Schaktfria metoder

Transkript

1 Schaktfria metoder

2

3 Varierande skick

4 Schaktfria metoder De schaktfria teknikerna kan användas vid: -Kabeldragning, (el, tele, opto) -Anläggande av fjärrvärme och fjärrkyla -Mediarörför gas - Tryckavlopp - Tryckvatten. - Avlopp (självfall). - Dagvatten (självfall)

5 Fördelarna med schaktfritt: Schaktfria metoder - Kostnadseffektivt -Ingen eller lägre ersättning till markägare utgår -Inga ledningsbäddar eller fyllningsmassor behövs -Ingen grävning/återställning av markytan behövs -Inga avstängningar och omdirigeringar av trafiken krävs Tidseffektivt -Kortare förarbete -Ingen återställning av marken, kortare efterarbete - Kortare total arbetstid

6 Schaktfria metoder Forts Tekniska fördelar -Ledningarna kan dras kortast möjliga väg, behöver inte väja för någon på markytan -Kan användas där markens bärighet annars är för låg för grävmaskiner - Stödkonstruktioner behövs inte - Mindre risk för sättningar i marken Miljömässiga fördelar - Mindre avgasutsläpp och buller från maskiner - Mindre trafikstörningar,- mindre tomgång - Boende påverkas inte - Grundvattnet påverkas inte - Dränering av ex. jordbruksmark störs inte - Träd och vegetation behöver inte avlägsnas -Fornlämningar och känsliga naturområden kan stå kvar orörda -Ledningar kan dras under vattendrag istället för att läggas igenom, i många fall kan man här slippa vattendomsprocessen

7 Schaktfria tekniker Jordborrning Jordborrning används när marken består av jordmaterial som lera, sand, grus mm. En gemensam nämnare för alla sorters jordborrning är att borrhålet måste stabiliseras för att inte falla ihop. Ett skyddsrör(foderrör) installeras vid borrningen, kabeln/ledningen som skall dras läggs inuti foderröret. Jordraket - Jordraketen är den enklaste och billigaste metoden för rördrivning. - Jordraketen drivs av tryckluft, borrhuvudet fungerar som en syl som pressar jordmaterialet åt sidan. - Jordraketen är enkel, smidig och drivningen går relativt snabbt. - Den används i material som grus, sand och torr lera. - Nackdelarna är att den är känslig för hinder och stenar, kräver noggrann övervakning så inte borrhuvudet ändrar riktning

8 Schaktfria tekniker Rörrammning Rörrammninganvänds vid drivning av lite större skyddsrör, ofta under vägar och järnvägar. Slaghammaren vid rörrammningdrivs av tryckluft som rammar in röret i jorden och stansar upp ett hål. När hela röret är genomdrivet och på plats så rensas röret med tryckluft eller vatten. Fungerar bäst i jordmaterial som lera och sand. Startgropen bör var ca 3*10m och uppåt, den ska rymma hela borrutrustningen

9 Schaktfria metoder Augerborrning Augerborrningär en relativt snabb och billig metod för skruvborrning. Den kan användas för vertikal och horisontell rördrivning i sand och lera. Augerborrenbestår av en spiralformad skruvborr, när borrhuvudet rör sig framåt så skruvas det lösa jordmaterialet bakåt i röret. Startgropen bör ha mått från ca 4*10 meter och kunna rymma hela borrutrustningen. Mothåll, alltså ett sorts stöd som hindrar hela borren från att röra sig i skruvborrens riktning krävs

10 Schaktfria metoder Styrd borrning Styrd borrning är en teknik som klarar både långa och krokiga borrhål, främst i mjukare material som lera och sand. Borrhuvudet styrs från marken och kontrolleras med en inbyggd radiosändare. Borrningen sker i två steg, först borras ett pilothål med ett tunnare borrhuvud, det byts sedan ut mot en s.k. roterande rymmare. När den dras tillbaka så vidgas borrhålet samtidigt som ledningen eller skyddsröret dras med. Borrvätska som smörjmedel krävs och det består oftast av en blandning mellan bentonitlera och vatten.(bentonitslurry)

11 Schaktfria metoder Rörtryckning Rörtryckning används för att trycka betongrör i lermark, metoden kallas även betongrörstryckning och är välanvänd när det kommer till anläggandet av betongrör för ex. spill och dagvatten. Röret pressas in i leran av hydraulcylindrar och ev. avvikelser från kursen regleras med styrutrustning som sitter i rörets främre del. Lera transporteras ut från röret med spolning eller någon form av transportband. Vid rörtryckning anläggs sänkbrunnar som startgropar, de gjuts på plats och efter arbetets avslut kan de inredas som ex. pumpstationer. Sänkbrunnen ska rymma all borrutrustning samt rördelarna

12 Schaktfria metoder Mikrotunnelborrning Metoden för mikrotunnelingpåminner om den för betongrörstryckning, men är lämplig för alla typer av jordmaterial, lera, grus, sand, sten men även för solida bergarter. Mikrotunnelborrning används när stora betongrör ska läggas, ofta självfallsledningar för dag-och spillvatten. Men metoden kan även användas när kraftiga skyddsrör för vatten, el, fjärrvärme och gas ska anläggas. Från startgropen trycks betongröret in i jorden med en hydraulcylinder, i främre delen sitter styr och borrutrustning fäst. Borrhuvudet borrar loss jord medan en konisk kross mal sönder större och hårdare fraktioner. Borrkaxet(det söndermalda jord/sten materialet) pumpas ut tillsammans med borrvätskan till avskiljningsanläggningen som står ovan mark

13 Schaktfria tekniker Bergborrning I Sverige har gruvnäringen gett oss lång erfarenhet av borrning och schaktning i berg. Bergborrning går oftast till i två moment, pilotborrning och upprymning. Skyddsrör används inte om hela sträckan som ska borras är i homogent berg, ledningen kan istället stabiliseras direkt i borrgången. Hammarborrning En snabb och pålitlig metod för bergsborrning är Hammarborrning, den tillämpas mest när det inte är alltför stora dimensioner av rör och långa sträckor som ska borras. Borrkronan är tryckluftsdriven och krossar och finfördelar bergsmaterialet, metoden har en hög precisions kapacitet. Efter att pilotborrningen är klar börjar upprymningen, vidgningen av berghålet till tänkt dimension i ett eller flera steg. Hammarborrning kan användas även i mjukare jordmaterial som siltoch löst lagrad lera men då fodras också ett skyddsrör. Pilothålsborrningenanvänds inte, vilket ger en något sämre precision. Man bör dock vara vaksam vid Hammarborrning i lösare material, borrkronan är ganska tung och kan sjunka och komma helt ur kurs

14 Schaktfria metoder StyroRock Navigator (Styrd borrning i berg) StyroRock är en väldigt ny metod för att snabbt borra raka eller krokiga hål i bergsmaterial, metoden är lik vanlig styrd borrningen och skillnaden är egentligen bara materialet den är avsedd för att borra i. När pilotborrningen är färdig så ryms berghålet steg för steg till önskvärd storlek. När rymmaren dras tillbaka genom pilothålet så mals berget sönder av rullarna som sitter på rymmarkronan

15 Ledningsrenovering I närmare 40 år har schaktfria installations-och renoveringsmetoder funnits i Sverige, men det var i början på 1990-talet som schaktfri renovering av ledningsnätet tog fart, innan dess förnyades nätet med traditionell schaktning. På grund av fördelarna med schaktfritt (se sid 5-6) har metoderna ökat i omfattning under senare år och idag är det vanligast att använda schaktfria metoder vid ledningsrenovering

16 Ledningsrenovering Val av metod Vid val mellan traditionell uppgrävning och schaktfria metoder när det gäller avloppsledningar kan man tänka på följande: Om en ledning har kollapsat kan den renoveras med rörspräckning eller förnyas genom traditionell uppgrävning. Uppgrävning är en bra åtgärd för ledningar med stora svackor i sättningsbenägen mark. Vid punktskador där en punktreparation ska utföras kan antingen schaktfria metoder eller schakt användas. Oftast används traditionell uppgrävning vid möjlighet till samordnade insatser då flera ledningsägarevill skapa förändringar i gatubilden. Vid val av metod är det viktigt att tänka på de eventuella serviser, brunnar och andra konstruktioner som ingår i avloppssystemet

17 Ledningsrenovering Val av metod Vid val mellan traditionell uppgrävning och schaktfria metoder när det gäller avloppsledningar kan man tänka på följande: forts Markförhållanden, grävdjup, mängden främmande ledningar och trafikförhållanden är faktorer som kan ha stor ekonomisk betydelse för metodvalet. Vid anläggningsarbeten är tiden till viss del avgörande för omkostnaderna och där har de schaktfria metoderna en fördel eftersom de generellt går snabbare än traditionell uppgrävning. De schaktfria metoderna är överlägsna där olägenheter för omgivningen har stor betydelse. Oavsett om man väljer traditionell uppgrävning eller schaktfria metoder är livslängden på ledningarna och därmed underhållsutgifterna beroende av ett korrekt utförande

18 Ledningsrenovering Val av metod Vid val av schaktfri metod när det gäller vattenledningar bör man tänka på följande: Funktionskrav, t ex ledningstyp (stamledning, servisledning o.s.v.), hydrauliska förhållanden (för att få rätt dimension på ledningen) och rörets tryckklass. Tekniska förhållanden, t ex rörmaterial samt antal och typ av anslutningar, längden på ledningsdragningen som ska förnyas, läggningsdjup, mark-och grundförhållanden, yt-och trafikförhållanden och förhållandena för rengöring och sköljning av den förnyade ledningen. Ekonomiska förhållanden, anläggningsomkostnaderna ska ses i relation till anläggningsförhållandena och inte betraktas enskilt för de olika schaktfria metoderna. Att välja den mest hänsynsfulla lösningen genom att väga tekniska, ekonomiska och sociala hänsyn mot varandra

19 Rensning och underhåll av ledningar Innan man kan påbörja renovering av en ledning är den oftast i behov av rensning. Avloppsledningar kan rensas med högtrycksspolning, gräv-och skrapredskap, rotskärning, pollypigoch rensmaskiner för avlopp. Högtrycksspolning är den metod som används mest på det allmänna ledningsnätet. Med hjälp av en pump skapas ett vattentryck på normalt mellan bar som går via slangar ut till ett spolhuvud som är fastsatt i slangänden. Spolhuvudet skickar vattenstrålen bakåt så att spolslangen skjuts fram i ledningsnätet, vilket gör att material som fastnat dras tillbaka mot isättningsstället. Materialet kan sedan samlas upp av en slamsugare. Oftast sker rensningen med start uppströms för att slippa övervinna tyngdkraften

20 Rörspräckning Rörspräckning kan ske med långa sammansvetsade rör då det nya röret svetsas ihop till ett långt rör och eventuella invändiga svetsskarvar tas bort, eller med kortrör. Om sammansvetsade rör används drar man i en längd åt gången, stannar processen och ett nytt rörstycke svetsas på och dras sedan in. Kortrörsmetodenär mer tidskrävande men fördelen är att införingsgropen blir kortare. Sker rörspräckningen under grundvattnets nivå med sand kring den existerande ledningen kan man lokalt sänka grundvattennivån eller använda rörspräckning utan raket men med hög dragkraft. Detta för att undvika problemet att den pneumatiska hammaren vid sådana förhållanden skapar ett "vakuum" som förhindrar framdrivning

21 Rörspräckning Metoden är vibrationsfri och kan utföras hydrauliskt eller pneumatiskt. Vid hydraulisk rörspräckning, även kallat bursting, används en hydraulisk dragutrustning som får en spräckkona att bryta isär den befintliga ledningen samtidigt som den nya ledningen dras in. Vid pneumatisk rörspräckning är det en tryckluftsdriven slaghammare som får spräckkonan att bryta isär den befintliga ledningen, samtidigt som en ny ledning dras in. Med hjälp av ett vajerspel dras utrustningen framåt. Båda tillvägagångssätten fungerar på befintliga rör som består av betong, plast, gjut-och segjärn, keramik och stål. Vid rörspräckning ska man tänka på att ta hänsyn till kringliggande rör

22

23 Sliplining Sliplininginnebär att ett nytt rör dras eller skjuts in i det gamla röret mellan en införings-eller startgrop och en mottagargrop. En viktig komponent vid indragning av det nya röret är draghuvudet som griper tag i röret och överför kraften från dragkabeln. För installation av rör finns maskiner med manuell eller hydraulisk kraft. Några arbetar från mottagningsgropen medan andra är placerade över mark precis bakom införingsgropen. Genom att greppa det nya röret kan maskinen skjuta det framåt in i det existerande röret. Gripmekanismen utlöses därefter och återvänder till utgångspunkten varefter förloppen upprepas. Utrymmet som blir mellan det gamla och nya röret fylls med injekteringsbruk som ger stabilitet för den nya ledningen

24 Sliplining Forts Det är främst tryckledningar och självfallsledningar på avloppssidan som sliplininganvänds till. Denna metod fungerar på befintliga rör av alla typer. Förr användes mest kortrör av betong, stål, lera, GAP, PE eller PVC för sliplining, men i takt med utvecklingen har man övergått till långa sammansvetsade (kontinuerliga) PE-rör, som idag är det mest använda rörmaterialet. Antingen svetsas rören samman över markplan eller nere i införingsgropen

25 Formpassade rör Formpassade rör är plaströr med reducerad diameter, som först efter installation återskapas till sin ursprungliga cirkulära form. Genom att använda denna metod får man ett nytt rör som sluter tätt till det gamla röret. Alla rörtyper kan renoveras med formpassade rör. Med hjälp av värme och tryck från ånga eller vatten får man röret att veckla ut mot den gamla rörväggen. Alternativt kan man på plats genom mekanisk påverkan vika långa sammansvetsade plaströr omedelbart före indragning

26 Flexibla foder Ett flexibelt foder är som en formsydd strumpa, bestående av filt, väv eller glasfiber som är impregnerat med polyester eller epoxi. Ofta byggs strumpan upp av flera lager tills den fått önskad hållfasthet. Strumpinfodring, som metoden även kallas, går att utföra på befintliga rör av alla typer och för både tryck-och självfallsledningar. Fodret krängs in i det gamla röret med hjälp av vattenpelare, ånga eller tryckluft. När strumpan är på plats härdas materialet omgående med varmvatten, ånga eller UV-ljus, för att några timmar senare utgöra ett självbärande rör. Med en fjärrstyrd robot kan man slipa och fräsa hål i strumpan för eventuella serviser

27 Paneler(segment) För renovering av stora ledningar kan man använda rörsegment, som byggs upp till ett nytt rör i det gamla. Det nya röret kan byggas upp av halvor eller delar av en rörsektion som är tillverkat av betong eller glasfiber. Det gamla röret kan vara självfallsledningar av alla rörtyper. Glasfiberpaneler monteras ofta manuellt. Rörlängderna brukar inte vara längre än 1-2 meter eftersom de delvis hanteras med handkraft och ska kunna passera ner i ledningen genom existerande brunn eller via startgrop med begränsad storlek. Utrymmet mellan det nya och det gamla röret fylls med cement

28 Beläggning För att stoppa invändig korrosion av en ledning kan man renovera den med hjälp av beläggning. Med det menas att man med ett roterande sprutmunstyckelägger flera lager med polyuretan eller epoxypå det gamla rörets inneryta. Beläggning går att belägga på stål-och järnrör som används till vatten eller avlopp. Innan beläggningen sprutas på måste ledningen rengöras med högtryck och torkas sedan med en fläkt. Beläggningen appliceras därefter genom centrifugalsprutning. Polyuretan är en tvåkomponentplast som härdas på 30 minuter och efter 60 minuter kan en vattenledning med polyuretanbeläggning sättas i drift. Vid cementbruksisolering renoveras rören på samma sätt som när de beläggs med plast, fast här används cementbruk i stället. Cementbruksisolering används på tryckledningar men ger inte ledningen ökad styrka utan ett nytt slitskikt och tätar mindre hål i rörväggen

29 Brunnar

30 Sand-och slamavskiljare

31 Koalescensoljeavskiljare