VA-Utredning. tillhörande detaljplan för Ekenäs 1:168 i Årjängs kommun

Transkript

1 VA-Utredning tillhörande detaljplan för Ekenäs 1:168 i Årjängs kommun Uppdragsnummer NB Kyl & VVS Konsult AB Bengtsfors Handläggare: Bengt Zetterberg

2 1(4) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Omfattning Utformning av VA-anläggning Allmänt Brand Gemensamhetsanläggningar Kallvatten Spillvatten Dagvatten... 4 Bilaga: Exempel minireningsverk

3 2(4) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Fastigheten Ekenäs 1:168 i Årjängs kommun är belägen vid sjön Lelång strax väster om Gustavsfors. Markägarna planerar för att utveckla området för fritidshusbebyggelse. Den här utredningen omfattar hur vatten- och avloppsförsörjningen kan lösas. 1.2 Omfattning Området beskrivs i detaljplan för Ekenäs 1:168 där tomternas placering framgår. Där redovisas också tänkt placering av avloppsreningsanläggning. Utbyggnaden kommer göras successivt och etapp ett planeras omfatta upp till 30 fritidshus. När området är fullt exploaterat är det tänkt kunna innehålla totalt ca 100 fritidshus samt gemensamhetsanläggningar som café och dansbana. 2 Utformning av VA-anläggning 2.1 Allmänt Etapp ett kommer att lösas med lokalt vatten och avlopp. När området ska byggas ut mer än den första etappens max 30 fritidshus planeras för en anslutning till kommunalt VA via vatten- och avloppsverket i Gustavsfors. Avtal kommer att träffas med Årjängs kommun. Anslutningen kommer då att göras i anslutningspunkt i områdets syd östra del som tillhandahålls av huvudmannen. Dagvatten omhändertas lokalt. När den kommunala anslutningen är klar tas de borrade brunnarna och minireningsverket ur drift. Utformningen av rörnätet utförs redan från början med tanke på kommande anslutning till det kommunala nätet och utförandet kommer att samrådas med Årjäng kommuns gatuchef. Årjängs kommuns anvisningar Anslutning till kommunalt VA kommer att följas redan i etapp ett. 2.2 Brand Vattenflödet bedöms inte räcka för att tanka räddningstjänstens fordon, därför avsätts ingen brandpost. Däremot kommer det att avsättas centralt belägen spolpost inom området. 2.3 Gemensamhetsanläggningar Den planerade småbåtshamnen kommer att förses med tappvatten. Det kommer dock inte att byggas några toaletter eller sanitetspumpar för spillvattenhantering.

4 3(4) 2.4 Kallvatten Etapp ett kommer att försörjas med borrade brunnar. Små pumphus uppförs i terrängen nära respektive borrhål och förses med djupbrunnspump och hydroforkärl. Viss behandling av vattnet kan eventuellt behövas. För att säkerställa vattenkvaliteten kommer vattenprover att tas årligen och lämnas till laboratorium för analys. Från pumphusen fördelas kallvatten till respektive fastighet. Varje fastighet förses med vattenmätare och servisventil avsätts 0,5 m från tomtgräns i samråd med respektive fastighetsägare. När anslutning till det kommunala vattenledningsnätet sker kommer fastigheterna att inkopplas i respektive pumphus eller direkt innan servisventilen. Ledningar utförs av PE-tryckrör. Schakter för ledning skall ske med försiktighet för minsta möjliga ingrepp i naturen och ett grunt läggningsdjup eftersträvas. Området består bl.a. av blockig morän med berg i dagen. Eventuella sprängningsarbeten bör minimeras. Spillvatten och kallvatten förläggs sida vid sida där så är möjligt för att dra nytta av spillvattenledningens värme. Med hänsyn till markförhållandena uppskattas frostfritt djup till ca 1,5 meter. Det kommer att bli aktuellt att förlägga ledningar grundare och då kommer isolering, EPS cellplast d=50 mm, alternativt värmekabel (el) att användas enligt följande: Tabell 1. Förläggning av kallvattenledningar Isolering av Djup, meter Stamledning Servis 1,5-1,0 Horisontell isolering Isoleringslåda 1,0-0,8 Isoleringslåda Värmekabel 0,8- Värmekabel 2.5 Spillvatten Etapp ett, upp till 30 fritidshus, kommer att byggas med lokalt omhändertagande av spillvatten i minireningsverk. Reningsverkets placering framgår av plankarta. Spillvattenledningar utförs med självfall antingen direkt till reningsverket eller till markförlagda pumpstationer. Från pumpstationerna kommer spillvattnet att tryckas mot reningsverket. Ledningar utförs av markavloppsrör i plast eller som PE-tryckrör. Inrättande av minireningsverk är tillståndspliktigt varför samråd kommer att hållas med och ansökan skickas till Miljö- och hälsoskyddskontoret i Årjängs kommun.

5 4(4) 2.6 Dagvatten Dagvatten kommer att omhändertas lokalt (LOD) inom planområdet. Det innebär att vattnet infiltreras genom marken innan det efterhand når recipienten Lelång. Genom att ta hand om dagvattnet lokalt uppnås flera saker som: o minskning av flödesvariatoner och alltså minskad risk för översvämningar o bättre grundvattenbalans o rening av vattnet vid källan Områden som behöver avvattnas är: tak del av tomtmark via dränering under husplattor hårdgjorda ytor som vägar Takavvattning Tomternas form och läge varierar men generellt gäller att dagvattnet ska tas omhand så lokalt som möjligt. Gräsmattor ska vara genomsläppliga för att medge infiltration och ha ordentligt fall från huset. Eventuell sandinblandning när gräsmattorna anläggs. Takavvattning och infiltration i gräsmatta via ränndal. Lutande ränndalsplattor, sättsand, avledning till grusfyllning. Stuprören kan kompletteras med vattentunna med flottör och bräddavlopp. Stuprörsslang. Slang som rullar ut sig och leder bort vattnet några meter ut på gräsmattan. När det inte regnar rullar slangen ihop sig mot husliv. Vid stora regnmängder tas vatten från tomtmark omhand via infiltrationsstråk som förses med uppsamlingsledningar. Bild 1. Lokalt omhändertagande av dagvatten. Källa: LOD; Linköpings kommun. Hårdgjorda ytor, vägar Vid stora regnmängder leds vattnet via infiltrationsstråk som förses med uppsamlingsledningar. Överskottsvatten från hårdgjorda ytor som vägar tas om hand separat så att inte eventuella föroreningar kontaminerar regn- och dräneringsvatten från tomterna. Överskottsvatten avleds till stenkistor och/eller infiltrationsområden som kan bilda små dammar. Dessa utgör ytförstoringar så att strömningshastigheten sänks och föroreningar kan avskiljas genom att partiklar hinner sjunka till botten. I anslutning till dessa områden/dammar anläggs filterbädd och växter som binder marken och tar upp föroreningar.

6 Större BAGA Easy Större BAGA Easy Avloppsanläggning hushåll Exempel på minireningsverk Bilaga till VA-utredning Ekenäs 1:168 Avloppsanläggning för hushåll. (större anläggningar dimensioneras på begäran). För delarna med BAGA Easy ligger i hög reningsgrad, enkelhet, drift säkerhet, låga investeringskostnader och betydligt lägre driftskost nader än hos konventionella reningsverk. BAGA Easy är stabila anläggningar som med fördel används för permanentboende i större husgrupper men också klarar mycket ojämna belastningar under året som t.ex stugbyar, konferens- och fritidsanläggningar m.m. Anläggningarna uppfyller högsta miljö- och hälsoskydd och vattenkvalitén ut är bättre än kraven för badvattenkvalité. Du kan välja vilken recipent du vill. BAGA Easy består av: Slamavskiljare med integrerad reningsutrustning. Beroende på storlek förses anläggningen med reservoar, slamsilo och ev. pumpbrunn. BAGAs anläggningar har en generös process- och funktionsgaranti* som gäller i 10 år. Kretsloppsanpassat Bästa hälsoskydd. BAGA Easy är anläggningen för dig som ställer de högsta kraven för miljön, hälsan och funktion. Anläggningen är testad enligt EU regler i Sverige och klarar hög skyddsnivå motsvarande NFS 2006:7. Tabell, Testen är genomförda vid en genomsnittlig vattentemperatur under 9 o C Parametrar Krav NFS 2006:7 BAGA Easy efter bädd ** BOD 7 * 90 % 99 % Fosfor, Ptot 90 % 99 % Kväve, Ntot 50 % 63 % Susp, SS 100 % 7 12

7 Större BAGA Easy Består av slamavskiljare med BAGA Easy reningsutrustning och biomodulpaket med spridningsplattor och i BAGA Easy hushåll 8 Hushåll 12 Hushåll 20 Hushåll X X X X X - (tillval) X X Fungerar som en buffert då stora vattenmängder kommer in till anläggningen Magasinerar slam i väntan på tömning Konisk bottendel som medger effektiv pumpning av slam till salamsilo. kan spridarplattorna läggas ut direkt på de uppluckrade jordmassorna. biomodulpaket en lågbyggd bädd med stora besparingar i sand och gruslager. som pumpar ut avloppsvattnet till bädden. Vattnet fördelas jämnt över bäddens yta via en manifolder. 13