Ekologiska landskapssamband. i Järfälla kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekologiska landskapssamband. i Järfälla kommun"

Transkript

1 Ekologiska landskapssamband i Järfälla kommun Analyser Ädellövträdsnätverk Barrskogsnätverk Groddjursnätverk

2 Innehåll Uppdraget... 4 Sammanfattning... 4 Ädellövträdsnätverket med gamla ekar!... 4 Groddjursnätverket!... 5 Barrskogsnätverket - Gammal skog!... 6 Principiell beskrivning av analysmetod... 7 Landskapet från tofsmesens, grodans eller baggens perspektiv!... 7 Analysmetoden!... 8 Ädellövträdsnätverk... 9 Inledning!... 9 Analyser! Analysresultat i kartor! Ekologiska tolkningar! Regionala kopplingar och inre nätverk! Ekologisk funktion! Utveckling av ädellövträdsnätverket! Groddjursnätverk Inledning! Analyser! Modell för padda! Analysresultat i kartor! Regionala kopplingar och inre nätverk! Adress: Telefon: E-post: CALLUNA AB Nätadress: Stora Nygatan Stockholm 2 2

3 Ekologisk funktion! Utveckling av groddjursnätverket! Barrskogsnätverket- sammanhängande gammal skog Inledning! Analyser! Analysresultat i kartor! Ekologiska tolkningar! Regionala kopplingar och inre nätverk! Ekologisk funktion! Utveckling av barrskogsnätverket! Begrepp Referenser Muntliga källor.! Digitala källor! Bilaga 1. Artlista arter som ingår i gruppen fokusarter för ädellövträdsnätverket Bilaga 2 Indata och beskrivning av några analyssteg Friktionskartor till de tre ekologiska nätverken! Ädellövträdsnätverket! Groddjursnätverk! Tofsmesnätverket- sammanhängande gamla barrskogar! Kontaktperson för denna rapport: Anna Koffman, Tel: Kvalitetsgranskare: John Askling. Anna Koffman (projektledare, GIS-analys och rapportförfattare) Beställare: Järfälla kommun Christina Johansson samhällsplanerare Kerstin Sköld stadsträdgårdsmästare LAR/MSA, projektledare Rapporten är färdigställd Reviderad samt Framsida: Åkergroda illustrerad Helene Petterson, hagtornsbock foto A. Koffman. Tofsmes foto Wikimedia commons Luc Viatour 3 3

4 Uppdraget I samband med Järfälla kommuns arbete med den nya översiktsplanen (ÖP) har kommunen beställt ett arbete som ska fördjupa kunskapen om de ekologiska spridningssambanden som redovisades i ÖP Metoden som valdes är det nyligen framtagna GIS-verktyget ( geografisk information systems-verktyget) kallad MatrixGreen. Kännedom om metoden har kommunen fått genom att delta i ett regionalt projekt vid namn Gröna samband-utveckling av verktyg och metoder för bedömning av ekologiska samband mellan grönområden i urbaniserade regioner. Projektet startades under vintern 2009 och har involverat flertalet av Stockholms läns kommuner, Länsstyrelsen i Stockholms, Landstinget i Stockholms län, samt forskare från Stockholms universitet och KTH.) I det regionala projektet utvecklades ett GIS-verktyg, MatrixGreen (Bodin & Zetterberg 2011), för att analysera konnektivitet. Konnektivitet är ett ekologiskt begrepp som avser i vilken utsträckning landskapet möjliggör för arter att förflytta sig mellan livsmiljöområden där arten kan reproducera sig. De livsmiljöer som studerades i det regionala samarbetsprojektet var ädellövs-, groddjurs-, barrskogs-, gräsmiljöer. Då Järfällas tidigare markerade spridningssamband gällde skog i allmänhet valdes ädellövs- och barrskogslivsmiljöer. Därtill valdes groddjurs livsmiljöer då det förekom rapporter om döda grodor i vägmiljöer plus att kommunen i nuläget arbetar med nya dagvattenanläggningar och att Bällstaån ansågs som ekologisk spridningssamband. Resultatet redovisas i i denna rapport. Anna Koffman är uppdragsansvarig, har utfört GIS-analys och författat rapporten. Andreas Zetterberg har bidragit med expertkunskap kring analysmetoden för MatrixGreen. Arbetet har bedrivits i en iterativ process med presentation och avstämning med projektgruppen för översiktsplanen. Järfälla är i sin översiktsplanering först på banan att tillämpa landskapsanalyser i MatrixGreen. Konceptet knyter samman ekologi och stadsbyggnad och har målet att ta hänsyn till grönstrukturen och bevara fungerande ekosystem. Ord som kursiveras finns förklarade i begreppslistan i slutet av dokumentet. Sammanfattning Ädellövträdsnätverket med gamla ekar De landskapsekologiska analyserna visar att några livsmiljöområden har bättre potential att ha god ekologisk funktion än andra livsmiljöområden i ädellövträdsnätverket. (Tolkning från karta1-4.) 4 4

5 Det är förhållandevis stora områden med bäst tillgång på skyddsvärda träd i olika utvecklingsstadier, däribland de biologiskt mycket värdefulla stadierna med optimal hålbildning. Sådana områden brukar i landskapsekologiska analyser kallas kärnområden. Områdena är: Hummelmora hage och Görvälns gård i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Ulvsättra gård, Molnsättra, och delar av Västra Järvafältets naturreservat. Dessa kärnområden och dess spridningsvägar har särskild betydelse för att långsiktigt bevara naturvärderna i ädellövträdsnätverket. Förutom kärnområdena finns några områden av särskild betydelse för ädellövträdnätverket. Det är livsmiljöområden som särskilt utmärker sig som s.k. stepping stones. Det är områden som ligger väldigt strategiskt till när det gäller att upprätthålla flöden genom nätverket. Om sådana områden eller spridningsvägarna försvinner så riskerar det sammanhängande ädellövträdsnätverket i Järfälla bli uppdelat i flera isolerade delar. Områdena är: Henrikstorp i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Janssons hage och Slammerstorp. Sammantaget visar analyserna i karta 1-4 att kommunens starkaste ädellövssamband med gamla ekar går från ädellövträdsmiljöer i Görvälns naturreservat norrut via Dikartorp och Ulvsättra gård till naturreservatet Molnsättra. Ett svagt öst-västligt spridningssamband i ädellövträdsnätverket går från Henrikstorp i Görvälns naturreservat över Viksjö, Kvarnbacken, Jakobsbergs gård, Janssons hage vidare västerut till relativt stora livsmiljöområden i Västra Järvafältets och Hansta naturreservat samt små områden vid Ålsta hage och i den kommande Barkarbystaden. De nämnda områdena och dess spridningsvägar har särskild betydelse på kommunal och regional nivå för att upprätthålla fungerande ekosystem i ädellövträdsnätverket. Det finns stora möjligheter att uveckla grönstrukturen för att stärka ädellövträdsnätverket. I nämnda ädellövträdssamband är det extra viktigt att vårda yngre träd som kan efterträda dagens gamla träd. Det finns brist på framtida trädåldringar med höga biologiska värden. Att skapa ljusöppen miljö runt ädellövträden, särskilt ekar, gynna vissa växter och bevara död ved, är tumregler i vård av ädellövsmiljöer med inslag av äldre ekar. Groddjursnätverket Groddjuren behöver både land- och vattenmiljö för sin livscykel. De är goda indikatorer på fungerande ekosystem. Viksjö golfbana märker ut sig som ett stort aktivitetsområde med lekvatten, övervintringsplatser och födosöksområden 5 5

6 med ett system av flera närliggande lekvattnen. Här finns även en stark population av den skyddsvärda arten, större vattensalamander. I trakterna Säbysjön - Översjön- Polhem-Lädersättra-Kallhällsparken, finns åtta närliggande aktivitetsområden. I detta system och på Viksjö golfbana kan vi förvänta oss fungerande metapopulationsdynamik. E18 och järnvägen är kraftiga barriärer för groddjuren. Polhem och Kallhällsparken är det enda östvästliga spridningssambandet enligt analysen. Om öst-västlig spridningsväg verkligen finns bör undersökas i fält. Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att studera utformningen av vägnätet så att det finns förbindelse mellan lekvatten och övervintringsplatser. Att synliggöra dagvatten, anlägga groddjursdammar och fuktstråk i strategiska lägen, enligt nätverksanalysen, är lämpliga åtgärder i den grönblå strukturutvecklingen. Barrskogsnätverket - Gammal skog Tofsmesen har valts som fokusart för barrskogsnätverket. Den kräver riktiga skogar. Skogen ska ha naturskogskvalitet för att tillgången på föda ska vara tillräcklig för att föda upp nya generationer och skogen måste vara tillräckligt stor. Av hundratals skogsområden i Järfälla var det bara 14 stycken som var tillräckligt stora och hade tillräckligt resursinnehåll för att fungera för tofsmesen. Dessa barrskogsområden kan betraktas som kärnområden bland kommunens barrskogar. En uträkning visar att barrskogarna i Järfälla har potential att hysa 104 par tofsmesar. Utifrån karta 6 och 5 har barrskogsnätverket tolkats. Barrskogsnätverket med gammal skog sträcker sig från stora skogsområden i Görvälns naturreservat i söder, norrut till Dikartorp och vid Kallhäll finns ett smalt samband vidare åt väster som har en s.k. stepping stone funktion, till de stora barrskogsområden i Västra Järvafältet och Häradsallmäningen samt åt öster till Kungsängen. Detta barrskogssamband med gammal skog har stor betydelse för fungerande ekosystem både på kommunal och regional nivå. Kommunen har även områden med gammal skog långt in i Viksjö och nära Barkarbystaden genom Hästa Klack. Det är unikt i Stockholm och i Järfälla att det ges möjlighet att så centralt som i Viksjö bo nära en gammelskog som har sådana kvaliteter att tofsmes har möjlighet att häcka och föda upp ungar i den. Det smala öst-västliga sambandet i Kallhäll samt det smala öst-västliga sambandet i Polhem och Berghem är mycket sårbara och har betydelse för konnektiviteten i hela det analyserade nätverket. E18 och Järfällas tätbebyggda delar är marktyper i kommunen som har stor 6 6

7 barriäreffekt för tofsmesens rörelser i landskapet. Barrträd är känsligare för nedsmutsande partiklar än lövträd. Detta eftersom barrens klyvöppningar sitter nedsänkta i gropar där partiklar kan läga sig och försvåra koldioxidens diffusion. Att barren ska fungera året om i flera år gör också barrträden mer känsliga för luftpartiklar. Speciellt gran påverkas även negativt av grundvattensänkningar. Grundvattensänkningar och ökade luftföroreningar blir ofta effekter som uppstår till flöjd av ny bebyggelse och ökad trafikintensitet. Principiell beskrivning av analysmetod Landskapet från tofsmesens, grodans eller baggens perspektiv För att stadsutveckling ska kunna gå ihop med att bevara fungerande ekosystem och en rik biologisk mångfald måste vi ha kunskap om ekologiska landskapssamband. Artinventeringar och inventeringar av naturvärden är viktiga kunskapsunderlag i kommunens planering. Men kartor med nyckelbiotoper i skogen och andra olika typer av höga naturvärden räcker inte. Vi behöver mer kunskap än att känna till var grodornas lekvatten är eller var skyddsvärda gammelekar finns. Vi måste också ha kunskap om hur arterna i sin livscykel använder landskapets olika komponenter och hur de kan sprida sig. En damm som skulle kunna användas för groddjurslek kan vara en otillgänglig resurs eller ha nedsatt funktion genom att den är avskiljd från övervintrinsplatserna av en trafikerad väg. Förändringar i markanvändningen leder ofta till att livsmiljöer för olika arter påverkas. De ekologiska konsekvenserna av att t.ex. bebygga grönområden kan vara mycket svåra att överblicka. Förutom den direkta förlusten av livsmiljöer lokalt så ökar ofta även fragmenteringen i landskapet, vilket försämrar sambanden mellan olika grönområden. Med konnektivitet avses i vilken utsträckning landskapet möjliggör för arter att förflytta sig mellan områden av för dem lämplig typ av livsmiljö. En hög konnektivitet för en art är avgörande för dess långsiktiga fortlevnad i landskapet. I starkt fragmenterade landskap, som t.ex. stadsmiljöer eller urbaniserade regioner, så accentueras fragmenteringsproblematiken. I fragmenterade miljöer lever arter ofta i metapopulationer, dvs. system av populationer som till viss del är sammankopplade med varandra via spridning. Om livsmiljöområdenas kvalitet försämras och avstånden ökar mellan populationer, ökar risken för ett totalt utdöende i hela metapopulationen. Det handlar om hur resilient landskapet är för arternas långsiktiga överlevnad dvs. hur ekosystemet kan återhämta sig efter störning/förändring. Avgörande för att kunna upprätthålla grundläggande 7 7

8 ekologiska processer i fragmenterade landskap är att konnektiviteten inte blir alltför låg samt att det finns tillräckligt mängd livsmiljö. Om konnektiviteten minskar alltför mycket riskerar man gradvis utarmning av den biologiska mångfalden, vilket inte bara påverkar arterna i sig, utan även de rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster som dessa områden idag erbjuder för stora befolkningsgrupper. Analysmetoden När det finns tillgång till rumsligt marktäckedata/(biotopkarteringar m.m. GISdata) och kunskap finns om arters ekologiska krav så kan olika typer av landskapsekologiska analyser göras. Fokusarter är indikatorarter (ofta arealkrävande arter) vars förekomst innebär att också en mångfald av andra arter finns i en viss livsmiljö. Projektet har identifierat lämpliga fokusarter för karaktäristiska ekologiska nätverk i Järfälla kommun, en grupp vedlevande ädellövträdsinsekter för ädellövträd, tofsmes för barrskogar och groddjur för en mosaik av småvatten och fuktmiljöer och olika typer av naturmark och trädgårdar. Med kunskap om fokusartens ekologiska kriterier och tillgång till en digital biotopkarta eller dylikt, skapas genom GIS-analyser (geografiskt informationssystem) livsmiljöområden för fokusarten. Ett livsmiljöområde är ett område där fokusarten kan reproducera sig och föda upp en ny generation. En spridningsprofil upprättas genom att subjektivt ranka markslagen i hur pass lätt eller svårt det är för fokusarten att sprida sig när grodans årsungar lämnar området där de växt upp eller skalbaggar förpuppats från veden efter att larven utvecklats inne i eken. Därmed kan en s.k. friktionskarta skapas för fokusarterna genom att klassa om biotopkartan och marktäckedata enligt artens spridningsprofil (Mörtberg m.fl och 2007). För de ekologiska nätverken som fokusarterna representerar, analyseras konnektiviteten mellan livsmiljöområdena med hjälp av verktyget MatrixGreen som är en nätverksanalys. Länkar skapas mellan de områden som har konnektivitet. I analysen anges ett maximalt avstånd för vilket länkar kan upprättas och detta avstånd kan bl.a. användas för att spegla fokusartens maximala spridningsförmåga. I analysen skapas alla tänkbara länkar från ett visst livsmiljöområde till alla andra områden som är möjliga att länka till inom det maximala avståndet. Länkarna mellan livsmiljöområdena följer inte fågelvägen utan letar sig fram i det urbaniserade landskapet längs den spridningsväg som antas vara den minst kostnadskrävande vägen. Länkarna visualiserar för oss ungefärligen var spridningvägarna är belägna. I de lägen där spridningsvägarna är hopträngda till smala stråk, omgivna av ogästvänlig miljö är det mycket troligt att spridning sker där länken är utritad på kartan. I de lägen där spridningsvägarna består av breda landskapsavsnitt med 8 8

9 gynnsamma biotoper sker sannolikt inte den faktiska spridningen bara just där länken är utritad, utan kan ske i en bred zon. Tolkning av spridningssamband måste alltid göras genom att studera både länkarna och biotopkartan/ortofoto och vid behov av mer detaljerad kunskap behövs också fältbesök för att bedöma om den spridningsväg som analysen visat, verkligen är trolig. Vid fördjupade studier behöver artinventeringar göras. Livsmiljöområdenas storlek, kvalitet och artinnehåll är faktorer som avgör ett enskilt områdes bevarandevärde. En annan faktor för livsmiljöområdenas bevarandevärde är vilken betydelse de har för konnektivitet i hela det analyserade nätverket. I MatrixGreen finns möjllighet att göra en analys som visar ett mått kallat betweenness centrality. Måttet kan förklaras som att oproportionerligt stor del av nätverket går igenom områdena som fått ett högt värde. Det är områden, sk.k. stepping stones, som ligger väldigt strategiskt till när det gäller att upprätthålla flöden genom nätverket. Om man skadar eller tar bort ett sådant område eller dess länkar, så påverkas en stor andel av länkarna i nätverket. Nätverket kan komma att delas upp i flera isolerade delar. Det kvarvarande nätverket blir mer sårbart, mindre resilient. Ädellövträdsnätverk Inledning Järfällas ädellövträd ingår i en vegetationstyp som har en betydande andel av den europeiska utbredningen och de återstående värdekärnorna är lokaliserade till Sverige (Länsstyrelsen i Stockholm län och Skogsstyrelsen 2007). För dessa skogstyper kan Sverige anses ha ett särskilt ansvar. Det är länsstyrelsens uppfattning att delar av Stockholmstrakten, bl.a. Mälarens närhet, hör till kärnområdena i landet för ek och andra ädellövträd (Nordin muntl.). Här är ekanknutna naturvärden bland de bäst bevarade i landet. Järfällas ek- och ädellövmiljöer ingår i Mälardalens värdefulla trädregion, en värdetrakt utpekad av länsstyrelsen där Görveln ingår. Trädmiljöerna i denna region, har mycket stort värde för den biologiska mångfalden även i ett internationellt perspektiv. Ekmiljöerna är oerhört artrika. Minst arter är knutna till trädslaget ek (Hultgren m.fl 1997). Tillsammans med de arter som lever av buskar och den artrika markflora man brukar finna i ekmiljöer så hör ekmiljöerna till de artrikaste vi har i Sverige och Europa. Hela 56 % av de rödlistade arterna i Sverige har livsmiljöer i ädellövskog. Detta ger ädellövskogarna en särställning i bevarandet av den biologiska mångfalden. Stockholmsregionen är unikt och är något så sällsynt som en storstad med mycket hög biologisk mångfald i bevarade ekbiotoper långt in i stadskärnan. Ekarna är inte bara livsmiljöer för alla hotade insekter, lavar och svampar utan 9 9

10 Bild 1. Ek i hålstadie 6, mulmek. Illustration. Eric Lilliegren. ekmiljöer har också en sociala värden. Miljöerna är ofta uppskattade för sina värden för rekreation och inför riktigt gamla ekar känner de flesta människor stor vördnad. Förklaringen till att Järfälla är så rikt på ek är att förhållandevis mycket av det historiska eklandskapet har bevarats när staden vuxit. Enskilda ekar och ekområden har ofta bevarats i stadsplanering. Naturvårdsverket har initierat ett särskilt åtgärdsprogram för grova ädellövträd. I åtgärdsprogrammet-skyddsvärda träd, SNV-rapport 5411 (2004) uppskattades att Stockholms län kommer på 6:e plats när det gäller antalet grova träd. I Stockholms län pågår trädinventeringen och den är genomförd i Järfälla kommun. Analyser Ädellövträd, varav ek är dominerande trädslag, utgör ett viktigt ekologiskt nätverk i Stockholmsregionen och Järfälla hyser en betydande del av detta ädellövnätverket. Det finns en grupp med skalbaggar som använder gamla ekar eller andra ädellövträd för reproduktion. Larvutvecklingen sker i veden eller mulmen. Många av dessa arter är idag rödlistade och indikerar dessutom artrikedom av flera andra arter i olika artgrupper. En del är mycket svårspridda och antas kunna förflytta sig några hundra meter i sökande efter ny livsmiljö, exempelvis läderbagge (kategori nära hotad i rödlistan). Andra arter är mer 10 10

11 lättspridda men också kräsna vad gäller livsmiljöval. Dessa kan förflytta sig några kilometer, exempelvis bredbandad ekbarkbock (starkt hotad). Vi har valt att ta detta komplex med skalbaggar knutna till gamla ekar och andra ädellövträd som fokusart. I separat bilaga finns en lista med ett fyrtiotal arter som i Stockholmsregionen kan påträffas i de ädellövträdsmiljöer som analyserats. 36 av dem är skalbaggar som alltså utgör exempel på fokusart. Länsstyrelsens inventering av grova ädellövträd, där enskilda skyddsvärda träd mätts in som punktobjekt har använts som dataunderlag för att skapa livsmiljöområden där fokusarten antas kunna reproducera. Denna inventering har kompletterats med urval från kommunens biotopkarta. Ytor innehållande gamla ädellövträd som inte hade fångats upp i länsstyrelsens inventering, räknades också som livsmiljöområden. I bilaga 2 anges dataunderlag och tillvägagångssätt för analys mer detaljerat. När vi upprättat spridningsprofil för ädellövträdsnätverket har vi antagit att skalbaggarna sprider sig i ljusa, varma miljöer med god sikt. Experter på eklevande vedinsekter är överens om att synintrycket är viktigt, dvs. att siluetter och konturer av lövträd är synliga (Ranius muntl). Barrskogar och blandskogar, har vi betraktat som skuggiga, och dessa har antagits vara olämpliga miljöer för spridning. Höga hus utgör barriärer. Vid en undersökning konstaterades att de flesta insekter flög på två meters höjd och att den relativa flygtätheten avtog med en tiopotens från två till tio meter (Hansson 1992). Starkt trafikerade vägar har vi antagit har stor barriäreffekt, helt enkelt eftersom dödligheten är stor (krock mot bilruta). Öppna miljöer som betesmarker, vatten, hällmarker etc har rankats som framkomliga miljöer. En friktionskarta skapades som visualiserar hur fokusarten uppfattar framkomligheten i landskapet. En landskapsekologisk analys i GIS gjordes för att avgränsa livsmiljöområden där fokusarten antas kunna reproducera sig. De inmätta träden från länsstyrelsens inventering består av en punkt för varje träd. En avståndsanalys runt de inmätta träden gjordes där friktionskartan användes. Maxavstånd sattes till 200 meter. Sammanhängande områden med förekomst av inmätta ädellövträd skapades i analysen. Områdena kompletterades med urvalet av ytorna från kommunens biotopkartering. Från ca 150 års ålder börjar en ek att utveckla grövre bark och håligheter som undan för undan gör den till lämpligt värdträd för hundratals arter av lavar, svampar och insekter. Ekar kan under flera hundra år ge livsutrymme åt helt olika typer av organismgrupper. Träden delas in i olika utvecklingsstadier beroende på hur långt hålbildningen kommit. Ekar med mulm i stadium 5 och 6 brukar hysa den artigaste skalbaggsfaunan. Träd i dessa hålstadier kallar vi för 11 11

12 rikmulmträd. En analys gjordes för att identifiera täthet av rikmulmträd. Analysen visualiserades i en karta som visar var det finns koncentrationer i landskapet med god respektive sämre tillgång på rikmulmekar. En tidsdynamikanalys gjordes också som visar på tillgången på arvtagare till dagens rikmulmekar belägna inom 100 m från en rikmulmek

13 Analysresultat i kartor Karta 1. Ädellövträdsnätverket. Livsmiljöområden och spridningsvägar. Copyright satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage

14 Karta 2. Täthet av rikmulmträd (de biologiskt mest värdefulla utvecklingsstadierna hos ädellövträd) 14 Copyright 14 satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage 2007

15 Karta 3. Arvtagare i stadie 0-4 som växer nära dagens rikmulmträd. 15 Copyright 15 satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage 2007

16 Karta 4. Ädellövträdsnätverket. Grad av betydelse för konnektivitet i nätverket. 16 Copyright satelliltbild: CNES Distribu8on SpotImage

17 Ekologiska tolkningar Regionala kopplingar och inre nätverk Järfällas viktigaste regionala koppling till länets ädellövträdsnätverk ligger i östra Järfälla och södra Järfälla. Spridningssambandet Säby gård - Trastgärdet länkar till Hansta i Stockholms stad och Ravalen i Sollentuna. Spridningssambandet Hummelmora hage - Sandvik länkar till Riddersvik i Stockholms stad och Svartsjö i Ekerö. Se karta 1. I Västra Järfälla, från Viksjö upp till Ulvsättra gård och österut genom tätorten till naturreservatet Molnsättra finns ett förhållandevis tätt pärlband av livsmiljöområden i ädellövträdsnätverket. Flera av områdena ligger i Mälarnära lägen, t.ex. Bruket, Görvälns gård, Dikartorp, Slammerstorp. Mer isolerat ligger Hummelmora hage - Sandvik i söder och Uddnäs-Ängsö i norr. I östra Järfälla i Västra Järvafätets naturreservat finns flera livsmiljöområden med god förbindelse mellan varandra. Längre norrut vid den östra kommungränsen ligger Molnsättra som är Järfällas största livsmiljöområde i ädellövträdsnätverket. I centrala Järfälla finns ett svagt öst-västligt spridningssamband som går från Viksjö och Henrikstorp genom tätorten via Jakobsbergs gård, Kvarnbacken och Janssons hage till Västra Järvafältets naturreservat. Se karta 1. Ekologisk funktion Bebyggelse, särskilt högre och tätare bebyggelse i spridningssambanden, riskerar försämra eller helt förstöra, funktionen som spridningssamband. Låg och gles bebyggelse med stort inslag av brynmiljöer, nektarrika växter och lövträd har inte samma negativa påverkan på spridningssamband som hög och tät bebyggelse. Generellt gäller att stora områden med stort antal skyddsvärda ädellövträd är mer bevarandevärda än små områden med enstaka skyddsvärda träd. Stora områden har bättre ekologisk funktion och har större möjlighet att över tid erbjuda livsmiljöer för fokusarterna än små områden eller enstaka skyddsvärda träd. Sådana områden brukar i landskapsekologiska analyser kallas kärnområden. Analysen över täthet av rikmulmekar i landskapet visar att Molnsättra naturreservat skiljer ut sig som det område med bäst tillgång på rikmulmekar, upp till 13 st per ha. Säby gård och Jakobsbergs gård har tätheter på upp till 8 rikmulmekar per hektar. Leveranstiden på en gammal ek i rätt utvecklingstadium för de skalbaggar som valts till fokusarter, är minst 150 år. Detta gör att ädellövträdsnätverket är mycket känsligt för flaskhalsar i tiden. Det behövs en kontinuerlig tillförsel av arvtagare till dagens rikmulmekar för att säkra att rätt livsmiljö finns tillräckligt nära dagens livsmiljöer. Detta är extra viktigt för svårspridda arter. En analys gjordes över tillgången på inmätta 17 17

18 ädellövträd i länsstyrelsens inventering i utvecklingsstadierna 0-4, d.v.s. grova träd i yngre utvecklingsstadier än rikmulmekarna. Analysen visar hur många arvtagare det finns inom 100 m från dagens rikmulmekar. Analysen visar att Molnsättra, Säby gård, Jakobsbergs gård, Hummelmora hage, Görvälns gård och Ulvsättra gård har bäst tillgång, träd nära en rikmulmek. Flera områden finns där få eller inga inmätta arvtagare finns, ex. Sandvik, Viksjö, Dikartorp. Slammerstorp och Uddnäs. Tidsdynamiken är ogynnsam i dessa områden och brist på rikmulmekar kan förväntas. Kärnområden i ädellövträdsnätverket är: Hummelmora hage och Görvälns gård i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Ulvsättra gård, Molnsättra, och delar av Västra Järvafältets naturreservat. Förutom kärnområdena finns några områden av särskild betydelse för ädellövträdnätverket. Det är livsmiljöområden somhar funktion som s.k. stepping stones. Det är områden som ligger väldigt strategiskt till när det gäller att upprätthålla flöden genom nätverket. Om sådana områden eller spridningsvägarna försvinner så riskerar det sammanhängande ädellövträdsnätverket i Järfälla bli uppdelat i flera isolerade delar. En sådan betydelse kan vara mycket svår att identifiera i fält, men är möjligt att identifiera i nätverksanalysen i MatrixGreen. Områden där särskilt stor stepping stone funktion kan förväntas är: Henrikstorp i Görvälns naturreservat, Jakobsbergs gård, Janssons hage och Slammerstorp. Utveckling av ädellövträdsnätverket En viktig faktor som skapar naturvärden i ädellövträdsmiljöer är solljuset. Solbelysta brynmiljöer och solbelysta solitära gamla träd är ofta artrika miljöer. I länsstyrelsens trädinventering finns i kommunen 35 träd med noteringen akut vårdbehov eller hot av igenväxning. För 43 träd finns noterat ett vårdbehov inom 10 år. Naturvårdsgallring runt gamla ekar och andra ädellövträd är en viktig åtgärd som ofta går hand i hand med vad folk uppskattar i sin närnatur. I det gamla odlingslandskapet skapades en mångfald av träd- och buskarter genom bondens användning av olika trädslag och olika hävdtyper. Ljusöppna, mosaikartade trädbevuxna fodermarker var en gynnsam miljö för ett stort antal insekter. I rester av detta gamla odlingslandskapet finns fortfarande den mest artrika insektsfaunan. Här hittar man ofta blommande träd och buskar som hagtorn, rönn, vildapel, olvon och rosor. Dessa buskarter bör gynnas längs spridningsvägarna. Det är av stor vikt att genom skötsel bevara ljusöppna förhållanden runt ädellövträden. Det är också viktigt att det finns ljusöppna bryn och blomrikedom i spridningssambanden. Brynen ger också vindskydd och är 18 18

19 även bra att plantera ek i för att minska viltskador. Vid upprustning och skötsel av parker avlägsnas ofta gamla rötskadade lövträd. I många fall utgör dessa de sista refugerna för sällsynta vedinsekter. I de fall träden utgör fallrisk kan de toppkapas. Det minskar risken att de faller i storm och förlänger livslängden. Om trädet måste fällas är det angeläget att spara stammen på en s.k. trädkyrkogård på solbelyst lämplig plats. En tumregel är att hela tiden tänka på att den döda veden är värdefull och stor betydelse för funktionaliteten i ädellövträdsekosystemet. Även träd med stamskador som orsakar savflöden är mycket värdefulla. Sav är födoresurs för flera insektsarter. Att i spridningssambanden särskilt söka efter efterträdare till dagens värdefulla ädellövträd och verka för att dessa utvecklas till arvtagare till dagens gammelekar och andra gamla ädelllövträd. Att ta till vara efterträdarna gör att man minskar sårbarheten i nätverket som kan uppstå genom tidsglapp (snedvriden åldersfördelning). Plantering av ek i dessa lägen är förstås också bra åtgärder

20 Groddjursnätverk Inledning Alla arter groddjur som kan förväntas hittas i denna del av landet har påträffats i Järfälla (Calluna 2011). Vanlig padda, vanlig groda, åkergroda, mindre och större vattensalamander. Den mer ovanliga större vattensalamandern hittades år 2011 nära gränsen till Järfälla kommun i Sollentuna kommun, samt i Viksjö-området med observationer från Torbjörn Petersons inventering Större vattensalamander är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. Ett särskilt åtgärdsprogram har utarbetats för arten. Den är både listad som B och N i artskyddsförordningens bilaga 1. Detta innebär dels att Natura 2000-områden är utsedda för arten, där särskilda regler gäller (7 kap miljöbalken) dels att arten är fridlyst i hela landet (4 artskyddsförordningen). Samtliga naturligt förekommande groddjur i Stockholmstrakten är missgynnade då deras livsmiljöer och spridningsvägar kontinuerligt ödelagts under 1900-talet. De viktigaste hoten är biotopförändringar av vatten- och fuktmiljöer och infrastrukturens barriäreffekter. Eftersom groddjuren är beroende av flera miljöer för sin livscykel kan det räcka med att en av dessa livsmiljöer förstörs för att utplåna en lokal population. Starka populationer av groddjur är en god indikation på att landskapet hyser fungerande ekosystem. Groddjuren är fridlysta i hela landet. Analyser Vanlig padda har valts som fokusart. Vanlig padda är den minst krävande arten av groddjuren vad avser biotopkrav och förmåga vid förflyttning. Padda är mindre känslig för uttorkning och kan förflytta sig längre. Padda är dock känsligare än grodor för barriärer då den är sämre på att hoppa. I delar av paddnätverket kan andra mer krävande groddjur finnas, ex. större vattensalamander, som vanligen sprider sig kortare avstånd än padda

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Sammanfattning I starkt fragmenterade landskap, som stadsmiljöer eller urbaniserade

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Ekologiska landskapssamband för fem habitat i och kring Uppsala stad. Kunskapsunderlag för fysisk planering

Ekologiska landskapssamband för fem habitat i och kring Uppsala stad. Kunskapsunderlag för fysisk planering Ekologiska landskapssamband för fem habitat i och kring Uppsala stad Kunskapsunderlag för fysisk planering Innehåll Sammanfattning... 4 Uppdraget... 5 Vikten av ekologiskt funktionella landskap... 6 Metod

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Ekologiska landskapssamband i Rösjökilen. Tallnätverket. Vildbinätverket. Fladdermusnätverket

Ekologiska landskapssamband i Rösjökilen. Tallnätverket. Vildbinätverket. Fladdermusnätverket Ekologiska landskapssamband i Rösjökilen Tallnätverket Vildbinätverket Fladdermusnätverket Förord År 2012 tog Upplands Väsby kommun fram en fördjupad översiktsplan för kommunens sydöstra del (FÖP Sydost).

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Vildbinätverket Ekologiskt landskapsamband i Rösjökilen

Vildbinätverket Ekologiskt landskapsamband i Rösjökilen Trätapetserarbi. Foto: Tommy Karlsson. Vildbinätverket Ekologiskt landskapsamband i Rösjökilen 1 Projekt ekologiska landskapssamband i Rösjökilen. Presentation vildbinätverket Process Initiativtagare till

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Uppdrag och kompetens

Uppdrag och kompetens Inventeringar 2005 Inventering av ett tätortsnära naturområde m a p signalarter för Motala kommun. Inventering av en sumpskog m a p signalarter för Motala kommun. Fågelinventering: Standardrutt Älgaberget,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014

Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Tema: Lokala åtgärder Välkomna Helen Barda, Länsstyrelsen hälsade nätverket välkomna. Samordningsgruppen, KSL, Thomas Fredriksson

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Naturvärdesinventering i skog och strand kring Råstasjön. Underlag till planering av ny bebyggelse

Naturvärdesinventering i skog och strand kring Råstasjön. Underlag till planering av ny bebyggelse Naturvärdesinventering i skog och strand kring Råstasjön Underlag till planering av ny bebyggelse Innehåll Sammanfattning 3 Planprocessen 4 Uppdraget 6 Metod naturvärdesinventering NVI 7 Övergripande beskrivning

Läs mer

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2

Läs mer

NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014

NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014 NATURCENTRUM AB NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014 2014-09-10 Naturvärdesinventering Naturcentrum AB har, på uppdrag av Ramböll, genomfört inventeringar av naturvärden

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Detta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med

Detta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med Detta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med Matrixgreen. Förhoppningsvis kan dokumentet även besvara

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Överklagande av Länsstyrelsens beslut 4031-398853-2013 angående detaljplan för kvarteren

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet

naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet Norra Järvafältet Naturen på norra Järvafältet är mycket omväxlande. Här finns en bit landsbygd med grusvägar som slingrar sig fram genom

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering...

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I Avdelning 3 DOM 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg Sida l (4) KLAGANDE Rolf Jonsson, 19610927 Kusagärde l 432 68 Veddige ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer Svenska IALE:s höstkonferens Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog Trafikverket, Underhåll 205-09-5 Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer 2 Våra miljömål Alla

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser MARKANVÄNDNING Förutsättningar Planområdet består till stora delar av obebyggd mark; skog, öppna beteshagar och strandremsor. I områdets sydöstra del ligger golfbanan som omfattar en stor markyta. Befintliga

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer