Ekologiska landskapssamband. i Järfälla kommun
|
|
- Helen Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekologiska landskapssamband i Järfälla kommun Analyser Ädellövträdsnätverk Barrskogsnätverk Groddjursnätverk
2 Innehåll Uppdraget... 4 Sammanfattning... 4 Ädellövträdsnätverket med gamla ekar!... 4 Groddjursnätverket!... 5 Barrskogsnätverket - Gammal skog!... 6 Principiell beskrivning av analysmetod... 7 Landskapet från tofsmesens, grodans eller baggens perspektiv!... 7 Analysmetoden!... 8 Ädellövträdsnätverk... 9 Inledning!... 9 Analyser! Analysresultat i kartor! Ekologiska tolkningar! Regionala kopplingar och inre nätverk! Ekologisk funktion! Utveckling av ädellövträdsnätverket! Groddjursnätverk Inledning! Analyser! Modell för padda! Analysresultat i kartor! Regionala kopplingar och inre nätverk! Adress: Telefon: E-post: anna.koffman@calluna.se CALLUNA AB Nätadress: Stora Nygatan Stockholm 2 2
3 Ekologisk funktion! Utveckling av groddjursnätverket! Barrskogsnätverket- sammanhängande gammal skog Inledning! Analyser! Analysresultat i kartor! Ekologiska tolkningar! Regionala kopplingar och inre nätverk! Ekologisk funktion! Utveckling av barrskogsnätverket! Begrepp Referenser Muntliga källor.! Digitala källor! Bilaga 1. Artlista arter som ingår i gruppen fokusarter för ädellövträdsnätverket Bilaga 2 Indata och beskrivning av några analyssteg Friktionskartor till de tre ekologiska nätverken! Ädellövträdsnätverket! Groddjursnätverk! Tofsmesnätverket- sammanhängande gamla barrskogar! Kontaktperson för denna rapport: Anna Koffman, anna.koffman@calluna.se Tel: Kvalitetsgranskare: John Askling. Anna Koffman (projektledare, GIS-analys och rapportförfattare) Beställare: Järfälla kommun Christina Johansson samhällsplanerare Kerstin Sköld stadsträdgårdsmästare LAR/MSA, projektledare Rapporten är färdigställd Reviderad samt Framsida: Åkergroda illustrerad Helene Petterson, hagtornsbock foto A. Koffman. Tofsmes foto Wikimedia commons Luc Viatour 3 3
4 Uppdraget I samband med Järfälla kommuns arbete med den nya översiktsplanen (ÖP) har kommunen beställt ett arbete som ska fördjupa kunskapen om de ekologiska spridningssambanden som redovisades i ÖP Metoden som valdes är det nyligen framtagna GIS-verktyget ( geografisk information systems-verktyget) kallad MatrixGreen. Kännedom om metoden har kommunen fått genom att delta i ett regionalt projekt vid namn Gröna samband-utveckling av verktyg och metoder för bedömning av ekologiska samband mellan grönområden i urbaniserade regioner. Projektet startades under vintern 2009 och har involverat flertalet av Stockholms läns kommuner, Länsstyrelsen i Stockholms, Landstinget i Stockholms län, samt forskare från Stockholms universitet och KTH.) I det regionala projektet utvecklades ett GIS-verktyg, MatrixGreen (Bodin & Zetterberg 2011), för att analysera konnektivitet. Konnektivitet är ett ekologiskt begrepp som avser i vilken utsträckning landskapet möjliggör för arter att förflytta sig mellan livsmiljöområden där arten kan reproducera sig. De livsmiljöer som studerades i det regionala samarbetsprojektet var ädellövs-, groddjurs-, barrskogs-, gräsmiljöer. Då Järfällas tidigare markerade spridningssamband gällde skog i allmänhet valdes ädellövs- och barrskogslivsmiljöer. Därtill valdes groddjurs livsmiljöer då det förekom rapporter om döda grodor i vägmiljöer plus att kommunen i nuläget arbetar med nya dagvattenanläggningar och att Bällstaån ansågs som ekologisk spridningssamband. Resultatet redovisas i i denna rapport. Anna Koffman är uppdragsansvarig, har utfört GIS-analys och författat rapporten. Andreas Zetterberg har bidragit med expertkunskap kring analysmetoden för MatrixGreen. Arbetet har bedrivits i en iterativ process med presentation och avstämning med projektgruppen för översiktsplanen. Järfälla är i sin översiktsplanering först på banan att tillämpa landskapsanalyser i MatrixGreen. Konceptet knyter samman ekologi och stadsbyggnad och har målet att ta hänsyn till grönstrukturen och bevara fungerande ekosystem. Ord som kursiveras finns förklarade i begreppslistan i slutet av dokumentet. Sammanfattning Ädellövträdsnätverket med gamla ekar De landskapsekologiska analyserna visar att några livsmiljöområden har bättre potential att ha god ekologisk funktion än andra livsmiljöområden i ädellövträdsnätverket. (Tolkning från karta1-4.) 4 4
5 Det är förhållandevis stora områden med bäst tillgång på skyddsvärda träd i olika utvecklingsstadier, däribland de biologiskt mycket värdefulla stadierna med optimal hålbildning. Sådana områden brukar i landskapsekologiska analyser kallas kärnområden. Områdena är: Hummelmora hage och Görvälns gård i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Ulvsättra gård, Molnsättra, och delar av Västra Järvafältets naturreservat. Dessa kärnområden och dess spridningsvägar har särskild betydelse för att långsiktigt bevara naturvärderna i ädellövträdsnätverket. Förutom kärnområdena finns några områden av särskild betydelse för ädellövträdnätverket. Det är livsmiljöområden som särskilt utmärker sig som s.k. stepping stones. Det är områden som ligger väldigt strategiskt till när det gäller att upprätthålla flöden genom nätverket. Om sådana områden eller spridningsvägarna försvinner så riskerar det sammanhängande ädellövträdsnätverket i Järfälla bli uppdelat i flera isolerade delar. Områdena är: Henrikstorp i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Janssons hage och Slammerstorp. Sammantaget visar analyserna i karta 1-4 att kommunens starkaste ädellövssamband med gamla ekar går från ädellövträdsmiljöer i Görvälns naturreservat norrut via Dikartorp och Ulvsättra gård till naturreservatet Molnsättra. Ett svagt öst-västligt spridningssamband i ädellövträdsnätverket går från Henrikstorp i Görvälns naturreservat över Viksjö, Kvarnbacken, Jakobsbergs gård, Janssons hage vidare västerut till relativt stora livsmiljöområden i Västra Järvafältets och Hansta naturreservat samt små områden vid Ålsta hage och i den kommande Barkarbystaden. De nämnda områdena och dess spridningsvägar har särskild betydelse på kommunal och regional nivå för att upprätthålla fungerande ekosystem i ädellövträdsnätverket. Det finns stora möjligheter att uveckla grönstrukturen för att stärka ädellövträdsnätverket. I nämnda ädellövträdssamband är det extra viktigt att vårda yngre träd som kan efterträda dagens gamla träd. Det finns brist på framtida trädåldringar med höga biologiska värden. Att skapa ljusöppen miljö runt ädellövträden, särskilt ekar, gynna vissa växter och bevara död ved, är tumregler i vård av ädellövsmiljöer med inslag av äldre ekar. Groddjursnätverket Groddjuren behöver både land- och vattenmiljö för sin livscykel. De är goda indikatorer på fungerande ekosystem. Viksjö golfbana märker ut sig som ett stort aktivitetsområde med lekvatten, övervintringsplatser och födosöksområden 5 5
6 med ett system av flera närliggande lekvattnen. Här finns även en stark population av den skyddsvärda arten, större vattensalamander. I trakterna Säbysjön - Översjön- Polhem-Lädersättra-Kallhällsparken, finns åtta närliggande aktivitetsområden. I detta system och på Viksjö golfbana kan vi förvänta oss fungerande metapopulationsdynamik. E18 och järnvägen är kraftiga barriärer för groddjuren. Polhem och Kallhällsparken är det enda östvästliga spridningssambandet enligt analysen. Om öst-västlig spridningsväg verkligen finns bör undersökas i fält. Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att studera utformningen av vägnätet så att det finns förbindelse mellan lekvatten och övervintringsplatser. Att synliggöra dagvatten, anlägga groddjursdammar och fuktstråk i strategiska lägen, enligt nätverksanalysen, är lämpliga åtgärder i den grönblå strukturutvecklingen. Barrskogsnätverket - Gammal skog Tofsmesen har valts som fokusart för barrskogsnätverket. Den kräver riktiga skogar. Skogen ska ha naturskogskvalitet för att tillgången på föda ska vara tillräcklig för att föda upp nya generationer och skogen måste vara tillräckligt stor. Av hundratals skogsområden i Järfälla var det bara 14 stycken som var tillräckligt stora och hade tillräckligt resursinnehåll för att fungera för tofsmesen. Dessa barrskogsområden kan betraktas som kärnområden bland kommunens barrskogar. En uträkning visar att barrskogarna i Järfälla har potential att hysa 104 par tofsmesar. Utifrån karta 6 och 5 har barrskogsnätverket tolkats. Barrskogsnätverket med gammal skog sträcker sig från stora skogsområden i Görvälns naturreservat i söder, norrut till Dikartorp och vid Kallhäll finns ett smalt samband vidare åt väster som har en s.k. stepping stone funktion, till de stora barrskogsområden i Västra Järvafältet och Häradsallmäningen samt åt öster till Kungsängen. Detta barrskogssamband med gammal skog har stor betydelse för fungerande ekosystem både på kommunal och regional nivå. Kommunen har även områden med gammal skog långt in i Viksjö och nära Barkarbystaden genom Hästa Klack. Det är unikt i Stockholm och i Järfälla att det ges möjlighet att så centralt som i Viksjö bo nära en gammelskog som har sådana kvaliteter att tofsmes har möjlighet att häcka och föda upp ungar i den. Det smala öst-västliga sambandet i Kallhäll samt det smala öst-västliga sambandet i Polhem och Berghem är mycket sårbara och har betydelse för konnektiviteten i hela det analyserade nätverket. E18 och Järfällas tätbebyggda delar är marktyper i kommunen som har stor 6 6
7 barriäreffekt för tofsmesens rörelser i landskapet. Barrträd är känsligare för nedsmutsande partiklar än lövträd. Detta eftersom barrens klyvöppningar sitter nedsänkta i gropar där partiklar kan läga sig och försvåra koldioxidens diffusion. Att barren ska fungera året om i flera år gör också barrträden mer känsliga för luftpartiklar. Speciellt gran påverkas även negativt av grundvattensänkningar. Grundvattensänkningar och ökade luftföroreningar blir ofta effekter som uppstår till flöjd av ny bebyggelse och ökad trafikintensitet. Principiell beskrivning av analysmetod Landskapet från tofsmesens, grodans eller baggens perspektiv För att stadsutveckling ska kunna gå ihop med att bevara fungerande ekosystem och en rik biologisk mångfald måste vi ha kunskap om ekologiska landskapssamband. Artinventeringar och inventeringar av naturvärden är viktiga kunskapsunderlag i kommunens planering. Men kartor med nyckelbiotoper i skogen och andra olika typer av höga naturvärden räcker inte. Vi behöver mer kunskap än att känna till var grodornas lekvatten är eller var skyddsvärda gammelekar finns. Vi måste också ha kunskap om hur arterna i sin livscykel använder landskapets olika komponenter och hur de kan sprida sig. En damm som skulle kunna användas för groddjurslek kan vara en otillgänglig resurs eller ha nedsatt funktion genom att den är avskiljd från övervintrinsplatserna av en trafikerad väg. Förändringar i markanvändningen leder ofta till att livsmiljöer för olika arter påverkas. De ekologiska konsekvenserna av att t.ex. bebygga grönområden kan vara mycket svåra att överblicka. Förutom den direkta förlusten av livsmiljöer lokalt så ökar ofta även fragmenteringen i landskapet, vilket försämrar sambanden mellan olika grönområden. Med konnektivitet avses i vilken utsträckning landskapet möjliggör för arter att förflytta sig mellan områden av för dem lämplig typ av livsmiljö. En hög konnektivitet för en art är avgörande för dess långsiktiga fortlevnad i landskapet. I starkt fragmenterade landskap, som t.ex. stadsmiljöer eller urbaniserade regioner, så accentueras fragmenteringsproblematiken. I fragmenterade miljöer lever arter ofta i metapopulationer, dvs. system av populationer som till viss del är sammankopplade med varandra via spridning. Om livsmiljöområdenas kvalitet försämras och avstånden ökar mellan populationer, ökar risken för ett totalt utdöende i hela metapopulationen. Det handlar om hur resilient landskapet är för arternas långsiktiga överlevnad dvs. hur ekosystemet kan återhämta sig efter störning/förändring. Avgörande för att kunna upprätthålla grundläggande 7 7
8 ekologiska processer i fragmenterade landskap är att konnektiviteten inte blir alltför låg samt att det finns tillräckligt mängd livsmiljö. Om konnektiviteten minskar alltför mycket riskerar man gradvis utarmning av den biologiska mångfalden, vilket inte bara påverkar arterna i sig, utan även de rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster som dessa områden idag erbjuder för stora befolkningsgrupper. Analysmetoden När det finns tillgång till rumsligt marktäckedata/(biotopkarteringar m.m. GISdata) och kunskap finns om arters ekologiska krav så kan olika typer av landskapsekologiska analyser göras. Fokusarter är indikatorarter (ofta arealkrävande arter) vars förekomst innebär att också en mångfald av andra arter finns i en viss livsmiljö. Projektet har identifierat lämpliga fokusarter för karaktäristiska ekologiska nätverk i Järfälla kommun, en grupp vedlevande ädellövträdsinsekter för ädellövträd, tofsmes för barrskogar och groddjur för en mosaik av småvatten och fuktmiljöer och olika typer av naturmark och trädgårdar. Med kunskap om fokusartens ekologiska kriterier och tillgång till en digital biotopkarta eller dylikt, skapas genom GIS-analyser (geografiskt informationssystem) livsmiljöområden för fokusarten. Ett livsmiljöområde är ett område där fokusarten kan reproducera sig och föda upp en ny generation. En spridningsprofil upprättas genom att subjektivt ranka markslagen i hur pass lätt eller svårt det är för fokusarten att sprida sig när grodans årsungar lämnar området där de växt upp eller skalbaggar förpuppats från veden efter att larven utvecklats inne i eken. Därmed kan en s.k. friktionskarta skapas för fokusarterna genom att klassa om biotopkartan och marktäckedata enligt artens spridningsprofil (Mörtberg m.fl och 2007). För de ekologiska nätverken som fokusarterna representerar, analyseras konnektiviteten mellan livsmiljöområdena med hjälp av verktyget MatrixGreen som är en nätverksanalys. Länkar skapas mellan de områden som har konnektivitet. I analysen anges ett maximalt avstånd för vilket länkar kan upprättas och detta avstånd kan bl.a. användas för att spegla fokusartens maximala spridningsförmåga. I analysen skapas alla tänkbara länkar från ett visst livsmiljöområde till alla andra områden som är möjliga att länka till inom det maximala avståndet. Länkarna mellan livsmiljöområdena följer inte fågelvägen utan letar sig fram i det urbaniserade landskapet längs den spridningsväg som antas vara den minst kostnadskrävande vägen. Länkarna visualiserar för oss ungefärligen var spridningvägarna är belägna. I de lägen där spridningsvägarna är hopträngda till smala stråk, omgivna av ogästvänlig miljö är det mycket troligt att spridning sker där länken är utritad på kartan. I de lägen där spridningsvägarna består av breda landskapsavsnitt med 8 8
9 gynnsamma biotoper sker sannolikt inte den faktiska spridningen bara just där länken är utritad, utan kan ske i en bred zon. Tolkning av spridningssamband måste alltid göras genom att studera både länkarna och biotopkartan/ortofoto och vid behov av mer detaljerad kunskap behövs också fältbesök för att bedöma om den spridningsväg som analysen visat, verkligen är trolig. Vid fördjupade studier behöver artinventeringar göras. Livsmiljöområdenas storlek, kvalitet och artinnehåll är faktorer som avgör ett enskilt områdes bevarandevärde. En annan faktor för livsmiljöområdenas bevarandevärde är vilken betydelse de har för konnektivitet i hela det analyserade nätverket. I MatrixGreen finns möjllighet att göra en analys som visar ett mått kallat betweenness centrality. Måttet kan förklaras som att oproportionerligt stor del av nätverket går igenom områdena som fått ett högt värde. Det är områden, sk.k. stepping stones, som ligger väldigt strategiskt till när det gäller att upprätthålla flöden genom nätverket. Om man skadar eller tar bort ett sådant område eller dess länkar, så påverkas en stor andel av länkarna i nätverket. Nätverket kan komma att delas upp i flera isolerade delar. Det kvarvarande nätverket blir mer sårbart, mindre resilient. Ädellövträdsnätverk Inledning Järfällas ädellövträd ingår i en vegetationstyp som har en betydande andel av den europeiska utbredningen och de återstående värdekärnorna är lokaliserade till Sverige (Länsstyrelsen i Stockholm län och Skogsstyrelsen 2007). För dessa skogstyper kan Sverige anses ha ett särskilt ansvar. Det är länsstyrelsens uppfattning att delar av Stockholmstrakten, bl.a. Mälarens närhet, hör till kärnområdena i landet för ek och andra ädellövträd (Nordin muntl.). Här är ekanknutna naturvärden bland de bäst bevarade i landet. Järfällas ek- och ädellövmiljöer ingår i Mälardalens värdefulla trädregion, en värdetrakt utpekad av länsstyrelsen där Görveln ingår. Trädmiljöerna i denna region, har mycket stort värde för den biologiska mångfalden även i ett internationellt perspektiv. Ekmiljöerna är oerhört artrika. Minst arter är knutna till trädslaget ek (Hultgren m.fl 1997). Tillsammans med de arter som lever av buskar och den artrika markflora man brukar finna i ekmiljöer så hör ekmiljöerna till de artrikaste vi har i Sverige och Europa. Hela 56 % av de rödlistade arterna i Sverige har livsmiljöer i ädellövskog. Detta ger ädellövskogarna en särställning i bevarandet av den biologiska mångfalden. Stockholmsregionen är unikt och är något så sällsynt som en storstad med mycket hög biologisk mångfald i bevarade ekbiotoper långt in i stadskärnan. Ekarna är inte bara livsmiljöer för alla hotade insekter, lavar och svampar utan 9 9
10 Bild 1. Ek i hålstadie 6, mulmek. Illustration. Eric Lilliegren. ekmiljöer har också en sociala värden. Miljöerna är ofta uppskattade för sina värden för rekreation och inför riktigt gamla ekar känner de flesta människor stor vördnad. Förklaringen till att Järfälla är så rikt på ek är att förhållandevis mycket av det historiska eklandskapet har bevarats när staden vuxit. Enskilda ekar och ekområden har ofta bevarats i stadsplanering. Naturvårdsverket har initierat ett särskilt åtgärdsprogram för grova ädellövträd. I åtgärdsprogrammet-skyddsvärda träd, SNV-rapport 5411 (2004) uppskattades att Stockholms län kommer på 6:e plats när det gäller antalet grova träd. I Stockholms län pågår trädinventeringen och den är genomförd i Järfälla kommun. Analyser Ädellövträd, varav ek är dominerande trädslag, utgör ett viktigt ekologiskt nätverk i Stockholmsregionen och Järfälla hyser en betydande del av detta ädellövnätverket. Det finns en grupp med skalbaggar som använder gamla ekar eller andra ädellövträd för reproduktion. Larvutvecklingen sker i veden eller mulmen. Många av dessa arter är idag rödlistade och indikerar dessutom artrikedom av flera andra arter i olika artgrupper. En del är mycket svårspridda och antas kunna förflytta sig några hundra meter i sökande efter ny livsmiljö, exempelvis läderbagge (kategori nära hotad i rödlistan). Andra arter är mer 10 10
11 lättspridda men också kräsna vad gäller livsmiljöval. Dessa kan förflytta sig några kilometer, exempelvis bredbandad ekbarkbock (starkt hotad). Vi har valt att ta detta komplex med skalbaggar knutna till gamla ekar och andra ädellövträd som fokusart. I separat bilaga finns en lista med ett fyrtiotal arter som i Stockholmsregionen kan påträffas i de ädellövträdsmiljöer som analyserats. 36 av dem är skalbaggar som alltså utgör exempel på fokusart. Länsstyrelsens inventering av grova ädellövträd, där enskilda skyddsvärda träd mätts in som punktobjekt har använts som dataunderlag för att skapa livsmiljöområden där fokusarten antas kunna reproducera. Denna inventering har kompletterats med urval från kommunens biotopkarta. Ytor innehållande gamla ädellövträd som inte hade fångats upp i länsstyrelsens inventering, räknades också som livsmiljöområden. I bilaga 2 anges dataunderlag och tillvägagångssätt för analys mer detaljerat. När vi upprättat spridningsprofil för ädellövträdsnätverket har vi antagit att skalbaggarna sprider sig i ljusa, varma miljöer med god sikt. Experter på eklevande vedinsekter är överens om att synintrycket är viktigt, dvs. att siluetter och konturer av lövträd är synliga (Ranius muntl). Barrskogar och blandskogar, har vi betraktat som skuggiga, och dessa har antagits vara olämpliga miljöer för spridning. Höga hus utgör barriärer. Vid en undersökning konstaterades att de flesta insekter flög på två meters höjd och att den relativa flygtätheten avtog med en tiopotens från två till tio meter (Hansson 1992). Starkt trafikerade vägar har vi antagit har stor barriäreffekt, helt enkelt eftersom dödligheten är stor (krock mot bilruta). Öppna miljöer som betesmarker, vatten, hällmarker etc har rankats som framkomliga miljöer. En friktionskarta skapades som visualiserar hur fokusarten uppfattar framkomligheten i landskapet. En landskapsekologisk analys i GIS gjordes för att avgränsa livsmiljöområden där fokusarten antas kunna reproducera sig. De inmätta träden från länsstyrelsens inventering består av en punkt för varje träd. En avståndsanalys runt de inmätta träden gjordes där friktionskartan användes. Maxavstånd sattes till 200 meter. Sammanhängande områden med förekomst av inmätta ädellövträd skapades i analysen. Områdena kompletterades med urvalet av ytorna från kommunens biotopkartering. Från ca 150 års ålder börjar en ek att utveckla grövre bark och håligheter som undan för undan gör den till lämpligt värdträd för hundratals arter av lavar, svampar och insekter. Ekar kan under flera hundra år ge livsutrymme åt helt olika typer av organismgrupper. Träden delas in i olika utvecklingsstadier beroende på hur långt hålbildningen kommit. Ekar med mulm i stadium 5 och 6 brukar hysa den artigaste skalbaggsfaunan. Träd i dessa hålstadier kallar vi för 11 11
12 rikmulmträd. En analys gjordes för att identifiera täthet av rikmulmträd. Analysen visualiserades i en karta som visar var det finns koncentrationer i landskapet med god respektive sämre tillgång på rikmulmekar. En tidsdynamikanalys gjordes också som visar på tillgången på arvtagare till dagens rikmulmekar belägna inom 100 m från en rikmulmek
13 Analysresultat i kartor Karta 1. Ädellövträdsnätverket. Livsmiljöområden och spridningsvägar. Copyright satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage
14 Karta 2. Täthet av rikmulmträd (de biologiskt mest värdefulla utvecklingsstadierna hos ädellövträd) 14 Copyright 14 satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage 2007
15 Karta 3. Arvtagare i stadie 0-4 som växer nära dagens rikmulmträd. 15 Copyright 15 satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage 2007
16 Karta 4. Ädellövträdsnätverket. Grad av betydelse för konnektivitet i nätverket. 16 Copyright satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage
17 Ekologiska tolkningar Regionala kopplingar och inre nätverk Järfällas viktigaste regionala koppling till länets ädellövträdsnätverk ligger i östra Järfälla och södra Järfälla. Spridningssambandet Säby gård - Trastgärdet länkar till Hansta i Stockholms stad och Ravalen i Sollentuna. Spridningssambandet Hummelmora hage - Sandvik länkar till Riddersvik i Stockholms stad och Svartsjö i Ekerö. Se karta 1. I Västra Järfälla, från Viksjö upp till Ulvsättra gård och österut genom tätorten till naturreservatet Molnsättra finns ett förhållandevis tätt pärlband av livsmiljöområden i ädellövträdsnätverket. Flera av områdena ligger i Mälarnära lägen, t.ex. Bruket, Görvälns gård, Dikartorp, Slammerstorp. Mer isolerat ligger Hummelmora hage - Sandvik i söder och Uddnäs-Ängsö i norr. I östra Järfälla i Västra Järvafätets naturreservat finns flera livsmiljöområden med god förbindelse mellan varandra. Längre norrut vid den östra kommungränsen ligger Molnsättra som är Järfällas största livsmiljöområde i ädellövträdsnätverket. I centrala Järfälla finns ett svagt öst-västligt spridningssamband som går från Viksjö och Henrikstorp genom tätorten via Jakobsbergs gård, Kvarnbacken och Janssons hage till Västra Järvafältets naturreservat. Se karta 1. Ekologisk funktion Bebyggelse, särskilt högre och tätare bebyggelse i spridningssambanden, riskerar försämra eller helt förstöra, funktionen som spridningssamband. Låg och gles bebyggelse med stort inslag av brynmiljöer, nektarrika växter och lövträd har inte samma negativa påverkan på spridningssamband som hög och tät bebyggelse. Generellt gäller att stora områden med stort antal skyddsvärda ädellövträd är mer bevarandevärda än små områden med enstaka skyddsvärda träd. Stora områden har bättre ekologisk funktion och har större möjlighet att över tid erbjuda livsmiljöer för fokusarterna än små områden eller enstaka skyddsvärda träd. Sådana områden brukar i landskapsekologiska analyser kallas kärnområden. Analysen över täthet av rikmulmekar i landskapet visar att Molnsättra naturreservat skiljer ut sig som det område med bäst tillgång på rikmulmekar, upp till 13 st per ha. Säby gård och Jakobsbergs gård har tätheter på upp till 8 rikmulmekar per hektar. Leveranstiden på en gammal ek i rätt utvecklingstadium för de skalbaggar som valts till fokusarter, är minst 150 år. Detta gör att ädellövträdsnätverket är mycket känsligt för flaskhalsar i tiden. Det behövs en kontinuerlig tillförsel av arvtagare till dagens rikmulmekar för att säkra att rätt livsmiljö finns tillräckligt nära dagens livsmiljöer. Detta är extra viktigt för svårspridda arter. En analys gjordes över tillgången på inmätta 17 17
18 ädellövträd i länsstyrelsens inventering i utvecklingsstadierna 0-4, d.v.s. grova träd i yngre utvecklingsstadier än rikmulmekarna. Analysen visar hur många arvtagare det finns inom 100 m från dagens rikmulmekar. Analysen visar att Molnsättra, Säby gård, Jakobsbergs gård, Hummelmora hage, Görvälns gård och Ulvsättra gård har bäst tillgång, träd nära en rikmulmek. Flera områden finns där få eller inga inmätta arvtagare finns, ex. Sandvik, Viksjö, Dikartorp. Slammerstorp och Uddnäs. Tidsdynamiken är ogynnsam i dessa områden och brist på rikmulmekar kan förväntas. Kärnområden i ädellövträdsnätverket är: Hummelmora hage och Görvälns gård i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Ulvsättra gård, Molnsättra, och delar av Västra Järvafältets naturreservat. Förutom kärnområdena finns några områden av särskild betydelse för ädellövträdnätverket. Det är livsmiljöområden somhar funktion som s.k. stepping stones. Det är områden som ligger väldigt strategiskt till när det gäller att upprätthålla flöden genom nätverket. Om sådana områden eller spridningsvägarna försvinner så riskerar det sammanhängande ädellövträdsnätverket i Järfälla bli uppdelat i flera isolerade delar. En sådan betydelse kan vara mycket svår att identifiera i fält, men är möjligt att identifiera i nätverksanalysen i MatrixGreen. Områden där särskilt stor stepping stone funktion kan förväntas är: Henrikstorp i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Janssons hage och Slammerstorp. Utveckling av ädellövträdsnätverket En viktig faktor som skapar naturvärden i ädellövträdsmiljöer är solljuset. Solbelysta brynmiljöer och solbelysta solitära gamla träd är ofta artrika miljöer. I länsstyrelsens trädinventering finns i kommunen 35 träd med noteringen akut vårdbehov eller hot av igenväxning. För 43 träd finns noterat ett vårdbehov inom 10 år. Naturvårdsgallring runt gamla ekar och andra ädellövträd är en viktig åtgärd som ofta går hand i hand med vad folk uppskattar i sin närnatur. I det gamla odlingslandskapet skapades en mångfald av träd- och buskarter genom bondens användning av olika trädslag och olika hävdtyper. Ljusöppna, mosaikartade trädbevuxna fodermarker var en gynnsam miljö för ett stort antal insekter. I rester av detta gamla odlingslandskapet finns fortfarande den mest artrika insektsfaunan. Här hittar man ofta blommande träd och buskar som hagtorn, rönn, vildapel, olvon och rosor. Dessa buskarter bör gynnas längs spridningsvägarna. Det är av stor vikt att genom skötsel bevara ljusöppna förhållanden runt ädellövträden. Det är också viktigt att det finns ljusöppna bryn och blomrikedom i spridningssambanden. Brynen ger också vindskydd och är 18 18
19 även bra att plantera ek i för att minska viltskador. Vid upprustning och skötsel av parker avlägsnas ofta gamla rötskadade lövträd. I många fall utgör dessa de sista refugerna för sällsynta vedinsekter. I de fall träden utgör fallrisk kan de toppkapas. Det minskar risken att de faller i storm och förlänger livslängden. Om trädet måste fällas är det angeläget att spara stammen på en s.k. trädkyrkogård på solbelyst lämplig plats. En tumregel är att hela tiden tänka på att den döda veden är värdefull och stor betydelse för funktionaliteten i ädellövträdsekosystemet. Även träd med stamskador som orsakar savflöden är mycket värdefulla. Sav är födoresurs för flera insektsarter. Att i spridningssambanden särskilt söka efter efterträdare till dagens värdefulla ädellövträd och verka för att dessa utvecklas till arvtagare till dagens gammelekar och andra gamla ädelllövträd. Att ta till vara efterträdarna gör att man minskar sårbarheten i nätverket som kan uppstå genom tidsglapp (snedvriden åldersfördelning). Plantering av ek i dessa lägen är förstås också bra åtgärder
20 Groddjursnätverk Inledning Alla arter groddjur som kan förväntas hittas i denna del av landet har påträffats i Järfälla (Calluna 2011). Vanlig padda, vanlig groda, åkergroda, mindre och större vattensalamander. Den mer ovanliga större vattensalamandern hittades år 2011 nära gränsen till Järfälla kommun i Sollentuna kommun, samt i Viksjö-området med observationer från Torbjörn Petersons inventering Större vattensalamander är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. Ett särskilt åtgärdsprogram har utarbetats för arten. Den är både listad som B och N i artskyddsförordningens bilaga 1. Detta innebär dels att Natura 2000-områden är utsedda för arten, där särskilda regler gäller (7 kap miljöbalken) dels att arten är fridlyst i hela landet (4 artskyddsförordningen). Samtliga naturligt förekommande groddjur i Stockholmstrakten är missgynnade då deras livsmiljöer och spridningsvägar kontinuerligt ödelagts under 1900-talet. De viktigaste hoten är biotopförändringar av vatten- och fuktmiljöer och infrastrukturens barriäreffekter. Eftersom groddjuren är beroende av flera miljöer för sin livscykel kan det räcka med att en av dessa livsmiljöer förstörs för att utplåna en lokal population. Starka populationer av groddjur är en god indikation på att landskapet hyser fungerande ekosystem. Groddjuren är fridlysta i hela landet. Analyser Vanlig padda har valts som fokusart. Vanlig padda är den minst krävande arten av groddjuren vad avser biotopkrav och förmåga vid förflyttning. Padda är mindre känslig för uttorkning och kan förflytta sig längre. Padda är dock känsligare än grodor för barriärer då den är sämre på att hoppa. I delar av paddnätverket kan andra mer krävande groddjur finnas, ex. större vattensalamander, som vanligen sprider sig kortare avstånd än padda
Katarina Ekestubbe Järfälla kommun. Önskemål beträffande naturreservat för Igelbäcken genom Järfälla
2015-12-17 Katarina Ekestubbe Järfälla kommun Önskemål beträffande naturreservat för Igelbäcken genom Järfälla Vi ser mycket hoppfullt på att Järfälla kommun tagit upp planeringen för ett naturreservat
Läs mer1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) Bebyggelse och hårdgjord mark. Undersökningsområde. Öppet vatten.
1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) 1. Barrskogsmesarnas samband Årstaskogen är tillräckligt stor och har tillräckliga kvaliteter för att kunna härbärgera Stockholmstraktens
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet
Läs merVärdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket
1 (9) Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket Bakgrund Det finns planer på att delvis omvandla industri/kontorsområdet Kabelverket i Älvsjö och ersätta en del av bebyggelsen i området
Läs merNätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm
Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari
Läs merStockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta
Miljöförvaltningen Sida 1 (12) 2014-02-14 Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Grunden för stadens biologiska mångfald är den samlade strukturen av alla vegetations-
Läs merAnalys av habitatnätverk inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult
Analys av habitatnätverk inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult Innehåll Uppdraget 3 Metod 3 Resultat 3 Bilaga 1 Analysmetod 5 Bilaga 2 Kartbilagor 9 Beställare: Borås stad. Kontaktperson: Erika Lundèn,
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merPraktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merNATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog
Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,
Läs merNaturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL
15-10-15 ARBETSMA - TERIAL Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan 2015 Naturvärdesinventering Gamla landsvägen i Spånga: underlag till detaljplan Spånga Oktober
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs merSvaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?
Läs merNaturvärdesinventering Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, bilaga 3 Dnr E
Naturvärdesinventering Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, bilaga 3 Dnr E2014-02183 stockholm.se/sambandet 2 (11) Analys av ekologiska landskapssamband
Läs merPM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merNaturvärden och ekologiska samband vid Lappkärrsberget
Naturvärden och ekologiska samband vid Lappkärrsberget En sammanställning om värden och sårbarhet - baserad på tidigare framtagna utredningar samt platsbesök Kajsa Nilsson, SWECO Environment 2010-12-21
Läs merSamråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta
Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (7) 2013-05-27 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18 p. 14 detaljplan för 2:1 i stadsdelen Hökarängen
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merPM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.
PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun. Beställare: Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Granskningsversion:
Läs merRestaureringsplan för N2000-området Borg inom projektet Life Bridging The Gap, LIFE15 NAT/SE/000772
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-11930-17 Dossiénummer 0581-230-161 Koppla till 512-382-17 Datum Version Ändrad av Ändringar 2017-11-14 1 Frida Nilsson Skapat dokument Restaureringsplan för N2000-området
Läs merSkyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län
Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten
Läs merUtlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019
På uppdrag av: Arkitekterna Eksta Bostads AB Beställarens kontaktperson: Fredrik Bergqvist Version/datum: 2019-04-30 Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019 Bakgrund
Läs merTäby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33
2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merInventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Läs merTomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merGI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merBilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Läs merÖstberga. Bilaga 1: Metod N aturvärdesinventering. Konnektivitetsanalys. Naturvärdesanalys
Naturvärdesanalys Östberga Bilaga 1: Metod N aturvärdesinventering och Konnektivitetsanalys 201 7 Naturvärdesanalys Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Bedömningsgrund biotop 3 Bedömningsgrund
Läs merEkologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner
Introduktion Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011 Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre
Läs merNaturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun
Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun Datum 12 juli 2012 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Pauline Svensson) Konsult Melica
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Läs merNaturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Läs merRestaureringsplan för N2000-området Ribbingsholm inom projektet Life Bridging The Gap LIFE15 NAT/SE/000772
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-7603-18 Dossiénummer 0581-230-361 Koppla till 512-382-17 Datum Version Ändrad av Ändringar 2018-06-21 1 Johanna Wahlbäck Skapat dokument Restaureringsplan för N2000-området
Läs merTrädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Läs merEkologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner
Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Sammanfattning I starkt fragmenterade landskap, som stadsmiljöer eller urbaniserade
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs mer!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Läs merNaturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Läs merPM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun
Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband
Läs merÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs merVersion 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar
Läs merPelagia Miljökonsult AB
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)
Läs merVad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Läs merGranskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun
Naturvärdesinventering vid, Vallentuna kommun 2 Beställning: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: Uppdragsansvarig:
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merKonsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Läs merVersion 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Läs merNaturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken
Datum 2014-12-05 Rapport Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merÖVERSIKTLIG INVENTERING
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget
Läs merNaturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Läs merAnslutande natur. naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster.
naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster. 10 Figur 8. Delområde 4. Gullregn, syrén och en stor lärk mot intill befintlig restaurang och kanten av Sandhamnsgatan.
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merSlutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merNy vägsträckning vid Fiskeby
Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merStrategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Läs merBESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 SAMMANFATTANDE NATURVÅRDSUTLÅTANDE 2014-10-20 Örjan Fritz & Jonas Stenström Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret c/o Lasse Sabell
Läs merNaturvärdesinventering tillhörande området Sapphult
Version 1.00 Projekt 7457 Upprättad 2018-05-22 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med arbetet inför en detaljplan
Läs merInventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun
Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt Lerums kommun 2014-12-08 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4
Läs merRädda Våneviks gammelskog!
Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist
Läs merBilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Läs merSession: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket
Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Arrangör: Boverket Gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön Hur hanteras grön
Läs merVersion 1.00 Projekt 7461 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Götetorps skola och förskola
Version 1.00 Projekt 7461 Upprättad 2018-05-22 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Götetorps skola och förskola Sammanfattning En naturvärdesinventering har utförts i samband med
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merSKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.
Version 1.10 Projekt 7442 Upprättad 2017-07-07 Reviderad 2017-08-08 Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Sammanfattning En inventering av utpekat
Läs merEkologi kvarter Archimedes
Ekologi kvarter Archimedes Kvarter Archimedes kommer att få ändrad bebyggelse och för att bedöma de ekologiska förhållandena i besöktes området 7/7 och 21/8 2015. Kvarteret begränsas av vägarna Archimedsvägen,
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan 2 (7) Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan. 2013 Diarienummer: Text: Lars Arvidsson, Emil Nilsson och Lennart
Läs merGrön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Läs merFältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
Läs merGroddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Läs merKonsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013
Konsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Uppdrag och utförande 3 3. Resultat och diskussion 4 4. Referenser 7 Beställare: Susanna
Läs merInventering av fladdermusfaunan i Hällevik
Inventering av fladdermusfaunan i Hällevik Text, foto och copyright: Mikael Gustafsson www.skogsfru.se Bakgrund Med anledning av planarbete av ett område SV Hällevik har en inventering av fladdermusfaunan
Läs merPM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson
PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merKompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun
Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon
Läs merNaturvärdesinventering. Almarevägen, Järfälla kommun med anledning av detaljplan
Naturvärdesinventering Almarevägen, Järfälla kommun med anledning av detaljplan 2013-01-23 Uppdraget Järfälla kommun håller på att detaljplanelägga ett område vid Almarevägen, i norra delen av kommunen,
Läs merJohn Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?
John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merSkogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.
Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017. Av Tobias Ivarsson, saperda@spray.se Inledning Under hösten 2017 gjordes några besök i skogarna norr om Öjaby då det finns planer på bebyggelse och
Läs merPM Södra staden, Uppsala
PM Södra staden, Uppsala Påverkan på värdefull skog, nuläges- och scenarioanalys Anna Koffman, Mattias Bovin och Malin Norderman På uppdrag av Uppsala kommun, Mia Agvald-Jägborn 2016-01-21, tillägg 16-03-03
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs mer