Rörnätsteknik Föreläsning 1 VA systemens uppbyggnad, inkl. dagvattenhantering

Transkript

1 Rörnätsteknik Föreläsning 1 VA systemens uppbyggnad, inkl. dagvattenhantering Bildkälla: Svenskt Vatten

2 Innehåll Vattnets kretslopp ur ett VA rörnätsperspektiv Kort fakta om VA rörnäten i Sverige Dricksvatten från vattenverket till kranen Spillvatten från fastigheten till reningsverket Dagvatten Definition och hantering Yrkesroller inom rörnät

3 Vattnets kretslopp ur ett VArörnätsperspektiv

4 Kort fakta om VA rörnäten i Sverige Längd, kostnad och material Det allmänna VA rörnätet är ca km långt. Det motsvarar ca 4,3 varv runt jorden Nyanskaffningsvärdet motsvarar ca 400 miljarder kronor Källa: Svenskt Vatten (rörbilder från Google) Avloppsnätet består till ca 75 % av betong. På senare år har det blivit vanligare med avloppsledningar av plast. Vattenledningsnätet består till ca 50 % av gjutjärnsledningar. Idag läggs medstadels vattenledningar av plast.

5 Kort fakta om VA rörnäten i Sverige Utbyggnadstakt Figuren till vänster visar utbyggnadstakten av avloppsledningsnätet i Sverige. Den exponentiella ökningen från 40 talet beror dels på ökad utbyggnad dels på att man gick från kombinerat till duplikat system, mer om det på nästa sida. Under 60 och 70 talet när miljonprogrammen byggdes fortsatte utbyggnaden i snabb takt för att sedan avta något under de senaste två decennierna. Källa: Svenskt Vatten

6 Kort fakta om VA rörnäten i Sverige Duplikat och kombinerat system Spillvatten, dagvatten och dränvatten avleds i samma ledning Spillvatten avleds i en ledning, dagoch dränvatten i en annan ledning. I ett duplikat system kan dräneringen även vara ansluten till spillvattenledningen

7 Kort fakta om VA rörnäten i Sverige Ålder, förnyelsetakt och livslängd Medianåldern för VA ledningar i Sverige är ca 40 år. När vi bygger nya VA ledningar räknar vi med en teknisk livslängd på minst 100 år, dvs om rörledningarna läggs korrekt och med stor noggrannhet. Förnyelsetakten ligger idag på ca 0,3 % per år som median i Sverige. Det betyder att rörnätet förnyas ca vart 300:e år. Vi kan således konstatera att det finns ett behov av att öka förnyelsetakten.

8 Kort fakta om VA rörnäten i Sverige Ansvarsgränser mot fastighetsägare VA huvudmannen ansvarar för allmän VA ledning fram till förbindelsepunkten. Innanför förbindelsepunkten ansvarar fastighetsägaren för VA ledningarna. Förbindelsepunkten är normalt belägen ca 0,5 m utanför fastighetsgränsen och är inte en fysisk anläggning utan en juridisk ansvarsgräns.

9 Dricksvatten från vattenverket till kranen Hur mycket vatten använder vi och till vad?

10 Dricksvatten från vattenverket till kranen Från vattenverkets lågreservoar pumpas vattnet ut på vattenledningsnätet. För att hålla ett jämt vattentryck i systemet och dessutom ha tillgång till en reglervolym förekommer högreservoarer (vattentorn). Vattnet pumpas upp till en reservoar i tornet där det, med trycket som erhålls genom höjden på reservoaren, trycks vidare ut i vattenledningsnätet. För högre belägna områden kan ytterligare tryckstegring behövas. På motsvarande sätt kan lägre områden erhålla ett lägre tryck genom tryckreducering. Tryck över 70 mvp (meter vattenpelare) kan skapa problem. Mer om detta i nästa föreläsning

11 Dricksvatten från vattenverket till kranen Vattenledningsnätets utformning och dimensioner Vattenledningsdimensioner Servisledningar, normalt mm i diameter Distributionsledningar (lokalnät), normalt mm i diameter Huvudledningar, normalt mm i diameter Vid utformning av vattenledningsnätet eftersträvas ofta cirkulationssystem, dvs rundmatning. Detta för att få bättre redundans i systemet och därmed färre berörda vid t.ex. vattenläcka. Det är dock inte alltid möjligt eller försvarbart att bygga cirkulationssystem fullt ut och därför förekommer en del ändledningar.

12 Dricksvatten från vattenverket till kranen Brandvatten Vattenledningsnätet försörjer även de brandposter som räddningstjänsten använder för brandbekämpning. Även VA driften använder brandposterna för drift och underhåll av vattenledningsnätet. Vid utformning av vattenledningsnätet måste hänsyn tas till en eventuell brandvattenförsörjning. Det krävs stora volymer och flöden för brandbekämpning vilket medför större ledningsdimensioner i områden där vattenledningar dimensioneras för brandvattenuttag. Större ledningar medför längre uppehållstider för vattnet i ledningsnätet. Detta skulle kunna innebära kvalitetsproblem om vattnets uppehållstid blir för lång. Det är ofta en god idé att beräkna vattnets uppehållstid för att kontrollera huruvida vattenkvalitén riskerar att påverkas. Placering av brandposter och dimensionering av brandvattenuttag ska göras i dialog med räddningstjänst/brandförsvar

13 Dricksvatten från vattenverket till kranen Läggningsdjup för vattenledning Vattenledningar förläggs vanligen på frostfritt djup. Det frostfria djupet varierar beroende på var i landet man befinner sig och huruvida marken är snöröjd eller ej. I snöfri yta kryper tjälen längre ner eftersom snön annars isolerar. I Stockholm innebär frostfritt djup ca 1,7 m. Motsvarande djup i Luleå är ca 3 m. För att inte behöva schakta allt för djupt (då detta är dyrt) så kan ledningen frostskyddsisoleras.

14 Dricksvatten från vattenverket till kranen Vattenverkens påverkan på ledningsnätet Hur påverkar vattenverket ledningsnätet? Det vatten som produceras vid vattenverket kan ha olika påverkan på vattenledningsnätet beroende främst på vattnets kemiska parametrar. Om vattnet har för lågt ph så kan det medföra korrosion på vattenledningsnätet. Motsvarande kan även inträffa vid för högt ph. Om vattnet innehåller för höga halter kalk eller metaller kan dessa fällas ut på insidan av vattenledningen och på olika anläggningar i vattenledningsnätet och orsaka driftproblem och eventuellt kvalitetsproblem.

15 Spillvatten från fastigheten till reningsverket Bildkälla: Hässleholms vatten Från toaletter, diskho, golvbrunnar och andra källor avleds spillvattnet via servisledning, förbi förbindelsepunkten och vidare ut till det allmänna spillvattennätet. Vanligen sker avledning i ledningar med självfall till en lågpunkt där en spillvattenpumpstation lyfter spillvattnet vidare i riktning mot avloppsreningsverket. Ibland behöver spillvattnet pumpas i flera omgångar innan det når reningsverket.

16 Spillvatten från fastigheten till reningsverket Bildkälla: Haninge kommun I en del områden, ofta kuperade områden utanför citybebyggelse, avleds spillvattnet istället genom tryckspillvattenledningar från fastigheten. Dessa system kallas för LTA (lätt tryckavlopp) och innebär att varje fastighet har en egen spillvattenpumpstation som pumpar spillvattnet till gemensam tryckledning och vidare mot avloppsreningsverket.

17 Spillvatten från fastigheten till reningsverket Ledningar och tunnlar, dimensioner Bildkälla: Svenskt Vatten Bildkälla: Stockholm Vatten Allmänna ledningar för spillvatten varierar i storlek beroende på hur stort flöde som ska avledas. Allt från servisledningar med dimension 110 mm i diameter till spillvattentunnlar som är över 4 meter i bredd och höjd, som bilden visar. Spillvattenledningen läggs normalt djupare än vattenledningen för att spillvatten inte ska påverka vattenledningen om den senare blir trycklös.

18 Spillvatten från fastigheten till reningsverket Spillvattenpumpstationer 1 Lyftkätting 2 Automatikskåp med pumpstyrning 3 Skrivpulpet 4 Handfat 5 Aggregat för brutet vatten 6 Golv med fall mot pumpluckor 7 Tätning vid genomföring och nedanför en högnivåvippa 8 Belysning 9 Votad sumpbotten 10 Dränkbara pumpar av centrifugaltyp 11 Frånluftventilation 12 Backventil 13 Avstängningsventil 14 Dragsäker koppling 15 Ev omrörarventil 16 Nivågivare 17 Gejderrör Exempel på pumpstation från Flygt med överbyggnad

19 Spillvatten från fastigheten till reningsverket Brunnar, utjämningsmagasin och bräddavlopp Bildkälla: alfa Brunnar används bl.a. för att möjliggöra inspektion, underhåll och förnyelse. Bildkälla: alfa Utjämningsmagasin används för att utjämna flödestoppar när ledningens kapacitet inte räcker och därmed undviks översvämning. Bildkälla: Hässleholms vatten Bräddavlopp förekommer både på ledningsnät och i pumpstationer.

20 Spillvatten från fastigheten till reningsverket Ledningsnätets påverkan på avloppsreningsverket Det dag och dränvatten som letar sig in i spillvattenförande ledningar når så småningom avloppsreningeverket vilket kan ställa till en del problem, både med hänsyn till kapacitet och rening. Mer om dessa problem med tillskottsvatten i senare föreläsning. Fett som ansamlas i ledningsnätet kan ställa till problem även för reningsverket när fett i stora klumpar täpper igen inloppskanaler mm. Uppströmsarbete är viktigt!

21 Dagvatten Definition och hantering Vad är dagvatten? Tillfälligt avrinnande vatten, t ex regnvatten och smältvatten, från tak och vägar, samt framträngande grundvatten. Vad betyder avvattning? Avvattning innefattar både uppsamling och avledning av vatten från ytor eller mark. Här ansvarar olika aktörer för olika delar av avvattningen. Normalt ansvarar VAhuvudmannen för avledning av dagvatten från fastigheter.

22 Dagvatten Definition och hantering Påverkan och ansvarsfördelning dagvatten Bildkälla: Svenskt Vatten

23 Dagvatten Definition och hantering Problem med dagvatten? Förutom att hantering av dagvatten är en komplex fråga med många inblandade och lite oklar ansvarsfördelning så kan en bristfällig dagvattenhantering ge upphov till en del problem. Nedan är dessa problem indelade i tre kategorier: 1. Mängdproblemet 2. Föroreningsproblemet 3. Grundvattenproblemet

24 Dagvatten Definition och hantering Mängdproblemet En ökad andel hårdgjorda ytor och/eller kraftigare nederbörd till följd av ett förändrat klimat medför ökade dagvattenflöden. Risken med detta är först och främst fler översvämningar. En uppenbar konsekvens av ovanstående är skador och stora kostnader för samhället. Bildkälla: Svenskt Vatten

25 Dagvatten Definition och hantering Föroreningsproblemet Mänsklig aktivitet medför ibland negativ påverkan på dagvattnet i form av föroreningar. De föroreningar som belastar dagvattnet kommer från olika källor, t.ex. trafik, koppartak, industrier, felkopplade spillvattenledningar mm.

26 Dagvatten Definition och hantering Grundvattenproblemet Ökad hårdgörningsgrad och därigenom ökad dagvattenavledning påverkar grundvattenbildningen. Med ändrade grundvattenförhållanden, t.ex. sänkt eller fluktuerande grundvattenyta ökar risken för sättningar på byggnader och anläggningar med skador som följd. Det är därför av stor vikt att sträva efter en bibehållen grundvattenbalans. Bildkälla: Husgrunder.com Bildkälla: Schakta säkert

27 Dagvatten Definition och hantering Hållbar dagvattenhantering Bildkälla: Boverket / Vegtech Begränsa andelen hårdgjorda ytor Trög avledning Fördröjning Ytliga avrinningsvägar vid extrema regn, utan att skador uppstår Planera så att föroreningar inte uppstår Rena och fördröj nära källa

28 Dagvatten Definition och hantering Hållbar dagvattenhantering exempel på anläggningar LOD = Lokalt omhändertagande av dagvatten

29 Yrkesroller inom VA rörnät Rörnätschef Kontorschef VA ingenjör Projektledare VA Projektör Abonnentingenjör Driftchef Arbetsledare Rörläggare Drifttekniker Byggledare Kontrollant