Väg och järnväg Underlag till produktutredning i NVDB. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

Transkript

1 Underlag till produktutredning i NVDB Väg och järnväg Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Väg/Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 Underlag till produktutredning i NVDB Introduktion Samverkansprojektet har tagit fram dataproduktspecifikationer (DPS) för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna utbyta enhetliga geodata oavsett administrativa gränser och oberoende av vem som har skapat data. Detta ska kunna bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Arbetet med att utforma och förvalta DPS:erna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Projektet avslutas i juni 2016 och resultatet övergår då i förvaltning och vidareutveckling inom Samverkan. Den nationella vägdatabasen (NVDB) som förvaltas av Trafikverket är baserad på en väl etablerad modell för att beskriva vägnät och vägnätsanknutna företeelser som används bland annat vid utbyte av data mellan kommunerna och Trafikverket. NVDB har dessutom ambitionen att vara en nationell central vägdatabas vilket detta arbete stödjer. Förslagen kring väg och järnväg från är alltså INTE en ersättning till NVDB utan kan snarare ses som ett förslag till tillägg av nya företeelsetyper, förändringar/förtydliganden av befintliga företeelsetyper och vissa fall avvecklande av befintliga företeelsetyper och ersätta dem med nya. Projektet tror att en implementation av förslagen kommer att leda till: Nationellt sett mer enhetliga geodata om vägar och järnvägar. Att förenkla kommuners verksamhet Att förenkla Lantmäteriets verksamhet Att underlätta navigering och ruttplanering Under arbetets gång har dock behov identifierats som har representerats med nätverksanknutna företeelsetyper i projektets förslag men som sannolikt inte kommer att implementeras i NVDB inom överskådlig tid på grund av olika orsaker. Samverkan (fortsättningen efter projektet ) kommer att behöva kika på dessa företeelsetyper och behovet av att utbyta dessa enhetligt utanför den nationella samverkan kring NVDB. Den troliga lösningen är ett enkelt xml-schema baserat på en vedertagen nätverksmodell men där bas för identifierare och geometri etcetera används. Dessa företeelsetyper kommer inte att behandlas vidare i detta dokument. För mer information se: Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Väg/Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

3 1 (38) Innehåll 1 OPERATIV SAMVERKAN 2 2 PRIORITERADE FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING AV NVDB3 2.1 Förslag till förändring av Företeelsetyper i NVDB VägKartografi Funktionell Vägklass Uppfart VägStatus VägNamn KörfältsBeskrivning SG_Belysning SG_MötesfriVäg Kommentarer på version 0.8 av förslag som ej åtgärdats i projektet Förslag gällande krav på lägesosäkerhet kopplade till uppdatering av vägnätet REFERENSER 37

4 2 (38) 1 Operativ samverkan Idag finns strategisk samverkan kring NVDB i form av NVDB-rådet men det saknas operativ samverkan i större utsträckning som både kan föreslå NVDB och NVDB-rådet förändringar av NVDB men även vara ett stöd/bolllplank under produktutredningar etc. Samverkan skulle kunna vara den motpart och det stöd som behövs för att i större utsträckning ta fram konkreta förslag på förbättringar och förändringar av NVDB så att NVDB:s innehåll bättre kan utformas för att möta alla intressenters och användares behov.

5 3 (38) 2 Prioriterade förslag till förändring av NVDB Förslag beskrivs av texter samt UML-diagram. I detta dokument inkluderas inte det ramverk som tagits fram inom för informationsmodellering. Dock behålls klassnamnen med generella prefix (SG_) i detta dokument, både i texter och i UML-diagram. På flera platser förekommer referenser till det förslag som tagit fram. Detta hittas via hänvisningen under Introduktionen. Kapitelnumreringen motsvarar den prioriteringsordning som rekommenderar för vidare arbete enligt Trafikverkets processer. 2.1 Förslag till förändring av Företeelsetyper i NVDB VägKartografi class SG_VägKartografi «FeatureType» SG_VägJärnv äginformation:: SG_VägKartografi + vägtyp: SG_VägkartografiTyp «codelist» SG_VägJärnv äginformation:: SG_VägkartografiTyp Figur 1. VägKartografi SG_VägKartografi (Figur 1) är ett förslag till ny klassificering av vägar som bättre svarar upp mot kommuners och Lantmäteriets behov än befintliga företeelsetypen Vägtyp i NVDB idag. Klassificeringen utgår från typerna i kodlistan SG_VägKartografiTyp. Tabell 1. SG_VägKartografiTyp Kategori Typ Kort Beskrivning Generell Motorväg Väg som motsvarar trafikregler för motorväg Generell Motortrafikled Väg som motsvarar trafikregler för motortrafikled Generell Avfart/Påfart Avfarter och påfarter tillhörande motorvägar. Landsbygd Landsväg stor Utanför tätort, motsvarar vägbredd >7

6 4 (38) Landsbygd Landsväg mellan Utanför tätort, motsvarar vägbredd 5-7 Landsbygd Landsväg mindre Utanför tätort, Vägbredd, motsvarar vägbredd <5 Landsbygd Småväg Landsbygd Småväg sämre Landsbygd Traktorväg Landsbygd Uppfartsväg Oftast enskilda vägar, bra som bilväg Oftast enskilda vägar, sämre som bilväg, skogsbilväg Väg är i regel framkomlig för jordbrukstraktor. Väg till hus, bebyggelse från Landsväg, Småväg. Normalt enskild väghållare. Tätort Genomfartsgata Leder, Genomfartsvägar, Ringleder, Infarter städer/samhällen. Tätort Huvudgata Större Gata inom tätort Tätort Uppsamlingsgata Matargata. Tätort Gata Lokalgata/Tätortsgata. Tätort Kvartersgata Gränd/kvartersväg Tätort Parkeringsgata Väg inom eller genom parkeringsplats Tätort Infart/Utfart Vägavsnitt som leder in till parkering, kvartersgator, Tätort Leveransgata Väg fram till industrilokaler, varuintag. Adressplats kan förekomma. Tätort Bussgata Längre sträckningar, likväl korta genvägar för buss. Genom bostadsområden. Nedan följer en genomgång av respektive typ i SG_VägKartografiTyp Motorväg Motorväg enligt trafikförordning.

7 5 (38) Motortrafikled Motortrafikled enligt trafikförordning Avfart/Påfart Avfarter och påfarter tillhörande motorvägar. Accelerationsfält, retardationsfält. Ramper, större cirkulationsplatser i anslutning till dessa. Mötesfri enkelriktad väg Landsväg stor Landsväg, genomsnittlig bredd >= 7 m. Har vägnummer. Kan ha skilda körbanor.

8 6 (38) Landsväg mellan Landsväg, genomsnittlig bredd >=5 och <7 m med dubbelriktad trafik. Har vägnummer Landsväg mindre Mindre landsväg, genomsnittlig bredd < 5 m med dubbelriktad trafik Småväg Mindre bilväg med körbanebredd på minst 3,5 m och som är framkomlig för lastbil med släp (24 m) utom vid tjällossning eller under ihållande regnperioder. Vägen bör vara dikad och vägbanan normalt i sådant skick att personbil kan framföras året runt. Saknar vägnummer.

9 7 (38) Småväg sämre Mindre bilväg som har anlagd vägbana, men som inte uppfyller kraven för småväg. På bäriga marker med god dräneringsförmåga kan egentlig vägkropp saknas. Vissa vägar inom klassen är framkomliga för lastbil med kort släp (18 m), övriga vägar för lastbil utan släp i huvudsak när vägen är tjälad. Personbilstrafik är normalt möjlig utom vid tjällossning eller under ihållande regnperioder Traktorväg Väg som normalt saknar vägkropp men har iordningställd vägbana av varaktig beskaffenhet. Vägen är i regel framkomlig för jordbrukstraktor med släp. Kan inkluderas om väg: Har en längd som överstiger 500 meter. Leder till bebyggelse eller odlad mark (minimilängd 100 meterleder till annat specifikt mål (minimilängd 250 meter). Sammanbinder vägar. Följer strand. Rekommenderas att inte inkludera, om: Drivningsväg (tillfällig väg som används för att ta fram timmer). Vinterväg (gammal väg som går över sankmarksområden).

10 8 (38) Uppfartsväg Framfartsväg till hus och bebyggelse från Landsväg eller från Småväg. Normalt enskild väghållare Genomfartsgata Genomfartsled i samlad bebyggelse avsedd för genomgående trafik och som knyter samman det statliga vägnätet. Innefattar även större infarter till tätorter/stad. Ofta benämnda som leder, ringvägar m.m. Oftast ej adress-satt Huvudgata En större gata inom tätort som har en central betydelse för att binda samman stadsdelar och är ett huvudstråk genom stadsdelar.

11 9 (38) Uppsamlingsgata Större gata och viktigare gatuförbindelse i samlad bebyggelse. Uppsamlingsgata bostadsområde. Uppsamlingsgator kan typiskt leda upp mot Huvudgator, Trafikleder

12 10 (38) Gata Gata i samlad bebyggelse Innefattar även gågator Kvartersgata Mindre väg inom bebyggda områden som endast används för biltrafik vid transporter till och från bostadsfastigheter.

13 11 (38) Parkeringsgata Innefattar all väg-geometri inom parkeringsytor, dels genomfarter inom parkeringsytan, men även detaljerad väg-geometrin som leder fram till parkeringsplatsen Infart/Utfart Vägavsnitt som leder in till parkering, kvartersväg. Ofta skyltat med Utfart från större parkering. Även kortare anslutningsvägar till fastigheter och byggnader och väg-avsnitt till skafttomter. Syftet med Infart/Utfart är att kartografiskt kunna visualisera endast själva Infarten/Utfarten och inte nödvändigtvis detaljerade geometrier såsom parkeringsgator och kvartersvägar. Dessutom, Gata, Kvartersväg eller parkeringsgata, är inte naturliga begrepp att använda för att beskriva dessa vägavsnitt. Det här är snarare Infart/Utfart. Exempel på Infart/Utfart till fastigheter och byggnader och väg-avsnitt till s.k. skafttomter.

14 12 (38)

15 13 (38) Leveransgata Vägavsnitt fram till industrilokaler, varuintag. Adressplats kan förekomma Bussgata Väg som endast får användas för busstrafik Objekttyper SG_VägKartografi Typ av väg ur ett kartografiskt perspektiv Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp vägkartografi Kategorisering av väg för kartografi [1] SG_VägKartografiTyp Kodlistor SG_VägKartografi Typer av vägar för kartografi Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp Se Tabell 1.

16 14 (38) Funktionell Vägklass Funktionell Vägklass kan användas som komplement till VägKartografiTyp för att kartografiskt urskilja eller betona vissa vägavsnitt. Trafikverkets dataproduktspecifikation för Funktionell Vägklass är konsekvent däremot är den i vissa avseenden otydlig och användandet av den skulle kunna förenklas bland annat med hjälp av tillämpningsexempel. Trots att flertalet av de funktionella vägklasserna (0-9) kan omsättas, framförallt i storstäder så är de inte konsekvent satta och ur ett nationellt perspektiv kan det vara svårt att jämföra samma funktionella vägklass i olika områden. I Tabell 2 presenteras ett förslag på förtydliganden av de funktionella vägklasserna. Tabell 2. Funktionell Vägklass FVK Sammantagen beskrivning Beskrivning specifikt Statligt 0 Nätverk på nationell nivå med de Nätverk på nationell nivå viktigaste vägarna. Europavägar. med de viktigaste vägarna. Europavägar. 1 Näst viktigaste vägarna på nationell nivå. De viktigaste riksvägarna, såsom 25, 26, 31, 33, 40, 45, 47, 48, 50, 53, 55, 56, 64 och Stora statliga vägar. Riksvägar som inte klassificeras under nivå 1. Stora leder i tätort med mestadels planskilda korsningar 3 Stora statliga vägar. Primära länsvägar. Stora genomfarts-, infarts-leder i tätort med få avbrott i form cirkulationsplatser. Ringleder. 4 Medelstora statliga vägar. Genomfartsleder och större huvudgator genom tätort där man vill leda trafik. 5 Mindre statliga vägar. Sekundära och tertiära länsvägar. Näst viktigaste vägarna på nationell nivå. De viktigaste riksvägarna, såsom 25, 26, 31, 33, 40, 45, 47, 48, 50, 53, 55, 56, 64 och 70. Stora statliga vägar. Riksvägar som inte klassificeras under nivå 1. Stora leder i tätort med mestadels planskilda korsningar Stora statliga vägar. Primära länsvägar. Stora genomfarts-, infarts-leder i tätort med få avbrott i form cirkulationsplatser. Ringleder. Medelstora statliga vägar. Genomfartsleder och större huvudgator genom tätort där man vill leda trafik. Mindre statliga vägar. Sekundära och tertiära länsvägar. Beskrivning specifikt Kommunalt Stora genomfarts-, infarts-leder i tätort med få avbrott i form cirkulationsplatser. Ringleder. Genomfartsleder och större huvudgator genom tätort där man vill leda trafik. Huvudgator i tätort.

17 15 (38) Huvudgator i tätort. 6 Uppsamlingsgator och större gator inom tätort, ex.vis där kollektivtrafik leds. Större vägar inom handels/industriområden. Huvudgator i tätort där man inte vill leda trafik genom. Småvägar på landsbygd. Småvägar på landsbygd. Uppsamlingsgator och större gator inom tätort, ex.vis där kollektivtrafik leds. Större vägar inom handels/industriområden. Huvudgator i tätort där man inte vill leda trafik genom. 7 Gator (Lokalgator). Gator (Lokalgator). 8 Gågator. Leveransgator där genomfart kan förekomma. Infarter/Utfarter som leder trafik genom Parkeringsområden. Uppfartsvägar på landsbygd där genomfart kan förekomma. Gågator. Leveransgator där genomfart kan förekomma. Infarter/Utfarter som leder trafik genom Parkeringsområden. 9 Kvartersvägar. Parkeringsgator. Kvartersvägar. Parkeringsgator. Vägar inom parkytor. Figur 2 till Figur 7innehåller exempel på hur Funktionell Vägklass bör användas enskilt och tillsammans med andra företeelsetyper.

18 16 (38) Figur 2. Exempel kombination av Vägkartografityp och FVK. Huvudgata förekommer med 3 olika stilsättningar beroende på Funktionell Vägklass.

19 17 (38) Figur 3. Exempel kombination av flera företeelser för kartografi. Stilsättning är beroende av en kombination flera företeelser, Vägkategori, Vägkartografityp, Funktionell Vägklass, m.m.

20 18 (38) Figur 4. Exempel, parkeringsgata och Funktionell Vägklass. Parkeringsgator, Infart/Utfart klassificeras som lägsta möjliga nivå, d.v.s. Funktionell Vägklass 9. I enstaka fall kan man tänka sig att delar av dessa vägavsnitt kan höjas till Funktionell Vägklass 8. Figur 5. Exempel Kvartersväg och Funktionell Vägklass. Parkeringsgator, Infart/Utfart klassificeras som lägsta möjliga nivå, d.v.s. Funktionell Vägklass 9. I detta exempel visas ett av de enstaka fall där kan man tänka sig att delar av dessa vägavsnitt kan höjas till Funktionell Vägklass.

21 19 (38) Figur 6. Exempel Funktionell Vägklass 2-4. Figur 7. Exempel Funktionell Vägklass Uppfart

22 20 (38) class VJ_Uppfart «FeatureType» SG_VägJärnv äginformation: :SG_Uppfart 0..* «FeatureType» SG_AdressInformation::SG_Adressplats Figur 8. Uppfart Figur 8 visar SG_Uppfart. En uppfart saknar egen länk i nätverket och är en punktföreteelsetyp. SG_Uppfart har ingen nod i ett vägnät och representeras i verkligheten ofta av en avfasning eller ett hål i kantstenen längs en väg. Det kan också vara en kort belagd infart till en fastighet eller ett område med fastigheter inom vilket ingen väg finns lagrad hos ansvariga aktörer. För att kunna användas av utryckningsfordon kan SG_Uppfart instansiera den generella associationen representerarsammaföreteelse i SG_Basklass genom en association till en eller flera SG_Adressplats och talar därigenom om vilka adresser som kan nås från uppfarten. Liksom för SG_Vägnamn så är detta bara ett konceptuellt förslag på en teknisk lösning och tar inte hänsyn till eventuella frågor om vem (organisation, system etc.) som ska äga en koppling mellan uppfarter och adressplatser Objekttyper SG_Uppfart Infartsväg till fastighet eller område som saknar egen väglänk. Kan ha koppling till en eller flera adresser. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp

23 21 (38) VägStatus class SG_VägStatus SG_VägFöreteelseTyp «FeatureType» SG_VägJärnv äginformation:: SG_VägStatus + vägstatustyp: SG_VägStatusTyp «codelist» SG_VägJärnv äginformation:: SG_VägStatusTyp + Planerad + I drift + Påbörjad + Avvecklad + Destruerad Figur 9. Vägstatus I Figur 9 beskrivs ett sätt att tillsammans med startdatum på en väglänk i NVDB ge information om en väg befinner sig i planeringsstadium, är påbörjad etc Objekttyper SG_VägStatus Anger status för en väg avseende dess tillblivande, drift eller avveckling. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp vägstatustyp Benämning på vägens status. [1] SG_VägStatusTyp Kodlistor SG_VägStatusTyp Stadier i en vägs livscykel. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp Planerad Påbörjad I drift Avvecklad Destruerad

24 22 (38) VägNamn class SG_Vägnamn «FeatureType» SG_VägJärnv äginformation::sg_vägnamn + namn: CharacterString + namntyp: SG_VägNamnTyp + adressbildande: Boolean + namnsättare: SG_NamnSättareTyp + namnsättandeorganisation: RelatedParty «codelist» SG_VägJärnv äginformation:: SG_VägNamnTyp + Fastställt namn + Övrigt namn + Populärnamn «codelist» SG_VägJärnv äginformation:: SG_NamnSättareTyp SG_AdressInformation::SG_Adressområde + Statlig + Kommunal + Skoglig + Enskild + Övrig Figur 10. Vägnamn Figur 10 visar SG_VägNamn. SG_VägNamn kan vara av olika typer som anges av attributet namntyp och kodlistan SG_VägNamnTyp. Attributet adressbildande anger om vägnamnet är adressbildande med datatypen Boolean, True = adressbildande, False = icke adressbildande. Det finns dessutom möjlighet att via en instansiering av den generella associationen representerarsammaföreteelse i SG_Basklass koppla ett SG_VägNamn till ett SG_Adressområde ur DPS Adress. Attributet namnsättare anger vilken organisation som har satt namnet på vägen. SG_Vägnamn är en linjeföreteelsetyp som sträcker sig längs en eller flera alternativt längs delar av länkar i ett vägnät. SG_Vägnamn är ett konceptuellt förslag på hur en teknisk lösning skulle kunna se ut och tar inte hänsyn till eventuella frågor om vem (organisation, system etc.) som ska äga en koppling mellan vägnamn och adresser Objekttyper SG_VägNamn Namn på en väg Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp namn [1] CharacterString namntyp [1] SG_VägNamnTyp adressbildande [1] Boolean namnsättare [1] SG_NamnSättareTyp

25 23 (38) namnsättandeorganisation [1] RelatedParty Kodlistor SG_VägNamnTyp Typ av namn på en väg. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp Fastställt namn Övrigt namn Populärnamn SG_NamnSättareTyp Typ av organisation som satt namn på väg Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp Statlig Kommunal Skoglig Enskild Övrig KörfältsBeskrivning class SG_Körfältsbeskriv ning SG_VägFöreteelseTyp «FeatureType» SG_VägJärnv äginformation:: SG_KörfältsBeskriv ning + körfältsindelning: SG_KörfältIndelning + antalkörfält: Integer «codelist» SG_VägJärnv äginformation:: SG_KörfältIndelning + uppdelning Annan Figur 11. Körfältsbeskrivning

26 24 (38) Objekttyper SG_KörfältsBeskrivning (Figur 11) är ett förslag på hur man kan separera vägtyp och information om körfälten och smala all information om körfält i en företeelsetyp. SG_KörfältsBeskrivning har attributet antalkörfält som anger antal körfält i heltal samt attributet körfält som tillsammans med kodlistan SG_Körfält anger hur de är konfigurerade. SG_KörfältsBeskrivning Beskrivning av körfält Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp körfältsindelning Konfigurering av körfält [1] SG_Körfältsindelning antalkörfält Antal körfält [1] Integer Kodlistor SG_KörfältIndelning Indelning av körfält Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp uppdelning Annan SG_Belysning class SG_Belysning SG_VägFöreteelseTyp «FeatureType» SG_VägJärnv äginformation: :SG_Belysning Figur 12. Belysning SG_Belysning (Figur 12) är en linjeutbredd företeelsetyp som anger om en sträcka längs en väg är belyst. I NVDB finns endast möjlighet att ange om en GCM-väg är belyst.

27 25 (38) Om man även vill beskriva/markera belysningsstolparna kan man ange de som Markdetaljer (5.18.1, Belysningsstolpe) enligt DPS Markdetaljer och med attributet externreferens på SG_Belysning (arv från SG_BasKlass) koppla flera belysningstolpar till företeelsetypen SG_Belysning Objekttyper SG_Belysning Anger om en väg är belyst. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp SG_MötesfriVäg class SG_MötesfriVäg «FeatureType» SG_VägJärnv äginformation:: SG_MötesfriVäg Figur 13. Mötesfri väg Figur 13 är ett förslag till ny företeelsetyp som beskriver om en väg är mötesfri, det vill säga att den är beskaffad med fysisk anordning som förhindrar fordon att mötas då de färdas i motsatt färdriktning Objekttyper SG_MötesfriVäg Väg med körbanor skilda av fysiskt hinder som förhindrar att fordon kan mötas. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp Kommentarer på version 0.8 av förslag som ej åtgärdats i projektet Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Kommentar Åtgärd - SGP Kommentar - SGP Uppfart Anslutningspunkten bör istället finnas inom Adressplats där den logiskt hör hemma. åtgärd. Detta förslag talar bara om en möjlig konceptuell lösning av själva länkningen/kopplingen. Inte om vem som ska ajourhålla data men för kännedom så

28 26 (38) Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Kommentar Åtgärd - SGP Kommentar - SGP har fler intressenter röstat för vägen än för adressen VägkartografiTyp, Uppfartsväg Motiverar ej egen typ. Småväg eller småväg sämre. åtgärd Andra önskemål från andra intressenter. VägkartografiTyp, Parkerings- gata/infart- Utfart/Leveransgata En typ för mycket åtgärd Andra önskemål från andra intressenter. VägkartografiTyp För att bedöma realismen i förslaget: har någon tänkt hur den praktiska avgränsningen tätort-landsbygd ska göras? Ska länkarna delas? Hur försäkra om att företeelserna annars hänger ihop om inte definitionen är fast och ajouransvaret delas? åtgärd Måste naturligtvis testas och kräver regler mend et ligger inte inom scopet för. Det verkar självklart att det ska finnas et angivet vägnät Utred och /eller förklara skillnad mellan angreppsvägar och "Utryckningsnät". Igen åtgärd i nuläget Projektet kommer inte att kunna göra en tillräcklig utredning av detta varför det skickas vidare till samverkan.

29 27 (38) Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Kommentar Åtgärd - SGP Kommentar - SGP för Blåljusaktörer. Det verkar också rimligt att detta anges i NVDB. I detta avsnitt talas det om angreppsvägar och att dessa ungefär motsvarar det som skulle bli utryckningsvägar. Det bör inte finnas två vägnät för samma sak. Det framgå inte om angreppsvägar finns idag i NVDB. Välj en av dessa typer och inför i NVDB. Funktionell vägklass " En klassificering baserad på hur viktigen väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter", enligt NVDB. Ett förslag till precisering av varje klass lämnas i detta avsnitt. Det hänvisas Utarbeta en ett förtydligande av relationen mellan Funktionell Väg och VägKartografiTyp. åtgärd i nuläget Detta kommer att behöva göras i kommande arbete med att försöka få till en förändring av NVDB.

30 28 (38) Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Kommentar Åtgärd - SGP Kommentar - SGP till VägKartografiTyp som ett parallellt attribut. Det vore önskvärt att se en tabell eller graf över hur Funktionell vägklass o Vägkartografi typ för håller sig till varandra. I synnerhet om de ska användas parallellt i NVDB. I tabell 1 görs en beskrivning av varje funktionell klass. Sammanfattningskolumnen gör en beskrivning av funktion hos varje vägklass. En komplettering med funktionskoder skulle kunna användas som beskrivning av varje klass. Exvis: Genomfartsled, Ringled, Riksväg, NationellVägnivå1etc. Mycket bra med exemplifieringar med flygfoton etc.

31 29 (38) Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Kommentar Åtgärd - SGP Kommentar - SGP Jag har stött på begreppet trafikhuvudman i andra sammanhang. Dvs. den organisation som är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för en väganläggning. Denna information har jag inte funnit i DPS för väg/järnväg. Den finns kanske i NVDB. Det bör i alla fall poängteras denna information är viktig Då det i miljösammanhang är trafikhuvudman som är ekonomiskt ansvarig för åtgärd Skickas vidare till fortsatt arbete. Detta finns idag i NVDB, mer eller mindre explicit i flera företeelsetyper.

32 30 (38) att dämpa störningseffekter från väganläggningar. Alltså en ekonomisk och juridisk aspekt. Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Kommentar Åtgärd - SGP Kommentar - SGP Vi saknar en vägkartografityp för Industrigata Skilj på Industrigata och leveransgata I Göteborg är det stor skillnad på en leveransgata och en Industrigata i ett stort industriområde. Bl.a. farligt gods, bredder, svängradier och bärighetsklasser. åtgärd i nuläget Skickas vidare för utredning/komplettering i fortsatt arbete.

33 31 (38) Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Kommentar Åtgärd - SGP Kommentar - SGP Namnet Infart/Utfart Fundera på en annan benämning. Kan skapa förvirring kring trafikregler. åtgärd i nuläget Skickas vidare för förtydligande/utredning i fortsatt arbete. GALILEO, GLONASS och GPS beskrivs på olika sätt Beskriv dem på likartade sätt och som ingående parter i GNSS Åtgärdat Borttagna relationens namn re- presenterar- SammaFöreteelse borde bytas förslag: relateratobjekt då det är objektet som instans av objekttyp som avses, en företeelse kan också vara t.ex. ett värde i en värdelista. åtgärd i nuläget Skickas vidare till fortsatt utveckling av gemensamma klasser i Svensk geoprocess. Jmfr också attributet externreferens med liknande innebörd externreferens beskrivning har hänvisning till objekttyp borde vara hänvisning till objekt Åtgärdat oläslig bild Åtgärdat Funktionell vägklass 1 beskrivs Skriv vägnummer som åtgärd Skickas vidare till fortsatt arbete.

34 32 (38) med vägnummer, då måste specifikationen uppdateras varje gång en väg byter nummer (t.ex. om TrV vill ha med en ny väg i FVK 1) Beskriv inte Funktionell vägklass med hur TrV vill att det ska vara. Styr inte med vägnummer då de kan ge en skev bild av verkligheten. Objektiva beskrivningar kan vara lättare att förstå. Klassningen ska vara grundat på den faktiska funktionaliteten i vägnätet (GDFstandarden) exempel i handledning Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Kommentar Åtgärd - SGP Kommentar - SGP 0 De vägar som har högst betydelse i vägnätet störst åtgärd framkom- arbete. Skickas vidare till fortsatt lighet t.ex. motorvägar, 2+2- vägar 1 Vägar med stor betydelse i vägnätet t.ex. motortrafikleder, 2+1-vägar och andra större vägar 2 Stora statliga vägar, stora leder i tätort med mestadels planskilda korsningar 3 Stora statliga vägar, stora leder i tätort med få avbrott i form cirkulationsplatser 4 Medelstora statliga vägar 5 stora gator i tätort, mindre statliga vägar (kan vara grus i Norrland) 6 medelstora gator i tätort och bättre bilväg med framkomlighet året runt på landsbygd. de minsta statliga vägarna 7 Normala gator i tätort och normalvägar på landsbygd, vägar till byar

35 33 (38) Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Kommentar Åtgärd - SGP Kommentar - SGP 8 Vägar med liten betydelse i vägnätet t.ex. de mindre lokalgatorna och mindre skogsbilvägar, mindre vägar till sommarstugor 9 De vägar med minst betydelse i vägnätet t.ex kvartersvägar och sämre vägar i de yttre förgreningarna, gågator Motorväg och Motortrafikled hänvisar till trafikregler Beskriv vägtypen Väg med planskilda korsningar åtgärd Skickas vidare till fortsatt arbete. Ett par av typerna är snarlika och har endast små nyanser i skillnader Genomfartsgata Huvudgata Uppsamlingsgata (Matargata) åtgärd Skickas vidare till fortsatt arbete. Ett par av typerna är snarlika och har endast små nyanser i skillnader Kvartersgata Parkeringsgata - Leveransgata åtgärd Skickas vidare till fortsatt arbete. Indelningen av vägbredder härrör från 80-talet. Vägstandarden har sedan dess höjts. Byt till intervall: <6 6-9 >9 m åtgärd Skickas vidare till fortsatt arbete.

36 34 (38) Kommentar Avfart/Påfart bar på motorväg Finns på fler vägtyper, motortrafikled och andra vägar med skilda körbanor 2+1, 2+2 o.s.v. Uppfartsväg bör hänvisa till uppfart Mindre landsväg är snarlik större enskild väg (oftast med statsbidrag) Framfartsväg! alla fall är inte beskrivna inkludera större enskild väg ta bort denna textsnutt väg in till hus och beskriv hur fallet bara Infart/utfart hanteras då det inte ansluter någon parkeringsgata e.dyl. Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Främst i Norrland kan de vara exakt lika då flera statliga landsvägar också är grusvägar iordningställd vägbana varaktig beskaffenhet räcker Åtgärd - SGP åtgärd åtgärd åtgärd åtgärd åtgärd åtgärd Kommentar - SGP Skickas vidare till fortsatt arbete. Skickas vidare till fortsatt arbete. Skickas vidare till fortsatt arbete. Skickas vidare till fortsatt arbete. Skickas vidare till fortsatt arbete. Skickas vidare till fortsatt arbete.

37 35 (38) Iakttagelse/Synpunkt Åtgärdsförslag Kommentar Åtgärd - SGP Kommentar - SGP Kolla Standardnivå Trafikverket jämfört med Lantmäteriet Trafikverkets krav är +/- 4 meter men vanligtvis inom metern, Lantmäteriets krav är +/- 2meter men vanligtvis bättre än 1 meter. För väginformations problem med definitionen av mittlinje och mätmetod borde standardnivå vara 0 för bägge myndigheterna. Mittlinjen är ofta generaliserad för följsam redovisning vid busshållplatser, parkeringsfickor, 2+1- vägar. påfart/av fart. åtgärd Skickas vidare till fortsatt arbete. Skogsbilvägar svårkarterade med sämre GNSSmottagning och skuggiga flygbilder

38 36 (38) 2.2 Förslag gällande krav på lägesosäkerhet kopplade till uppdatering av vägnätet. Både Lantmäteriet och kommunerna samlar in geodata om vägnätet med hög upplösning vilket används i den egna verksamheten. Lantmäteriet har kravet +/- 2 meter för uppdatering av väglänkar, kommunerna har ännu högre krav. Förändringar utifrån Lantmäteriets och kommunernas krav tas ej om hand i NVDB som har ett krav på +/- 5 meter för uppdatering. rekommenderar att Trafikverket ser över detta och antar en mer modern syn på fullständighet i en databas. Genom metadata på objektnivå tillåts att man lagrar geodata av olika datakvalitet i samma databas enligt samma schema och även tillhandahåller heterogena geodata (ur lägesosäkerhetssynpunkt) som EN datamängd. Metadata om lägesosäkerhet i NVDB kan med fördel göras utifrån HMK:s standardnivåer. Kraven gällande lägesosäkerhet utifrån HMK:s standardnivåer förhåller sig för insamlande organisationer: Trafikverket, Standardnivå = 0 Lantmäteriet, Standardnivå = 1 Kommun, Standardnivå = 2 och 3

39 37 (38) 3 Referenser DPS Laserdata och höjdmodell () DPS Stompunkter () Mätningsanvisningar () DPS Markanvändning och Marktäcke () DPS Markdetaljer () DPS Adress () DPS Hydrografi () Specifikation för Grundläggande Geografiska Data (GGD - Lantmäteriet) HMK Fotogrammetrisk detaljmätning HMK Geodatakvalitet HMK Ordlista HMK Introduktion Dataproduktspecifikation Det svenska vägnätet, Version 3.0, Trafikverket. SS637004:2006 Geografisk information Väg- och järnvägsnät. SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil DPS och vägledning version SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation SS-EN ISO 19107:2005 Geographic information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geographic information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2006 Geografisk information Regler för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2006 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO :2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder SS-EN ISO :2010 Geographic information Metadata Del 2: Metadata för rasterdata SS-EN ISO 19131:2008 Geographic information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet