stora områden har bättre ekologisk funktion och har större möjlighet att över tid erbjuda livsmiljöer för fokusarterna än små områden eller enstaka skyddsvärda träd. Sådana områden brukar i landskapsekologiska analyser kallas kärnområden. Analysen över täthet av rikmulmekar i landskapet visar att Molnsättra naturreservat skiljer ut sig som det område med bäst tillgång på rikmulmekar, upp till 13 st per ha. Säby gård och Jakobsbergs gård har tätheter på upp till 8 rikmulmekar per hektar. Leveranstiden på en gammal ek i rätt utvecklingstadium för de skalbaggar som valts till fokusarter, är minst 150 år. Detta gör att ädellövträdsnätverket är mycket känsligt för flaskhalsar i tiden. Det behövs en kontinuerlig tillförsel av arvtagare till dagens rikmulmekar för att säkra att rätt livsmiljö finns tillräckligt nära dagens livsmiljöer. Detta är extra viktigt för svårspridda arter. En analys gjordes över tillgången på inmätta 17 17

18 ädellövträd i länsstyrelsens inventering i utvecklingsstadierna 0-4, d.v.s. grova träd i yngre utvecklingsstadier än rikmulmekarna. Analysen visar hur många arvtagare det finns inom 100 m från dagens rikmulmekar. Analysen visar att Molnsättra, Säby gård, Jakobsbergs gård, Hummelmora hage, Görvälns gård och Ulvsättra gård har bäst tillgång, träd nära en rikmulmek. Flera områden finns där få eller inga inmätta arvtagare finns, ex. Sandvik, Viksjö, Dikartorp. Slammerstorp och Uddnäs. Tidsdynamiken är ogynnsam i dessa områden och brist på rikmulmekar kan förväntas. Kärnområden i ädellövträdsnätverket är: Hummelmora hage och Görvälns gård i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Ulvsättra gård, Molnsättra, och delar av Västra Järvafältets naturreservat. Förutom kärnområdena finns några områden av särskild betydelse för ädellövträdnätverket. Det är livsmiljöområden somhar funktion som s.k. stepping stones. Det är områden som ligger väldigt strategiskt till när det gäller att upprätthålla flöden genom nätverket. Om sådana områden eller spridningsvägarna försvinner så riskerar det sammanhängande ädellövträdsnätverket i Järfälla bli uppdelat i flera isolerade delar. En sådan betydelse kan vara mycket svår att identifiera i fält, men är möjligt att identifiera i nätverksanalysen i MatrixGreen. Områden där särskilt stor stepping stone funktion kan förväntas är: Henrikstorp i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Janssons hage och Slammerstorp. Utveckling av ädellövträdsnätverket En viktig faktor som skapar naturvärden i ädellövträdsmiljöer är solljuset. Solbelysta brynmiljöer och solbelysta solitära gamla träd är ofta artrika miljöer. I länsstyrelsens trädinventering finns i kommunen 35 träd med noteringen akut vårdbehov eller hot av igenväxning. För 43 träd finns noterat ett vårdbehov inom 10 år. Naturvårdsgallring runt gamla ekar och andra ädellövträd är en viktig åtgärd som ofta går hand i hand med vad folk uppskattar i sin närnatur. I det gamla odlingslandskapet skapades en mångfald av träd- och buskarter genom bondens användning av olika trädslag och olika hävdtyper. Ljusöppna, mosaikartade trädbevuxna fodermarker var en gynnsam miljö för ett stort antal insekter. I rester av detta gamla odlingslandskapet finns fortfarande den mest artrika insektsfaunan. Här hittar man ofta blommande träd och buskar som hagtorn, rönn, vildapel, olvon och rosor. Dessa buskarter bör gynnas längs spridningsvägarna. Det är av stor vikt att genom skötsel bevara ljusöppna förhållanden runt ädellövträden. Det är också viktigt att det finns ljusöppna bryn och blomrikedom i spridningssambanden. Brynen ger också vindskydd och är 18 18

19 även bra att plantera ek i för att minska viltskador. Vid upprustning och skötsel av parker avlägsnas ofta gamla rötskadade lövträd. I många fall utgör dessa de sista refugerna för sällsynta vedinsekter. I de fall träden utgör fallrisk kan de toppkapas. Det minskar risken att de faller i storm och förlänger livslängden. Om trädet måste fällas är det angeläget att spara stammen på en s.k. trädkyrkogård på solbelyst lämplig plats. En tumregel är att hela tiden tänka på att den döda veden är värdefull och stor betydelse för funktionaliteten i ädellövträdsekosystemet. Även träd med stamskador som orsakar savflöden är mycket värdefulla. Sav är födoresurs för flera insektsarter. Att i spridningssambanden särskilt söka efter efterträdare till dagens värdefulla ädellövträd och verka för att dessa utvecklas till arvtagare till dagens gammelekar och andra gamla ädelllövträd. Att ta till vara efterträdarna gör att man minskar sårbarheten i nätverket som kan uppstå genom tidsglapp (snedvriden åldersfördelning). Plantering av ek i dessa lägen är förstås också bra åtgärder

20 Groddjursnätverk Inledning Alla arter groddjur som kan förväntas hittas i denna del av landet har påträffats i Järfälla (Calluna 2011). Vanlig padda, vanlig groda, åkergroda, mindre och större vattensalamander. Den mer ovanliga större vattensalamandern hittades år 2011 nära gränsen till Järfälla kommun i Sollentuna kommun, samt i Viksjö-området med observationer från Torbjörn Petersons inventering Större vattensalamander är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. Ett särskilt åtgärdsprogram har utarbetats för arten. Den är både listad som B och N i artskyddsförordningens bilaga 1. Detta innebär dels att Natura 2000-områden är utsedda för arten, där särskilda regler gäller (7 kap miljöbalken) dels att arten är fridlyst i hela landet (4 artskyddsförordningen). Samtliga naturligt förekommande groddjur i Stockholmstrakten är missgynnade då deras livsmiljöer och spridningsvägar kontinuerligt ödelagts under 1900-talet. De viktigaste hoten är biotopförändringar av vatten- och fuktmiljöer och infrastrukturens barriäreffekter. Eftersom groddjuren är beroende av flera miljöer för sin livscykel kan det räcka med att en av dessa livsmiljöer förstörs för att utplåna en lokal population. Starka populationer av groddjur är en god indikation på att landskapet hyser fungerande ekosystem. Groddjuren är fridlysta i hela landet. Analyser Vanlig padda har valts som fokusart. Vanlig padda är den minst krävande arten av groddjuren vad avser biotopkrav och förmåga vid förflyttning. Padda är mindre känslig för uttorkning och kan förflytta sig längre. Padda är dock känsligare än grodor för barriärer då den är sämre på att hoppa. I delar av paddnätverket kan andra mer krävande groddjur finnas, ex. större vattensalamander, som vanligen sprider sig kortare avstånd än padda

Katarina Ekestubbe Järfälla kommun. Önskemål beträffande naturreservat för Igelbäcken genom Järfälla

Katarina Ekestubbe Järfälla kommun. Önskemål beträffande naturreservat för Igelbäcken genom Järfälla 2015-12-17 Katarina Ekestubbe Järfälla kommun Önskemål beträffande naturreservat för Igelbäcken genom Järfälla Vi ser mycket hoppfullt på att Järfälla kommun tagit upp planeringen för ett naturreservat

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Läs mer

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Miljöförvaltningen Sida 1 (12) 2014-02-14 Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Grunden för stadens biologiska mångfald är den samlade strukturen av alla vegetations-

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Sammanfattning I starkt fragmenterade landskap, som stadsmiljöer eller urbaniserade

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Introduktion Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011 Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås 2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Vad kan vi göra för att hejda förlusten av växter och djur? Delmål för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Vad kan vi göra för att hejda förlusten av växter och djur? Delmål för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv samordnat inom vissa regioner för att gynnsam bevarandestatus ska kunna uppnås för respektive naturmiljö eller art. År 2010 var FN:s internationella år för biologisk mångfald. Som ett led i den nationella

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten 1 Landskapskaraktärsanalys att i ett tidigt skede få en grepp om helheten Landskap i långsiktig planering Ulrika Lundin 2 Problemet Landskapet är den arena där allt sker och det mesta pågår samtidigt;

Läs mer

Calluna AB. Anna Koffman. 2014-10-17. Tallnätverket. Tallnätverket Ekologiskt landskapsamband i Rösjökilen

Calluna AB. Anna Koffman. 2014-10-17. Tallnätverket. Tallnätverket Ekologiskt landskapsamband i Rösjökilen Tallnätverket Ekologiskt landskapsamband i Rösjökilen 1 Process Projektet inleddes med en uppstartsfas som varade mellan september 2012 och avslutades i mars 2013. Upplands Väsby samordnade kontakter med

Läs mer

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Fakta 2016:12 Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Publiceringsdatum 2016-11-02 Författare: Stanislav Snäll Foton: Stanislav Snäll Kontaktperson Miguel Jaramillo Enheten för naturvård Tfn

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21 VALLENTUNA KOMMUN Naturvärdesinventering Kristineberg UPPDRAGSNUMMER 1181038000 SWECO ENVIRONMENT AB KAJ ALMQVIST & GRY STRANDELL, FÄLTINVENTERING OCH HANDLÄGGNING FRIDA SNELL, KVALITETSGRANSKNING Innehållsförteckning

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Västerbottens exempel Peter Jonsson 2014-09-09 Mål Via objektiva metoder: -Hitta koncentrationer av värdekärnor -Göra preciseringar av befintliga

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Restaurering av Wikparken

Restaurering av Wikparken Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets

Läs mer

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur 1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur Vägledning 2017-02-16 Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutrapport för projektet Örjan Bodin & Andreas Zetterberg Stockholm, mars 2011

Läs mer

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Enligt sändlista Datum 2008-12-04 Beteckning 511-3282-04 Doss nr 0680-02-229 Helena Uhlén Naturavdelningen 036-39 51 40 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo 511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Metod! 3 Inventeringsområdet! 4 Potentiellt naturvärdesobjekt! 4 Landskapsobjekt!

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

Inventering av naturvärden och rekreationsvärden - del av Fagersjöskogen, Fagersjövägen

Inventering av naturvärden och rekreationsvärden - del av Fagersjöskogen, Fagersjövägen Inventering av naturvärden och rekreationsvärden - del av Fagersjöskogen, Fagersjövägen Anders Tranberg och Ronny Fors Mars 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inventering i planområdet och upplysningar

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Betydelsen av trädkvalité för förekomst av hålträdslevande skalbaggar Karl-Olof Bergman

Betydelsen av trädkvalité för förekomst av hålträdslevande skalbaggar Karl-Olof Bergman Betydelsen av trädkvalité för förekomst av hålträdslevande skalbaggar Karl-Olof Bergman Bakgrund Bland de gamla träden har just eken en särställning. Inget annat träd har så många arter knutna till sig.

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer