Pejling jag och andra

Transkript

1 Mål Målet är att få fram vilka faktorer som inverkar på ungdomarnas trafikbeteende. I synnerhet strävar man till att lyfta fram missuppfattningar som leder till riskbeteende. Barn och ungdomar tror att riskbeteende är mer allmänt i deras referensgrupp än det i själva verket är. Man motiverar det egna riskbeteendet med att alla andra också gör på samma sätt. Denna gruppmissuppfattning kan verka som ett socialt tryck. Missuppfattningar understöder riskbeteende och de unga börjar bete sig på samma sätt som de tror att andra gör, även fastän beteendet skulle strida mot deras egen uppfattning. Man har en tendens att bortförklara det egna riskbeteendet Det var dumt gjort, men andra gör det ändå oftare. I Danmark konstaterade man i Rigsted projektet att man samtidigt kunde minska riskbeteendet när man tillsammans gick igenom den sociala missuppfattningen. Genom att rikta interventionen mot en riskgrupp kunde man inverka också på andra former av riskbeteende. Att få bukt med en utbredd missuppfattning förutsätter en fri och öppen diskussion och korrekt information. Pejling Man väljer en frågeserie som passar till elevernas ålder (t.ex. cykling för 7:e klassister, mopedkörning för 8:e och 9:e klassister, serien om bilpassagerare passar redan från 15 års ålder). Frågeserierna består av två delar. I den första delen frågar man om elevens eget beteende och i den andra delen frågar man hur eleven tror att andra i den egna åldersgruppen gör. Eleverna behöver alltså inte säkert känna till hur deras jämnåriga kamrater gör. 1. Man PRATAR INTE om social missuppfattning med eleverna före man har genomfört pejlingen. 2. Läraren delar ut den valda frågeserien till eleverna och de får svara på den. 3. Läraren samlar in svarsblanketterna, blandar dem och delar ut dem igen för en gemensam sammanställning. 4. Med elevernas hjälp skapar man för varje frågepar exempelvis en tabell som beskriver det egna beteendet och hur man uppfattar andras beteende: Med social missuppfattning menas att människorna tror att andra gör på annat sätt än de i själva verket gör. t.ex. Jag använder hjälm när jag färdas med moped. Mina jämnåriga använder hjälm när de färdas med moped. ofta nästan alltid ibland sällan aldrig 33

2 5. Resultatet gås igenom med ett frågepar i gången. Man jämför elevernas uppskattning av det egna beteendet med hur de uppfattar att jämnåriga gör. När man märker att dessa inte stämmer överens behandlar man skillnaden. I det här skedet tar man upp social missuppfattning och innebörden av det. 6. När man har gått igenom alla frågor delar man in eleverna i smågrupper. Eleverna funderar på nedanstående frågor och skriver med stora bokstäver ner sina svar på papper (en sak/per papper). Slutligen samlar man in pappren och sätter upp dem på tavlan för diskussion. - Vad beror det på att människor tror att andra gör på annat sätt än de själva? - Vad beror det på att människor tror att andra gör på annat sätt än de i själva verket gör? - Hur påverkar missuppfattningen det egna beteendet? - Vad kan man göra i den egna klassen så att det inte ska uppstå någon missuppfattning? 7. Om man har tid kan man också granska forskningsresultat i ämnet och jämföra dem med klassens reslutat, men detta är inte nödvändigt. Tilläggsinstruktioner till stöd för diskussionen Följande faktorer skulle vara bra att ta upp till diskussion (läraren kan ge instruktioner, dock utan att erbjuda klara svar): - föregå med gott exempel - andra berättar historier om t.ex. sina supresor - man tror att saken x är en bra sak - man tror, att alla andra gör x - tv, webb, tidningar - föräldrar och andra vuxna som exempel Gruppmissuppfattning kan i vissa grupper vara starkare och och i vissa svagare. Det är inget konstigt om man inte kan se någon missuppfattning utgående från svaren. Redan detta är ett resultat och man kan fundera över varför det i nämnda grupp inte uppstår någon socialmissuppfattning. Man kan ändå behandla ovannämnda frågor. Social missuppfattning är som fenomen väl känt och man vet att det har en inverkan på ungdomars riskbeteende. Man kan t.ex. lägga fram frågan I vilka frågor tror ni att gruppmissuppfattning visar sig? (ett exempel är ungdomarnas alkoholdrickande under veckosluten) eller Vad beror det på att ni uppskattar det egna beteendet vara likadant eller mer riskbenäget än andras beteende? Vad innebär det? Viktigast är att fundera över social missuppfattning och dess inverkan på individens beteende och inte koncentrera sig på statistik. Behandlingen grundar sig på elevernas egna synpunkter ( Vad anser ni om den här saken? ) Bakgrundsinformation Utbildningshelheten grundar sig på ett projekt kallat Rigsted som utförts i Danmark och där man försökte påverka ungdomars riskbeteende. Förfaringssättet grundar sig på insikten att barn och ungdomar har en missuppfattning om andra ungdomars riskbeteende. Enligt Rigsted- forskarna är vanliga upplysningsåtgärder som betonar riskbeteendets faror inte effektiva för att minska riskbeteendet. Det är viktigt att eleverna förstår att ungdomarna har missuppfattningar om vissa saker som exempelvis tidpunkter för hemkomst, penninganvändning och sällskapande/sex. 34

3 Mopedkörning 1. Jag använder hjälm då jag färdas med moped Jag kör inte moped 2. Min moped är trimmad Jag Nej Jag äger ingen moped 3. Jag har kört moped berusad Jag kör inte moped 4. Jag har åkt som passagerare med en mopedförare som varit berusad Jag har inte åkt som passagerare på moped 5. Jag är rädd att åka med min kamrat om han/hon kör vårdslöst Säkert Ganska säkert Kanske inte Säkert inte 1. Andra i min ålder använder hjälm då de färdas med moped 2. Andra i min ålder har en trimmad moped Alla Majoriteten Ungefär hälften Endast någon enstaka Ingen 3. Andra i min ålder kör moped berusade 4. Andra i min ålder har åkt som passagerare med en mopedförare som varit berusad 5. Andra i min ålder är rädda att åka med en kamrat om han eller hon kör vårdslöst Säkert Ganska säkert Kanske inte Säkert inte 35

4 Cykling 1. Jag använder hjälm då jag cyklar 2. Jag har cyklat då jag varit berusad 3. Jag kan cykelreglerna om bl.a. väjningsregler i korsning Bra Medelmåttligt Dåligt 1. Andra i min ålder använder hjälm då de cyklar 2. Andra i min ålder har cyklat då de varit berusade 3. Andra i min ålder kan cykelreglerna om bl.a. väjningsregler i korsning Bra Medelmåttligt Dåligt 36

5 Passagerare i bil 1. Jag använder bilbälte då jag åker som passagerare i bil 2. Jag har varit passagerare i en bil med berusad förare 3. Jag har uppviglat föraren att köra vårdslöst 4. Jag skulle försöka hindra min kamrat om han/hon skulle börja köra vårdslöst 5. Jag skulle våga berätta för föraren att jag är rädd att åka med honom eller henne 1. Andra i min ålder använder bilbälte då de åker som passagerare i bil 2. Andra i min ålder har varit passagerare i en bil med en berusad förare 3. Andra i min ålder har uppviglat föraren att köra vårdslöst 4. Andra i min ålder försöker hindra sin kamrat om han eller hon kör vårdslöst 5. Andra i min ålder vågar berätta för föraren att de är rädda att åka med honom eller henne 37

6 Bilförare 1. Jag använder bilbälte då jag kör bil 2. Jag har kört berusad 3. Jag kör med över 20km/h överhastighet Gaska ofta 1. Andra i min ålder använder bilbälte när de kör bil Andra i min ålder kör bil berusade 3. Andra i min ålder kör bil med över 20 km/h överhastighet Gaska ofta 38