Ledamöter och ersättare

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialförvaltningen Ledamöter och ersättare SOCIALNÄMNDEN Tid fredag 22 april 2016 kl. 08:30 15:00 Plats Jobbcenter Södra, Edeforsgatan 63, Luleå Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Information ordförande 2016/ Information förvaltningschef 2016/ Tema - Missbruksplan 2016/ Remiss - Ny mötesplats för unga i Luleå Vi / Förslag - Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 2016/ Handlingsplan E-hälsa / Plan för personer med funktionsnedsättning / Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Övertagande av Hammarbackens HVB-hem för ensamkommande barn från Socialförvaltning till Arbetsmarknadsförvaltning 2016/ / Övergripande granskning av socialnämnden / Nöjdhetsundersökning av hur socialnämndens ledamöter uppfattar tjänstemannastödet 12 Remiss avseende förslag till nya föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården 2016/ / Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 1

2 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialförvaltningen 13 Månadsrapport mars 2016/ Meddelanden till socialnämnden i april / Redovisning av delegationsbeslut till socialnämnden april / Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 2

3 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Information ordförande Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga ordförandens informationer till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Ordförande informerar om arbetet med ekonomin. Till nämndssammanträdet kommer hon kunna presentera var i processen man befinner sig. Trygghetsundersökningen. Den presenteras på Kulturens hus den 19 april och intresserade anmäler sig till nämndsekreteraren. Beslutsgång Ordförande föreslår att hennes information läggs till handlingarna och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 3

4 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Information förvaltningschef Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga förvaltningschefens information till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Förvaltningschefen informerar om att hon har utsetts till socialchef och tackar för förtroendet. Beslutsgång Ordförande föreslår att förvaltningschefens information läggs till handlingarna och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 4

5 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialförvaltningen Ärendenr Individ och familjeomsorg / Annika Klefsjö Tema - Missbruksplan Ärendenr 2016/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att uppdra till förvaltningen att arbeta med Missbruksplanen utifrån socialnämndens synpunkter som framkom under workshop på sammanträdet Sammanfattning av ärendet Socialnämnden arbetar med Missbruksplanen i workshop. Beskrivning av ärendet Beslutsunderlag Annika Klefsjö Verksamhetschef individ och familjeomsorg Beslutet skickas till 5

6 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Remiss - Ny mötesplats för unga i Luleå Vi 6 Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta remissvaret som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen ställer sig positiv till förslaget om en mötesplats för unga i Luleå som kan främja ungas delaktighet, inflytande och medskapande och att dialogen mellan unga och vuxna kan förbättras. Socialförvaltningen anser dock att rapporten är alltför översiktlig och att ytterligare utredning bör ske innan underlaget är tillfyllest för ett politiskt beslut. Konkretiseringen av förslaget bör ske med utgångspunkt ifrån tydliga ramar för verksamheten som utgår från en tydlig verksamhetsidé. Verksamhetsidén förslås fokusera på ungas eget skapande, där de själva står för idéer, projekt och verksamhet, och personal får rollen mera som bollplank och möjliggörare. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden besluta att anta remissvaret som sitt eget. Beskrivning av ärendet Fritidsförvaltningen har begärt yttrande på remiss Ny mötesplats för unga i Luleå Vi 6. Som deltagare i Vi 6 har socialförvaltningen medverkat i arbetet med ta fram beslutsunderlaget för en mötesplats för unga, och också ställt sig bakom förslaget i styrgruppen. Remissvaret är resultatet av en ytterligare genomlysning av rapporten och beredning av ärendet i förvaltningen. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Remissvar Beslutet skickas till Fritidsförvaltningen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 6

7 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 7

8 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialförvaltningen Ärendenr Avdelning / Sven Teglund Remissvar Ny mötesplats för unga i Luleå - Vi 6 Ärendenr 2016/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta remissvaret som sitt eget. Sammanfattning Socialförvaltningen ställer sig positiv till förslaget om en mötesplats för unga i Luleå som kan främja ungas delaktighet, inflytande och medskapande och att dialogen mellan unga och vuxna kan förbättras. Socialförvaltningen anser dock att rapporten är alltför översiktlig och att ytterligare utredning bör ske innan underlaget är tillfyllest för ett politiskt beslut. Konkretiseringen av förslaget bör ske med utgångspunkt ifrån tydliga ramar för verksamheten som utgår från en tydlig verksamhetsidé. Verksamhetsidén förslås fokusera på ungas eget skapande, där de själva står för idéer, projekt och verksamhet, och personal får rollen mera som bollplank och möjliggörare. Beskrivning av ärendet Fritidsförvaltningen har begärt yttrande på remiss Ny mötesplats för unga i Luleå Vi 6. Som deltagare i Vi 6 har socialförvaltningen medverkat i arbetet med ta fram beslutsunderlaget för en mötesplats för unga, och också ställt sig bakom förslaget i styrgruppen. Remissvaret är resultatet av en ytterligare genomlysning av rapporten och beredning av ärendet i förvaltningen. Beslutsunderlag Remissvar Sven Teglund Verksamhetsutvecklare Beslutet skickas till Fritidsförvaltningen 8

9 LULEÅ KOMMUN REMISSVAR 1 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Sven Teglund Ny möteplats för unga i Luleå Vi 6 Sammanfattning Fritidsförvaltningen har begärt yttrande på remiss Ny mötesplats för unga i Luleå Vi 6. Socialförvaltningen ställer sig positiv till förslaget om en mötesplats för unga i Luleå som kan främja ungas delaktighet, inflytande och medskapande och att dialogen mellan unga och vuxna kan förbättras. Socialförvaltningen anser dock att rapporten är alltför översiktlig och att ytterligare utredning bör ske innan underlaget är tillfyllest för ett politiskt beslut. Konkretiseringen av förslaget bör ske med utgångspunkt ifrån tydliga ramar för verksamheten som utgår från en tydlig verksamhetsidé. Verksamhetsidén föreslås fokusera på ungas eget skapande, där de själva står för idéer, projekt och verksamhet, och personal får rollen mera som bollplank och möjliggörare. Socialförvaltningens yttrande Som deltagare i Vi 6 har socialförvaltningen medverkat i arbetet med ta fram beslutsunderlaget för en mötesplats för unga, och också ställt sig bakom förslaget i styrgruppen. Socialförvaltningen är mycket positiv till tanken på en mötesplats för unga, som ett led i att uppnå de mål som finns i kommunens översiktsplan. Det vill säga att mötesplatsen ska främja ungas delaktighet, inflytande och medskapande och att dialogen mellan unga och vuxna ska underlättas och förbättras. Rapportens innehåll är på ett tydligt sätt kopplat till mål som finns formulerade i programmen. Av projektgruppens uppdrag framgår att den skulle ta fram en genomförandeplan som så konkret som möjligt kunde fungera som ett beslutsunderlag. Slutrapporten är dock på en alltför översiktlig nivå och saknar en konkretisering av en tydlig verksamhetidé. Detta blir tydligt i rapporten när man läser det som står under punkt 4. Projektgruppen efterlyser att frågor om styrning, budget och förvaltningarnas insatser behöver utredas mer för att får en tydlig och hållbar struktur. Projektgruppen efterfrågar också stöd och ledning för eventuellt 9

10 LULEÅ KOMMUN REMISSVAR 2 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Sven Teglund fortsatt arbete. I rapporten framförs även uppfattningen att när ett politiskt beslut om att inrätta en mötesplats är fattat, då först ska roller, ansvar, och planeringen av verksamheten sätta igång. Sedan läggs i stort sett ansvaret på en kommande verksamhetsansvarig som ska stå för uppbyggnaden. Socialförvaltningen anser att beslutsunderlaget inte är tillräckligt och att det saknas ett tydligt hur målen ska kunna uppnås. Det finns alltför många osäkra faktorer som behöver utredas. Det är inte rimligt att ta ett politiskt beslut utan att det finns tydliga svar avseende styrning, budget, förvaltningarnas insatser, tydlig och hållbar struktur, roller, ansvar samt planering av verksamheten. Förslaget behöver därför konkretiseras utifrån en tydlig verksamhetsidé. Det är viktigt att ta ställning till hur ungdomarnas inflytande och delaktighet ska kunna stärkas i praktiken. Socialförvaltningen anser därför att man bör undersöka hur mötesplatsen kan bli mer inriktat på aktiviteter som stimulerar ungas eget skapande. Det finns bra exempel på ett sådant upplägg till exempel Brygghuset i Borås. Där ställs lokalen till förfogande för ungdomarna, med fokus på själva görandet, aktiviteten, som sedan genererar själva mötet. I ett sådant hus blir vuxna ett bollplank för ungdomarnas egna idéer och för en verksamhet som de unga skapar själva. Socialförvaltningen anser sammanfattningsvis att ytterligare utredning bör ske innan underlaget är tillfyllest för ett politiskt beslut. Konkretiseringen bör ske med utgångspunkt ifrån tydliga ramar för verksamheten som utgår från en tydlig verksamhetsidé. Och den verksamhetsidén bör utgå från ovanstående resonemang om att unga själva står för idéer, projekt och verksamhet. Ansvarig titel 10

11 LULEÅ KOMMUN SLUTRAPPORT Version 1 (16) MC SLUTRAPPORT Ny mötesplats för unga i Luleå - 11

12 LULEÅ KOMMUN Version 2 (16) MC Innehållsförteckning Innehållsförteckning Bakgrund Målgruppen Uppdrag Begrepp och definitioner Resultat och förslag Vision och mål Mötesplatsens verksamhet Organisation Förvaltningarnas insatser Lokal Budget Förväntade effekter Rekommendationer och funderingar från projektgruppen Källförteckning

13 LULEÅ KOMMUN Version 3 (16) MC 1. Bakgrund Resultatet i förstudien Fryshuset Luleå (2014) samt fritidsförvaltningens utredning kring framtidens Ungdomens hus påvisar att det finns ett behov, hos både målgruppen unga/unga vuxna och Luleå kommun, av en mötesplats. Även resultatet från 2014 års LUPP-enkät, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, visar på detta. De unga/unga vuxna år i Luleå efterfrågar en central mötesplats med ett café, fri wifi och information om vilka möjligheter som finns för dem i livet. Dessutom ska det vara öppet på eftermiddagar, kvällar och helger. Luleå kommuns förvaltningar har överlag uttryckt ett behov av att skapa mer dialog med målgruppen för att kunna ge möjligheter till delaktighet och inflytande, nå ut med sitt utbud och fatta väl underbyggda beslut. En mötesplats bedöms vara ett effektivt verktyg för detta ändamål. I förstudien Fryshuset Luleå bedömdes Luleå kommun vara den lämpligaste aktören att driva en mötesplats. Kommunchefens ledningsgrupp bestämde att ett konkret beslutsunderlag behövde tas fram och frågan kring mötesplatsen bedömdes vara starkt kopplad till program A Alla jämlika, ur Luleå kommuns Vision Vi-6 styrgrupp tilldelades ansvaret för frågan om en mötesplats. Styrgruppen valde att starta ett förvaltningsövergripande projekt, Ny mötesplats för unga i Luleå. 1.1 Målgruppen Målgruppen för projektet är unga och unga vuxna år i Luleå. Luleå kommuns program- och visionsmål definierar unga som år och unga vuxna som år. Den nedre åldergränsen är satt utifrån fritidsförvaltningens utredning av Ungdomens hus där det konstateras att unga 16 år och uppåt saknar mötesplatser. Största andelen besökare förväntas komma från målgruppen unga år. 1.2 Uppdrag Projektet Ny mötesplats för unga i Luleå har som uppdrag att ta fram en genomförandeplan för en mötesplats för målgruppen år i Luleå. Genomförandeplanen ska vara så konkret som möjligt för att kunna användas som beslutsunderlag och som ett stöd och en plan vid ett beslut om uppförande av en mötesplats. Uppdragsgivare är Vi-6 styrgrupp bestående av förvaltningschefer från arbetsmarknadsförvaltningen, barn och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen och samhällsutvecklingskontoret. Uppdragstagare är en projektgrupp bestående av tjänstepersoner från respektive förvaltning involverad i Vi-6. Projektperiod till

14 LULEÅ KOMMUN Version 4 (16) MC 2. Begrepp och definitioner Projektgruppen har utgått ifrån följande definitioner: Mötesplats Projektet utgår ifrån En analys av ungas kultur och fritid (2006) beskrivning av mötesplats där det konstateras att mötesplatser för unga inte längre kan ses enbart som en arena för rena fritidsaktiviteter. Det handlar lika mycket om en arena för unga människors integration och sociala etablering i vuxenvärlden och i samhället. Begreppet mötesplats omfattar en fysisk och digital arena. Luleå kommun Luleå kommuns förvaltningar och organisation. Luleå Luleå som geografisk plats och dess invånare. Vi-6 Vi-6 är en samverkansarena som delas av barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kulturförvaltningen, fritidsförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen samt samhällsutvecklingskontoret. Vi-6 utvecklar samverkan och strategiområden kopplade till översiktsplanens program A; Alla Jämlika. Syftet är att utveckla kommunens hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade till barn, unga samt unga vuxna, men också att samordna insatser; "att den ena handen vet vad den andra gör". Nätverk en löst sammansatt grupp av personer med gemensamma intressen. Inflytande möjlighet att påverka beslut. Delaktighet den demokratiska rätten att få delta i samhällsaktiviteter på samma villkor som andra. Medskapande - att få inflytande och delaktighet i hela processen, inför, under och efter. Samarbete - när personer i samma förvaltning/organisation arbetar tillsammans med en uppgift. Samverkan - när personer i olika förvaltningar/organisationer arbetar tillsammans med en uppgift. Unga utanför De ur målgruppen som är mellan år och som varken studerat eller arbetat under ett års tid (Tema gruppen unga i arbetslivet, 2013). 14

15 LULEÅ KOMMUN Version 5 (16) MC 3. Resultat och förslag Här redovisas projektgruppens resultat och förslag på hur Luleå kommun ska lyckas skapa en ny mötesplats för unga i Luleå. 3.1 Vision och mål Vision för mötesplatsen En attraktiv mötesplats i Luleå som präglas av energi, medskapande och öppenhet. En plats för unga människor där alla frågor är välkomna, där individen växer och Luleå utvecklas. Mål till 2020 Mötesplatsen har huvudansvaret för att förverkliga följande del i Program A - Alla jämlika, Allas röst : - Införa nya former för att främja ungas delaktighet. - Luleå ska utveckla användandet av sociala medier för dialog med unga. - Politiker ska träffa unga i miljöer där unga finns. - Unga ska leda vuxna, dvs unga ska vara mentorer för vuxna. Kvalitativa mål: Målgruppen ska uppleva att mötesplatsen är attraktiv På mötesplatsen ska målgruppen uppleva sig: ha inflytande vara delaktig vara medskapande kunna utveckla, prova och genomföra idéer Mötesplatsen ska: använda sociala medier för dialog med målgruppen bidra till träffar mellan målgruppen, politiker och tjänstepersoner genomföra aktiviteter där unga leder vuxna ha närvarande vuxna 15

16 LULEÅ KOMMUN Version 6 (16) MC Projektgruppen bedömer att mötesplatsen och dess verksamhet också är möjliggörare för följande delar ur Luleå kommuns programarbete och vision 2050: Alla ungas medskapande Alla tillsammans 16

17 LULEÅ KOMMUN Version 7 (16) Start och uppväxt för alla MC Allas röst Alla ungas väg till arbete 17

18 LULEÅ KOMMUN Version 8 (16) MC Fler tillsammans Vilja uppleva Bredd och spets 18

19 LULEÅ KOMMUN Version 9 (16) MC Entreprenörskap Teknik och innovationer 3.2 Mötesplatsens verksamhet Projektgruppen bedömer att följande faktorer är av avgörande betydelse för att mötesplatsen ska bli attraktiv och framgångsrik, uppfylla målgruppens behov samt visionen och målen: Delaktighet och inflytande En framgångsfaktor för mötesplatsens attraktivitet är målgruppens delaktighet och inflytande. Genom målgruppens delaktighet och inflytande blir mötesplatsen också en möjlighet för Luleå kommun att få tillgång till målgruppens perspektiv. Som rapporten Med fokus på unga (2014) visar så vilar ungdomsperspektivet på två ben: ungas röst och kunskap om unga. Central placering Fritidsförvaltningens utredning kring Ungdomens hus visar att målgruppen anser att en central placering är av yttersta vikt för att mötesplatsen ska ses som attraktiv. Central placering bedöms av målgruppen vara mellan Smedjans busshållsplats och gymnasiebyn. En sådan placering bedöms av projektgruppen också skapa ett naturligt flöde av personer ur målgruppen kring mötesplatsen. Innehåll Enligt resultaten från tidigare nämnda studier är detta vad målgruppen efterfrågar på mötesplatsen: Ett café anpassat efter målgruppens behov 19

20 LULEÅ KOMMUN Version 10 (16) MC Fri wifi Möjligheter till att genomföra aktiviteter på plats Information kring möjligheter som målgruppen har i Luleå, speciellt information kring områdena arbete, utbildning, bostad och fritid Personal som kan svara på frågor, funderingar eller lotsa rätt Öppettider Öppettiderna bör vara anpassade efter målgruppens behov, vilket innebär i första hand eftermiddagar, kvällar och helger. Personal och bemötande Mötesplatsens attraktivitet är till stor del beroende av närvarande personal och ett gott bemötandet av målgruppen. Som rapporten Möt mig där jag är (2014) visar så är det viktigt med ett främjande förhållningssätt där personalen möter individen där den är och lyssnar utan att döma. Förutsättningarna som måste finnas för att detta ska lyckas är tid, tillgänglighet och flexibilitet. Mötesplatsen och personalens roll bör bli som rapporten Mötesplatser för unga (2008) pekar på, att det är viktigt att personalen på ett öppet sätt låter målgruppen själv ta till sig det som behövs för att hitta sin väg till vuxenlivet. I samhället kan inte några enkla svar ges, därför krävs det en lyhörd personal som tillsammans med målgruppen finner svaren. Arenor Det behövs två olika arenor inom mötesplatsen: den fysiska och den digitala. Den fysiska mötesplatsen är huvudområdet eftersom det fysiska mötet människor emellan utgör grunden för en mötesplats. Den digitala mötesplatsen behövs till exempel för att kunna skapa kontakt med fler ur målgruppen och minska tröskeln in till den fysiska mötesplatsen och Luleå kommun i stort. Uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet behövs för att nå ut till fler inom målgruppen och även specifika grupper. Rapporten Tips till mötesplatser (2014) pekar på att det är framgångsrikt att arbeta med uppsökande verksamhet för att nå målgruppen. Ett konkret förslag är att personer ur målgruppen anställs som ombud av Luleå kommun, t.ex. genom projektmedel eller via arbetsmarknadsinsatser. Tidigare projekt som Våga-projektet (The Våga Way, 2014) och Unga in (2014) har visat att unga når unga är en mycket viktig framgångsfaktor för att skapa kontakt med målgruppen samt öka chanserna för att lyckas etablera förtroende, sprida/samla in information och skapa engagemang. Sammanfattning av framgångsfaktorer för mötesplatsen Målgruppens delaktighet och inflytande Central placering Café Fri wifi Möjlighet att genomföra aktiviteter på plats Information om arbete, utbildning, bostad och fritid 20

21 LULEÅ KOMMUN Version 11 (16) MC Personal med ett främjande förhållningssätt Öppettider på eftermiddagar, kvällar och helger En fysisk och en digital arena inom mötesplatsen Uppsökande verksamhet av personer ur målgruppen Vad kan besökaren förvänta sig? Projektgruppen ser utifrån framgångsfaktorerna att besökaren kan förvänta sig en central mötesplats som innehåller ett café med rimliga priser, fri wifi och som möjliggör och inspirerar till aktiviteter. Mötesplatsen är självklart drogfri. Personalen har ett öppet- och främjande förhållningssätt samt ett brett nätverk vilket gör att de kan ge information och stöd kring frågor som fritidsutbud, arbete, utbildning, bostad. Detta är en plats för att bara vara, skapa nya kontakter, förverkliga idéer eller få chansen till inflytande genom att träffa representanter från kommun, näringsliv, civila samhället och myndigheter. En bro mellan målgruppen och det övriga samhället som utvecklar både individen och samhället i stort. 3.3 Organisation Projektgruppen bedömer att följande organisering och styrning är av avgörande betydelse för att mötesplatsen ska kunna uppfylla vision och mål samt tillfredsställa Luleå kommuns behov: Nätverk kring målgruppens perspektiv För att mötesplatsen ska ge en god service som motsvarar målgruppens behov samt effektivisera Luleå kommuns arbete kring målgruppens perspektiv så behöver ett nätverk av tjänstepersoner bildas. Rapporten Med fokus på unga (2014) visar att ungdomspolitiken är sektorsövergripande och att det finns en komplexitet i ungas levnadsvillkor vilket innebär ett behov av samordnande insatser i offentlig verksamhet. Nätverkets uppdrag är därför att: Svara snabbt och lösningsfokuserat på de frågor och funderingar som kommer in via målgruppen och mötesplatsen Skapa erfarenhetsutbyte och lärande mellan förvaltningarna kring målgruppens perspektiv Utföra förvaltningsövergripande insatser som är kopplade till programmen i Vision 2050, till exempel föreslå förbättringsåtgärder utifrån enkätresultaten i LUPP:en, lokal uppföljning av ungdomspolitiken För att nätverket ska fungera i praktiken är det en förutsättning att alla förvaltningar finns representerade så att mötesplatsen kan få en ingång till hela Luleå kommuns organisation. Nätverket bör träffas en gång i månaden. Nätverket och mötesplatsen ska också samverka utanför Luleå kommuns organisation, till exempel med andra 21

22 LULEÅ KOMMUN Version 12 (16) MC myndigheter, civilsamhälle och näringsliv för att skapa nya möjligheter för både målgruppen och Luleå kommun. Ansvarsnivåer Projektgruppen anser att Vi-6 styrgrupp ska ha det strategiska ansvaret för mötesplatsen och Nätverket kring målgruppens perspektiv. Vidare anser projektgruppen att målgruppens perspektiv kräver representanter från alla förvaltningar i Nätverket kring målgruppens perspektiv. På så sätt kan mötesplatsen få en effektiv och snabb ingång till hela Luleå kommuns organisation. Frågorna i nätverket berör alla nivåer: strategisk, taktisk och operativ, därför behövs tjänstepersoner som arbetar på olika nivåer. Förvaltningarna inom Vi-6 bidrar till den operativa verksamheten på mötesplatsen. Fritidsförvaltningen anställer en verksamhetsansvarig på mötesplatsen samt personal till kvälls- och helgöppettider. Övriga förvaltningar föreslås bemanna övrig tid. Verksamhetsanvarig på mötesplatsen Det måste finnas en ansvarig person för mötesplatsen som ser till att mål upprättas, arbetas efter och följs upp och utvärderas. Att vara verksamhetsansvarig innebär: Ansvar för att genomföra och följa upp mål för mötesplatsen Personalansvar för de som är direkt anställda av mötesplatsen (fritidsförvaltningen) och som arbetar eftermiddagar, kvällar och helger Ombud för målgruppen För att mötesplatsen ska lyckas nå ut och skapa kontakt med unga behöver Luleå kommun anställa ombud för målgruppen. Ombuden ska arbeta med uppsökande verksamhet eftersom unga når unga är en viktig framgångsfaktor. Exempel på ombudens arbetsområden: marknadsföra mötesplatsen och Luleå kommun föra dialog med målgruppen för att skapa mer delaktighet och inflytande i Luleå fungera som en länk mellan politiker, förvaltningar, mötesplatsen och målgruppen att nå ut till målgruppen som varken arbetar eller studerar Dessa anställningar skulle också göra att Luleå kommun närmar sig intentionerna i Program A Alla jämlika, att kommunen ska anställa fler unga i sin organisation. Sammanfattning av framgångsfaktorer för organisationen Tydligt ansvar och styrning av mötesplatsen och nätverket En verksamhetsansvarig för mötesplatsen Ett förvaltningsövergripande nätverk kring målgruppens perspektiv Alla förvaltningar bidrar med resurser till mötesplatsens verksamhet 22

23 LULEÅ KOMMUN Version 13 (16) MC 3.4 Förvaltningarnas insatser Projektgruppen föreslår följande insatser av respektive förvaltning för att kunna genomföra projektgruppens förslag som innefattar lokalen på Storgatan 13. Samtliga förvaltningar förväntas gå in med medel till den årliga driftkostnaden för mötesplatsen samt ha en tjänsteperson utsedd att ingå i nätverket kring målgruppens perspektiv. Arbetsmarknadsförvaltningen - Projektgruppen bedömer att arbetsmarknadsförvaltningen kan använda mötesplatsens verksamhet som en arena för integrationsarbete, allmänna studie- och yrkesvägledaren, praktikplatser för arbetssökande och uppsökande verksamhet kring det kommunala aktivitetsansvaret. Barn och utbildningsförvaltningen - Projektgruppen bedömer att barn och utbildningsförvaltningen kan använda mötesplatsens verksamhet som en arena för riktade insatser mot målgrupper med särskilda behov, praktikplatser och skolprojekt. Mötesplatsen kan också samordna enkätundersökningar som efterfrågas i gymnasiebyn. Fritidsförvaltningen - Huvudansvarig för själva mötesplatsen och dess drift och underhåll. Projektgruppen bedömer att fritidsförvaltningen kan använda mötesplatsens verksamhet som en arena för att förverkliga sitt uppdrag att ha en mötesplats för målgruppen, sprida kunskap om Luleå kommuns fritidsutbud och de möjligheter som finns till medskapande, inflytande och delaktighet. Kommunledningsförvaltningen - Projektgruppen bedömer att kommunledningsförvaltningen kan använda mötesplatsens verksamhet som en arena för att öka möjligheterna för delaktighet och inflytande för målgruppen. Kulturförvaltningen - Projektgruppen bedömer att kulturförvaltningen kan använda mötesplatsens verksamhet som en arena för att sprida kunskap om Luleå kommuns kulturutbud och de möjligheter som finns till medskapande, inflytande och delaktighet. Socialförvaltningen - Projektgruppen bedömer att socialförvaltningen kan använda mötesplatsens verksamhet som en arena för att uppsökande verksamhet och ett sätt att nå fler ur målgruppen unga utanför som ska uppmuntras till att påbörja utbildning, arbete eller praktik. Stadsbyggnadsförvaltningen - Projektgruppen bedömer att stadsbyggnadsförvaltningen kan använda mötesplatsens verksamhet som en arena för att delaktighet och inflytande. Det kan även vara en möjlighet för samlokalisering för projekt och befattningar, till exempel det framtida mobilitetskontoret. 23

24 LULEÅ KOMMUN Version 14 (16) MC 3.5 Lokal Projektgruppen tycker att lokal liknande den på Storgatan 13, som idag inryms av Föreningarnas hus, skulle vara lämplig lokal för den framtida mötesplatsens verksamhet. Projektgruppen bedömer att lokalen är ändamålsenlig utifrån de 575 kvadratmetrarna som möjliggör utrymme för ett café, sittplatser/lounge, yta för aktiviteter och information samt kontor för personal och enskilda samtal. Även närheten till gymnasiebyn och till de förvaltningar som ingår i nätverket kring målgruppens perspektiv, gör att denna lokal är mest lämpad. Lokalens utformning och placering är viktig för att mötesplatsen snabbt kan skapa nyfikenhet och förtroende hos målgruppen och även ses som en tydlig satsning från Luleå kommuns sida på målgruppen och dess behov. Förutom mötesplatsens verksamhet ska delar av lokalerna kunna användas dagtid för exempelvis konferenser m.m. 3.6 Budget Uträkningarna i årsbudgeten utgår ifrån lokalen på Storgatan 13 och baseras på belopp angivna stadsbyggnadsförvaltningen och fritidsförvaltningen. Kostnader Lokal (hyra, lokalvård, inventarier mm) Verksamhetsansvarig Timanställda Finansieringsförslag Arbetsmarknadsförvaltningen Barn och utbildningsförvaltningen Fritidsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kulturförvaltningen Socialförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen 1270 tkr 540 tkr 370 tkr 285 tkr 125 tkr 1060 tkr 70 tkr 285 tkr 285 tkr 70 tkr 3.7 Förväntade effekter Projektgruppen bedömer att mötesplatsens verksamhet kan bidra till följande effekter. Fler möjligheter till möten och kontakter mellan målgruppen och vuxenvärlden Fler känner sig sedda och bekräftade Luleå blir attraktivare som stad Bättre kunskap om alternativ, möjligheter och effekter av vägval i livet Större möjligheter att uppnå Vision 2050 och programmålen, speciellt program A Bidrar till Luleås utveckling 24

25 LULEÅ KOMMUN Version 15 (16) MC 4. Rekommendationer och funderingar från projektgruppen Projektgruppen bedömer att frågorna som rör styrning, budget och förvaltningarnas insatser behöver utredas mer för att få en tydlig och hållbar struktur. Projektgruppen anser att det är viktigt att styrgruppen för projektet avgör vad som är nästa steg för frågan om en mötesplats för unga i Luleå. Projektgruppen behöver stöd och ledning av styrgruppen för eventuellt fortsatt arbete och hur förslaget ska läggas fram till den politiska ledningen i Luleå kommun på bästa sätt. När ett politiskt beslut är taget om att inrätta en mötesplats för målgruppen så bedömer projektgruppen att nästa steg är Vi-6 styrgruppen klargör roller och ansvar för att kunna gå vidare med att fritidsförvaltningen skriver kontrakt på en lämplig lokal för mötesplatsen. Det blir startskottet för planeringen av den fysiska lokalen men även resten av verksamheten. Det är nödvändigt att en verksamhetsansvarig så fort som möjligt anställs av fritidsförvaltningen för att leda arbetet med att verkställa beslutet och inrätta en mötesplats. Förutom att det är viktigt vem som leder arbetet framåt så behöver nätverket kring målgruppens perspektiv bildas så fort som möjligt, detta för att verksamhetsansvarig ska ha tillgång till tjänstepersoner som kan medverka i uppbyggnadsfasen. Samtidigt är det viktigt att planera för hur målgruppen ska få vara medskapande i denna process för att det i slutändan ska bli en attraktiv mötesplats. Därför bör också ombuden för målgruppen anställas så fort som möjligt och att de tillsammans med verksamhetsansvarig och nätverket bör identifiera vilka frågor som målgruppen bör och kan vara delaktiga i, samt vilken nivå av inflytande som är möjligt. Kan verksamhetsansvarig, nätverket och ev. ombud för målgruppen utgå ifrån projektgruppens förslag på en mötesplats för unga och dessutom få stöd och styrning av Vi-6 styrgruppen så bedömer projektgruppen att det finns goda möjligheter för att lyckas bygga upp en ny mötesplats för unga i Luleå! 5. Källförteckning Luleå kommun. (2013) Program till Vision Luleå Hämtad Luleå kommun. (2014) Fryshuset Luleå - Slutrapport. Hämtad Luleå kommun. (2014) Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Hämtad Luleå kommun. (2014) The Våga way. Hämtad

26 LULEÅ KOMMUN Version 16 (16) MC Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (2014) Med fokus på unga. Hämtad Tema gruppen unga i arbetslivet. (2014) Möt mig där jag är. Hämtad Tema gruppen Unga i arbetslivet. (2013) Unga utanför. Hämtad Tillväxtverket. (2014) Tips till dig som vill skapa mötesplatser för ungas idéutveckling. Hämtad Unga in. (2014) Unga in Slututvärdering. Hämtad Ungdomsstyrelsen. (2006) Fokus 06 - En analys av ungas kultur och fritid. Hämtad Ungdomsstyrelsen. (2008) Mötesplatser för unga. Hämtad

27 LULEÅ KOMMUN REMISS 1 (1) Fritidsförvaltningen Ärendenr Förvaltningsledning / Helén Wiklund Wårell Remiss - Ny mötesplats för unga i Luleå - Vi 6. Ärendenr 2016/ Sammanfattning av ärendet Resultatet i förstudien Fryshuset Luleå (2014) samt fritidsförvaltningens utredning kring framtidens Ungdomens hus påvisar att det finns ett behov, hos både målgruppen unga/unga vuxna och Luleå kommun, av en mötesplats. Även resultatet från 2014 års LUPP-enkät, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, visar på detta. Luleå kommuns förvaltningar har överlag uttryckt ett behov av att skapa mer dialog med målgruppen för att kunna ge möjligheter till delaktighet och inflytande, nå ut med sitt utbud och fatta väl underbyggda beslut. En mötesplats bedöms vara ett effektivt verktyg för detta ändamål. I förstudien Fryshuset Luleå bedömdes Luleå kommun vara den lämpligaste aktören att driva en mötesplats. Kommundirektörens ledningsgrupp (KDL) bestämde att ett konkret beslutsunderlag behövde tas fram och frågan kring mötesplatsen bedömdes vara starkt kopplad till program A Alla jämlika. Vi-6 styrgrupp tilldelades ansvaret för frågan om en mötesplats. Styrgruppen valde att starta ett förvaltningsövergripande projekt, Ny mötesplats för unga i Luleå. Vi-6 styrgrupp består av förvaltningschefer för AMF, BUF, FRI, Kult och Soc samt chefen för samhällsutvecklingskontoret. Slutrapporten är godkänd av styrgruppen hösten 2015 och av KDL i januari Då arbetsgruppen ger förslag på finansiering som berör samtliga förvaltningar beslutade KDL att slutrapporten ska gå ut på remiss till samtliga nämnder. Då fritidschefen är ordförande i styrgruppen för Vi-6 skickas remissen ut från fritidsförvaltningen där svaren sedan sammanställs och redovisas på KDL senare under Sista svarsdatum för remissen är Beslutsunderlag Slutrapport Ny mötesplats för unga i Luleå (bilaga) Helén Wiklund Wårell Ansvarig titel Beslutet skickas till Fritidsförvaltningen fritid@lulea.se 27

28 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Förslag - Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: 1. Rekommendera kommunfullmäktige att uppdra till socialnämnden att höja takbeloppen för maxtaxan med ca 218 kr inom äldreomsorgen from 1 augusti 2016, under förutsättning att statsbidraget minskar med motsvarande belopp. 2. Inkomstnivån på när man når takbeloppet ska framgå i beslutsunderlaget. Sammanfattning av ärendet Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att de avsåg höja takbeloppen för maxtaxan inom äldreomsorgen (prop. 2014/15:1). Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 föreslagit att takbeloppen höjs fr.o.m. 1 juli 2016, detta beslutades även av riksdagen i december. Regeringens avsikt är att de båda takbeloppen avseende hemtjänst och dagverksamhet (218 kr) respektive del av flerbäddsrum i särskilt boende (200 kr) höjs per månad. Förslaget medför att kommunernas möjlighet till avgiftsuttag ökar. Regeringen föreslår därför, i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning minskas. För Luleå kommun innebär det, utifrån beräkning -15 kr/invånare, en helårseffekt med minskat statsbidrag på ca 1,1 mkr. För socialförvaltningen innebär det en ökad intäkt med X mkr. För den enskilda brukaren innebär detta att avgiften höjs med ca 218 kronor per månad om man når upp till takbeloppet. Nära tre av fyra (74 %) berörs inte av det höjda avgiftstaket eftersom man har en avgift eller ett avgiftsutrymme som inte når upp till maxtaxan. Regeringen hänvisar till en helhetssyn på budgeten där merparten av pensionärerna får en ökning av den disponibla inkomsten även efter denna avgiftshöjning. Man beräknar att 1,9 miljoner pensionärer i Sverige får en ökning av den disponibla inkomsten och pensionärer får den sänkt. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden besluta att: Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 28

29 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Rekommendera kommunfullmäktige att uppdra till socialnämnden att höja takbeloppen för maxtaxan med ca 218 kr inom äldreomsorgen from 1 augusti 2016, under förutsättning att statsbidraget minskar med motsvarande belopp. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Ordförande (S) och Annika Sundström (V) yrkar att inkomstnivån på när man når takbeloppet ska framgå i i beslutsunderlaget. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition med tillägget att inkomstnivån på när man når takbeloppet ska framgå i beslutsunderlaget och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Utdrag från regeringens budgetproposition 2015/16:1 Utdrag från regeringens budgetproposition 2015/16:1 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 29

30 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Ekonomienheten / Ida Johansson Förslag Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) Ärendenr 2016/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår socialnämnden besluta att rekommendera kommunfullmäktige att uppdra till socialnämnden att höja takbeloppen för maxtaxan med ca 218 kr inom äldreomsorgen from 1 augusti 2016, under förutsättning att statsbidraget minskar med motsvarande belopp. Sammanfattning av ärendet Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att de avsåg höja takbeloppen för maxtaxan inom äldreomsorgen (prop. 2014/15:1). Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 föreslagit att takbeloppen höjs fr.o.m. 1 juli 2016, detta beslutades även av riksdagen i december. Regeringens avsikt är att de båda takbeloppen avseende hemtjänst och dagverksamhet (218 kr) respektive del av flerbäddsrum i särskilt boende (200 kr) höjs per månad. Förslaget medför att kommunernas möjlighet till avgiftsuttag ökar. Regeringen föreslår därför, i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning minskas. För Luleå kommun innebär det, utifrån beräkning -15 kr/invånare, en helårseffekt med minskat statsbidrag på ca 1,1 mkr. För socialförvaltningen innebär det en ökad intäkt med X mkr. För den enskilda brukaren innebär detta att avgiften höjs med ca 218 kronor per månad om man når upp till takbeloppet. Nära tre av fyra (74 %) berörs inte av det höjda avgiftstaket eftersom man har en avgift eller ett avgiftsutrymme som inte når upp till maxtaxan. Regeringen hänvisar till en helhetssyn på budgeten där merparten av pensionärerna får en ökning av den disponibla inkomsten även efter denna avgiftshöjning. Man beräknar att 1,9 miljoner pensionärer i Sverige får en ökning av den disponibla inkomsten och pensionärer får den sänkt. Beslutsunderlag - Utdrag från regeringens budgetproposition 2015/16:1 - Yttrande Kommunala Pensionärsrådet (KPR) 30

31 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Ekonomienheten / Ida Johansson Ida Johansson Chef ekonomi och infrastruktur Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 31

32 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunala pensionärsrådet Henrik Berg Kommunala pensionärsrådets yttrande över förslag till förändring av takbeloppet för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen Kommunala pensionärsrådet förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att inte höja takbeloppet för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen. Sammanfattning av ärendet Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att de avsåg höja takbeloppen för maxtaxan inom äldreomsorgen (prop. 2014/15:1). Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 föreslagit att takbeloppen höjs fr.o.m. 1 juli 2016, detta beslutades även av riksdagen i december. Regeringens avsikt är att de båda takbeloppen avseende hemtjänst och dagverksamhet (218 kr) respektive del av flerbäddsrum i särskilt boende (200 kr) höjs per månad. Förslaget medför att kommunernas möjlighet till avgiftsuttag ökar. Regeringen föreslår därför, i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning minskas. För Luleå kommun innebär det, utifrån beräkning -15 kr/invånare, en helårseffekt med minskat statsbidrag på ca 1,1 mkr. För socialförvaltningen innebär det en ökad intäkt med X mkr. För den enskilda brukaren innebär detta att avgiften höjs med ca 218 kronor per månad om man når upp till takbeloppet. Nära tre av fyra (74 %) berörs inte av det höjda avgiftstaket eftersom man har en avgift eller ett avgiftsutrymme som inte når upp till maxtaxan. Regeringen hänvisar till en helhetssyn på budgeten där merparten av pensionärerna får en ökning av den disponibla inkomsten även efter denna avgiftshöjning. Man beräknar att 1,9 miljoner pensionärer i Sverige får en ökning av den disponibla inkomsten och pensionärer får den sänkt. Kommunala pensionärsrådets yttrande Socialförvaltningen informerade kommunala pensionärsrådet om förslaget den 5 oktober Vid sammanträdet uttalade rådet sin bestämda uppfattning om att takbeloppet inte bör höjas då stora delar av målgruppen redan idag lever under ansträngda ekonomiska förhållanden och att det mot denna bakgrund inte är försvarbart att genomföra en höjning av takbeloppet. 32

33 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Kommunala pensionärsrådet Henrik Berg Kommunala pensionärsrådet föreslår fullmäktige besluta att inte genomföra en höjning av takbeloppet för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen. Beslutsunderlag Utdrag från regeringen budgetproposition 2015/16:1 För kommunala pensionärsrådet Henrik Berg Sekreterare Beslutet skickas till Socialnämnden 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Handlingsplan E-hälsa Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta Handlingsplan E-hälsa för socialförvaltningen Sammanfattning av ärendet E-hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Välfärdsteknik är en del av E-hälsa där digital teknik syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Välfärdsteknologi innebär kunskapen om välfärdsteknik. Socialförvaltningen ska ligga i framkant när det gäller att använda välfärdsteknik som kan främja trygghet och tillgänglighet och är en viktig del i att skapa en individanpassad vård och omsorg. Enligt socialförvaltningens upprättade planer för äldre, funktionsnedsatta, barn och unga samt tillgänglighet ska välfärdsteknik vara en naturlig del i arbetet. Kunskapen hos medarbetare, brukare och anhöriga kring användandet av välfärdsteknologi ska öka. Handlingsplanen för E-hälsa är ett kompletterande underlag till samtliga planer som socialförvaltningen har upprättat. Under innevarande år har socialförvaltningen bland annat deltagit i arbetet med att ta fram ett ramavtal för trygghetskamera nattetid via E-nämnden. Målet är att socialförvaltningen ska avropa från ramavtalet Socialförvaltningen arbetar även aktivt med att t.ex. inför IBIC (individens behov i centrum) samt med projektet tillgängliga samordnade individuella planer. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden besluta att anta Handlingsplan E- hälsa för socialförvaltningen Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 38

39 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Handlingsplan E-hälsa socialförvaltningen Beslutet skickas till Verksamhetschefer socialförvaltningen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 39

40 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Vård och omsorg / Lena Kruse Handlingsplan E-hälsa Ärendenr 2016/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta Handlingsplan E-hälsa för socialförvaltningen Sammanfattning av ärendet E-hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Välfärdsteknik är en del av E-hälsa där digital teknik syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Välfärdsteknologi innebär kunskapen om välfärdsteknik. Socialförvaltningen ska ligga i framkant när det gäller att använda välfärdsteknik som kan främja trygghet och tillgänglighet och är en viktig del i att skapa en individanpassad vård och omsorg. Enligt socialförvaltningens upprättade planer för äldre, funktionsnedsatta, barn och unga samt tillgänglighet ska välfärdsteknik vara en naturlig del i arbetet. Kunskapen hos medarbetare, brukare och anhöriga kring användandet av välfärdsteknologi ska öka. Handlingsplanen för E-hälsa är ett kompletterande underlag till samtliga planer som socialförvaltningen har upprättat. Under innevarande år har socialförvaltningen bland annat deltagit i arbetet med att ta fram ett ramavtal för trygghetskamera nattetid via E-nämnden. Målet är att socialförvaltningen ska avropa från ramavtalet Socialförvaltningen arbetar även aktivt med att t.ex. inför IBIC (individens behov i centrum) samt med projektet tillgängliga samordnade individuella planer. Beslutsunderlag Handlingsplan E-hälsa socialförvaltningen Lena Kruse 40

41 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Vård och omsorg / Lena Kruse Beslutet skickas till Verksamhetschefer socialförvaltningen 41

42 LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN Dnr 1 (3) Socialförvaltningen Handlingsplan E-hälsa socialförvaltningen Luleå Kommun E-hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Välfärdsteknik är en del av E-hälsa där digital teknik syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning Välfärdsteknik ska vara en naturlig del i arbetet samt kunskapen hos medarbetare, brukare och anhöriga kring användandet av välfärdsteknologi ska öka. Socialförvaltningen ska ligga i framkant när dt gäller att använda välfärdsteknik som kan främja trygghet och tillgänglighet och är en viktig del i att skapa en individanpassad vård och omsorg. Aktivitet Digitala trygghetslarm Mål Fortsatt kvalitetssäkring och utveckling Personliga larm till personal Säkerställa rutiner och arbetssätt gällande personliga larm till personal NPÖ- nationell patientöversikt Öka användningen av NPÖ samt utreda möjligheterna till bli producent E-tjänster Öka antalet E-tjänster IBIC (individens behov i centrum) Införa IBIC BBIC (barnens behov i centrum) Fortsatt utveckling av BBIC ICF klassifikation av funktionshinder, funktionstillstånd och hälsa Utreda möjligheterna till att införa ICF i hälso- och sjukvårdens dokumentation 42

43 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (3) Socialförvaltningen Vård och omsorg Nyckelfri stöd i hemmet Trygghetskamera nattetid SITHS kort: nationell standard för elektronisk identifiering och signering i vård- och omsorgssektorn HSA katalog: elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare Tillgängliga SIPsamordnade individuella planer Mobil dokumentation Utreda möjligheterna till att införa nyckelfri stöd i hemmet Införa trygghetskamera nattetid som en möjlig insats Samtliga berörda medarbetare inom socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation Samtliga berörda medarbetare inom socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation Verka för en väl fungerande kvalitetssäkrad arbetsprocess med en ändamålsenlig informationsöverföring mellan alla involverade aktörer vid samordnad individuell plan Införa mobil app Treserva i hemtjänsten E-hemtjänst Utreda möjligheterna till att införa E- hemtjänst Effektiva möten via teknik Personcentrerad vård och omsorg med stöd av välfärdsteknik Öka antal skype möten, videokonferenser och chatmöjligheter Utreda möjligheterna till att använda välfärdsteknik för en personcentrerad vård och omsorg, tex. vid uppföljning av rehabiliterande insatser 43

44 LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (3) Socialförvaltningen Vård och omsorg Innovativ utvecklingsmiljö för digitala tjänster Digital medicin signering Säker epost Utreda möjligheterna till att skapa en innovativ utvecklingsmiljö för digitala tjänster Utreda möjligheterna till digital signering av medicingivning Utreda möjligheterna till krypterad epost 44

45 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Plan för personer med funktionsnedsättning Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta plan för personer med funktionsnedsättning efter kompletteringar i enlighet med socialnämndens beslut Sammanfattning av ärendet Avsikten med planen är att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning i Luleå ska ha ett meningsfullt, värdigt liv och känna välbefinnande. De förhållningssätt planen beskriver ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning inkluderas i samhällslivet. Planen beskriver inom vilka områden socialnämnden föreslås besluta om att socialförvaltningen fokuserar sitt arbete Planens målgrupp är personer som har insatser i enlighet med Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till personer med vissa funktionshinder. Planen har sin utgångspunkt i såväl internationella, nationella som kommunala styrsignaler. Dessa är helt och fullt förenliga och syftar till att identifiera och undanröja hinder för att alla medborgare ska kunna ta del av sina rättigheter. I Sverige har vi en lagstiftning, Diskrimineringslagen (2008:567), som har till syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Socialnämnden skall verka för jämställda, jämlika förutsättningar för hälsa, välfärd och delaktighet i samhällsutvecklingen. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att anta plan för personer med funktionsnedsättning Socialnämnden beslutade att återremittera ärendet för kompletteringar i enlighet med framförda förslag på sammanträdet rörande: 1. Arbete och sysselsättning kompletteras med mål. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 45

46 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Ett bra boende kompletteras med mål och indikatorerna tydliggörs. 3. Avseende målet att kompetensen behöver vara hög vid arbete med personer med funktionsnedsättning överstiger socialnämndens kompetensområde. 4. Indikatorer för en god hälsa behöver tydliggöras. 5. Tillgänglighet kompletteras med mål och indikatorer. 6. Indikator för nyttjande av välfärdsteknologi ska innefatta både personal och brukare. 7. Samverkan kompletteras med mål och indikatorer. 8. Avseende anhörigstöd räcker det att utvärdera och utveckla anhörigstödet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Plan för personer med funktionsnedsättning Socialnämndens protokoll Beslutet skickas till Verksamhetschefer och enhetschefer Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 46

47 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Vård och omsorg / Ingela Lagerskog Plan för personer med funktionsnedsättning Ärendenr 2015/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att anta plan för personer med funktionsnedsättning efter kompletteringar i enlighet med socialnämndens beslut Sammanfattning av ärendet Avsikten med planen är att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning i Luleå ska ha ett meningsfullt, värdigt liv och känna välbefinnande. De förhållningssätt planen beskriver ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning inkluderas i samhällslivet. Planen beskriver inom vilka områden socialnämnden föreslås besluta om att socialförvaltningen fokuserar sitt arbete Planens målgrupp är personer som har insatser i enlighet med Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till personer med vissa funktionshinder. Planen har sin utgångspunkt i såväl internationella, nationella som kommunala styrsignaler. Dessa är helt och fullt förenliga och syftar till att identifiera och undanröja hinder för att alla medborgare ska kunna ta del av sina rättigheter. I Sverige har vi en lagstiftning, Diskrimineringslagen (2008:567), som har till syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Socialnämnden skall verka för jämställda, jämlika förutsättningar för hälsa, välfärd och delaktighet i samhällsutvecklingen. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att anta plan för personer med funktionsnedsättning Socialnämnden beslutade att återremittera ärendet för kompletteringar i enlighet med framförda förslag på sammanträdet rörande: 1. Arbete och sysselsättning kompletteras med mål. 47

48 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Vård och omsorg / Ingela Lagerskog 2. Ett bra boende kompletteras med mål och indikatorerna tydliggörs. 3. Avseende målet att kompetensen behöver vara hög vid arbete med personer med funktionsnedsättning överstiger socialnämndens kompetensområde. 4. Indikatorer för en god hälsa behöver tydliggöras. 5. Tillgänglighet kompletteras med mål och indikatorer. 6. Indikator för nyttjande av välfärdsteknologi ska innefatta både personal och brukare. 7. Samverkan kompletteras med mål och indikatorer. 8. Avseende anhörigstöd räcker det att utvärdera och utveckla anhörigstödet. Beslutsunderlag Plan för personer med funktionsnedsättning Socialnämndens protokoll Beslutet skickas till Verksamhetschefer och enhetschefer 48

49 Plan för personer med funktionsnedsättning Förslag Luleå kommun, socialnämnden Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen. (Vision 2050) Planen är utformad för personer med funktionsnedsättningar i Luleå kommun som är i behov av socialförvaltningens insatser. 49

50 Socialnämndens plan för funktionshinderområdet Innehållsförteckning Syfte 2 Att vara medborgare som andra 2 Arbete och sysselsättning 3 Att känna sig trygg, ett självständigt liv 3 Ett bra boende 4 Folkhälsoarbete 5 Tillgänglighet 6 Teknik, IT ett stöd för personer med funktionsnedsättning 6 Samverkan 7 Anhöriga en resurs 7 Ledaren, en nyckelperson i organisationen 8 Kompetens inom området stöd till personer med funktionsnedsättning 8 Värdegrund 8-9 Uppföljning och Kvalitet

51 Syfte Att vara medborgare som andra Avsikten med planen är att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning i Luleå ska ha ett meningsfullt, värdigt liv och känna välbefinnande. De förhållningssätt planen beskriver ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning inkluderas i samhällslivet. Personens självbestämmande, integritet och delaktighet ska vara en självklarhet. Detta är ett ansvar för hela samhället. Planen beskriver socialnämndens ansvarsområde där samverkan med andra samhällsaktörer är centralt. Planen konkretiseras med mål och föls upp med hjälp av indikatorer på önskvärda resultat och effekter. Planens målgrupp är personer som har insatser i enlighet med Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till personer med vissa funktionshinder. Planen har sin utgångspunkt i såväl internationella, nationella som kommunala styrsignaler. Dessa är helt och fullt förenliga och syftar till att identifiera och undanröja hinder för att alla medborgare ska kunna ta del av sina rättigheter. För att stödet till personer med funktionshinder ska fortsätta utvecklas fastställer socialnämnden mål i linje med planens intentioner. Luleå kommun har anslutit sig till den europeiska jämställhetsdeklarationen, CEMR (Council of European Municipalities and Regions) och arbetar aktivt med att säkerställa en jämställd service till medborgarna. Våra attityder och föreställningar om varandra kan ibland hindra oss att se individen, den unika människan. Samhället och den enskilda individen har en tendens att kategorisera och gruppera människor efter bland annat kön, sexuell läggning och/eller ålder. När vi grupperar människor sker det ofta från föreställningen att det finns en norm, ett godtaget beteende, som några avviker ifrån. I Sverige har vi en lagstiftning, Diskrimineringslagen (2008:567), som har till syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Socialnämnden skall verka för jämställda, jämlika förutsättningar för hälsa, välfärd och delaktighet i samhällsutvecklingen. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att de som vistas i Luleå kommun skall ges jämlik och jämställd vård och omsorg 2 51

52 Indikatorer för jämställd och jämlik vård och omsorg - Kostnad per brukare ska inte överstiga riksgenomsnittet inom boende, mobilt stöd och dagligverksamhet/sysselsättning - Vilka skillnader finns i beslut och utförande i mobilt stöd mellan ensamstående män med ensamstående kvinnor? - Män och kvinnor ska vara lika nöjda med det insatser som utförs. Arbete och sysselsättning Socialförvaltningen ska erbjuda stöd till personer med funktionsnedsättningar för att öka personens förutsättning till studier, arbete ute på den öppna arbetsmarknaden, i arbetskooperativ verksamhet eller annan verksamhet. I samtal och vägledning med individen ge stöd så att personen kan erbjudas arbete/sysselsättning i enlighet med sina egna resurser. Socialförvaltningen har ett nära samarbete med gymnasieskolan för att medverka till att skapa möjligheter för unga personer med funktionsnedsättning ska få en möjlighet att pröva sin förmåga via praktik under skoltiden. I Luleå bedrivs ett aktivt arbete för att sprida information, skapa kontaktytor med näringsliv, föreningar och organisationer i syfte att möjliggöra integrerad sysselsättning och arbete. Redan idag går alltfler personer från anpassade verksamheter till anställning, med eller utan stöd. Utvecklingen gynnar den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Alla blir vinnare med en arbetsmarknad som omfattar fler. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att fler personer med funktionsnedsättning erbjuds arbete på den öppna arbetsmarknaden Indikatorer för arbete och sysselsättning -Andel personer med funktionsnedsättningar som via jobbsupport erbjudits stöd till arbete/sysselsättningsinsatser genom Pyramis, Arena Ungdom Rehab +30, Plugg ut -Andel personer med funktionsnedsättning (LSS samt enligt SoL) som efter sysselsättningsinsatser gått vidare till arbete eller studier. -Hur nöjda/missnöjda är brukare sammantaget med arbetsmarknadsinsatser/dagverksamhet/sysselsättning (män/kvinnor)? Att känna sig trygg, ett självständigt liv Brukare ska ha inflytande över innehåll och utformning av sina beviljade insatser. Det är självklart att var och en ska ha makt över sitt eget liv och kunna nyttja sina egna förmågor. Målet är alltid att personen ska få vara så självständig som möjligt och ges förutsättningar till att utvecklas. Peronalens bemötande har en avgörande betydelse för individens möjligheter at utvecklas på ett positivt sätt. 3 52

53 Luleå kommuns värdegrund ska vägleda medarbetare att alltid bemöta brukare på ett professionellt och respektfullt sätt. Teamet runt en individ ska stödja personens självbestämmande. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Ökad trygghet, ökat välbefinnande, självbestämmande och ökad delaktighet hos personer med funktionsnedsättning i Luleå kommun Indikatorer för delaktighet och självbestämmande -Andel personer som uppger att personalen bemöter dem på ett bra sätt -Andel personer som uppger att personalen tar hänsyn till deras åsikter eller önskemål Ett bra boende Socialnämnden har i lagstiftningen ett särskilt ansvar för personer med funktionsnedsättning och ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Samverkan med andra aktörer, inte minst kommunala förvaltningar och bolag, ska möjliggöra en blandad bebyggelse där bostäder är tillgängliga för alla. Ett brett utbud av olika boendeformer behöver kunna erbjudas efter den enskildes behov och gällande lagstiftning. Personer med funktionsnedsättning ska i första hand erbjudas stöd i det egna hemmet där det så är möjligt. Det finns behov av att skapa träningslägenheter där ungdomen kan få kvalificerad hjälp, samt praktisk och känslomässig vägledning och stöd som behövs för att framöver klara ett eget boende och ett självständigt liv. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att boendeformer för personer med funktionsnedsättning så långt som möjligt integreras i det vanliga bostadsbeståndet. Indikatorer för bra boende -Antal beslut om gruppbostad ska inte överstiga riksgenomsnittet inom särskilt boende för personer med funktionsnedsättningar. -Antal personer med boendebeslut som flyttat ut till eget boende -Öka antalet personer som erbjuds stödinsatser i hemmet i kombination av eventuellt andra LSS- och/eller SoL insatser ex ledsagning, kontaktperson, daglig verksamhet/sysselsättning. 4 53

54 Hur hänger det ihop? Ur Program D, Plats för mer - Strategiområde Bästa boendet - att (flera bostadstyper, servicefunktioner, verksamheter/arbetsplatser och) mötesplatser finns i alla stadsdelar och i Råneå - blanda bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning med andra bostadstyper. Dessa personer ska ha närhet till ett socialt sammanhang och service som exempelvis livsmedelsbutik, vårdcentral och kollektivtrafik. Folkhälsoarbete Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som har stora hälsorisker och är mest utsatta. Personer med funktionsnedsättning riskerar sämre hälsa och ökad dödlighet i jämförelse med befolkningen i övrigt. De riskerar även att få sämre levnadsförhållanden i form av ekonomiskt utsatthet och svag arbetsmarknadsanknytning varför förebyggande och främjande insatser är angelägna. En god rehabilitering och habilitering och möjlighet till fysisk träning, anpassade hjälpmedel, och stödjande sociala miljöer ger funktionsnedsatta möjlighet att bevara och förbättra sin hälsa Det är viktigt att hitta förebyggande och främjande insatser för hälsa. Det kan till exempel avse olika livsstilfrågor som kost, samliv, motion och social samvaro. En meningsfull fritid där aktiviteter som engagerar och motiverar den enskilde är centralt. Våld i nära relationer När det gäller våld i nära relationer har vissa grupper av kvinnor lyfts fram av socialstyrelsen och brottsofferjouren eftersom de riskerar en särskild utsatthet. De grupper som uppmärksammas är bl.a. äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnor med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar brukar nämnas som särskilt sårbara. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att utveckla samverkan gällande mångfaldsfrågor och speciellt beakta ansvaret för språkliga och kulturella förvaltningsområden Att stödja personer med funktionsnedsättningar till att ha möjlighet till meningsfulla aktiviteter Att öka kunskapen om våldsutsatta i syfte att säkerställa rätt åtgärder 5 54

55 Indikatorer för folkhälsoarbetet -Ökat antal brukare som upplever en social samvaro och meningsfulla aktiviteter -Andel funktionsnedsatta som får del av förvaltningens insatser Freda -Verka för att fler personer med funktionsnedsättning är fysiskt aktiva Hur hänger det ihop? Ur program A, Alla jämlika strategiområde Alla tillsammans - Använda nationell kunskap och erfarenhet om åtgärder för en jämlikare hälsa. - Stödja och utveckla samarbetet med det civila samhället i respektive stadsdel/samlande by och andra viktiga aktörer för området. Ur program B, Rum för möten strategiområde Mer rörelse och rekreation - Verka för att fler är fysiskt aktiva. Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om att se alla människors lika värde. En hög grad av tillgänglighet i lokaler, information och verksamheter innebär att vi ökar delaktigheten i samhället, istället för att stänga ute grupper av människor. Kommunen arbetar med att underlätta för alla att vara med och forma Luleå, ett öppet samhälle med mångfald i alla dess former, ett attraktivt centrum och bra boendealternativ. En bredd i och ett tillgängligt kultur- och fritidsliv ska ge möjlighet till ett aktivt liv. Teknik, IT ett stöd för personer med funktionsnedsättning Den yngre generationens medborgare har en allt större datorvana och erfarenhet av att använda tekniska hjälpmedel. För funktionsnedsatta kan bland annat hjälpmedel för kommunikation och andra former av hjälpmedel underlätta vardagen och öka möjligheten till ett självständigt liv. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Ett öppet samhälle med mångfald i alla dess former Att välfärdsteknologi skall vara en naturlig del i arbetet med personer med funktionsnedsättning Att kunskapen hos medarbetare kring användandet av välfärdsteknologi skall öka 6 55

56 Indikator för nyttjandet av välfärdsteknologi -Regelbunden utvärdering av nyttjandet av välfärdsteknologi. -Öka kunskapen om alternativ kompletterande kommunikation( AKK). -Öka användandet av AKK i arbetet med de brukarna. Hur hänger det ihop? Ur program E Ledande nordlig region strategiområde teknik och innovation Anordna aktiviteter i samverkan med LTU för att skapa innovation, verksamhetsutveckling samt stärka Luleå som studentstad Samverkan Det är angeläget att fortsätta och utveckla samverkan med alla samhällsaktörer. Samverkan ska omfatta både den enskildes behov i form av exempelvis samordnade individuella planer (SIP) och samhällsperspektivet. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att medverka i samhällsplaneringen. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att andelen samordnade individuella planer ökar Fungerande bedömarteam Indikator för fungerande samverkan -Antal upprättade samordnade individuella planer -Uppföljning och utvärdering av bedömarteamets arbete Anhöriga en resurs Att stödja anhöriga är en viktig uppgift med särskilda krav på kunskap om anhörigas livssituation. En anhörigkonsulent arbetar med att ge direkt stöd till anhöriga som har närstående med psykisk ohälsa, fysiska-psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att ge stöd till anhöriga Att utvärdera och förbättra anhörigstödet Indikatorer för stöd till anhöriga -Andel anhöriga som anger att information och bemötande ökat inom Socialförvaltningens verksamheter. 7 56

57 Ledaren, en nyckelperson i organisationen Ledarskapet ska ha sin utgångspunkt i brukarnas behov. Det är viktigt att de som har i uppgift att leda andra har hög kompetens om både verksamheten och ledarskapet. Det är också viktigt med ett nära ledarskap där medarbetare känner att de får ett reellt stöd. Kompetens inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Socialförvaltningens verksamheter riktar sig till en bred målgrupp med skiftande behov. Under 2000-talet har möjligheter att ställa diagnos ökat och många personer som söker stöd enligt LSS har komplexa och sammansatta behov. Att ha rätt kompetens är både viktigt och nödvändigt för den personal som ska ge stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Personalens kompetens är avgörande för insatsernas kvalitet. Sedan avvecklingen av institutioner med begreppen patient och vårdare, har en flora av titlar dykt upp inom yrkesområdet. I dagsläget saknas enhetlig titulatur och kunskapskrav samt yrkesidentitet. Konsekvenserna är att det blir svårt att ta fram statistik, att synliggöra och marknadsföra yrkesområdet. Runt om i Sverige pågår ett omfattande och strategiskt arbete med syfte att fastställa utbildningskrav inom funktionshinderområdet. Det handlar om kunskap av generell karaktär men också specialisering. Luleå kommun och Norrbotten har liksom flera andra påbörjat arbetet med att införa nya titlar såsom stödassistent och stödpedagog samt att se till att personalen ges möjlighet att leva upp till de ställda kraven. Arbetet med utbildningskrav sker utifrån lokala och regionala förutsättningar men målsättningen är att följa det nationella perspektiven. Värdegrund Basen i allt arbete skall genomsyras en levande värdegrund. Frågor som rör värdegrunden har inte alltid lättillgängliga och enkla svar. En värdegrund visar vilka etiska värden och normer som ska ligga till grund för en verksamhet. Den tydliggör värderingar och kan ses som ett etiskt förhållningssätt som skall fungera som ett stöd för vår personal. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att våra anställda har formell kompetens som stödassistent och stödpedagog Att vidareutveckla ett etiskt och professionellt arbetssätt Indikatorer för kompetens och värdegrundsarbetet - Antalet anställda med formell kompetens mot området funktionsnedsatta. - Medarbetarenkäten andelen medarbetare som känner till Luleå kommuns värdegrund. 8 57

58 Uppföljning och utvärdring av planen för personer med funktionsnedsättningar Uppföljning av planen kommer att inarbetas i socialnämndens övriga uppfölningsarbete. Resultat och effekter kommer att följas genom utvalda indikatorer och presenteras i den årliga verksamhetsberättelsen. Kvalitet Verksamheter med hög kvalitet ger nöjda brukare. Verksamheten inom stöd och omsorg ska präglas av god service och kvalitetstänkande. Den ska bedrivas med gott bemötande och självbestämmande för individen som bidra till ett mer självständigt liv. Personalens förhållningsätt och arbetsmetoder ska vila på evidensbaserad praktik. Verksamheten ska ha tydliga uppdrag och tillgängliga resurser ska användas effektivt för att tillgodose den funktionedsattas behov. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att förhållningssätt och arbetsmetoder ska ha teoretisk grund (evidensbaserad praktik) 9 58

59 Strategisk plan Plan för funktionsnedsatta verksamhetsplan styrkort Mål Prioritera stöd i hemmet Antalet boende beslut ska inte överstiga riksgenomsnitett Kvaliten enl ÖJ ska ligga över riksmedelsnittet Kostnad per brukare ska inte överstiga riksgenomsnittet i dagligverksamhet/sysselsättning Öka antal brukare med SIP Indikatorer Andel av beviljade insatsbeslut som får mobilt stöd i hemmet Antalet beslut/brukare Ranking i ÖJ (bemötande, tillgänglighet, delaktighet självbestämmande) Kronor/ brukare 10 59

60 11 60

61 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Plan för personer med funktionsnedsättning Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att återremittera ärendet för kompletteringar i enlighet med framförda förslag på sammanträdet och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Sammanfattning av ärendet Planen är uppdaterad efter workshop med socialnämndens representanter Avsikten med planen är att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning i Luleå ska ha ett meningsfullt, värdigt liv och känna välbefinnande. De förhållningssätt planen beskriver ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning inkluderas i samhällslivet. Planen beskriver inom vilka områden socialnämnden föreslås besluta om att socialförvaltningen fokuserar sitt arbete Planens målgrupp är personer som har insatser i enlighet med Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till personer med vissa funktionshinder. Planen har sin utgångspunkt i såväl internationella, nationella som kommunala styrsignaler. Dessa är helt och fullt förenliga och syftar till att identifiera och undanröja hinder för att alla medborgare ska kunna ta del av sina rättigheter. I Sverige har vi en lagstiftning, Diskrimineringslagen (2008:567), som har till syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Socialnämnden skall verka för jämställda, jämlika förutsättningar för hälsa, välfärd och delaktighet i samhällsutvecklingen. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att anta plan för personer med funktionsnedsättning Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 61

62 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Ordförande yrkar kompletteringar i planen med avseende på mål och indikatorer inom följande områden: 1. Arbete och syselsättning saknas mål 2. Ett bra boende saknas mål samt att indikatorerna tydliggörs 3. Avseende målet att kompetensen behöver vara hög vid arbete med personer med funktionsnedsättning överstiger socialnämndens kompetensområde 4. Indikatorer för en god hälsa behöver tydliggöras 5. Tillgänglighet saknas mål och indikatorer 6. Indikator för nyttjande av välfärdsteknologi ska innefatta både personal och brukare 7. Samverkan saknas mål och indikatorer 8. Avseende anhörigstöd räcker det att utvärdera och utveckla anhörigstödet Förvaltningen föreslår återremiss av ärendet för kompletteringar i enlighet med framförda förslag på sammanträdet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag om återremiss av ärendet för kompletteringar i enlighet med framförda förslag på sammanträdet och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Plan för personer med funktionsnedsättning Socialnämndens protokoll Beslutet skickas till Verksamhetschefer och enhetschefer. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 62

63 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna rekvirering av stimulansmedel på för att utveckla arbetet inom området psykisk ohälsa Sammanfattning av ärendet Luleå kommun socialförvaltningen har rekvirerat stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa I överenskommelsen ingår att göra en gemensam analys och handlingsplan med kortsiktiga och långsiktiga mål inom området psykisk ohälsa mellan landsting och kommun. Syftet är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Målet är att befolkningen ska erbjudas individ och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet. Överenskommelsen gäller från Länsstyrgruppen har beslutat att respektive huvudman finansierar en processledare för samordning på 50 % vardera från stimulansmedel under förutsättning att medel beviljas. I årets överenskommelse finns en satsning på ungdomsmottagningarna för kommuner och landsting för Norrbottens län totalt kr. Länsstyrgruppen ger kommunförbundet i uppdrag att rekvirera de gemensamma medlen. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att godkänna rekvirering av stimulansmedel på för att utveckla arbetet inom området psykisk ohälsa Beskrivning av ärendet Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Staten och SKL är överens om att de kronor som utgör stimulansmedel till kommuner och landsting/regioner ska användas av huvudmännen, enskilt eller i samverkan, för att påbörja ett långsiktigt hållbart arbete på området. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 63

64 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Staten och SKL är eniga om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa med gemensamma strukturer för utvecklingsarbete som skapar förutsättningar för huvudmännen att erbjuda insatser med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. Inriktningen i denna överenskommelse ska vara utgångspunkten för arbetet de närmaste tre åren. Målsättningen är att överenskommelsen 2016 ska följas av överenskommelser under 2017 och 2018 med en likartad inriktning, förutsatt att det inte bedöms nödvändigt att revidera innehållet, samt under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet. Syftet med denna överenskommelse är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Staten och SKL har en gemensam målsättning om att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser, som medicinsk behandling och sociala insatser. Staten och SKL är eniga om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa med gemensamma strukturer för utvecklingsarbete som skapar förutsättningar för huvudmännen att erbjuda insatser med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. 300 miljoner fördelas till landstingen och 200 miljoner till kommunerna för att göra analyser, sätta upp mål och utforma handlingsplaner lokalt och regionalt, samt att påbörja ett långsiktigt arbete. Analysen och tillhörande handlingsplaner syftar till att stimulera landsting och kommuner att: uppmärksamma befolkningens behov inom de fokusområden som överenskommelsen omfattar ange ansvarsfördelning för de behov som finns och vid behov överväga möjligheten till samorganisering där behoven är av komplex karaktär, i syfte att verka för att enskilda får de samordnade vård- och stödinsatser som behövs sätta upp mål och planera sin verksamhet, var för sig och gemensamt samverka med varandra, berörda brukar- och intresseföreningar samt andra berörda aktörer på området. Analysen ska göras i samverkan mellan berörda huvudmän, med utgångspunkt i tillgängliga nationella och lokala data samt utifrån professionsföreträdares, brukares, patienters och anhörigas erfarenheter Analysen ska resultera i en sammanfattning av ett eller flera prioriterade åtgärdsområden inom vart och ett av de fem fokusområden. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 64

65 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisation Luleå kommun har rekvirerat de kr för analys och handlingsplan för att uppmärksamma befolkningens behov inom överenskommelsens fokusområden. Man ska också ange ansvarsfördelning för de behov som finns och överväga möjligheten till samordning där behoven är av komplex karaktär. sätta upp mål och planera verksamhet, var för sig och gemensamt. samverka med varandra, berörda brukar-och intresseföreningar samt berörda aktörer. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Plan för personer med funktionsnedsättning Socialnämndens protokoll Beslutet skickas till Verksamhetschefer och enhetschefer Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 65

66 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialförvaltningen Ärendenr Vård och omsorg / Ingela Lagerskog Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Ärendenr 2016/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna rörande att socialförvaltningen rekvirerar stimulansmedel för att utveckla arbetet inom området psykisk ohälsa Sammanfattning av ärendet Luleå kommun socialförvaltningen har rekvirerat stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa I överenskommelsen ingår att göra en gemensam analys och handlingsplan med kortsiktiga och långsiktiga mål inom området psykisk ohälsa mellan landsting och kommun. Syftet är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Målet är att befolkningen ska erbjudas individ och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet. Överenskommelsen gäller från Länsstyrgruppen har beslutat att respektive huvudman finansierar en processledare för samordning på 50 % vardera från stimulansmedel under förutsättning att medel beviljas. I årets överenskommelse finns en satsning på ungdomsmottagningarna för kommuner och landsting för Norrbottens län totalt kr. Länsstyrgruppen ger kommunförbundet i uppdrag att rekvirera de gemensamma medlen. Beskrivning av ärendet Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Staten och SKL är överens om att de kronor som utgör stimulansmedel till kommuner och landsting/regioner ska användas av huvudmännen, enskilt eller i samverkan, för att påbörja ett långsiktigt hållbart arbete på området. Staten och SKL är eniga om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa med gemensamma strukturer för utvecklingsarbete som skapar förutsättningar för huvudmännen att erbjuda insatser med utgångspunkt i 66

67 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Socialförvaltningen Ärendenr Vård och omsorg / Ingela Lagerskog bästa tillgängliga kunskap. Inriktningen i denna överenskommelse ska vara utgångspunkten för arbetet de närmaste tre åren. Målsättningen är att överenskommelsen 2016 ska följas av överenskommelser under 2017 och 2018 med en likartad inriktning, förutsatt att det inte bedöms nödvändigt att revidera innehållet, samt under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet. Syftet med denna överenskommelse är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Staten och SKL har en gemensam målsättning om att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser, som medicinsk behandling och sociala insatser. Staten och SKL är eniga om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa med gemensamma strukturer för utvecklingsarbete som skapar förutsättningar för huvudmännen att erbjuda insatser med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. 300 miljoner fördelas till landstingen och 200 miljoner till kommunerna för att göra analyser, sätta upp mål och utforma handlingsplaner lokalt och regionalt, samt att påbörja ett långsiktigt arbete. Analysen och tillhörande handlingsplaner syftar till att stimulera landsting och kommuner att: uppmärksamma befolkningens behov inom de fokusområden som överenskommelsen omfattar ange ansvarsfördelning för de behov som finns och vid behov överväga möjligheten till samorganisering där behoven är av komplex karaktär, i syfte att verka för att enskilda får de samordnade vård- och stödinsatser som behövs sätta upp mål och planera sin verksamhet, var för sig och gemensamt samverka med varandra, berörda brukar- och intresseföreningar samt andra berörda aktörer på området. Analysen ska göras i samverkan mellan berörda huvudmän, med utgångspunkt i tillgängliga nationella och lokala data samt utifrån professionsföreträdares, brukares, patienters och anhörigas erfarenheter Analysen ska resultera i en sammanfattning av ett eller flera prioriterade åtgärdsområden inom vart och ett av de fem fokusområden. Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper 67

68 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Socialförvaltningen Ärendenr Vård och omsorg / Ingela Lagerskog Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisation Luleå kommun har rekvirerat de kr för analys och handlingsplan för att uppmärksamma befolkningens behov inom överenskommelsens fokusområden. Man ska också ange ansvarsfördelning för de behov som finns och överväga möjligheten till samordning där behoven är av komplex karaktär. sätta upp mål och planera verksamhet, var för sig och gemensamt. samverka med varandra, berörda brukar-och intresseföreningar samt berörda aktörer. Beslutsunderlag Ange de dokument, eller de viktigare dokument, som ärendet omfattar. Ingela Lagerskog Verksamhetschef vård och omsorg Beslutet skickas till 68

69 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Övertagande av Hammarbackens HVB-hem för ensamkommande barn från Socialförvaltning till Arbetsmarknadsförvaltning Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: Lämna över verksamheten Hammarbacken som riktar sig till ensamkommande barn under 15 år, i väntan på familjehemsplacering, till Arbetsmarkandsförvaltningen. Överlämning sker första maj år Sammanfattning av ärendet Under hösten och vinterns flyktingsituation år 2015 blev fler ensamkommande barn, än avtalad volym, anvisade till Luleå och andra kommuner i Sverige. Det innebar bland annat att vi fick betydligt fler barn än vi planerat för och andra målgrupper som flickor och barn under 16 år. Luleå kommun har sedan några år tillbaka ett avtal om att ta emot ensamkommande pojkar i åldern 16 år och uppåt och utifrån det har kommunen ordnat för verksamheter utifrån den målgruppen. Redan under juni månad i fjol signalerade Arbetsmarknadsförvaltningen att deras verksamheter var fullsatta, vilket innebar att vi fick hitta externa lösningar utanför kommungränsen för varje enskilt barn. Samtidigt startades ett intensivt internt arbete med att hitta lösningar i Luleå som exempelvis: att förtäta i befintliga verksamheter, starta nya verksamheter och rekrytering av familjehem. Snabba förtätningsmöjligheter och uppstart av nya verksamheter försvårades av brandskyddsregler, vilket ledde till att vi fick hitta alternativa lösningar i form av vandrarhem och hotell som löste sig i slutet av december år 2015 och från mitten av januari i år. Rekryteringen av familjehem gav en svag utdelning. Med anledning av att vi haft svårt att rekrytera familjehem, som är bedömt som bästa insatsen för yngre barn, stod vi i ett läge, där goda lösningar saknades för dessa barn. Därför beslutades det att starta upp ett hem för vård och boende (HVB) för yngre barn, i väntan på att vi hittat ett lämpligt familjehem. En form av sluss-tanke som samtidigt säkerställde att barnen i väntan på, fick en god insats. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 69

70 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Socialförvaltningen planerade för och startade verksamheten nu i mars år Skälet till att socialförvaltingen startade upp verksamheten var att Arbetsmarknadsförvaltningen vid det tillfället inte hade möjlighet till det. Vidare för att det rådde oklarheter kring vem som hade uppdraget för barn under 16 år. Nu är vi i ett betydligt lugnare läge och Arbetsmarkandsförvaltningen kan ta över verksamheten. Båda förvaltningarna är överens om lösningen. Genom en överföring samlas all boendeverksamhet för ensamkommande barn, oavsett ålder eller kön, hos den förvaltning som har uppdraget. Vidare underlättar samordningen vikarieanskaffning och utbildningsinsatser för personal i berörda verksamheter. Alla boende verksamheter för ensamkommande barn drivs utifrån samma rutiner och riktlinjer. Boendet kan även användas mer flexibelt om antalet yngre barn minskar i framtiden. Återsökning av medel förenklas i och med att det enbart är en förvaltning som söker för boenden. Socialförvaltningens uppdrag är att utreda, beslut och följa upp insatser för varje enskilt barn. Det uppdraget fortsätter och är oförändrat och det sker i samverkan med samtliga aktörer som är berörda. Familjehemsplaceringar hanteras av socialförvaltningen. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden besluta att: Lämna över verksamheten Hammarbacken som riktar sig till ensamkommande barn under 15 år, i väntan på familjehemsplacering, till Arbetsmarkandsförvaltningen. Överlämning sker första maj år Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Underlag till kommunövergripande samverkan KÖS Beslutet skickas till Maarit Enbuske, förvaltningschef vid Arbetsmarknadsförvaltningen Gabriella Sjöström, ställföreträdande Socialchef Annika Klefsjö, verksamhetschef vid Individ och familjeomsorgen Eva Lakso, sektionschef vid Familjestödsektionen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 70

71 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Margareta Björk, sektionschef vid Barn och ungdomssektionen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 71

72 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Annika Klefsjö Överföring av verksamheten Hammarbacken från Socialförvaltningen till Arbetsmarknadsförvaltningen Ärendenr 2016/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: Lämna över verksamheten Hammarbacken som riktar sig till ensamkommande barn under 15 år, i väntan på familjehemsplacering, till Arbetsmarkandsförvaltningen Överlämning sker första maj år 2016 Sammanfattning av ärendet Under hösten och vinterns flyktingsituation år 2015 blev fler ensamkommande barn, än avtalad volym, anvisade till Luleå och andra kommuner i Sverige. Det innebar bland annat att vi fick betydligt fler barn än vi planerat för och andra målgrupper som flickor och barn under 16 år. Luleå kommun har sedan några år tillbaka ett avtal om att ta emot ensamkommande pojkar i åldern 16 år och uppåt och utifrån det har kommunen ordnat för verksamheter utifrån den målgruppen. Redan under juni månad i fjol signalerade Arbetsmarknadsförvaltningen att deras verksamheter var fullsatta, vilket innebar att vi fick hitta externa lösningar utanför kommungränsen för varje enskilt barn. Samtidigt startades ett intensivt internt arbete med att hitta lösningar i Luleå som exempelvis: att förtäta i befintliga verksamheter, starta nya verksamheter och rekrytering av familjehem. Snabba förtätningsmöjligheter och uppstart av nya verksamheter försvårades av brandskyddsregler, vilket ledde till att vi fick hitta alternativa lösningar i form av vandrarhem och hotell som löste sig i slutet av december år 2015 och från mitten av januari i år. Rekryteringen av familjehem gav en svag utdelning. Med anledning av att vi haft svårt att rekrytera familjehem, som är bedömt som bästa insatsen för yngre barn, stod vi i ett läge, där goda lösningar saknades för dessa barn. Därför beslutades det att starta upp ett hem för vård och boende (HVB) för yngre barn, i väntan på att vi hittat ett lämpligt familjehem. En form av sluss-tanke som samtidigt säkerställde att barnen i väntan på, fick en god insats. Socialförvaltningen planerade för och startade verksamheten nu i mars år Skälet till att socialförvaltingen startade upp verksamheten var att Arbetsmarknadsförvaltningen vid det tillfället inte hade möjlighet till det. 72

73 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Annika Klefsjö Vidare för att det rådde oklarheter kring vem som hade uppdraget för barn under 16 år. Nu är vi i ett betydligt lugnare läge och Arbetsmarkandsförvaltningen kan ta över verksamheten. Båda förvaltningarna är överens om lösningen. Genom en överföring samlas all boendeverksamhet för ensamkommande barn, oavsett ålder eller kön, hos den förvaltning som har uppdraget. Vidare underlättar samordningen vikarieanskaffning och utbildningsinsatser för personal i berörda verksamheter. Alla boende verksamheter för ensamkommande barn drivs utifrån samma rutiner och riktlinjer. Boendet kan även användas mer flexibelt om antalet yngre barn minskar i framtiden. Återsökning av medel förenklas i och med att det enbart är en förvaltning som söker för boenden. Socialförvaltningens uppdrag är att utreda, beslut och följa upp insatser för varje enskilt barn. Det uppdraget fortsätter och är oförändrat och det sker i samverkan med samtliga aktörer som är berörda. Familjehemsplaceringar hanteras av socialförvaltningen. Beslutsunderlag Underlag till kommunövergripande samverkan KÖS Annika Klefsjö Beslutet skickas till Maarit Enbuske, förvaltningschef vid Arbetsmarknadsförvaltningen Gabriella Sjöström, ställföreträdande Socialchef Annika Klefsjö, verksamhetschef vid Individ och familjeomsorgen Eva Lakso, sektionschef vid Familjestödsektionen Margareta Björk, sektionschef vid Barn och ungdomssektionen 73

74 LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (2) Arbetsmarknadsförvaltningen Maarit Enbuske Arbetsmarknadschef KÖS Underlag förhandling MBL Övertagande av Hammarbackens HVB-hem för ensamkommande barn från Socialförvaltning till Arbetsmarknadsförvaltning Under hösten ökade flyktingströmmarna in i landet kraftigt och Luleå påverkades bl a av att kommunen fick ta emot många ensamkommande barn. Behovet av nya boenden var akut och då beslutades att socialförvaltningen hjälper till med arbetet genom att starta ett boende för yngre barn. Boendet på Hammarbacken har startats under mars månad. Förvaltningarna har under mars fört en dialog om flytt av verksamheten från Socialförvaltningen till Arbetsmarknadsförvaltningen och är överens om inriktningen. Planen är att Arbetsmarknadsförvaltning tar över verksamheten från Socialförvaltningen inklusive personal från och med 1 maj Boendet är avsedd till yngre barn upp till 14 år. Arbetsgången har hittills varit enligt följande: 9 mars Berörda chefer och medarbetare har fått förhandinformation om planen 15 mars Information i Kommunövergripande samverkan (KÖS) 16 mars Information i Verksamhetsövergripande samverkan Individ- och familjeomsorgen 29 mars Information i Förvaltningsövergripande samverkan AMF 7 april Riskbedömning inför förändring påbörjas samt planering av överlämning av personal, ekonomi och fastighet 19 april Förhandling i KÖS POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun Arbetsmarknadsförvaltningen DIREKT TELEFAX BANKGIRO LULEÅ 74

75 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (2) Arbetsmarknadsförvaltningen Motivering till övertagande: situationen inom AMF är lugnare nu och förvaltningen klarar av att ta över och driva verksamheten återsökning av medel förenklas (bara en förvaltning som söker för boenden) all verksamhet kring boende för ensamkommande barn koncentreras till Arbetsmarknadsförvaltningen, vilket ger samordningsvinster t ex vid vikarieanskaffning och utbildningsinsatser för personal all verksamhet för ensamkommande barn drivs enligt samma rutiner boendet kan användas mer flexibelt om antalet yngre barn minskar i framtiden Enligt ök med socialförvaltningen, Annika Klevsjö Maarit Enbuske Arbetsmarknadschef 75

76 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Övergripande granskning av socialnämnden 2015 Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avge bifogat yttrande som svar till revisorerna. Sammanfattning av ärendet Luleå kommuns förtroendevalda revisorer och KPMG har träffat socialnämnden för att granska om verksamheten sköts ändamålsenligt, ur ekonomisk synvinkel sköts tillfredsställande, att räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Vidare har revisorerna granskat det löpande flödet av ärenden och beslut. I sitt slutdokument, daterat , framhåller revisionen särskilt att nämnden behöver prioritera arbetet med att vidta åtgärder för att verkställa beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inom tre månader. Man noterar samtidigt att nämnden inte fått några viten för ej verkställda beslut under Bifogat brev till revisionen syftar till att beskriva de åtgärder nämnden vidtagit för att säkerställa möjligheterna att verkställa beslut. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden besluta att avge bifogat yttrande som svar till revisorerna. Beskrivning av ärendet Som revisorerna beskriver har Socialnämnden har ett flertal målgruppsorienterade planer (bland annat plan för den sociala barn- och ungdomsvården, äldreplan, plan för funktionshinderområdet). Planerna bygger på aktuell evidens och innehåller en tydlig politisk viljeriktning och strategiska åtgärder. De syftar alla till att möta behov hos medborgarna genom olika stöd- och boendeformer. I planerna framgår även att individer ska erbjudas och få rätt insats utifrån sina behov, vilket innebär att hela kedjan från ansökan, utredning och beslut till verkställighet av insats är av betydelse för att uppnå god matchning. Det innebär att utredningar och beslut ska ske skyndsamt så att verkställighet kan möjliggöras. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 76

77 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Som ett led i att snabbt verkställa insatser har socialnämnden tillsatt ett hemtagarteam. Det består av ett flertal professioner som kartlägger individens behov, ofta i anslutning till en sjukhusvistelse. Nämnden har även tillsatt ett bedömarteam som har i uppdrag att möjliggöra en god matchning utifrån individens behov och verksamhetens olika insatser. Bedömarteamet har också i uppdrag att signalera om insatser saknas. Målet är att nämnden har ett utbud av insatser som väl svarar mot medborgarnas behov. För att kunna tillhandahålla särskilt boende i olika former bevakar nämnden den demografiska utvecklingen noggrant. Vidare görs vägledande jämförelser med andra kommuner i riket. Fram till 2020 kommer antalet Luleåbor över 80 år att öka med ca 100 personer per år. Antalet personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende beräknas öka med 7-10 personer per år under perioden Socialförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen har regelbundna möten för att säkerställa tillgången på särskilda boenden. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Slutdokument Grundläggande granskning av Socialnämnden, Yttrande till kommunrevisionen Beslutet skickas till KPMG/Kommunrevisionen, socialchef, verksamhetschefer Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 77

78 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Socialnämnden Ärendenr Till Kommunrevisionen Yttrande över revisorernas grundläggande granskning av socialnämnden Socialnämnden vill tacka revisionen för årets granskning och den goda dialogen. Vi vill beskriva vilka åtgärder vi vidtagit för att säkerställa att beslut om insatser verkställs i rätt tid. Som revisorerna beskriver har Socialnämnden har ett flertal målgruppsorienterade planer (bland annat plan för den sociala barn- och ungdomsvården, äldreplan, plan för funktionshinderområdet). Planerna bygger på aktuell evidens och innehåller en tydlig politisk viljeriktning och strategiska åtgärder. De syftar alla till att möta behov hos medborgarna genom olika stöd- och boendeformer. I planerna framgår även att individer ska erbjudas och få rätt insats utifrån sina behov, vilket innebär att hela kedjan från ansökan, utredning och beslut till verkställighet av insats är av betydelse för att uppnå god matchning. Det innebär att utredningar och beslut ska ske skyndsamt så att verkställighet kan möjliggöras. Som ett led i att snabbt verkställa insatser har socialnämnden tillsatt ett hemtagarteam. Det består av ett flertal professioner som kartlägger individens behov, ofta i anslutning till en sjukhusvistelse. Nämnden har även tillsatt ett bedömarteam som har i uppdrag att möjliggöra en god matchning utifrån individens behov och verksamhetens olika insatser. Bedömarteamet har också i uppdrag att signalera om insatser saknas. Målet är att nämnden har ett utbud av insatser som väl svarar mot medborgarnas behov. För att kunna tillhandahålla särskilt boende i olika former bevakar nämnden den demografiska utvecklingen noggrant. Vidare görs vägledande jämförelser med andra kommuner i riket. Fram till 2020 kommer antalet Luleåbor över 80 år att öka med ca 100 personer per år. Antalet personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende beräknas öka med 7-10 personer per år under perioden Socialförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen har regelbundna möten för att säkerställa tillgången på särskilda boenden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL E-POSTADRESS Luleå kommun Repslagarg socialforvaltningen@lulea.se Socialnämnden DIREKT LULEÅ

79 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Socialnämnden Ärendenr För socialnämnden Margareta Bladfors Eriksson Ordförande POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL E-POSTADRESS Luleå kommun Repslagarg socialforvaltningen@lulea.se Socialnämnden DIREKT LULEÅ

80 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Strategiskt stöd / Nina Lind Övergripande granskning av socialnämnden 2015 Ärendenr 2015/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avge bifogat yttrande som svar till revisorerna. Sammanfattning av ärendet Luleå kommuns förtroendevalda revisorer och KPMG har träffat socialnämnden för att granska om verksamheten sköts ändamålsenligt, ur ekonomisk synvinkel sköts tillfredsställande, att räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Vidare har revisorerna granskat det löpande flödet av ärenden och beslut. I sitt slutdokument, daterat , framhåller revisionen särskilt att nämnden behöver prioritera arbetet med att vidta åtgärder för att verkställa beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inom tre månader. Man noterar samtidigt att nämnden inte fått några viten för ej verkställda beslut under Bifogat brev till revisionen syftar till att beskriva de åtgärder nämnden vidtagit för att säkerställa möjligheterna att verkställa beslut. Beskrivning av ärendet Som revisorerna beskriver har Socialnämnden har ett flertal målgruppsorienterade planer (bland annat plan för den sociala barn- och ungdomsvården, äldreplan, plan för funktionshinderområdet). Planerna bygger på aktuell evidens och innehåller en tydlig politisk viljeriktning och strategiska åtgärder. De syftar alla till att möta behov hos medborgarna genom olika stöd- och boendeformer. I planerna framgår även att individer ska erbjudas och få rätt insats utifrån sina behov, vilket innebär att hela kedjan från ansökan, utredning och beslut till verkställighet av insats är av betydelse för att uppnå god matchning. Det innebär att utredningar och beslut ska ske skyndsamt så att verkställighet kan möjliggöras. Som ett led i att snabbt verkställa insatser har socialnämnden tillsatt ett hemtagarteam. Det består av ett flertal professioner som kartlägger individens behov, ofta i anslutning till en sjukhusvistelse. Nämnden har även tillsatt ett bedömarteam som har i uppdrag att möjliggöra en god matchning utifrån individens behov och verksamhetens olika insatser. Bedömarteamet har 80

81 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Strategiskt stöd / Nina Lind också i uppdrag att signalera om insatser saknas. Målet är att nämnden har ett utbud av insatser som väl svarar mot medborgarnas behov. För att kunna tillhandahålla särskilt boende i olika former bevakar nämnden den demografiska utvecklingen noggrant. Vidare görs vägledande jämförelser med andra kommuner i riket. Fram till 2020 kommer antalet Luleåbor över 80 år att öka med ca 100 personer per år. Antalet personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende beräknas öka med 7-10 personer per år under perioden Socialförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen har regelbundna möten för att säkerställa tillgången på särskilda boenden. Beslutsunderlag Slutdokument Grundläggande granskning av Socialnämnden, Yttrande till kommunrevisionen Nina Lind Verksamhetschef Strategiskt stöd Beslutet skickas till KPMG/Kommunrevisionen, socialchef, verksamhetschefer 81

82 82

83 83

84 84

85 85

86 86

87 87

88 ABCD Ledamöter och ersättare i Socialnämnden Kallelse till möte med revisorerna - Övergripande granskning 2015 Enligt kommunallagen ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Som ett led i den årliga granskningen genomför revisorerna nämndsbesök för att, i dialog med nämndens ledamöter och ersättare, diskutera nämndens arbete med styrning, uppföljning och kontroll. Revisorerna önskar samtala med nämndsledamöterna kring ett antal frågeställningar som bifogas detta brev. Vid mötet kommer även att finnas utrymme att diskutera andra aktuella frågor. Revisorerna påminner om att mötet hålls enbart med nämndsledamöter/ersättare och således inga tjänstemän. Dag och tid: , kl Plats: Stadshuset, lokal Havet Om du har frågor, kontakta nämndsansvarig revisor, se kontaktuppgifter nedan. Nämndsansvarig revisor: Folke Sundberg Mobil: E-post: folke.sundberg@telia.com Bilagor: Frågor övergripande granskning 2015 Övergripande granskning av Socialnämnden 2014 Enligt uppdrag/ Ingegerd Mannfeldt Certifierad kommunal revisor KPMG AB (Corp. ID No ), P.O. Box 16106, SE Stockholm, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. 88

89 ABCD Luleå kommun Övergripande granskning Frågor 2015 Övergripande granskning 2015 Frågor till Socialnämnden Kommunallagen (KL 9 kap) och god revisionssed anger att revisorerna skall granska all verksamhet årligen. För att tillgodose detta krav granskar revisorerna hur nämnder och styrelser arbetar för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nedan finns ett antal frågeställningar med koppling till nämndens ansvar enligt kommunallagen. Frågorna syftar till att på en övergripande nivå ge revisorerna underlag till att bedöma om nämnden har en tillräcklig styrning, ledning och uppföljning samt en god intern kontroll. 1. Beskriv nämndens verksamhetsmässiga nuläge och hur utvecklingen ser ut framöver. Vilka är de väsentligaste riskområdena avseende verksamheten? Ge exempel. 2. Beskriv nämndens ekonomiska nuläge och hur utvecklingen ser ut framöver. Vilka är de väsentligaste riskområdena avseende ekonomin? Ge exempel. 3. Beskriv nämndens arbete med mål (styrkort) och bedömning av måluppfyllelse/resultat. Ange förklaringar och åtgärder med avseende på ev väsentliga avvikelser? 4. Finns inom nämndens förvaltning de kompetenser/funktioner som behövs för de uppgifter som ska utföras? Finns behov av nyrekryteringar etc? 5. Hur har nämnden valt ut vilka områden som ska ingå i internkontrollplanen för 2015? Varför har man valt just dessa områden? Hur sker uppföljning av internkontrollplanen? 6. Övrigt som kan vara av intresse för nämnden att delge revisionen. Specifika frågor till socialnämnden 7. Hur tänker socialnämnden arbeta vidare med informationssäkerhet med anledning av granskningen Behörigheter och loggkontroller? 8. Vilka kostnader har kommunen för medicinskt färdigbehandlade patienter? 9. Hur ser personalsituationen ut inom socialförvaltningen? Hur ser personalomsättningen ut? Har nämnden någon uppfattning om orsaker till att personal slutar? 89

90 90

91 91

92 92

93 93

94 94

95 95

96 96

97 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Nöjdhetsundersökning av hur socialnämndens ledamöter uppfattar tjänstemannastödet Ärendenr 2016/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att utarbeta och genomföra nöjdhetsundersökningar av hur nämnden uppfattar tjänstemannastöden. Sammanfattning av ärendet I slutrapporten efter Kommunkompassen lyfts utvecklingsområdet att rikta nöjdhetsundersökningar till de förtroendevalda för att utveckla tjänstemannaorganisationens stöd och underlag. Inom socialnämndens ansvarsområde har detta hittills huvudsakligen skett genom dialog. Systematiska undersökningar av de förtroendevaldas upplevelser har genomförts men avgränsats till planeringsprocessen. Socialförvaltningen föreslår därför att en modell för utvärdering av de förtroendevaldas upplevelse av stöd och underlag utarbetas och att mätningar sedan genomförs med regelbundenhet. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden besluta att utarbeta och genomföra nöjdhetsundersökningar av hur nämnden uppfattar tjänstemannastöden. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag KommunKompassen, analys av Luleå, november 2015 Beslutet skickas till Socialchef Verksamhetschefer Kvalitetsstrateger Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 97

98 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 98

99 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialförvaltningen Ärendenr Strategiskt stöd / Nina Lind Nöjdhetsundersökning av hur ledamöter uppfattar tjänstemannastödet Ärendenr 2016/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att utarbeta och genomföra nöjdhetsundersökningar av hur nämnden uppfattar tjänstemannastöden. Sammanfattning av ärendet I slutrapporten efter Kommunkompassen lyfts utvecklingsområdet att rikta nöjdhetsundersökningar till de förtroendevalda för att utveckla tjänstemannaorganisationens stöd och underlag. Inom socialnämndens ansvarsområde har detta hittills huvudsakligen skett genom dialog. Systematiska undersökningar av de förtroendevaldas upplevelser har genomförts men avgränsats till planeringsprocessen. Socialförvaltningen föreslår därför att en modell för utvärdering av de förtroendevaldas upplevelse av stöd och underlag utarbetas och att mätningar sedan genomförs med regelbundenhet. Beslutsunderlag KommunKompassen, analys av Luleå, november 2015 Nina Lind Verksamhetschef strategiskt stöd Beslutet skickas till Socialchef Verksamhetschefer Kvalitetsstrateger 99

100 KommunKompassen ANALYS AV LULEÅ KOMMUN NOVEMBER 2015 Leif Eldås, SKL Henrik Bergström, SKL 100

101 Sveriges Kommuner och Landsting (18) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen? Luleå kommun: En sammanfattande genomgång...4 Utvärderingen...4 Sammanfattning av resultat Genomgång i förhållande till de åtta huvudområdena...6 Område 1 Offentlighet och demokrati...6 Allmänt...6 Sammanfattning...6 Område 2 Tillgänglighet, bemötande och brukarorientering...7 Allmänt...7 Sammanfattning...7 Område 3 Politisk styrning och kontroll...8 Allmänt...8 Sammanfattning...9 Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation...10 Allmänt...10 Sammanfattning...10 Område 5 Resultat och effektivitet...11 Allmänt...11 Sammanfattning...11 Område 6 Kommunen som arbetsgivare...12 Allmänt...12 Sammanfattning...12 Område 7 Verksamhetsutveckling...13 Allmänt...13 Sammanfattning...13 Område 8 Kommunen som samhällsbyggare...14 Allmänt...14 Sammanfattning Översikt av poängfördelning

102 Sveriges Kommuner och Landsting (18) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunernes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder verktyget sedan år Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunese torens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan: Det politiska systemet Kommunernas förmedling av tjänster Kommunen som arbetsplats Utvecklingen av lokalsamhället Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens webbsida Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade. 102

103 Sveriges Kommuner och Landsting (18) 2 Luleå kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Utvärderingen Utvärderingen av Luleå kommun genomfördes i november år 2015 och var kommunens första utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Utvärderarna har studerat dokument, granskat kommunens webbsida, intranät och genomfört intervjuer med ca 30 personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Sammanfattning av resultat Tabell 1 Luleå kommun 2015 i förhållande till Kommunkompassens huvudområden. Resultat Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommun som samhällsbyggare 86 TOTALT 560 Luleå kommun poäng Offentlighet och demokrati 2. Tillgänglighet och brukarorientering 3. Politisk styrning och kontroll 4. Ledarskap, ansvar och delegation 5. Resultat och effektivitet 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 7. Verksamhets-utveckling 8. Kommun som samhällsbyggare 103

104 Sveriges Kommuner och Landsting (18) I nedanstående diagrammet illustreras Luleås resultatprofil som den framstår utifrån Kommunkompassens poängberäkning. Som referens visas Kävlinges resultat från 2014, Sveriges Kvalitetskommun Offentlighet och demokrati Kommun som samhällsbyggare 7. Verksamhetsutveckling Tillgänglighet och brukarorientering 3. Politisk styrning och kontroll 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 4. Ledarskap, ansvar och Luleå delegation 2015 Kävlinge Resultat och effektivitet Jämförelser Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida Där finns även ett sökverktyg för att hitta goda exempel från kommuner i både Norge och Sverige. 104

105 Sveriges Kommuner och Landsting (18) 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 74 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Luleåbornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Sammanfattning Utvärderarnas bild är att Luleå kommun under senare år har utvecklat sitt arbete kring medborgardialog, såväl strategiskt och i praktiken. Informationsområdet är ett starkt område reglerat av policys och riktlinjer och många kanaler att nå ut till Luleåborna. Webbsidan är ett gott exempel genom att vara lättnavigerad och språkligt anpassad utifrån ett medborgarperspektiv. Ett exempel på en spännande dialog process var samarbetet med medborgare och näringsliv för att ta fram Vision Luleå Under arbetets gång var Luleåbor och näringsliv delaktiga genom en dialogturné som arrangerades där en stor mängd synpunkter samlades in från byautvecklingsgrupper, skolklasser, politiska partier, företag mm. Styrkor Anslaget kring demokratiutveckling i strategidokumentet Alla jämlika Handbok för invånardialog, riktlinjer för medborgardialog. Strategi på gång Det genomförs medborgardialog i olika former med Förbättringsmöjligheter Resultatfokus i den publika årsredovisningen Mer fokus på vad det blev för resultat för skattepengarna istället för vad ni gör Kort popversion av årsredovisning med 105

106 Sveriges Kommuner och Landsting (18) Luleåborna Kommunikationspolicy och kommunikationsplattform Informationsrik kommun och många kanaler att sprida information. Lättillgänglig webbsida. Resultatplattformen Fakta, kvalitet, jämförelser och statistik på webben Regelbundna medborgarundersökningar Medborgarförslag kommentarer av resultat i förhållande till satta mål Fakta, kvalitet, jämförelser och statistik på webben Hjälp Luleåborna att sortera och sammanfatta viktiga resultat som kan vara av allmänt intresse Utveckla analys och redovisning av medborgardialog Vad ledde dom till? Kontaktuppgifter till alla förtroendevalda Etiska riktlinjer för att förebygga otillbörligt agerande som tillämpas Område 2 Tillgänglighet, bemötande och brukarorientering Rubriker Poäng Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Valfrihet Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 63 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är viktiga delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Sammanfattning Utifrån ett strategiskt perspektiv dominerar fokusen på samhällsutveckling i Luleå kommun och kan i det avseendet anses som ett gott exempel. Medborgarfokusen betonas också i den övergripande styrningen. Men även om service utgör ett av fyra strategiskt viktiga perspektiv finns det utrymme att tydligare stärka kunden/brukarens ställning i styrningen och ledningen på övergripande nivå. Ett utvecklingsområde är exempelvis att i större utsträckning följa upp och redovisa resultat i form av tjänstekvalitet. 106

107 Sveriges Kommuner och Landsting (18) Fokusen hamnar då i större utsträckning på brukaren, välfärdsuppdraget och utvecklingen av den kommunala servicen. Ett gott exempel på brukarfokus är exempelvis Luleå lokaltrafiks arbete med brukarorientering. Styrkor Serviceperspektivet i den övergripande styrningen Gemensam värdegrund som är etablerad Tillgänglighetsfokus - Ex. riktlinjer för telefoni, kopplingen till service perspektivet i ÅR, tillgänglighetsnätverk, tillgänglighetsråd etc Kundtjänstkonceptet Luleå Direkt Tydliga mål för servicen som följs upp Jämförelsetjänsten på webben Brukarundersökningar genomförs i alla verksamheter Servicedeklarationer etablerat Gemensamt system för att ta emot synpunkter Luleå lokaltrafiks arbete med bla brukarundersökningar och bemötande Sprid som ett gott exempel Förbättringsmöjligheter Service = brukare/kund? Medborgarfokus ja, men är det brukarfokus som betonas i era övergripande styrdokument? Reflektera ex. över innehållet under serviceperspektivet i ÅR 2014 Brukarundersökningar bör ha en starkare ställning i styrning, koppling till kvalitetsarbete och resultatredovisning till Luleåborna. Tänk även på att jämförelser av resultat driver utveckling Fortsätt utveckla innehållet i jämförelsetjänsten på webben Ge viktiga kvalitetsaspekterna tillgänglighet och bemötande samma dignitet? Lyfta in tillgänglighet och bemötande som viktiga kvalitetsaspekter i annonsering av lediga jobb, i introduktion och synliggör grupper/medarbetare som utmärker sig positivt i detta sammanhang. Det kan ha ett symbolvärde som förstärker kommunens ambition och vilja om att det är viktigt Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 72 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyrningen. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. 107

108 Sveriges Kommuner och Landsting (18) Sammanfattning Kommunens övergripande styrdokument är Översiktsplanen och den bygger på en kommunövergripande helhetssyn utifrån Vision Luleå Översiktsplanen består av riktningar och sex övergripande program, vilka antogs av kommunfullmäktige i maj Uppföljning och revidering av Översiktsplanen ska ske varje mandatperiod. I den strategiska planen och budgeten redovisas övergripande strategier och mål för kommunkoncernens arbete att förverkliga Vision Den strategiska planen har en treårig rullande tidshorisont och är ett resultat av ett årligt planerings- och uppföljningsarbete. I planen presenteras strategier och balanserade styrkort för respektive nämnds- och bolags planerade verksamhet. I nästa steg tar respektive nämnd/bolag fram verksamhetsplaner. Kommunens styrmodell fokuserar på fyra perspektiv (samhälle, service, medarbetare och ekonomi). Tanken är att sammanbinda den långsiktiga samhällsutvecklingen och den kortsiktiga verksamhetsutvecklingen i ett årligt styrkort, centralt och lokalt. Styrkortet följs vid tre tillfällen under respektive år. Programmen följs dessutom upp en gång per år. I uppföljningen ligger även omprövning och behov av vidareutveckling. Styrmodellen är etablerad men innehållsmässigt är målbilden omfattande, aktivitetsfokuserad och detaljrik. Lägger man dessutom till det programarbete som sker på nämnds- och bolagsnivå där det görs prioriteringar utifrån 344 att satser, så blir bilden än mer komplex. Utvärderarna frågar sig om den möjligen är för komplex och omfattande för att vara styrande. Vad är viktigast? Med hög detaljnivå, går allt att följa upp? Styrkor Tydlig och etablerad styrmodell Funktionellt system för rapportering och uppföljning Tydlig ansvarsfördelning och roller mellan politiker/tjänstemän med ett undantag Bolagen är inkorporerade i kommunkoncernen Klimatet för dialog mellan förtroendevalda och ledande tjänstemän är enligt intervjuerna mycket gott och präglas av öppenhet och förtroende Förbättringsmöjligheter KS övergripande styrkort. KFs roll? Omfattande och komplex målbild. Prioritera och förenkla. Utveckla resultatstyrningsdimensionen i er styrmodell. Ex. i ÅR 2014 är övervägande andelen nämndmål av karaktären aktivitetsmål (Hur) och inte resultatmål (Vad ska uppnås) Resultatdialog och budgetdialog parallellt i styrprocessen Fortsätt förfina och tydliggör målbilden. Ex, inte styra med mål där man i liten eller ingen utsträckning kan påverka resultatet. Ex. socialnämndens skol mål - andelen behöriga till gymnasiet Rikta nöjdhetsundersökningar till de förtroendevalda för att utveckla tjänstemannaorganisationens stöd och underlag 108

109 Sveriges Kommuner och Landsting (18) Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 65 Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Sammanfattning Det finns en tydlig strategi och riktlinjer för ledarskap, ansvar och delegation. Kommunen har även arbetat medvetet och förtjänstfullt med bryta upp förvaltnings-/bolagsstängsel för att skapa förutsättningar för intern samverkan och en gemensam koncernanda. Vid intervjuerna präglades samtalen av samsyn kring olika frågeställningar, men också av förståelse och respekt för varandras uppdrag. Kommunens ledarutvecklingsprogram hyllades enhälligt av de chefer som utvärderarna träffade. Styrkor Chef/ledarskapspolicy och reglementen som tydliggör ansvars- och delegationsordningen Samtliga chefer har ett helhetsansvar för budget, personal och verksamhet Resultatutjämningsfond på förvaltningsnivå Koncerngrepp som skapar goda förutsättningar för intern samverkan över förvaltnings/bolagsgränser Fokus på att ge chefer förutsättningar att vara goda ledare Ledarutvecklingsprogrammet med goda vitsord Etablerad chefsdag Förbättringsmöjligheter Ge samtliga resultatenhetschefer möjlighet att över längre tidshorisont disponera överskott respektive bära med sig underskott Förtydliga ledaransvaret med kontrakt/avtal som ex. anger uppdrag, förordnad tid, befogenheter, mål- och resultatansvar, utvecklings- och avvecklingsplan Synliggör/belöna ett framgångsrikt ledarskap bla utifrån resultat i medarbetarenkät och annan uppföljning Omtag kring att identifiera och utveckla ledarämnen i den egna organisationen 109

110 Sveriges Kommuner och Landsting (18) Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 58 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet håller tjänsten i relation till vad den kostar? Sammanfattning Utvärderingen påvisar att kommunens kanske största utvecklingsområde handlar om att i större utsträckning använda resultat i form av tjänstekvalitet för att styra, följa upp, rapportera och utveckla. Exempelvis bör kommunen sträva efter att man i diskussionen kring ekonomiska förutsättningar och fördelning, även pratar om resultat i förhållande till de mål man satt upp. Detta bör inte ske i två separata sammanhang i styrprocessen. Redovisningen av ekonomiska resultat och aktiviteter är funktionell och solid. Utvärderarna rekommenderar att det förs breda diskussioner kring resultatstyrning och kvalitet och vad det kan innebära i Luleå kommun. En utveckling inom området kräver, erfarenhetsmässigt, att förändra förhållningssättet, en resultatkultur. Ett starkt område är Luleå kommunens ambition och konkreta arbete att genom samverkan effektivisera och förbättra. Det finns en mängd exempel på detta. Styrkor Effektivitetsanslaget inom ett målområde under ekonomiperspektivet i Strategisk plan och budget Flera exempel på processkartläggningar och processoptimering för att effektivisera ex. mätning av brukartid inom hemtjänsten Funktionella processer och system för löpande uppföljning och avvikelsehantering av ekonomi Integrerat ledningssystemet som Förbättringsmöjligheter Resultatfokus Fortsätt förfina och tydliggör målbilden. Ex, inte styra med mål inom områden där man i liten eller ingen utsträckning kan påverka resultatet Tydliggör dialogen kring resultat i styrprocessen, integrera i budgetdialogen. I större utsträckning följa indikatorer/mått som speglar effektivitet ex. kostnad per betygspoäng, brukartid Fortsätt utveckla arbetet med att systematiskt 110

111 Sveriges Kommuner och Landsting (18) effektiviserat planläggning och uppföljning Många exempel på samarbete med andra kommuner för att vara kostnadseffektiv effektivisera genom ex. processkartläggning/optimering. Följ upp resultat Systematiska resultatjämförelser för att utveckla och effektivisera. Billig drivkraft för att motivera chefer och medarbetare Område 6 Kommunen som arbetsgivare Rubriker Personalstrategi Rekrytering Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald Poäng 75 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Sammanfattning Luleå kommun agerar professionellt som arbetsgivare såväl strategiskt, planeringsmässigt och genom praktisk handling och systematik. Ett gott nationellt exempel inom en rad områden varav flera nämns under kolumnen styrkor. Styrkor Medarbetarperspektivet i styrningen HR strategin Omfattande chefsintroduktion Ledarutvecklingsprogrammet Fokus på kompetenskartläggning och försörjning Attraktiv arbetsgivare på webben Förvaltningschefsgruppen Många med erfarenhet utanför den offentliga sektorn Förbättringsmöjligheter Öka omfattningen av individuella utvecklingsplaner Medarbetarundersökningen. Slimma verktyget? Behövs alla frågor? Vad är viktigast? Utveckla arbetet med analys och åtgärdsprogram utifrån resultat av arbetsmiljöundersökningar Regelbundna medarbetarundersökningar Medarbetarstipendium Rekryteringsannonsering med fokus på integration och 111

112 Sveriges Kommuner och Landsting (18) jämställdhet Det systematiska arbetsmiljöarbetet Bra samtalsklimat i dialogen mellan kommunen och de fackliga företrädarna Område 7 Verksamhetsutveckling Rubriker Strategiskt kvalitetsarbete Verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Kreativitet och innovationer IT-stöd Poäng 67 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa verksamheter. Ett identifierbar mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem. Sammanfattning Luleå kommun har inlett ett arbete för att stärka det strategiska kvalitetsarbetet. Det har tagits fram övergripande riktlinjer och ett centralt nätverk, med representanter från alla förvaltningar, har bland annat etablerats. På förvaltningsnivå kan samtliga uppvisa någon form av systematiskt kvalitetsarbete och omvärldsspaning och samarbete för att utvecklas är snarare regel än undantag. Som tidigare nämnts skulle högre grad av resultatfokus skapa förutsättningar för att ge kvalitets- och förbättringsarbetet en tydligare plats på dagordningen. Utan resultat är det svårt att veta vad som fungerar och vad som behöver förbättras. Styrkor Riktlinjer för kvalitetsarbete och samlad syn på service Samordnande nätverk för kvalitet och service på övergripande nivå Gemensamma kvalitetsverktyg brukarundersökningar, servicedeklarationer och synpunktshantering Förbättringsmöjligheter Det är svårt att diskutera utveckling och förbättring om man inte har koll på resultaten. Resultat, kvalitet och utveckling tydligare på dagordningen Kartlägga kvalitetsarbetet inom respektive verksamhetsområde och utifrån de strategiska riktlinjerna sedan stödja arbetet Vill man frigöra och ta till vara medarbetarnas 112

113 Sveriges Kommuner och Landsting (18) Inom samtliga verksamhetsområden redovisas olika former av systematiskt kvalitetsarbete Det uppmuntras att blicka utanför den egna kommungränsen för att spana och lära kreativitet måste man ha ett förhållningssätt och arbetssätt. Utan metodik blir det i bästa fall bara högt i taket I större utsträckning synliggöra och sprida framgångsrikt kvalitetsarbete internt Mycket nätverkande och externt samarbete för att utveckla Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Rubriker Strategier för samhällsbyggande Samarbete med civilsamhället Samarbete med kulturlivet Stöd till näringslivet Internationella kontakter Hållbar utveckling Poäng 86 Allmänt I kommunens roll som samhällsbyggare är samarbetet med lokalsamhället i form av förenings-, kultur- och näringsliv en viktig uppgift. Likaså att upprätthålla samverkan på regional, nationell och internationell nivå. Kommunen har en viktig roll att fungera som katalysator för att olika verksamheter i den geografiska kommunen skall fungera tillsammans för att skapa attraktivitet, tillväxt och en hållbar utveckling. Sammanfattning Samhällsutveckling och tillväxt präglar Luleå kommun och imponerar på utvärderarna. Listan med styrkor kunde göras lång. Den intresserade som vill fördjupa sig rekommenderar vi att göra ett besök på kommunens webbsida eller att ta en personlig kontakt. Styrkor Samhällsutveckling tydligt prioriterat område De tre hållbarhetsperspektiven; ekologisk, social och ekonomisk är prioriterade och genomsyrar allt arbete från vision till framtagande av program, perspektiv, inriktningar och mål Förbättringsmöjligheter Hållbarhetsredovisning utifrån de tre perspektiven i ÅR? Uppföljning av internationella strategin Tillväxtkontoret Kommunens stöd och samverkan med företag, frivilligkrafter och föreningsliv i arbetet med att utveckla lokalsamhället Rikt och brett utbud av kultur- och fritidsliv i kommunen 113

114 Sveriges Kommuner och Landsting (18) Råd, stöd och samverkan till det lokala näringslivet Program alla jämlika i översiktsplanen Internationella samarbetet ex. Luleå, Piteå och Skellefteå samarbete med Luleå tekniska universitet och Austin i Texas för att stärka regionens kompetens kring spelutveckling 114

115 Sveriges Kommuner och Landsting (18) 4 Översikt av poängfördelning Nedanstående tabeller visar Luleå kommuns resultat fördelat på delfrågor inom respektive område. 1. Offentlighet och demokrati Uppnått Max Procent 1.1 Finns en plan/strategi for demokratiutveckling och information? % 1.2 Hur informeras medborgarna? % 1.3 Hur informeras medborgarna om resultat? % 1.4 Hur främjas medborgardialog och deltagande? % 1.5 Etik - hur hantera korruption? % % 2. Tillgänglighet och brukarorientering Uppnått Max Procent 2.1 Finns det en kommunövergripande strategi för brukarorientering? 2.2 Hur arbetar kommunen med tillgänglighet och bemötande? % % 2.3 Hur Informerar kommunen om service och tjänster? % 2.4 Hur arbetar kommunen med valfrihet och brukarens påverkan på serviceutbudet? % 2.5 Hur arbetar kommunen med brukarundersökningar? % 2.6 Hur arbetar kommunen med systemför service- /kvalitetsdeklarationer, samt synpunkts- och klagomålshantering för medborgare/brukare? % % 3. Politisk styrning och kontroll Uppnått Max Procent 3.1 Genomsyras hela organisationen av ett helhetstänkande avseende styrning/uppföljning? % 3.2 Styrs kommunen av tydliga politiska mål? % 3.3 Hur rapporterar förvaltningen till den politiska nivån och vilka möjligheter har politikerna att utöva tillsyn över förvaltningen? % 3.4 Hur är delegation och ansvarsfördelning mellan politisk och tjänstemannanivå? 3.5 Hur främjas den ömsesidiga förståelsen av uppgifter, roller och spelregler mellan politiker och tjänstemän? % % % 115

116 Sveriges Kommuner och Landsting (18) 4. Ledarskap, ansvar och delegation Uppnått Max Procent 4.1 Finns kommunövergripande strategi för ledarskap, ansvar och delegation? 4.2 Vilket ansvar har resultatenheterna för budget, personal och organisation? 4.3 Hur beskrivs inriktning och ansvar för tvärsektoriellt samarbete? 4.4 Hur tydliggörs det personliga uppdraget för alla chefer i organisationen? 4.5 Hur utövas den centrala ledningen över underställda avdelningar/enheter? % % % % % 4.6 Hur bedrivs kommunens ledarutveckling? % % 5. Resultat och effektivitet Uppnått Max Procent 5.1 Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling % 5.2 Hur tydliggör kommunen sambandet mellan kostnader och resultat i budgetprocessen 5.3 Hur arbetar kommunen med utveckling arbetsprocesser, uppföljning och kontroll 5.4 Hur kommuniceras och förs strategiska diskussioner kring resurser och resultat? 5.5 Hur aktivt används jämförelser som ett led i serviceutveckling och effektivisering? 5.6 Hur sker extern samverkan för att stärka serviceutbudet och öka effektivitet? 6. Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik % % % % % % Uppnått Max Procent 6.1 Finns en kommunövergripande personalstrategi? % 6.2 Hur tillvaratas befintliga och hur rekryteras nya medarbetare? Kommunen som attraktiv arbetsgivare % 6.3 Hur stor vikt läggs vid kompetens- och medarbetarutveckling? 6.4 Hur sker individuell lönesättning och belöning av goda prestationer? % % 6.5 Hur bedrivs kommunens arbetsmiljöarbete? % 6.6 Hur arbetar kommunen med mångfald, (etnicitet, kulturellt och kön)? % % 116

117 Sveriges Kommuner och Landsting (18) 7. Verksamhetsutveckling Uppnått Max Procent 7.1 Hur beskrivs övergripande strategiskt kvalitetsarbete och serviceutveckling? 7.2 Vilka metoder och verktyg finns för kvalitets- /verksamhetsutveckling? 7.3 Hur sker lärande och utveckling genom omvärldsspaning och samverkan? 7.4 Hur arbetar kommunen med kreativitet och innovationer? 7.5 Hur arbetar kommunen med IT-stöd för att effektivisera det interna arbetet? % % % % % % 8. Kommunen som samhällsbyggare Uppnått Max Procent 8.1 Har kommunen övergripande planer/strategier för samhällsbyggande 8.2 Hur samverkar kommunen med aktörer inom civilsamhället kring utveckling av lokalsamhället? % % 8.3 Hur samverkar kommunen med kulturlivet? % 8.4 Vilken är kommunens roll i utveckling av näringslivet? % 8.5 Hur arbetar kommunen med internationella kontakter? % 8.6 Hur arbetar kommunen med hållbar utveckling? (miljö ekonomiskt socialt) % % 117

118 Förslag om att införa nöjdhetsundersökning ar Socialnämnden

119 Process Förstudie Mätning Analys Inventering Enkätkonstruktio n 119

120 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Remiss avseende förslag till nya föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta remissvaret som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Socialstyrelsen har upprättat ett förslag till nya föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården och begärt yttrande av Luleå kommun. Dessa föreskrifter ska tillämpas vid Socialstyrelsens prövning av förutsättningarna för den som har yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården som har förvärvats eller erkänts i ett annat EES-land att få legitimation, bevis om specialistkompetens eller rätt att kalla sig specialistsjuksköterska eller att tillfälligt få utöva ett reglerat yrke i Sverige. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden besluta att anta remissvaret som sitt eget. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remissvar Remiss från Socialstyrelsen - Förslag avseende genomförande av yrkeskvalifikationsdirektivet Beslutet skickas till Socialstyrelsen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 120

121 LULEÅ KOMMUN REMISSVAR 1 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Strategiskt stöd / Lena Perttu Socialstyrelsens föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården (dnr /2015) Sammanfattning av ärendet Socialstyrelsen har upprättat ett förslag till nya föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso - och sjukvården och begärt yttrande av Luleå kommun. Personal med ansvar inom hälso- och sjukvård som genomgått sin utbildning i annat EES-land ska kunna få sina yrkeskvalifikationer erkända om de har ett utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis och det inte finns något förbud varken temporärt, helt eller delvis att utöva yrket. Även om inte kraven är helt uppfyllda ska de ändå kunna få sin yrkeskvalifikation godkänd om detta intygats av den behöriga myndigheten i EES-landet. Med EES-land avses medlemsstater i Europeiska unionen, Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Tredjeland är länder som inte omfattas av ovanstående Personal utbildad i tredjeland kan få sin yrkeskvalifikation erkänd och bevis om specialistkompetens om den behöriga myndigheten i ett EES-land intygar att yrkesutövarens yrkeskvalifikationer har erkänts i det landet. Legitimation för yrket ges efter ansökan hos Socialstyrelsen om yrkeskvalifikationerna är erkända i Sverige, om det inte föreligger förhållanden så legitimationen skulle återkallats och att sökanden visar sig ha nödvändiga och skriftliga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. Om automatiskt erkännande inte uppfylls ska Socialstyrelsen ge yrkesutövaren möjlighet att styrka sin kunskap, färdighet eller kompetens som krävs genom lämplighetsprov. Lämplighetsprov behöver inte göras om skillnaden kompenseras genom yrkesutövarens yrkeserfarenhet, kunskap, färdighet och kompetens som uppnåtts genom livslångt lärande vilket formellt sett godkänts av ett relevant organ. Kommunens ställningstagande Förändringarna är positiva ur bland annat rekryteringssynpunkt då det råder stor brist på bland annat sjuksköterskor. Det ger möjlighet för sjukvårdsutbildad personal att kunna utöva sitt yrke i annat land om yrkeskvalifikationskraven är uppfyllda. Det finns behov av fler personal inom 121

122 LULEÅ KOMMUN REMISSVAR 2 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Strategiskt stöd / Lena Perttu vården med andra språkkunskaper än svenska med tanke på det ökande antalet utrikesfödda. Därför är dessa regler som underlättar för professionella från andra länder att få sin utbildning accepterad i Sverige en positiv utveckling. För Luleå Kommun Lena Perttu Medicinskt ansvarig sjuksköterska 122

123 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialförvaltningen Ärendenr Strategiskt stöd / Lena Perttu Socialstyrelsens föreskrift om erkännande av yrkeskvalifikationen inom hälso- och sjukvården Ärendenr 2015/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta remissvaret som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Socialstyrelsen har upprättat ett förslag till nya föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården och begärt yttrande av Luleå kommun. Dessa föreskrifter ska tillämpas vid Socialstyrelsens prövning av förutsättningarna för den som har yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården som har förvärvats eller erkänts i ett annat EES-land att få legitimation, bevis om specialistkompetens eller rätt att kalla sig specialistsjuksköterska eller att tillfälligt få utöva ett reglerat yrke i Sverige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remissvar Remiss från Socialstyrelsen - Förslag avseende genomförande av yrkeskvalifikationsdirektivet Lena Perttu Skolsköt Medicinskt ansv Beslutet skickas till Socialstyrelsen 123

124 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN , Artikelnummer 2015-X-X Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälsooch sjukvården; HSLF-FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 beslutade den X december Socialstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av X förordningen (2015:xx) om erkännande av yrkeskvalifikationer samt X kap. X patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas vid Socialstyrelsens prövning av förutsättningarna för den som har yrkeskvalifikationer inom hälsooch sjukvården som har förvärvats eller erkänts i ett annat EES-land att få legitimation, bevis om specialistkompetens eller rätt att kalla sig specialistsjuksköterska eller att tillfälligt få utöva ett reglerat yrke i Sverige. 2 I dessa föreskrifter används beteckningen EES-land för medlemsstater i Europeiska unionen samt för Norge, Island och Liechtenstein. Vad som sägs om EES-land ska även gälla för Schweiz. Beteckningen tredjeland används för länder som inte omfattas av första stycket. Med att en person är lagligen etablerad avses i föreskrifterna att personen uppfyller alla krav för att utöva ett yrke och stadigvarande utövar yrket som anställd eller egenföretagare. 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europarlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU. 124

125 HSLF-FS 2015:xx 2 kap. Automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer vid samordnade krav på utbildning 1 Detta kapitel innehåller bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer enligt den ordning för automatiskt erkännande som avses i 13 lagen (2015:xx) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Apotekare 2 En apotekare som har genomgått sin utbildning i ett annat EESland än Sverige ska få sina yrkeskvalifikationer erkända, om hon eller han har ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis som anges i i bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU (yrkeskvalifikationsdirektivet) och inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. Barnmorskor 3 En barnmorska som har genomgått sin utbildning i ett annat EES-land än Sverige ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om hon eller han har ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis som anges i i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, under förutsättning dels att beviset uppfyller de övriga villkor som ställs i samma direktiv och detta har intygats av den behöriga myndigheten i det andra EES-landet, dels att yrkesutövaren inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. Läkare 4 En läkare som har genomgått sin utbildning i ett annat EES-land än Sverige ska få sina yrkeskvalifikationer erkända, om hon eller han har ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis som anges i i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet och inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. 5 En läkare som har genomgått sin praktiska utbildning eller specialistutbildning i ett annat EES-land än Sverige ska efter ansökan hos Socialstyrelsen få ett bevis om specialistkompetens i allmänmedicin, om hon eller han har ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis som anges i i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet och inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket

126 6 En läkare som har genomgått sin specialistutbildning i ett annat EES-land än Sverige ska efter ansökan hos Socialstyrelsen få ett bevis om specialistkompetens, om hon eller han har ett sådant bevis om specialistkompetens som anges i i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet och inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. HSLF-FS 2015:xx Sjuksköterskor 7 En sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård som har genomgått sin utbildning i ett annat EES-land än Sverige ska få sina yrkeskvalifikationer erkända, om hon eller han har ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis som anges i i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet och inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. Tandläkare 8 En tandläkare som har genomgått sin utbildning i ett annat EESland än Sverige ska få sina yrkeskvalifikationer erkända, om hon eller han har ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis som anges i i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet och inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. 9 En tandläkare som har genomgått sin specialistutbildning i ett annat EES-land än Sverige ska efter ansökan hos Socialstyrelsen få ett bevis om specialistkompetens, om hon eller han har ett sådant bevis om specialistkompetens som anges i i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet och inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. Jämställd utbildning eller förvärvade rättigheter 10 En apotekare, barnmorska, läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård eller tandläkare respektive en specialistläkare eller specialisttandläkare som inte uppfyller de krav som ställs i 2-9 ska ändå få sina yrkeskvalifikationer erkända respektive efter ansökan hos Socialstyrelsen få ett bevis om specialistkompetens, om hon eller han 1. har ett utbildnings, -examens- eller behörighetsbevis från ett EES-land, 2. har genomgått en jämställd utbildning eller förvärvat rättigheter till yrket i enlighet med avd. III kap. III i yrkeskvalifikationsdirektivet och detta har intygats av den behöriga myndigheten i EES-landet, och 3. inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket

127 HSLF-FS 2015:xx 3 kap. Den generella ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer 1 Detta kapitel innehåller bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer enligt den generella ordning som avses i 9-11 lagen (2015:xx) om erkännande av yrkeskvalifikationer (den generella ordningen). 2 En yrkesutövares yrkeskvalifikationer får inte erkännas enligt den generella ordningen om yrkesutövaren temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. 3 Om en yrkesutövare som inte omfattas av 2 kap. eller vars yrkeskvalifikationer inte uppfyller kraven för automatiskt erkännande har genomgått en utbildning i ett annat EES-land än Sverige och utbildningen inte uppfyller de krav som ställs för utövande av yrket i det andra EES-landet, ska yrkesutövaren ändå få sina yrkeskvalifikationer erkända i Sverige respektive efter ansökan hos Socialstyrelsen få ett bevis om specialistkompetens, om 1. den behöriga myndigheten i det andra EES-landet bekräftar att utbildningen ger yrkesutövaren förvärvade rättigheter i enlighet med artikel 12 andra stycket i yrkeskvalifikationsdirektivet, och 2. yrkesutövaren inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. 4 Om en apotekare, barnmorska, läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, specialistläkare, specialisttandläkare eller sådan yrkesutövare som avses i 5 kap. 12 patientsäkerhetsförordningen har genomgått sin utbildning i ett tredjeland, ska hon eller han få sina yrkeskvalifikationer erkända respektive efter ansökan hos Socialstyrelsen få ett bevis om specialistkompetens, om den behöriga myndigheten i ett EES-land intygar att yrkesutövarens yrkeskvalifikationer har erkänts i det landet och att hon eller han inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. 4 5 En läkare eller tandläkare som har genomfört sin specialistutbildning eller praktiska utbildning i ett EES-land och som uppfyller förutsättningarna för att få sina yrkeskvalifikationer erkända i Sverige enligt den generella ordningen ska efter ansökan hos Socialstyrelsen få bevis om specialistkompetens. 127

128 6 En legitimerad sjuksköterska som har genomfört sin specialistutbildning i ett EES-land ska efter ansökan hos Socialstyrelsen få rätt att kalla sig specialistsjuksköterska i Sverige, om 1. hon eller han uppfyller förutsättningarna för att få sina yrkeskvalifikationer erkända i Sverige enligt den generella ordningen, och 2. den genomförda specialistutbildningen motsvarar en specialistsjuksköterskeexamen enligt högskoleförordningen (1993:100). HSLF-FS 2015:xx 4 kap. Legitimation 1 En apotekare, barnmorska, läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, kiropraktor, logoped, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukhusfysiker eller tandhygienist ska efter ansökan hos Socialstyrelsen få legitimation för yrket om 1. hon eller han har fått sina yrkeskvalifikationer erkända i Sverige, 2. det inte föreligger sådana förhållanden att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kapitlet patientsäkerhetslagen (2010:659) om sökanden hade varit legitimerad, och 3. sökanden visar att hon eller han har för yrket nödvändiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. 5 kap. Tillfällig yrkesutövning 1 Detta kapitel reglerar förhandsunderrättelse och kontroll av yrkeskvalifikationer i samband med att en sådan yrkesutövare som avses i 5 kap. 15 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) avser att tillfälligt utöva sitt yrke i Sverige. 2 Till en förhandsunderrättelse om tillfällig yrkesutövning i Sverige ska fogas 1. ett intyg utfärdat av den behöriga myndigheten i ett EES-land som visar att yrkesutövaren är lagligen etablerad i det landet och att 5 128

129 HSLF-FS 2015:xx det, när intyget utfärdades, inte fanns något förbud för henne eller honom att utöva yrket, 2. bevis på yrkeskvalifikationer, 3. uppgifter om den tillfälliga yrkesutövningens varaktighet, frekvens, periodicitet och kontinuitet, och 4. intyg som visar att yrkesutövaren har för yrket nödvändiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. Om varken yrket eller utbildningen för yrket är reglerad i den stat där yrkesutövaren är lagligen etablerad, ska yrkesutövaren också inge underlag som visar att hon eller han har utövat yrket i minst ett år i ett eller flera EES-länder under de tio år som föregår utövandet av yrket i Sverige. 3 En apotekare, barnmorska, läkare, sjuksköterska eller tandläkare vars yrkeskvalifikationer uppfyller de krav för automatiskt erkännande som anges i 2 kap. ska få en tidsbegränsad legitimation för yrket, om hon eller han har inkommit med en komplett förhandsunderrättelse och det inte föreligger sådana förhållanden att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) om sökanden hade varit legitimerad. 4 Om en yrkesutövare som inte omfattas av 2 kap. eller vars yrkeskvalifikationer inte uppfyller kraven för automatiskt erkännande har yrkeskvalifikationer som Socialstyrelsen bedömer väsentligt skiljer sig från den utbildning som krävs i Sverige på ett sådant sätt att skillnaden är skadlig för folkhälsa eller säkerhet, ska Socialstyrelsen ge yrkesutövaren möjlighet att göra ett lämplighetsprov för att styrka att hon eller han har den kunskap, färdighet eller kompetens som krävs. Ett lämplighetsprov behöver dock inte göras om skillnaden kompenseras genom yrkesutövarens yrkeserfarenhet eller genom kunskap, färdigheter och kompetenser som har uppnåtts genom livslångt lärande och som formellt har godkänts för detta ändamål av ett relevant organ. 6 5 Vid prövningar enligt 4 ska Socialstyrelsen senast en månad efter det att en fullständig förhandsunderrättelse har inkommit 1. meddela eller besluta att inte meddela en tidsbegränsad legitimation, 2. ge yrkesutövaren möjlighet att göra ett lämplighetsprov, eller 3. informera yrkesutövaren om skälet till att inget beslut om tidsbegränsad legitimation kan fattas inom den angivna tidsramen. 129

130 Om Socialstyrelsen lämnar information till yrkesutövaren enligt första stycket 3, ska ett beslut om tidsbegränsad legitimation fattas inom tre månader efter det att informationen lämnas. Om Socialstyrelsen ger yrkesutövaren möjlighet att göra ett lämplighetsprov, ska ett beslut om tidsbegränsad legitimation fattas inom en månad efter det att provet har utförts. En legitimation får inte meddelas om det föreligger sådana förhållanden att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) om sökanden hade varit legitimerad. HSLF-FS 2015:xx 6 En yrkesutövare med tidsbegränsad legitimation ska använda en sådan yrkestitel som anges i 4 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659) och får i förekommande fall ange att hon eller han har sådan specialistkompetens som avses i 8 samma kapitel, om 1. yrkesutövaren utövar yrke som apotekare, barnmorska, läkare, specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare eller specialisttandläkare och yrkeskvalifikationerna uppfyller de krav för automatiskt erkännande som anges i 2 kap, eller 2. yrkeskvalifikationerna har förhandskontrollerats enligt 5 kap. 15 a patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). I övriga fall ska yrkesutövaren använda den titel hon eller han har i det EES-land där hon eller han är lagligen etablerad. 6 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 18 januari Bestämmelserna i 4 kap. 1 3 och 5 kap. 2 4 ska inte tillämpas vid handläggningen av ärenden som har kommit in till Socialstyrelsen före den 18 januari Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:23) om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården

131 HSLF-FS 2015:xx OLIVIA WIGZELL Gastón Fernández Palma 8 131

132 Konsekvensutredning Dnr /2015 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma Konsekvensutredning genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet 1 Bakgrund År 2005 antogs det ursprungliga yrkeskvalifikationsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer). Direktivet gäller för alla EUmedborgare. Syftet med direktivet är att underlätta för dem som vill utöva ett så kallat reglerat yrke i ett annat land än sitt utbildningsland inom EU. Med reglerat yrke menas i korthet att det ställs krav på till exempel en viss utbildning eller viss yrkeserfarenhet för att få utöva yrket. Ett yrke är alltid att anse som reglerat om det finns en skyddad yrkestitel som endast får användas av den som har en viss kvalifikation. I Sverige finns 21 reglerade yrken inom hälso- och sjukvården och ett inom socialtjänsten. I Sverige finns även reglering kring specialistläkare, specialisttandläkare samt specialistsjuksköterskor. Sverige har genomfört yrkeskvalifikationsdirektivet på Socialstyrelsens område genom patientsäkerhetslagen (2010:659), patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), socialtjänstlagen (2001:453), socialtjänstförordningen (2001:937), Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:23) om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården samt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:7) om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Yrkeskvalifikationsdirektivet har under åren omförhandlats och såväl ett ändringsdirektiv som en genomförandeförordning har antagits. Ändringsdirektivet ska vara genomfört i medlemsländerna senast den 18 januari Från och med denna tidpunkt ska även genomförandeförordningen tillämpas. En särskild utredare har fått i uppgift att föreslå hur det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet ska genomföras i svensk rätt och förvaltning. I det 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU. Se även kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/983 av den 24 juni 2015 om förfarandet för utfärdande av det europeiska yrkeskortet och tillämpningen av varningsmekanismen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se 132

133 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(9) betänkande 2 som överlämnades har det föreslagits att det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet ska genomföras genom en ny horisontell lag och förordning om erkännande av yrkeskvalifikationer. Dessa författningar ska innehålla de bestämmelser i direktivet som ska tillämpas likadant oavsett sektor. En följd av detta är att vissa bestämmelser som tidigare har införts i sektorsförfattningar ska upphävas. Sektorsregleringen ska dock bestå och anpassas till den nya lagen och förordningen. Därefter har regeringen den 5 november 2015 överlämnat en proposition 3 till riksdagen. Där föreslås det bland annat en ny lag om erkännande av yrkeskvalifikationer. I nuläget har förslagen, med vissa undantag, ännu inte lett till nya eller ändrade lagar och förordningar. Socialstyrelsen ska dock vara den behöriga myndigheten för yrken inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten enligt det moderniserade direktivet (se 6 3 förordning (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen). Mot bakgrund av detta har Socialstyrelsen analyserat hur det nya direktivet kan och kommer att påverka Socialstyrelsen och dess verksamhetsområde. Anmärkning förutsättningar för svar på denna remiss Socialstyrelsen bedömer att det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet berör myndigheten och har därför utarbetat förslag om hur det kan genomföras inom Socialstyrelsens verksamhetsområde. Förslagen förutsätter att myndigheten får till uppgift att genomföra direktivet på dess område och att tillhörande bemyndiganden ges. Eftersom direktivet ska vara genomfört i svensk rätt den 18 januari 2016 är det inte möjligt att avvakta lagar och förordningar på området. Förslagen i denna remiss grundar sig därför på direktivet, det ovan nämnda betänkandet och den nämnda propositionen. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå Implementeringen av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet kräver ändringar av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:23) om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården. Utöver detta behöver föreskrifterna, för tydlighetens och tillgänglighetens skull, struktureras om, språket moderniseras och hänvisningar uppdateras. Socialstyrelsen föreslår därutöver nya bestämmelser om krav på och kontroll av språkkunskaper. En redogörelse för dessa förslag och en utredning av deras konsekvenser finns i bilaga 1. Motiv samt konsekvenser Eftersom de ändringar som krävs av SOSFS 2007:23 är omfattande och genomgående, har Socialstyrelsen gjort bedömningen att det som ger den tydligaste och mest överskådliga regleringen är att upphäva denna författning och besluta en ny på området. 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande, SOU 2014:19 3 Regeringens proposition 2015/16:44 - Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet 133

134 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 3(9) Ändrad plats, konsekvensändringar, språkliga justeringar m.m. En stor del av de bestämmelser som föreslås kommer i sak inte att innebära några förändringar jämfört med gällande reglering. För enkelhetens och tydlighetens skull har en del bestämmelser bytt plats, språkliga justeringar gjorts och hänvisningar uppdaterats. Definitioner har tillkommit och föreskrifternas tillämpningsområde klargjorts. Den lagtekniska översynen som görs i samband med genomförandet av direktivet har föreslagits leda till att en del av den reglering som tidigare funnits i Socialstyrelsens föreskrifter införs i överordnade författningar. Anpassningen till detta är skälet till att vissa bestämmelser i Socialstyrelsens föreskrifter nu föreslås upphävas. Viktigare ändringar och förtydliganden I det nya andra kapitlet föreslås i stället för att det, som nu, bara anges att legitimation ska ges, i stället anges att en yrkesutövare i ett första steg ska få sina yrkeskvalifikationer erkända. Orsaken till detta är uppdelningen av erkännandeprocessen i den föreslagna nya lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. För den enskilde kommer detta inte att medföra några särskilda konsekvenser. Konsekvenser kan dock uppstå för Socialstyrelsen genom ökad administration. Detta uppstår dock inte på grund av Socialstyrelsens föreskrifter utan på grund av överordnande författningar. Vidare föreslås genomgående föreskrivas att en förutsättning för att yrkeskvalifikationer ska erkännas eller bevis om specialistkompetens ska ges är att yrkesutövaren inte temporärt eller definitivt har helt eller delvis förbjudits att utöva yrket. Detta utgör i sak inte ett tillägg utan en kodifiering av nuvarande ordning och kan inte anses medföra några konsekvenser. Socialstyrelsen har vidare bedömt att det inte finns ett behov av att, som nu, särskilt reglera utbildningar på deltid. Mot bakgrund av detta föreslås inte bestämmelsen från nuvarande 3 kap. 10 SOSFS 2007:23 över till den nya författningen. Detta utgör ingen förändring i sak, utan deltidsutbildningar kommer även i framtiden att kunna grunda rätt till ett erkännande av yrkeskvalifikationerna. De övriga materiella ändringar som föreslås i det tredje kapitlet (som motsvarar det nuvarande fjärde kapitlet) är beroende av överordnade författningar och grundar sig på direktivet. Se i denna del nuvarande 4 kap. 6 1 andra stycket 4 och 5, 4 kap. 7, 4 kap. 8 1 och delar av 4 kap. 9. Eventuella konsekvenser på grund av detta beror därför inte på Socialstyrelsens förslag. Viss reglering har bedömts som överflödig och istället lämpligare att den finns i form av information på till exempel Socialstyrelsens hemsida (se särskilt nuvarande bestämmelser i 4 kap. 2, 3 och 5 ). I sak sker alltså inga stora förändringar av svensk rätt, men bestämmelser på området kommer nu främst att finnas i olika lagar och förordningar. Detta kan medföra konsekvenser för de enskilda då reglerna måste sökas på olika platser. Socialstyrelsen måste dock, på grund av den formella lagkraftens princip, ändra sina föreskrifter. Socialstyrelsen bedömer 134

135 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 4(9) vidare att en del av de nämnda konsekvenserna kan mildras genom att myndigheten utarbetar och publicerar information. Detta medför dock kostnader för myndigheten. Socialstyrelsen anser att fyra paragrafer som kommer att finnas i det nya tredje kapitlet måste kommenteras. Avseende den nya 3 kommer den nu uttryckligen att omfatta yrken, inklusive specialister, som kan erkännas enligt den automatiska ordningen men som i dessa fall prövas enligt den generella ordningen. Detta är inte valfritt för Socialstyrelsen utan grundar sig på direktivet. För de enskilda är det positivt att detta förtydligas i författningen. I övrigt sker inga ändringar av bestämmelserna utöver det som tidigare kommenterats kring rättsföljder samt kring temporära och andra förbud. Den nämnda utökningen avseende vilka som omfattas bestämmelserna gäller även den nya 4 som även denna nu uttryckligen kommer att omfatta de yrken, inklusive specialister, som kan erkännas enligt den automatiska ordningen men som i dessa fall prövas enligt den generella ordningen. Detta sker emellertid redan i dagsläget varför detta förslag inte medför några konsekvenser. För de enskilda är det positivt att detta förtydligas i författningen. Ytterligare en bestämmelse införs (5 ) och detta är för att förtydliga att rättsföljden för specialister som prövas enligt den generella ordningen är ett bevis om specialistkompetens. Detta innebär inga sakliga ändringar i förhållande till nuvarande regler och kan därför inte anses medföra några konsekvenser. Det föreslås även ett tillägg i form av en ny 6. Denna paragraf innebär i sak att nuvarande bestämmelse i 5 kap. 7 patientsäkerhetsförordningen kommer att återfinnas i den nya författningen. Detta innebär således att en existerande bestämmelse flyttas ner i normhierarkin från förordning till föreskrift. En ändring föreslås dock och den är att ta bort nuvarande möjlighet att tidsbegränsa rätten att kalla sig specialistsjuksköterska för de sjuksköterskor som i enlighet med femte kapitlet får en tidsbegränsad legitimation. Detta sker då denna rätt inte logiskt sett bör tidsbegränsas. I de delar inga sakliga ändringar föreslås föranleder förslaget inga konsekvenser. Avseende den sakliga ändringen innebär denna en lättnad för den enskilde då denne inte i framtiden åter behöver ansöka om rätten att kalla sig specialistsjuksköterska. Detta medför i sig minskade administrativa kostnader och konsekvenser och då även för Socialstyrelsen som vid upprepade ansökningar från samma person enbart kommer att behöva utfärda legitimationer och inte förnyade handlingar kring rätten att kalla sig specialistsjuksköterska. Avseende 4 kap. 1 är denna bestämmelse ny. I sak innebär den, förutom när det gäller det nya språkkravet, en kodifiering av rådande ordning. Den medför konkret att reglerna anpassas till den nya flerstegsprocess som nu föreslagits i bland annat lagen (2015:xx) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Detta medför därför inga konsekvenser i förhållande till nuvarande ordning.. Avseende 5 kap. 2 motsvarar denna bestämmelse nuvarande 5 kap. 1. Två ändringar föreslås dock i förhållande till nuvarande bestämmelse. 135

136 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 5(9) För det första föreslås lättnader i kvavet på tidigare yrkesutövning i de fall där varken yrket eller utbildningen för yrket är reglerad i den stat där yrkesutövaren är lagligen etablerad. Enligt förslaget kommer det att krävas att yrkesutövaren visar att hon eller han har utövat yrket i minst ett år i ett eller flera EES-länder under de tio år som föregår utövandet av yrket i Sverige, jämfört med nuvarande krav på två års yrkesutövning i ett EES-land. Detta kan medföra att det blir lättare för enskilda att tillfälligt utöva ett yrke i ett annat land än där de är lagligen etablerade. Detta kan därför medföra ett ökat antal ärenden för Socialstyrelsen och därigenom en ökad administration. Det är dock svårt att förutse de närmare konsekvenserna av detta. Oaktat detta är konsekvenserna en direkt följd av direktivet då de lägre kraven framgår av detta. Avseende nuvarande 5 kap. 2 kommer möjligheten till förhandskontroll att finnas i 5 kap. 15 a patientsäkerhetsförordningen. Socialstyrelsen anser inte att det finns grund för att behålla det nuvarande kategoriska kravet. Beslut om att genomföra en förhandskontroll kommer nu att fattas i det enskilda fallet. Det har inte framkommit några skäl som talar mot att ta bort detta krav. Det är svårt att förutse vilka konsekvenser som kan följa på detta. Detta beror på att Socialstyrelsen ännu inte har prövat något dylikt ärende. Förslaget till ny 5 kap. 3 utgör i sig en kodifiering av gällande rätt och följer de uttalanden som har gjorts i bland annat propositionen om att tidsbegränsade legitimationer ska behållas. I sig innebär detta således inga nya krav. Förslaget till ny 5 kap. 4 motsvarar i hög utsträckning vad som framgår av nuvarande 5 kap. 3. Materiella ändringar sker i form av att det tillkommer element som kan kompensera för skillnader mellan innehavda kvalifikationer och krävd utbildning. Detta kommer att medföra att prövningen hos Socialstyrelsen kan ta längre tid och därför medföra ökade administrativa kostnader. Det kan vidare bli så att färre personer kan komma att behöva genomföra lämplighetsprov. Inte heller i denna del är det möjligt att förutse vilka närmare konsekvenser som kan följa på förslagen då detta inte har prövats tidigare. Avseende förslagen till nya bestämmelser i 5 kap. 5 och 6 grundar sig dessa direkt på nya bestämmelser i direktivet. De konsekvenser som kan följa på dessa är således direkt avhängiga av direktivet. I sak anger de regler för när Socialstyrelsen ska fatta olika beslut. Detta kommer att ställa krav på Socialstyrelsens handläggning och kan leda till ökade administrativa och andra kostnader för att i tid kunna hantera ansökningar. Om ansökningar inte hanteras i tid kan detta leda till att personer ges rätt att utöva ett yrke i Sverige utan att kontroller genomförs. Det kan medföra risker för patientsäkerheten om personer som borde nekas tillträde till yrket istället får utöva yrket. I en del utgör förslagen inte ett genomförande av direktivet: den del i vilken det anges att legitimation inte får meddelas om denna skulle ha återkallats enligt 8 kapitlet i patientsäkerhetslagen (2010:659) är helt nationellt motiverad och följer uttalanden i föreliggande proposition om att tidsbegränsade legitimationer ska behållas. Bestämmelsen i 5 kap. 7 utgör även denna ett genomförande av direktivet avseende när olika titlar ska användas. Konsekvenser som följer utav denna 136

137 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 6(9) bygger således på direktivet. Det är även i denna del svårt att förutse konsekvenserna för Socialstyrelsen då frågan inte tidigare har prövats. I det nya sjätte kapitlet föreslås det att en generell undantagsbestämmelse införs. Orsaken till detta är att en sådan krävs om Socialstyrelsen önskar ha möjlighet att medge undantag från bestämmelserna i föreskrifterna. Det kan noteras att det kommer krävas särskilda skäl samt att det inte är möjligt att meddela undantag från de bestämmelser som inför tvingade regler grundade på yrkeskvalifikationsdirektivet eller överordnade svenska författningar. Det är svårt att bedöma vilka konsekvenser som kan följa på denna bestämmelse men det kan bli så att det uppstår administrativa kostnader för Socialstyrelsen för att hantera undantagsärenden. En situation som kan komma att prövas är exempelvis undantag från språkkravet för yrkesutövare som endast avser att utöva yrket i enstaka fall (t.ex. genomförande av ett enskilt kirurgiskt ingrepp). Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd Socialstyrelsen anser att det inte finns några alternativa lösningar till förslagen. Detta motiveras främst av att stora delar av vad som nu föreslås ytterst grundar sig på ändringar i yrkeskvalifikationsdirektivet som måste genomföras. Det föreslås vidare förtydliganden samt klargöranden som syftar till att förbättra gällande författningar. Socialstyrelsen bedömer i denna del att om ingen reglering kommer till stånd kommer nuvarande författningar att vara oklara. Vidare kommer situationen att leda till att Sverige inte bedöms uppfylla yrkeskvalifikationsdirektivet. Berörda av regleringen När det gäller vilka aktörer som berörs av förslagen bedöms följande komma i fråga: Socialstyrelsen Personer som önskar utöva ett reglerat yrke i Sverige Vårdgivare Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Socialstyrelsen föreslås få bemyndigande att bl.a. meddela de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av lagen och förordningen om erkännande av yrkeskvalifikationer, i enlighet med yrkeskvalifikationsdirektivet och de genomförandeakter som Europeiska kommissionen antagit med anledning av detta, i fråga om yrken inom hälso- och sjukvården, yrkesverksamhet inom socialtjänsten rörande barn och ungdom, etc. (SOU 2014:19 s. 82) Socialstyrelsen föreslås även få bemyndigande enligt följande: 137

138 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 7(9) Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om 1. de utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som avses i EES-avtalet och avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan och som enligt 1 9 ska ge legitimation eller bevis om specialistkompetens i Sverige, 2. legitimation eller annan behörighet som avses i 1 13 och 15 tredje stycket samt om anpassningsperiod, lämplighetsprov och yrkesverksamhet, i den utsträckning sådana krav enligt EES-avtalet eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan får ställas på en sökande, och 3. vilka handlingar som ska bifogas en underrättelse enligt vilka handlingar som ska bifogas en underrättelse enligt 15, 3. förhandskontroll enligt 15 a, och 4. krav på och kontroll av språkkunskaper för yrkesutövare som har förvärvat sina yrkeskvalifikationer eller fått dem erkända i ett annat EES-land än Sverige eller i Schweiz. (SOU 2014:19 s. 102) Detta innebär att en förutsättning för att Socialstyrelsen ska kunna fatta beslut om de föreskrifter som här föreslås är att föreslagna bemyndiganden genomförs i lag och förordning. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Socialstyrelsen önskar i denna del hänvisa till vad som har framförts ovan. När det gäller språkkrav hänvisas till bilaga 1. Utöver detta kan följande nämnas. För Socialstyrelsen borde de föreslagna ändringarna, förutom språkkrav, komma att leda till kraftigt ökade administrativa och personella kostnader. Detta då det kan komma att bli ett ökat antal ärenden och ärendena i sig kommer att kräva mer arbete från myndighetens sida. Det kan vidare komma att uppstå ökade kostnader för IT-hantering. Handläggningstiderna för vissa typer av ärenden kommer att öka om inte tillräckliga resurser tillskjuts. För personer som önskar utöva ett reglerat yrke i Sverige borde förslagen leda till att processerna förenklas och att dessa lättare och snabbare kan få tillträde till reglerade yrken i Sverige. Utöver kravet på språkkunskaper, som behandlas i bilaga 1, tillkommer i allt väsentliga inga nya krav eller åligganden. För vårdgivare borde dessa förslag innebära att de lättare kan rekrytera personal från andra EES-länder då processerna kan bli snabbare och smidigare. 138

139 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 8(9) EU-rättslig påverkan Socialstyrelsen bedömer att de föreslagna ändringarna överensstämmer med Sveriges skyldigheter ur ett EU-rättsligt perspektiv. Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör, enligt 14 kap. 3 regeringsformen, inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip vad gäller inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. Socialstyrelsen bedömer inte att de föreslagna föreskrifterna har någon betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kostnader och intäkter för kommuner och landsting Förslagen bedöms inte påverka kostnaderna eller intäkterna för kommuner och landsting. Effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt Socialstyrelsen bedömer att föreliggande förslag inte borde få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Ikraftträdande och informationsinsatser När det gäller tidpunkten för ikraftträdande av föreskrifterna konstaterar Socialstyrelsen att ändringsdirektivet ska vara genomfört i Sverige senast den 18 januari Föreskrifterna bör därför träda i kraft detta datum. När det gäller speciella informationsinsatser är det av vikt att på ett klart och tydligt sätt informera berörda aktörer om de ändringar som föreslås och när dessa träder ikraft. Detta kommer att ske dels genom information på Socialstyrelsens hemsida, dels genom riktade informationsinsatser. Kontaktperson Gastón Fernández Palma, jurist och projektledare Tel: E-post: gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Carolus Dohmen, utredare Tel: E-post: carolus.dohmen@socialstyrelsen.se Helena Scarabin, enhetschef Tel: E-post: helena.scarabin@socialstyrelsen.se 139

140 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 9(9) Febe Westberg, kvalitetsjurist Tel: E-post: 140

141 Missiv Dnr /2015 1(2) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma Enligt sändlista Remiss avseende förslag till nya föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsen har upprättat ett förslag till nya föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården. Myndigheten har även upprättat en konsekvensutredning. Ni bereds härmed tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på bifogade förslag till föreskrifter och konsekvensutredning. Synpunkterna ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast fredagen den 18 december 2015, klockan och kan med fördel sändas med e-post till med kopia till Vänligen ange Socialstyrelsens diarienummer i remissvaret. Remisstiden är kort på grund av att det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet ska vara genomfört i Sverige senast den 18 januari Frågor under remisstiden kan bland annat besvaras av juristen Gastón Fernández Palma, (se konsekvensutredningen för ytterligare kontaktuppgifter). Erik Höglund, avdelningschef för avdelningen för regler och behörighet Bilagor: 1. Förslag till föreskrifter 2. Konsekvensutredning SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se 141

142 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(2) Sändlista: 1. Arbetsförmedlingen 2. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 3. Inspektionen för vård och omsorg 4. Karolinska Institutet 5. Kommerskollegium 6. Regelrådet 7. Stockholms universitet 8. Tillväxtverket 9. Universitetskanslerämbetet 10. Universitets- och högskolerådet 11. Landstinget Sörmland 12. Landstinget i Uppsala län 13. Landstinget Västmanland 14. Norrbottens läns landsting 15. Region Gotland 16. Region Halland 17. Region Kronoberg 18. Region Skåne 19. Region Östergötland 20. Stockholms läns landsting 21. Västra Götalandsregionen 22. Södertälje kommun 23. Malmö stad 24. Stockholms stad 25. Luleå kommun 26. Göteborgs Stad 27. Capio AB 28. Folkuniversitetet 29. Praktikertjänst AB 30. Privattandläkarna 31. SACO-S 32. Svenska Läkaresällskapet 33. Sveriges Kommuner och Landsting 34. Sveriges läkarförbund 35. TCO 36. Vårdförbundet 37. Vårdföretagarna Almega 142

143 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialförvaltningen Ärendenr Avdelning / Ida Johansson Månadsrapport mars Ärendenr 2016/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga månadsrapporten för mars till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Prognosen för året är 0 mkr. Hemtjänsten prognostiserar ett underskott på 22 mkr, det är 12 mkr sämre än föregående år och 2 mkr sämre än föregående prognos. Prognosen är satt till +-0 på totalen eftersom en större genomlysning av hemtjänsten pågår där man går igenom varje hemtjänstgrupp. Ett förändrat arbetssätt kommer också starta 1/5. I den totala prognosen är 5,2 mkr kostnader som ej var medräknade i budgeten men som påverkar prognosen med motsvarande belopp. Beslutsunderlag Månadsrapport Tjänsteskrivelse Ida Johansson Enhetschef ekonomi Beslutet skickas till Verksamhets- och enhetschefer stab 143

144 Månadsrapport Socialförvaltningen Januari mars

145 2 Prognosen för året är 0 mkr. Hemtjänsten prognostiserar ett underskott på 22 mkr, det är 12 mkr sämre än föregående år och 2 mkr sämre än föregående prognos. I nedanstående ekonomiska sammanställning visar verksamhetsområdet Vård och omsorg inkl. hemtjänst -12,4 mkr men då är det medräknat centrala medel på 10 mkr. Prognosen är satt till +-0 för året 2016 eftersom en större genomlysning av hemtjänsten pågår och även ett förändrat arbetssätt förväntas ge effekt under året. Det tillskott i ram, på 5 mkr, som ej var fördelat är använt. Det återfinns under verksamhetsområde Förvaltningsövergripande nedan. I den totala prognosen är 5,2 mkr kostnader som ej var medräknade i budgeten men som påverkar prognosen med motsvarande belopp. Varav 2 mkr är fördelningar inom kommunen (IT och lokaler). Hyror på lokaler som finns kvar i vår verksamhet påverkar prognosen med 2,4 mkr. I nedanstående ekonomiska sammanställning återfinns det flesta av de posterna inom verksamhetsområdet Strategiskt stöd. En fördelning av resultatet per verksamhet ger följande bild, utfallet är periodiserat: Budget Årsprognos Årsprognos Verksamhetsområde Utfall Feb Utfall Mar Ack Utfall 2016 feb mars Förvaltningsövergripande Strategiskt stöd Individ och familjeomsorg, exkl hemtjänst Stöd och omsorg Vård och omsorg, inkl hemtjänst total (tkr) Åtgärder Ny prognos 0 145

146 3 Förvaltningsövergripande prognostiserar ett överskott på 4,8 mkr vilket är den extra ram som tilldelades nämnden i Strategisk plan och budget i november. Strategiskt stöd prognostiserar ett underskott med 1 mkr. Det är 1,3 mkr bättre än föregående prognos och beror på tillfälliga nedsättningar av sysselsättningsgrader. Det är medräknat ökade kostnader för IT med 1,3 mkr, ökade lokalkostnader för Kungsfågeln med 0,7 mkr samt lokaler vi ej har kunnat lämna för 1,6 mkr. Underskotten balanseras främst av budget för kapitaltjänst. Individ och familjeomsorg prognostiserar ett nollresultat. Antalet placeringar inom barn och unga och vuxna har minskat. Försörjningsstöd visar fortfarande en mycket positiv utveckling fastän det ligger lite över utfallet mot föregående år. Stöd och omsorg prognostiserar ett nollresultat. Antalet LSS-beslut och SFB-beslut har ökat sedan förra prognosen. Även den beslutade tiden inom LSS har ökat sedan förra prognosen. Vård och omsorg, inklusive hemtjänst prognostiserar ett underskott med 12,4 mkr. En större genomlysning av hemtjänsten pågår där man går igenom varje hemtjänstgrupp. Ett förändrat arbetssätt kommer också starta 1/5. Det har skett en ökning av antalet brukare och beslutad tid, volymökningen påverkas av arbetssättet med hemtagarteam som startade förra året. Redovisning statistik inom personlig assistans Kommunen utför assistans enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta) och SFB (Socialförsäkringsbalken, tidigare LASS). För SFB får kommunen ersättning från Försäkringskassan för de timmar som överstiger 20 timmar/ vecka för respektive kund. Som kund kan du välja att ha privat utförare av assistans både inom LSS-området och SFB. 146

147 147 4