Musik och risk i en existentiell och genusordnad värld

Transkript

1 Musik och risk i en existentiell och genusordnad värld Om risker bland ungdomar Margareta Bohlin Högskolan Väst Göteborgs Universitet

2 Risker och musik Vi tar risker, unga som gamla. Vi behöver ta vissa (balanserade) risker för att utvecklas och förändras. Dock involverar vi oss i aktiviteter som vi vet kan skada vår hälsa och vår nästa. Hörselrisker ses inte som en risk påsamma sätt som traditionella risker (t ex fortkörning och rökning). Ungdomar som tar stora risker tenderar även att lyssna mycket på stark musik, gåpårockkonserter osv (Zuckerman, 2000) Ungdomar som tar stora risker för att fåstarka upplevelser lyssnar mycket påheavy metal och annan rockmusik enligt Arnett (1992)

3 Margareta Bohlin och Soly Erlandsson Institutionen för Individ och Samhälle Högskolan Väst/ Göteborgs Universitet Risktagande och starka ljud bland ungdomar (studie 1)

4 Ungdomars risktagande Syftet är r att undersöka riskbeteende och riskbedömning bland svenska ungdomar. Syftet är r också att studera ungdomars självexponering för f r starka ljud och relationer till annat risktagande (t ex drog- och alkoholanvändning ndning och fortkörning). rning). Eftersom kön k n har visats påverka p riskbeteende och riskbedömning har analysen ett könsteoretiskt förhf rhållningssätt.

5 Metod Instrument Demografiska frågor kring kön, ålder och skola The Adolescent Risk Taking Questionnaire (ARQ by Gullone, Moore, Moss & Boyd, 2000) mäter både riskbeteende och riskbedömning Frågor om hörselskyddsanvändning och hörselstatus Hearing Symtoms Description (HSD av Olsen Widén & Erlandsson, 2004 och Adolescent Habit and use of Hearing protection (AHH av Olsen Widén & Erlandsson, 2004)

6 Metod Deltagare Deltagare: 310 ungdomar (143 kvinnor och 167 män) Ålder mellan 15 och 20 år Tre gymnasieskolor; större stad, mellanstorstad och landsort. Svarsfrekvens: 84.2%

7 Resultat Samband Studien har visat att det finns samband mellan generellt riskbeteende och riskbeteende när det gäller hörselskadande ljud Sambanden gäller både för riskbeteende (r=.573) och riskbedömning (r=.399)

8 Bedömning och beteende Unga kvinnor bedömer risker som mer farliga än vad män gör Unga kvinnor deltar i riskfyllda aktiviteter i lika stor utsträckning som män

9 Samhällsförändring Samhällsförändring som ökad jämställdhet kan påverka beteende före bedömning och attityder Upplevelsemässigt tar unga kvinnor större risker än män Kvinnor använder skydd i större utsträckning (kondomer, hörselskydd osv.) Kulturella skillnader mellan länderna Skillnad i tid

10 Bohlin, M., Sorbring, E. & Erlandsson, S (2010) Ungdomars röster om risktagande (Studie 2)

11 Syfte Studien syftar till att genom fokusgrupper och enskilda intervjuer belysa problematiken kring riskbeteende, dess innebörder och meningsgivare för unga män och kvinnor som utsätter sig för risker. Avsikten är ocksåatt försöka identifiera ungdomarnas erfarenheter och uppfattningar kring olika riskbeteenden.

12 Metod Deltagare Ungdomar från urval i studie 1, 8 personer Ungdomar från fler gymnasium, 8 personer Jämn könsfördelning Ålder år 3 deltagare i varje fokusgrupp (4 grupper) 4 personer i enskilda intervjuer

13 Metod Instrument Intervjuguide med vinjetter -ljudkänslighet -tinnitus -streetracing -droger och alkohol Ostrukturerade frågor i form av samtal mellan medlemmarna i fokusgrupperna och mellan intervjuare och enskilda deltagare. Fenomenologisk ansats (Interpretative phenomenological analysis)

14 Intervjuer med ungdomar Risktagande kan anses handla om två övergripande dimensioner men innehållet i dessa skiljer sig mellan unga kvinnor och män Existentiell identitet Social identitet

15 Risktagandets dimensioner och teman Existentiell identitet Social identitet - Transcendens ~ närvaro av hot och lust (tjejer) ~ liv och död (killar) - Introspektion ~ kontroll och maskering (tjejer) ~ gränsöverskridande (killar) - Villkorlig frihet ~ medveten sårbarhet (tjejer) ~ frihet och ansvar (killar) - Uttrycksmöjligheter ~ idealbildens pålaga (tjejer) ~ möjlighet att vara ohämmad (killar) - Individualitet ~ bryta mot och följa krav (tjejer) ~ undertryckande av sårbarhet (killar) - Tillgänglighet ~ sociala begränsningar (tjejer) ~ social påverkan och kontroll (killar)

16 Existentiell identitet transcendens -Det känns bra att åka snabbt I bilar, det är spännande -Och när du kör påskumpiga vägar pirrar det i magen. Det är kul! -Men, det beror påvem som kör -Om någon kör säkert och kan bilen, är du inte lika rädd.. (Women, focus group 2) -Känslan när du känner adrenalinet att köra såfort att det blir farligt.och ibland gör du det bara för att leka med polisen men fart är alltid spännande. (Man, focus group 1).

17 Existentiell identitet introspektion -Jag känner.när jag lyssnar påmin I-pod, att jag vill att det ska vara högt. När jag cyklar blir ljuden dämpade, t ex ljuden från bilar och sånt dåvill jag att musiken ska vara starkare än de andra ljuden... (Women 1, individual interview) -Du vill se hur långt du kan gå, pusha dig själv hur fort du vågar köra. Du har varit uppe I 140 och nu kanske du kan köra ännu fortare du puschar dig själv och ibland sitter någon bredvid dig det blir värre när någon sitter bredvid och sporrar dig, peppar dig: Kör fortare, fortare. Kanske vet du att du inte kan hantera farten men det blir en (Man, focus group)

18 Existentiell identitet Villkorlig frihet -Du har dåligt samvete för att du är deprimerad du känner att du inte har någon orsak att vara det Jag ska ju inte gåomkring och känna såhär när det är såmycket våld och fattigdom I världen så många människor som har det värre än jag... (Woman, individual interview 2) -Sen börjar du reflektera över människors värde vilken risk är det? Ska vi riskera en hel generation för att studera.en sten, från yttre rymden? / / Ibland känner jag att jag kan läsa om miljoner av människor som dör av svält och sedan vänder jag bladet och där kan jag läsa att 10 biljoner har betalats för att studera hierarkin I forntiden! (Man, individual interview 1)

19 Social identitet uttrycksmöjligheter -Det är som när man var barn och inte ville ha hjälm, du ville inte ha den det var liksom töntigt att använda den ingen annan hade hjälm - Ja, springa omkring med gula saker i örat! (Women, focus group 1) -Om en tjej tävlar och vinner över en kille, tja, jag tror han skulle bli förödmjukad. Men om en kille vinner över en annan kille, så skulle han (förloraren) se upp till honom. Men om en tjej vinner blir man förödmjukad. - (Int: Varför är det så?) -Jag tror inte att vi killar kan acceptera att en tjej kan göra saker bättre än vi. (Men, focus group 2)

20 Social identitet individualitet -En av mina kompisar, när hon drack.jag har aldrig sett någon I hela mitt liv som däckar efter bara en öl. Hon överdrev! (Woman, focus group 2). -Jag tror att killar har mer svårt att förståen person vid problem du vet, vi är väldigt så, inga problem och sånt. En tjej skulle säga om hon hade problem, för tjejer är mer ordentliga. De förstår andra människor bättre. (Man, focus group 1)

21 Social identitet tillgänglighet -Kvinnor ska vara så du känner press att vara smart, vacker, framgångsrik och du förväntas att uppnå..och vara påsamma nivåsom killarna karriär, mamma, städtant, allt du ska vara allt och till påköpet ska du se bra ut! (Woman, focus group 1) -En kompis till mig skulle tänka att en kille kan dricka mycket alkohol, men om en tjej drack tills hon däckade skulle han inte se henne som en bra tjej. / / Jag tror att en tjej som blir stupfull, hon riskerar att bli utnyttjad och utsätter sig för våld och sexuellt utnyttjande. (Man, focus group 2)

22 Risker och musik Mönster i risktagande bland unga kvinnor och män. (Studie 4) 310 ungdomar från tidigare studie (15-20 år) på 3 gymnasieskolor Syftet var att undersöka mönster för hur unga män och kvinnor i Sverige bedömer och engagerar sig i riskfyllda aktiviteter, samt vilka samband som finns mellan risker i miljöer där musik spelas påhög ljudvolym och riskbedömning och riskbeteende i traditionell bemärkelse.

23 Resultat De mönster som finns bland de svenska ungdomarna skiljer sig från mönstren bland de australiska ungdomarna både i bedömning och beteende Mönstren skilde sig mellan kvinnor och män. Mönstren bland män verkade passa in bättre påriskskalans utformning än bland kvinnor. Skalan är alltsåanpassad mer efter mäns bedömningar och beteenden. När vi lägger in hörselrisker i analysen blir det en egen faktor när det gäller bedömning men lägger sig i olika faktorer i beteendet. Vad beror skillnaderna på? Kön, kultur, hur risker definineras?

24 Ungdomars attityder, riskperception och beteende i ljudrika miljöer (Studie 4) Enkätstudie med 543 (270 kvinnor/273 kvinnor, år Gymnasieskola i västra Sverige. Syftet att studera svenska ungdomars riskperception, attityder och beteende i sammanhang där musik spelas påhög ljudvolym och hur socialt kön påverkar perception, attityder och beteenden. 5 delskalor; 1) Attityder till stark musik, 2) Upplevd känslighet för buller och upplevelse av sårbarhet, 3) Normer och ideal om risker och risktagande, 4) riskperception i ljudrika miljöer, 5) Hörselskyddsanvändning och vanor i musiksammanhang.

25 Resultat Attityder och risk perception förklarade hörselskyddsanvändning. Personer som är negativa till starka ljud och som tyckte att det var en riskfylld aktivitet tenderadeatt använda hörselskydd påklubbar och diskotek. Ljudkänslighet, känslan av osårbarhet och risk hög riskperception förklarar hörselskyddsanvändning påkonserter. Variabeln kön bidrog inte enskilt till att förklara skyddande beteende på klubbar och konserter Återigen, det verkar inte finnas könskillnader mellan unga kvinnor och män i beteende, i det här fallet hörselbeteende

26 Några tolkningar Kulturella och historiska skillnader om vad som betraktas som risk och hur man förhåller sig Vardagsföreställningar, politik, forskning verkar vara könsmärkt och stereotyp när det gäller risktagande Sällan forskning, politik, vardagsföreställningar tar hänsyn till de existentiella dimensionerna som kan utgöra risktagande. Hörselrisker betraktas inte som risk i traditionell bemärkelse, trots kunskap om hörselnedsättning.

27 Hot eller utveckling? Psykologiska, sociologiska och existentiella aspekter utifrån ett genusperspektiv pårisktagande är grundläggande för analysen av unga människors bedömningar och handlingar i samtidssamhället. Det inte enbart är det framtida hälsotillståndet vägs in i bedömningen och risktagandet, utan även känslan av att vara fri, levande och att hitta sig själv. Det kan ocksåhandla om att fylla existentiell tomhet. Hot och utveckling Hur arbetar vi preventivt?