Iakttagelser vid granskning av dokument från Svensk geoprocess

Transkript

1 1(32) Iakttagelser vid granskning av dokument från Svensk geoprocess Objekt: SGP_DPS_VagJarnvag_0.8 Processbeskrivning_VägJärnväg v 0.8 Analysdokument Väg och Järnväg v. 0.8 Ove Sundström/ Ove Sundström/ Ove Sundström/ Ove Sundström/ DPS Nominell höjd (står troligen i de andra DPS:arna också ) DPS Första meningen saknar något genom att? Undvik begreppet då det inte framgår vad som avses (nominell) DPS BIS Pratar vi inte om NJDB? DPS Utryckningsnät Vore inte det väldigt olyckligt att införa en ytterligare vägnätstyp? Ökar komplexiteten trots att den nästan helt sammanfaller med en Höjd som attribut Åtgärdat NJDB Lämnas som rekommendat ion att utredas vidare i fortsatt samverkan. Sammanfaller med vilken typ i NVDB?

2 2(32) Ove Sundström/ Ove Sundström/ DPS Två namnföreteelser i NVDB föreslås bli en. befintlig typ. Bra förslag. Variabeln namnsättare känns överflödig (överbestämning). Bara stat och kommun kan sätta fastställda/officiella namn. Övriga är skogen. Inga ytterligare ajourhållare. Vägnamntyp bör räcka med två: officiellt och övrigt. Kan inte se om förslaget kan hantera flera namn på samma väglänk i en praktisk realisering. DPS Uppfart Anslutningspunkten bör istället finnas inom Adressplats där den logiskt hör hemma.!. Information om fastställt namn finns redan i NVDB, definition av företeelsetypen Gatunamn. Intressenter i projektet har uttryckt önskemål om populärnamn. Realisering återstår att testa men om det inte är görbart kanske man bör kika på systemets ändamålsenlighet. Detta förslag talar bara om en möjlig konceptuell lösning av själva länkningen/koppli

3 3(32) Ove Sundström/ Ove Sundström/ Ove Sundström/ Ove Sundström/ DPS Layout i rapporten Tydliggör bättre vilken bild och vilken text som hör ihop (den över eller den under). Ökar läsbarheten på skärm (ex sid 46 ) DPS Tabell 2. Uppfartsväg Motiverar ej egen typ. Småväg eller småväg sämre. DPS Parkeringsgata/Infart- Utfart/Leveransgata DPS Tabell 2 För att bedöma realismen i förslaget: har någon tänkt hur den praktiska avgränsningen tätort- Åtgärdat ngen. Inte om vem som ska ajourhålla data men för kännedom så har fler intressenter röstat för vägen än för adressen Andra önskemål från andra intressenter. En typ för mycket Andra önskemål från andra intressenter. Måste naturligtvis testas och kräver regler mend et ligger inte inom scopet för Svensk

4 4(32) Ove Sundström/ landsbygd ska göras? Ska länkarna delas? Hur försäkra om att företeelserna annars hänger ihop om inte definitionen är fast och ajouransvaret delas? DPS Övrig led Förslaget bör inte lämnas till NVDB! NVDB innehåller redan idag mer informationstyper än vad som är rimligt att hantera och hålla hög kvalitet på. En utökning med informationsslag som ligger mycket långt från den ursprungliga tanken med NVDB (bilvägnät) gynnar inte möjligheten att någonsin uppnå ett bra NVDB. geoprocess. Detta är ett förslag på företeelsetyper som någon eller några av temats intressenter har identifierat som ett behov. Huruvida det behandlas av NVDB är en annan fråga och hur det då ska ombesörjas ett enhetligt utbyte är en fråga för samverkan Svensk geoprocess.

5 5(32) Ove Sundström/ DPS 9.1 Leverans Inser inte vad som avses. Leveranser mellan vilka? Till och från NVDB? Kort förtydligande. Den typ av leverans som kan komma ifråga under detta avsnitt rör den typ av leverans som blir aktuell för företeelsetyper som sannolikt ej kommer att implementeras i NVDB utan kräver en annan utbytesmodell. Ove Sundström/ Process I värsta fall ser den ut så fortfarande ett tag med uppdatering av lokala geodata och därifrån uppdatering av NVDB. PÅ sikt bör flödet vändas med uppdatering av NVDB från alla parter och därefter vid behov påfyllning av lokala geodata. Ove Sundström/ Analys 1.1 Svårigheter; vissa leverantörer uppfyller inte(?) sitt åtagande. Åtgärdat

6 6(32) Ove Sundström/ Process Vad är Processbeskrivningen kontra Samverkansprocessbeskr ivningen? Innehåller i princip samma sak...? Processkartan + beskrivningen beskriver ett önskat framtida flöde, analys samverkansprocess innehåller mer resonemang kring framtida samverkan och förslag Generella synpunkter Stor fördel om det går att använda gemensamma definitioner av företeelser, gemensamma mätmetoder etc. Tack för synpunkt Problem uppstår när behoven skiljer, kommunerna har ofta behov av högre detaljeringsgrad än NVDB, gäller både geometrier och

7 7(32) Generella synpunkter Generella synpunkter värdelistor. Vägnätsdata och den geometriska representationen (ytredovisning) hänger ihop, inte minst när man tittar på drift och underhåll. Därför bör den geometriska redovisningen av vägområdet inte enbart hanteras av övriga teman (markanvändning etc). Det finns (för) många klassificeringar av vägnät. Förslagen är ett steg i rätt riktning. Det behöver utökas med klasser för cykelnät och gångnät. Man kan lagra det hur man vill och beroende på hur eventuella tjänster byggs upp så borde man enkelt kunna accessa den ena posten från den andra. Vid en leverans av data kommer dock data om nätverket och data om ytredovisning att levereras enligt 2 delvis olika scheman. Tack för synpunkt

8 8(32) Generella synpunkter Generella synpunkter Generella synpunkter Kommunernas medverkan i uppdateringen av NVDB är mycket beroende av vilken nytta kommunen kan få av datautbytet. Fungerar inte utbytet försvinner incitamentet för kommunerna att medverka. Kommunerna är beroende av systemleverantörerna för att få ett fungerande arbetsflöde med NVDB. Deras medverkan är viktig för att kommunerna ska kunna dra nytta av utbytet med NVDB. Information om trafikföreskrifter, det finns ett stort behov av sådan info i NVDB. Bra om fler tolkade Tack för synpunkt Systemleverantörer na har inbjudits att delta i olika sammanhang inte minst under utveckling av xmlscheman. Skickas vidare till fortsatt arbete.

9 9(32) Process Process 2 Nuläge stycke 1 2 Nuläge Stycke 3 M fl ställen om föreskrifter görs tillgängliga via NVDB och därmed möjliga att sprida. I kommunal verksamhet finns behov av att ytrepresentat ionen hänger ihop med nod/länkrepresentatio nen. Det är samma objekt och verksamhete n behöver hela informatione n Systemlevera ntörer av kommunala verksamhets Förtydligat Ingår i diskussionen mot tema markanvändning/ marktäcke

10 10(32) intressenter Process 2.5 Skogsnärin g. Sista stycket Uppdatering från SVDB till NJDB Avses järnväg? system behöver komma med i arbetet. Det är ofta de som har djup kompetens och ska kommunern a kunna utbyta data måste funktionerna vara implementer ade i systemen. Ändrat

11 11(32) Process 8 Flödesbesk rivning I översikten och 8.1 detaljen Lagringsplats för lokala geodata borde väl börja i Lokala datalager. Förläng sträcket Ändrat

12 12(32) Process tabellerna i kap 8. Flera fält som kan fyllas i saknar värde, tex 8.1 Roll/ansvar Kommunerna Fler värden i detta fält? Tillagt Process 8.2, tabellen, sista raden Leverera till NVDB Ändra till NJDB Felskrivet? Ändrat Process 8.3, tabellen Första raden Texten i stycke två beskriver inte direktåtkomst Eller missförstår jag? Ändrat/förty dligat Analys 1.1, Svårigheter Stycke 1 och 2 Nyttorna måste bli lättare att tillgodogöra sig. Det räcker inte med information (bättre kända) och viljan att Tack för synpunkt

13 13(32) delta i samverkan blir minimal om inte tekniken fungerar bättre än idag. Analys Avses RDT? Ta gärna med begreppet i texten RDT, Transportstyrelsens rikstäckande databas för trafikföreskri fter Analys 1.2 Framtida samverkan Analys Klassificeri ng av vägar Förändringar i NVDB införs via en gemensam förvaltningsprocess där även systemleverantörer kan medverka. Klassificeringen måste omfatta även cykelvägar och gångvägar. Cykelvägar kan ha olika standard, inte lika Inför stycke om gemensam förvaltning Det här kanske finns på annan plats. I så fall inga synpunkter. Gäller även motsvarande stycke i beskrivning av Redigerat RDT används ej, STFS är rätt begrepp att använda Kommer att utredas vidare i efterföljande arbete

14 14(32) Analys Vägkartogr afityp många klasser som bilvägnätet men troligen 3-4. Hur klassas väg fram till flerbostadshus? Som leveransgata eller infart? Analys 2 Lagring För kommuner är det viktigt att använda data vidare i verksamheten och egna system som hanterar egna företeelser. Svårt att med dagens teknik klara detta med enbart central lagring. Analys 4 Rekommen dationer Tex arbetet med drift och underhåll bygger på information om vägnätet. Saknar skrivning om systemleverantörernas medverkan. Kan läggas in under kommunernas Förbättra samverkan med systemleverantörerna företeelsetyp er i NVDB Förtydligat Ändrat Infart Måste vara möjligt att läsa eller hämta hem data till egna system Förtydligat i stycke 1.2

15 15(32) leveranser till NVDB DPS Sid 7 Syfte Konstig svenska i denna mening Detta dokument har flera syften dels att försöka de nationella krav som ställs på utbyte av geodata om väg och järnväg mellan kommuner,, Trafikverket samt andra aktörer i samhällsbyggnadsprocess en som till exempel infrastrukturbyggare. DPS Kap 5.2 Jag har inte orkat tränga helt in i detta. Kan vara helt Ok men bör läggas på remiss hos någon som kan mer än jag. Känns som om det inte stämmer helt med LV (lokal vägdatabas) Bör stämmas av med expert, tex hos systemleverantörer Varför påverka hur lokal identifierare byggs upp om det finns en gemensam nationell? Åtgärdat Omformulerat. Troligen kommer nationella riktlinjer snart som denna modell kommer att kunna följa eventuellt med små justeringar. Att styra upp hur lokala identifierare skapas och hanteras görs ej men då de ingår vid utbyte av data så krävs ett

16 16(32) DPS Sid 21 Hänvisning till kapitel 7.1, Nr 1 Vilket dokument hänvisar detta till? Jag ser inte att det hänger ihop med det stycket i SGP DPS Sid 24 Resonemang om ytor, linjer polygoner. DPS Dokument huvud I vägdata representeras ofta ytor av linje med bredd, tex beläggning Versions nr 0.5 i dokumenthuvudet men dokumentet heter _0.8 Komplettera texten Uppdatera header Kapitel 7.1 Datakvalitet. i nuläget. Åtgärdat förled till den lokala identifieraren som talar om vilken lokal den hör hemma i/är unik i. Formulering av kravet i texten enligt kvalitetsmått ur ISO Data Quality. Skickas vidare. Dag Stenkvist/ Podiceps DPS Vägnät s. 32 Det verkar självklart att det ska finnas et angivet vägnät för Blåljusaktörer. Det verkar också rimligt Utred och /eller förklara skillnad mellan angreppsvägar och "Utryckningsnät". Igen åtgärd i nuläget Projektet kommer inte att kunna göra en tillräcklig utredning av detta

17 17(32) Dag Stenkvist/ Podiceps Dag Stenkvist/ Podiceps DPS SG_VägStat us s. 33 DPS s. 34 SG_VägNa att detta anges i NVDB. I detta avsnitt talas det om angreppsvägar och att dessa ungefär motsvarar det som skulle bli utryckningsvägar. Det bör inte finnas två vägnät för samma sak. Det framgå inte om angreppsvägar finns idag i NVDB. I detta avsnitt behandlas egenskaper som beskriver status på vägen i ett planerings och utbyggnads perspektiv. Det är önskvärt att det går att se exempelvis vid vilket datum en väg har tagits i drift. Detta för att kunna se historik på vägnätet. Den konstruktion av vägnamn som föreslås verkar bättre än den som Välj en av dessa typer och inför i NVDB. Utforma förslaget så att startdatum kan anges för varje stadium av vägens tillblivelse. Det är lite svårt att utläsa om detta är möjligt i v. 0.8 som remitterats. Slå samman NVDB:s företeelsetyper enlig förslaget på sid. 36 =) varför det skickas vidare till samverkan Svensk geoprocess. Vid implementation i NVDB så tillämpas NVDB:s vägnätsmodell inom vilken det finns möjlighet att sätta startdatum samt slutdatum på en väglänk.

18 18(32) Dag Stenkvist/ Podiceps mn DPS Funktionell Vägklass s. 38 används i NVDB (utan att ha sett denna i detalj). Möjligheten att koppla väg till adressområde verkar högst rimlig. Att slå samman två företeelsetyper till en objekttyp verkar som en klar förbättring i synnerhet om detta skulle förbättra produkten för navigationsändamål. Funktionell vägklass " En klassificering baserad på hur viktigen väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter", enligt NVDB. Ett förslag till precisering av varje klass lämnas i detta avsnitt. Det hänvisas till VägKartografiTyp som ett parallellt attribut. Det vore önskvärt att se en tabell eller graf över hur Utarbeta en ett förtydligande av relationen mellan Funktionell Väg och VägKartografiTyp. i nuläget Detta kommer att behöva göras i kommande arbete med att försöka få till en förändring av NVDB.

19 19(32) Funktionell vägklass o Vägkartografi typ för håller sig till varandra. I synnerhet om de ska användas parallellt i NVDB. I tabell 1 görs en beskrivning av varje funktionell klass. Sammanfattningskolum nen gör en beskrivning av funktion hos varje vägklass. En komplettering med funktionskoder skulle kunna användas som beskrivning av varje klass. Exvis: Genomfartsled, Ringled, Riksväg, NationellVägnivå1etc. Mycket bra med exemplifieringar med flygfoton etc.

20 20(32) Dag Stenkvist/ Podiceps Dag Stenkvist/ Podiceps DPS Kodlistor s. 55 DPS SG_ÖvrigL ed s. 56 Den kodlist representerar antal körfält. Upp till 3+3 körfält finns med. Flera större motorvägar och trafikleder runt större städer har 4+4 körfält vid hög trafiktäthet. Detta riskerar att hamna i "Annan". Här anges bl.a. Ledtyp och Sommar/vinterled. Ledtyp kan vara vandringsled, stig etc. Detta innebär väl i förlängningen att skidoch vandringsleder i fjällen skulle inkluderas i NVDB. Detta är tveksamt. Lägg till ett värde till i kodlistan för körfältsantal 4+4 Det kan behövas en precisering hur långt det är rimligt att gå ner på mindre leder och stigar. Det är ju en kostnad att bygga upp och underhålla detta. Åtgärdat Arbetsgruppen har identifierat ett behov av att kunna utbyta denna information oavsett om det sker genom NVDB eller på andra sätt så bör det göras enhetligt. Projektet eller samverkan Svensk geoprocess kommer att ta fram förslag på datautbytesmodelle

21 21(32) Dag Stenkvist/ Podiceps Generella synpunkter Jag har stött på begreppet trafikhuvudman i andra sammanhang. Dvs. den organisation som är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för en väganläggning. Denna information har jag inte funnit i DPS för väg/järnväg. Den finns kanske i NVDB. Det bör i alla fall poängteras denna information är viktig Då det i miljösammanhang är trafikhuvudman som är ekonomiskt ansvarig för att dämpa r för sådant som sannolikt ej kommer att förvaltas av NVDB. Skickas vidare till fortsatt arbete. Detta finns idag i NVDB, mer eller mindre explicit i flera företeelsetyper.

22 22(32) Dag Stenkvist/ Podiceps Dag Stenkvist/ Podiceps Process Generella synpunkter störningseffekter från väganläggningar. Alltså en ekonomisk och juridisk aspekt. I analys av processbeskrivning konstateras att utvecklingen borde gå mot ett nationellt vägdataset. Det borde vara ett krav för framtiden. Både av ekonomiska skäl och för att ge en samlad och sammanhållen bild av vägdata. Om möjligt bör även DPS på engelska utarbetas. IT branschen som helhet är på engelska och många forskare är bättre på engelska än svenska. Håller med, men lång väg dit ännu och vägklassningar och andra förändringar i NVDB är ett nödvändigt första steg Detta kommer sannolikt inte att kunna ske inom den närmaste tiden på grund av resurstillgång och prioritering.

23 23(32) Dag Stenkvist/ Podiceps Generella synpunkter Detta på pekades även i förra remissen. När DPS:en blir färdig bör det också tillkomma marknadsföringsinsatse r, för DPS:en, för att detta mycket ambitiösa arbete ska få genomslag i samhället. Vi gör vårt bästa på den fronten. Marie Persson/ Göteborgs stad DPS Sid 9 st Vi saknar en vägkartografityp för Industrigata Skilj på Industrigata och leveransgata I Göteborg är det stor skillnad på en leveransgata och en Industrigata i ett stort industriområ de. Bl.a. farligt gods, bredder, svängradier i nuläget Skickas vidare för utredning/komplet tering i fortsatt arbete.

24 24(32) Marie Persson/ Göteborgs stad Marie Persson/ Göteborgs stad DPS DPS Sid 9 st Sid 9 st Vi ser att ni vill ta bort dubbla vägnamn vilket vi använder i Göteborg. Namnet Infart/Utfart Behåll dubbla vägnamn Fundera på en annan benämning. och bärighetsklas ser. Vi har trafikleder där flertalet gatunamn ingår i en led. Vi namnsätter även cykelbanor och har på sikt tänkt att använda det alternativa vägnamnet för cykelstråk. Kan skapa förvirring kring trafikregler. i nuläget Menar ni att kunna sätta två eller flera namn på en vägsträcka så förutsätter det inte två företeelsetyper utan går att åstadkomma med den lösning vi föreslår. Skickas vidare för förtydligande/utre dning i fortsatt arbete.

25 25(32) DPS 2.1 Termer och förkortningar finns i listan men används inte o dokumentet DPS Attribut, Beskrivning stämmer inte med termweb DPS Attributtyp, Beskrivning stämmer inte med termweb DPS Generellt se över de skrivningar som använder ovanstående termer Ta bort de termer och förkortningar som inte används i dokumentet Skriv om definition egenskap hos ett visst objekt (GIS-O) representation av en företeelses egenskap (04) Skriv om definition typ av egenskap som är relevant för objekt tillhörande en viss objekttyp (GIS-O) andra varianter förekommer i e-nav DPS Datatyp sanningstyp byt term boolesk datatyp (wikipedia) Åtgärdat Syftet är att förtydliga för läsare av Svensk geoprocess läsare. Syftet är att förtydliga för läsare av Svensk geoprocess läsare. Syftet är att förtydliga för läsare av Svensk geoprocess läsare. Syftet är att förtydliga för läsare av Svensk

26 26(32) DPS GALILEO, GLONASS och GPS beskrivs på olika sätt DPS relationens namn representerarsammaföre teelse borde bytas DPS externreferens beskrivning har hänvisning till objekttyp Beskriv dem på likartade sätt och som ingående parter i GNSS förslag: relateratobjekt då det är objektet som instans av objekttyp som avses, en företeelse kan också vara t.ex. ett värde i en värdelista. Jmfr också attributet externreferens med liknande innebörd borde vara hänvisning till objekt Åtgärdat i nuläget Åtgärdat DPS figur 6 oläslig bild Åtgärdat DPS Annan linjes användning Exemplet är motstridigt de andra 2 värdena, annan nu geoprocess läsare. Borttagna Skickas vidare till fortsatt utveckling av gemensamma klasser i Svensk geoprocess. Skickas till vidare arbete inom Svensk geoprocess.

27 27(32) DPS Kodlistan överensstämmer ej med text i och fig 6 DPS m.fl. Värden saknar definition/beskrivning DPS Uppfart och uppfartsväg representerar samma företeelse eller övrig bör användas då ingen av de andra värdena kan användas Ta bort begränsningslinje Kontrollera även mot Mätanvisnin g Åtgärdat. definiera värde enligt Kommer att skickas vidare till fortsatt arbete Hänvisa till den andra realiseringen Uppfart är en egen vägnätsanknuten företeelsetyp som kan antas representera icke digitalt lagrad väglänk. Uppfartsväg är en företelsetyp längs en väglänk.

28 28(32) DPS Tabell 1 DPS Tabell 1 Funktionell vägklass 1 beskrivs med vägnummer, då måste specifikationen uppdateras varje gång en väg byter nummer (t.ex. om TrV vill ha med en ny väg i FVK 1) Beskriv inte Funktionell vägklass med hur TrV vill att det ska vara. Styr inte med vägnummer då de kan ge en skev bild av verkligheten. Objektiva beskrivningar kan vara lättare att förstå. Klassningen ska vara grundat på den faktiska funktionaliteten i vägnätet (GDFstandarden) Skriv vägnummer som exempel i handledning 0 De vägar som har högst betydelse i vägnätet störst framkomlighet t.ex. motorvägar, 2+2-vägar 1 Vägar med stor betydelse i vägnätet t.ex. motortrafikleder, 2+1-vägar och andra större vägar 2 Stora statliga vägar, stora leder i tätort med mestadels planskilda korsningar 3 Stora statliga vägar, stora leder i tätort med få avbrott i form cirkulationsplatser 4 Medelstora statliga vägar 5 stora gator i tätort, mindre statliga vägar (kan vara grus i Norrland) Skickas vidare till fortsatt arbete. Skickas vidare till fortsatt arbete.

29 29(32) DPS DPS Ett par av typerna är snarlika och har endast små nyanser i skillnader 6 medelstora gator i tätort och bättre bilväg med framkomlighet året runt på landsbygd. de minsta statliga vägarna 7 Normala gator i tätort och normalvägar på landsbygd, vägar till byar 8 Vägar med liten betydelse i vägnätet t.ex. de mindre lokalgatorna och mindre skogsbilvägar, mindre vägar till sommarstugor 9 De vägar med minst betydelse i vägnätet t.ex kvartersvägar och sämre vägar i de yttre förgreningarna, gågator Motorväg och Motortrafikled hänvisar till trafikregler Genomfartsgata Huvudgata Uppsamlingsgata Beskriv vägtypen Väg med planskilda korsningar Skickas vidare till fortsatt arbete. Skickas vidare till fortsatt arbete.

30 30(32) (Matargata) DPS Ett par av typerna är snarlika och har endast små nyanser i skillnader Kvartersgata Parkeringsgata - Leveransgata Skickas vidare till fortsatt arbete. DPS Indelningen av vägbredder härrör från 80-talet. Vägstandarden har sedan dess höjts. Byt till intervall: <6 6-9 >9 m Skickas vidare till fortsatt arbete. DPS Avfart/Påfart bar på motorväg Finns på fler vägtyper, motortrafikled och andra vägar med skilda körbanor 2+1, 2+2 o.s.v. Skickas vidare till fortsatt arbete. DPS Uppfartsväg bör hänvisa till uppfart Skickas vidare till fortsatt arbete. DPS Mindre landsväg är snarlik större enskild väg (oftast med statsbidrag) inkludera större enskild väg Främst i Norrland kan de vara exakt lika då flera statliga landsvägar också är Skickas vidare till fortsatt arbete.

31 31(32) DPS iordningställd vägbana ta bort denna textsnutt DPS Framfartsväg! väg in till hus och DPS alla fall är inte beskrivna beskriv hur fallet bara Infart/utfart hanteras då det inte ansluter någon parkeringsgata e.dyl. DPS Körfältsbeskrivning m.fl. finns redan i NVDB DPS Mötesfri väg kan tillsammans med Vägkartografityp ersätta (ändra) NVDB Vägtyp DPS 7.1 Kolla Standardnivå Trafikverket jämfört med ta inte med företeelser som finns i NVDB och som inte behöver ändras Föreslå förändring av NVDB Trafikverkets krav är +/- 4 meter men vanligtvis inom metern, s grusvägar varaktig beskaffenhet räcker Mittlinjen är ofta generalisera d för Skickas vidare till fortsatt arbete. Skickas vidare till fortsatt arbete. Skickas vidare till fortsatt arbete. Idag hanteras det uppsplittrat på minst två företeelsetyper i NVDB, otydligt. Hela dokumentet är förslag till förändring. Skickas vidare till fortsatt arbete.

32 32(32) krav är +/- 2meter men vanligtvis bättre än 1 meter. För väginformations problem med definitionen av mittlinje och mätmetod borde standardnivå vara 0 för bägge myndigheterna. följsam redovisning vid busshållplats er, parkeringsfic kor, 2+1- vägar. påfart/avfart. Skogsbilväga r svårkarterad e med sämre GNSSmottagning och skuggiga flygbilder