Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Dagordning Besparingar inom fritidsenhetens föreningsbidrag Org. fritidsenhet - förslag till skötselavtal-bollplaner Årsrapport 2012 Förändring av rutiner gällande utbetalning av det kommunala LOK-stödet Principdiskussion om Brastad Arena Nya riktlinjer för bidrag till kulturföreningar

2 Bildningsnämndens arbetsutskott kallas till extrasammanträde måndagen den 8 april 2013, kl i sammanträdesrum Borgmästaren, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE Upprop samt val av justerare. Föregående justerare: Förslag, dagens justerare: BILAGA Ekonomiärenden EK 1. Budgetåtgärder 2013 a) Besparingar inom fritidsenhetens föreningsbidrag b) Organisation fritidsenheten/ förslag till skötselavtal bollplaner c) Ytterligare förslag/konsekvens- beskrivningar redovisas på sammanträdet 1 a) 1 b) 2. Årsrapport Förändringar av rutiner gällande utbetalning av det kommunala LOK-stödet 4. Principdiskussion om Brastad Arena 4 5. Nya riktlinjer för bidrag till kulturföreningar återremitterat ärende 6. Övrigt Kommunledningskontoret/amm Lars Björneld / Anne-Marie Mattsson Ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3 Årsrapport BILDNINGSNÄMND 2012

4 Innehållsförteckning Ingress... 3 Sammanfattning... 3 Ekonomi, personal och nyckeltal... 4 Måluppfyllelse... 9 Kommunfullmäktiges politiska mål... 9 Nämndens politiska mål Åren som kommer Observera att avsnittet sammanfattning är text som i stort återkommer under andra rubriker och är den del som tillsammans med tabeller kommer att ingå i kommunens årsredovisning. BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 2(16)

5 Ingress Bildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, musikskola, folkbibliotek, fritids- och kulturverksamhet. Sammanfattning Verksamhet Året har präglats av genomgripande omstrukturering inom Kronbergsskolans och Gullmarsskolans skolområden. En ny förskola, Kronbergets förskola, med sex avdelningar har tagits i bruk i före detta Kronbergsskolan. Skolorna Bovik, Lilla Kronbergsskolan och Kronbergsskolan har samlats till en ny skolenhet Gullmarsskolan F-6 i gymnasiets gamla lokaler. Gullmarsskolan 7-9 har fått nya klassrum, slöjdsalar och uppehållsrum i delar av de ytor som gymnasiet lämnat. Från och med den 1 juli 2011 ska varje huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla förskolans och skolans verksamhet. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå genomförs under medverkan av förskollärare, lärare, övrig personal och elever enligt ett under året framtaget systematiskt kvalitetssystem. Under 2012 har det rekryterats nya rektorer på Stångenässkolan och Gullmarsskolan 7-9. Ett nytt webbforum, Skolsidan, har införts som kommunikationsforum i den pedagogiska verksamheten mellan lärare, elev och förälder. Antalet asylelever med bidrag från Migrationsverket minskade kraftigt. Under hösten ökade anhöriginvandringen. Elevresultaten var tillfredsställande men det blir allt svårare att leva upp till lagkraven. Den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 ställer långtgående krav på huvudman och rektor när det gäller elevers rätt till kunskapsutveckling i en trygg skolmiljö. Kulturveckan firade 5-årsjubileum och invigdes av kulturministern. Biblioteket ordnade kurser i det nationella projektet DigiDel 2013 som syftar till att minska den digitala klyftan i landet. Ekonomisk analys Bildningsnämnden redovisar en resultatavvikelse på -3,0 mnkr jämfört med budget Avvikelsen mot budget beror bl a på att kostnaderna för skolskjutsar blev 1,4 mnkr högre än budgeterat. Ökade hyreskostnader vid genomförandet av skolomstruktureringen motsvarande 0,8 mnkr och övriga kostnader i samband med omstruktureringen på 0,3 mnkr bidrog till den negativa avvikelsen. Fritidssektorn överskred budget med -1,0 mnkr, vilket främst beror på att Gullmarsborg inte har fått effekt på planerade neddragningar. Återbäring av mediakostnader om 1,2 mnkr bidrog positivt. Intäkter för barnsomsorgsavgifterna ökade med 6,5 procent jämfört med föregående år. Till stor del beror detta på den efterkontroll som gjorts mot taxerad inkomst. Antalet elever i grundskolan minskade något jämfört med föregående år. Den genomsnittliga placeringstiden och antalet barn ökar på fritidshemmen. Placeringstiden i förskolan har också BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 3(16)

6 ökat något. Under året har tillfälliga lösningar inom förskolan ersatts med permanenta avdelningar, för att motsvara den succesiva volymökningen de senaste åren samt förändringar i barnantal mellan kommundelarna. Antalet elever i musikskolan ökade med 54 elever (14 procent) vilket främst skett genom en planerad ökad gruppundervisning. De flesta av nämndens mål uppfylldes. Fritidsverksamheten hade en god service genom hög bokningsgrad av idrottsanläggningarna. Genom ett gott samarbete med olika parter har kulturlivet hållits levande. Bokens dag, Frukost i det gröna och Kulturveckans 5-årsjubileum är välbesökta och uppskattade evenemang. Biblioteket ordnade kurser som syftar till att minska den digitala klyftan. Under 2012 utarbetade nämnden nya mål: Skapa goda lär- och utvecklingsmiljöer i förskolan och skolan. Alla barn, ungdomar och all personal ska känna sig trygga i verksamheten. Utveckla samverkan med andra instanser. Elevernas kunskapsinhämtning ska prioriteras. Eleverna i Lysekils kommun presterar stabilt högt meritvärde och en hög andel av eleverna är behöriga till gymnasieskolan, målet är uppfyllt. Ett annat mål har varit att förtydliga fritidshemmens uppdrag. Målet är nått och ett kommungemensamt dokumentationsmaterial för uppföljning av varje fritidshems måluppfyllelse relaterat till nationella styrdokumenten har utarbetats. Målet med att säkerställa förskolans pedagogiska uppdrag så att det främjar barns utveckling, kreativitet och lärande kvarstår men åtgärder har påbörjats och målet är delvis uppnått. Åren som kommer Barn och elevunderlaget för de kommande fem åren är relativt konstant. Ökande efterfrågan inom förskolan gör att de utökade förskoleavdelningarna som nämnden genomfört under 2012 kan komma att behöva kompletteras. Barnantalet på Skaftö sjunker. Implementering av den reviderade läroplanen för förskolan och den nya läroplanen för skolan kommer även fortsättningsvis att vara i fokus. Med stärkta krav på behörig personal kommer nämnden att behöva prioritera kompetensutveckling. Samtidigt bedöms ett 20-tal medarbetare gå i pension de närmaste fyra åren. Ovanstående innebär ett rekryteringsbehov. Kravet på lärarlegitimation kommer att visa vilka kompetenser som saknas i kommunen och vilka som behöver kompletteras. Lärarbehörigheten och legitimationen kan medföra omstrukturering av lärare samt kräver ett ökat samarbete mellan lärarna på de olika skolorna. De nya styrdokumenten förutsätter en ökad användning av digitala läromedel och verktyg. Förvaltningen planerar för fortsatta satsningar inom IKT. LiA-projektet kommer att bidra till ökat lärande i arbetslivet och kommer att pågå under BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 4(16)

7 Ekonomi, personal och nyckeltal Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad (%) 32,0 29,4 28,9 Ökning av verksamhetens kostnader jämförelsevis 2011 och 2010 beror till allra största delen på en förändring gällande kostverksamheten. Under 2010 och 2011 fanns både budget och utfall för denna verksamhet inom KS ansvarsområde, men för 2012 debiteras detta bildningsnämnden motsvarande tkr. Bildningsnämnden redovisar ett negativt resultat om 3, 0 mnkr jämfört med budget för år 2012 vilket motsvarar en avvikelse om 1,1 procent mot bruttoomslutningen. Förklaringsposter till underskottet är bland annat en ökad kostnad för skolskjutsar med 37 procent varav 1,2 mnkr härrör från kompletterade skolskjutsar som tidigare ingått i kommunens totala ägarersättning till Västtrafik men som efter skatteväxlingen ligger kvar mot kommunen och då bildningsnämnden. Denna kostnad har aktualiserats i slutet av året och har inte budgeterats. Dessutom finns en ytterligare kostnadshöjning om knappt 0,2 mnkr för skolskjutsar. Det finns även förändringar i budgetförutsättningar som inte kunnat förutses som att budget för bilar och fortbildning har dragits in till KS från nämnden medan kostnaden ligger kvar, för nämndens del motsvarar det ca 0,9 mnkr. Skolomstrukturering har medfört att nämndens hyra för Gullmarsskolan ökat med drygt 0,8 mnkr mer än budget. Det har också blivit extra kostnader om ca 0,3 mnkr i samband och inför skolornas omflyttning. Kultur och fritid fick ett sparbeting om 3,0 mnkr och i åtgärdsprogrammet för att komma i balans fanns bland annat nedläggning av badplatser vilket KS satte stopp för, sparbetinget för denna åtgärd var satt till drygt 0,2 mnkr. Avräkningar för interna mediakostnader medförde en sänkning av preliminär debitering med knappt 1,2 mnkr. Intäkterna har ökat med 7 procent vilket bland annat beror på kontroll av barnomsorgstaxor för två taxeringsår. Statsbidragen minskar med ca 0,4 mnkr, det är främst ersättning från migrationsverket och skolverket som minskar medan ersättning från AMS och försäkringskassan ökar. Försäljning av verksamhet ökar också. Kostnaderna ökar med 9,4 procent vilket beror på interna förhållanden att kosten numera debiteras bildningsnämnden, vilket motsvarar drygt 18 mnkr. Utan denna förändring syns en ökning om 1,7 procent. BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 5(16)

8 Nettokostnad per verksamhet Verksamhet (tkr) Förskoleverksamhet/Pedagogisk omsorg Grundskola / Förskoleklass / Fritidshem Grundsärskola Bibliotek Fritid Kultur Musikskola Stödanordningar, skolskjuts Bik, gemensam Avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Vid jämförelse så har förskoleverksamhet och grundskola en kostnadsökning 2012 på grund av att kosten ingår vilket den inte gör för år 2010 och Kosten motsvarar 6741 tkr resp tkr år 2012 för dessa verksamheter. Nettokostnaden minskar med 0,1 procent jämförelsevis år 2011 för förskoleverksamheten om rensat från kosten. Avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem ökar med 6,5 procent. Grundskola/förskoleklass och fritidshem ökar nettokostnaden med 3,6 procent exkl. kost och det är en negativ avvikelse mot budget med ca 2,4 mnkr där drygt 0,3 mnkr avser extra kostnader som uppstått i och med flytt av tre skolor till Gullmarsskolan, även kostnader för kost och lokaler påverkar underskottet. Flera skolenheter har svårt att få budget i balans av olika anledningar, främst är det personalbudgeten som inte håller. Fritidshemmen har haft i snitt ca 27 fler heltidsbarn än budget under året. Kultur, musikskola, fritid och grundsärskola har minskade nettokostnader jämförelsevis föregående år. Kultur och fritid hade ett sparbeting om 3,0 mnkr för 2012 och täcker i bokslutet 2,0 mnkr av detta. Nedan tabell visar respektive verksamhets andel av nämndens totala nettokostnad exkl. avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Verksamhet 2012 Grundskola/förskoleklass inkl. fritidshem 54,5% Förskola/pedagogisk omsorg 26,6% Grundsärskola 2,2% Fritid 7,9% Bibliotek 2,5% Bik gemensam 2,2% Skolskjutsar 2,1% Musikskola 1,3% Kultur 0,7% Summa 100,0% Kultur, fritid, bibliotek och musikskolans andel är tillsammans 12,4 procent. BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 6(16)

9 Investeringar Nettoinvesteringar/anläggningstillgångar Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde Nämndens investeringar är inventarieköp till nyöppnad förskoleavdelning i Bergs skola, Kronbergets förskola och Gullmarsskolan F-6. Personal Antal anställda varav kvinnor varav män Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad (%) 61,3 65,5 66,5 Personalkostnaden har ökat med 3,9 mnkr och 2,5 procent mot 2011, vilket kan förklaras med kostnader för att årets löneläge är högre än fjolårets vilket motsvarar ca 5,0 mnkr och 3,3 procent vilket medför att det realt skett en personalkostnads minskning motsvarande drygt 1,1 mnkr och 0,7 procent. Jämförelsevis år 2011 har lön till timanställda minskat med ca 0,4 mnkr och ersättning för obekväm arbetstid har ökat med drygt 0,1 mnkr. Ersättning för mertid och övertid har ökat med knappt 0,1 mnkr och sjuklöner har ökat med 0,1 mnkr. Semesterlöneuttag har ökat med 1,1 mnkr. Personalkostnadens andel av verksamhetens bruttokostnad sjunker med 4,2 procentenheter vilket främst beror på organisatoriska förändringar gällande köp av kost. Rensat från kost skulle motsvarande andel bli 66,0 procent vilket är en liten ökning jämförelse 2011 och en effekt av löneökningen för Hela bildningsnämndens sjukfrånvaro 2012 var 4,63 procent mot föregående års 3,48 procent. Nyckeltal Nyckeltal Grundskola/förskoleklass inkl. samlad skoldag Antal elever Nettokostnad/elev, kr Fritidshem 6-12 år Antalet placerade barn Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim 13,26 12,77 12,6 Nettokostnad/barn, kr exkl. avgift BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 7(16)

10 Grundsärskola Antal elever Nettokostnad/elev, kr Förskola Totalt antal placerade barn i förskola varav barn i kommunal förskola varav barn i enskild förskola Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim 30,03 29,85 29,73 Nettokostnad/barn, kr exkl. avgift Pedagogisk omsorg Antalet placerade barn 28,25 38,25 44 Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim 27,08 29,65 29,3 Nettokostnad/barn, kr exkl. avgift Musikskola Elever i egen undervisning Biblioteksverksamheten Utlåning, antal Lysekils stadsbibliotek, antal besök Utlåning/invånare* 5,83 6,07 6 Aktivitetsstöd ungdomsföreningar, antalet sammankomster Idrottsföreningar Övriga Totalt Lägerverksamhet Lägerdeltagare Gästnätter Kultur Satsning nettokostnad i kr/invånare* *antal invånare Kronor per elev i skolan ökar med knappt 5,8 procent jämfört med föregående år och beror till stor del på ökade kostnader för löner, skolmåltider, skolskjuts och lokaler. Färre elever bidrar till att de fasta kostnaderna ökar per elev. Den genomsnittliga placeringstiden och antalet barn ökar på fritidshemmen, även något mer än årets planerade ökning. Placeringstiden i förskolan ökar något medan barnantalet i stort är lika föregående år. Antal personal inom pedagogisk omsorg minskar vilket påverkar antal barn i verksamheten som sjunker. Antalet elever i musikskolan ökar med 54 elever (14 procent) vilket bland annat är en del i årets planering om mer gruppundervisning. Antalet sammankomster med aktivitetsstöd för ungdomsföreningar minskar ytterligare och har halverats sedan år 2003 ( sammankomster). BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 8(16)

11 Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges politiska mål Lysekil skall uppfattas som en inspirerande och nytänkande framtidskommun Lysekils förskolor och skolor har ett upparbetat samarbete med sju andra kommuner i närområdet, V8 kommunerna, (Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad och Tanum). V8 kommunerna ingår i LiA projektet (EU projekt Lära i Arbetslivet), syftet är att utveckla och lyfta fram den erfarenhetsbaserade kunskapen som skall bidra till en fördjupad förståelse av de praktiska vardagserfarenheterna samt medvetandegöra den så kallade tysta kunskapen. Utifrån ett lärandeperspektiv ligger tyngdpunkten på dialogen där man i lärande samtal försöker förstå varandras förståelser. Genom att ta del av andras förståelse skapas goda förutsättningar för att man ska upptäcka andra perspektiv än de egna. Detta bidrar till att öka lärandet både för individen och för organisationen. Under 2012 har ett kollegialt besök (KU8) gjorts på Gullmarsskolan. Besöket utgick från frågan Varför upplever eleverna inte skolan som trivsam och trygg? beroende på att skolan fått relativt låga värden i enkätunderökning gjorda i V8 samarbetet. Observatörerna kunde dock konstatera att eleverna är trygga i skolan. Det finns också områden som kan förbättras. Ett sådant område är personalens samsyn gällande regelverk och efterlevnaden av dessa regler. Inom förskolan och skolan har en ny IT-baserad plattform införts. Plattformen ger föräldrar och elever möjlighet att hemifrån följa verksamheten på ett annat sätt än tidigare. Inblicken i förskolan och skolan blir mycket större på en rad områden. Detta leder till att kommunens förskole- och skolverksamhet följer med i utvecklingen och blir attraktiv och tilltalande. Kulturveckan har firat femårsjubileum. Kulturveckan bidrar till inspiration och nytänkande i kommunen. Långsiktigt stabil ekonomi Ekonomin är ansträngd, bättre ekonomi skulle vara önskvärt för att ge de förutsättningar som eleverna behöver. Inom kommunen finns elever i behov av specifika stöd och resurser. Inom verksamhetens budget har det varit svårt att tillgodose dessa behov. Det har inte funnits utrymme för investeringar i form av tekniska hjälpmedel, uppdateringa av läromedel etc. På vissa skolor har det varit nödvändigt att prioritera fler pedagoger i elevgrupperna. Skolorna i kommunens ytterområden har haft svårigheter att erbjuda eleverna upplevelser i form av studiebesök, konstutställningar, skridskoåkning etc. då det alltid krävs busstransport, vilket är en ekonomisk belastning. Lysekil- en trygg kommun med goda möjligheter att påverka Bildningsförvaltningen har deltagit i de kommunövergripande cafédialogerna. Medborgarna har getts möjlighet att diskutera bildningsnämndens verksamheter. För övrigt har barn och elever ständigt möjlighet att ha inflytande på sin skolgång. Genom att väl förbereda barn och elever för vuxenlivet skapas olika möjligheter till delaktighet och inflytande. Ett systemteoretiskt förhållningssätt som främjar likabehandling och motverka kränkande behandling skall råda. Diverse olika metoder och verktyg finns för att främja detta. BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 9(16)

12 I de undersökningar som gjort i verksamheten visar att trivseln är hög på Lysekils skolor. Målet är hundra procents trivsel i skolan och som ett led i detta arbete fortsätter arbetet med utveckla förhållningssätt och bemötande i skolan vidare. God kommunal service Upplevelsen av god service är viktig i bildningsnämndens verksamheter. Barn, elever och deras vårdnadshavare är de, vilka bildningsförvaltningens uppdrag riktas emot. För att på bästa sätt tillgodose behov och önskemål är det viktigt att hela verksamheten hanterar uppdraget likvärdigt. Vårdnadshavare, barn och elever i bildningsnämndens verksamheter erbjuds möjlighet till inflytande över verksamheten. Det finnas forum för samråd om viktiga frågor. I strävan mot målet har varje skola ett elevråd då eleverna tillsammans med skolans rektor träffas. Det förekommer också s.k. matråd där eleverna tillsammans med rektor träffar kommunens kostchef. Det ska ges tillfälle att lämna synpunkter innan beslut fattas. Överklaganderutiner finns på kommunens hemsida och på varje enhet. I enlighet med Lysekils vision utgår alla som arbetar inom förskola, skola och fritidshem i Lysekils kommun ett systemteoretiskt förhållningssätt till barn, elever, föräldrar, arbetskamrater och övriga medborgare för att hantera uppdraget på bästa sätt. Detta innebär bl. a. att minimerar missförstånd och tydliggör kommunikationen. Avsikten är att all personalen skall utbildas i vad systemteoretiskt förhållningssätt innebär, detta har vi under 2012 inte lyckat uppnå p.g.a. att det inte funnits några kompetensutvecklingsmedel. Lysekil skall uppfattas som en miljömedveten kommun I bildningsnämndens verksamheter finns minst ett miljöombud per enhet. Förskolan och skolans uppdrag är att verka för vår gemensamma miljö. Enheterna arbetar med att källsortera, minska förbrukningen av papper, släcka lampor när man lämnar rummet, använda lågenergilampor samt att identifiera fler och nya sätt att värna om miljön. Miljöarbetet är ett ständigt pågående arbete. En positiv och utvecklande arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön under året har varit relativt god. Stångenässkolans är nyrenoverad, fina lokalerna som är väl anpassade till verksamheten. Jämnstora klassrum med tillhörande grupprum dessutom finns dataprojektorer installerade i klassrummen. Det som brister är tillgången till förrådsutrymme. Utemiljön upplevs bristfällig på vissa skolor, brist på sittmöjligheter för eleverna, frånvaron av papperskorgar och dålig belysning ger upphov till bekymmer i form av nedskräpning och otrygghetskänsla. Fungerande teknik och internet har också varit ett bekymmer på vissa skolor, det har lyfts fram som ett arbetsmiljöproblem. Det har upplevts svårt att bedriva undervisning utifrån de nya kursplanerna utan fungerande teknik. Att kommunicera med elever och föräldrar via webbforumet Skolsidan är avhängigt av att tekniken fungerar. Personalen har känt frustration över att inte kunna vara uppdaterade och följa den utveckling som krävs. BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 10(16)

13 Det har varit en del förändringar på rektorstjänsterna inom bildningsförvaltningen, vilket upplevts negativt och stressande av berörda personalgrupper, för övrigt har det varit låg personalomsättning. Behörigheten bland lärarpersonalen är god men en översyn i kommunen på lärarlegitimationer behöver göras. Sjukfrånvaron är förhållandevis låg. Det finns goda rutiner för att följa upp frånvaron. Personalenheten i kommunen är också behjälplig med uppföljning i personalärenden och vid sjukfrånvaro följs kommunens rehabiliteringsrutiner. Deltagande i LiA projektet och utbildadet Lärledare har visat sig positivt och bidragit till att främja en positiv arbetsmiljö. Medarbetarenkäten, som genomfördes i december 2011, visar på hög trivsel bland medarbetarna men också en hård arbetsbelastning. Resultaten visar ändå att flertalet tycker att det är roligt att gå till arbetet och upplever arbetsglädje. Resultatet visar också att medarbetarna, framförallt lärarna, inte upplever sig ha tid för återhämtning och reflektion. Det är i framtiden angeläget att minska lärarnas arbetsuppgifter eftersom krav på bedömning och dokumentation om varje elev har ökat. Uppfattning är att lärarna inte fullt ut har de förutsättningar som krävs för att i längden orka prestera vad som hittills gjort. Utifrån medarbetarenkäten har personalen prioriterat några utvecklingsområden och handlingsplaner har upprättats. Enligt enkätundersökningar som gjorts uppfattar eleverna skolans miljö som trygg, även hjälpsamheten från personalen uppfattas som god. Kompetenutveckling Under året har bildningsförvaltningen haft begränsat med personalutbildning. De systematiskt återkommande utbildningarna i hjärt- och lungräddning, brandutbildning, systemteori, teamutbildning och offentlighet och sekretess har fått stått tillbaka. Prioriterade områden är lagstadgade områden som systematiskt kvalitetsarbete utifrån Skollagen, det har varit en studiedag för förskolans personal (studiedag den 19 mars 2012). Prioriterade kompetensområden inom grundskolan har varit bedömning och dokumentation. I och med införandet av individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har bedömningsfrågorna satts i fokus. Förordningen om individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal har förtydligat (studiedag 15 mars 2012). Med anledning av elevernas försämrade resultat har fokus varit på matematik. Med hjälp av statsbidrag har studiedagar och studiecirklar i matematik genomförts för grundskolan (31 oktober och 4 maj 2013). Inom förskolans egna medel har en liten grupp haft en studiecirkel i matematik. Statsbidrag har också använts för kompetenshöjning inom läs- och skrivinlärning. En studiedag för all personal om grundläggande förändringskunskap och hur det påverkar både individ, system och organisation samt att kunna hantera det på bästa sätt (15 augusti för förskolan resp. 16 augusti för grundskolan, 2012). Inom IKT har det, med hjälp av IT pedagogen, förekommit interna utbildningar i att hantera nya Intranätet och Skolsidan samt kunskap i att kunna hantera digitala verktyg. Det finns stor variation i användande och hantering av datorer och teknik bland personalen i verksamheterna. BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 11(16)

14 Även utrusning med smartboard och liknande ser olika ut i kommunen, några skolor behöver utöka med tekniska hjälpmedel. Nämndens politiska mål Bildningsnämnden har från 2012 nya mål för förskola, fritidshem och grundskolan (inkl. grundsärskolan). Det skall förekomma goda lär- och utvecklingsmiljöer i förskola och skola (inkl. särskolan, förskoleklass och skolbarnsomsorg). Varje enhet skall, utifrån enhetens behov, redovisa till bildningsnämnden områden som behöver prioriteras och utvecklas. Sådana områden kan vara kunskap och bedömning, lärarledarskap, mångfald och likabehandling m m. Utvecklingsområdena redovisas en gång per läsår till bildningsnämnden. - Beroende på att det gått kort tid efter de nya målen beslutades finns inget utvecklingsområde redovisat ännu. Förvaltningen beräknar kunna redovisa målet minst 21 utvecklingsområden under Målet är ej uppfyllt. Alla barn, ungdomar och all personal ska känna sig trygga i verksamheten. Mobbning och kränkande behandling tolereras inte. Elevers välbefinnande och barn i behov av särskilt stöd skall tas hänsyn till. Det mätbara målet är att noll anmälningar skall ske till Skolinspektionen vilket i dagsläget är - uppnått. Samverkan och nätverk med övriga instanser som t ex socialförvaltningen, bup och Västbus skall utvecklas. Det mätbara målet är minst ett nätverk/samverkan per läsår vilket är uppfyllt. En projektgrupp har tillsamman med kommunens hälsosamordnare och socialförvaltningen arbetet fram förslag på vad som behöver årgärdas och förbättras för barn och unga i Lysekils kommun. Under 2013 kommer en drogförebyggande handlingsplan och policy att skapas. Målet är delvis uppfyllt. Likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling skall kvalitetssäkras Det mätbara målet är att alla verksamheter inom förskolan och skolan skall skriva en plan med hjälp av DO:s webbverktyg (Diskrimineringsombudsmannen i samarbete med Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen och Skolverket.). Målet är på grund av tidsbrist inte uppnått. Prioritera elevernas kunskapsinhämtning. Eleverna skall minst nå SALSA värdet som förväntas enligt Skolverkets databas, SALSA. Redovisning elevers resultat Betyg årskurs 9 Betyg minst godkänt, andel i % flickor pojkar Bild (BL) ,7 Engelska (EN) ,7 Hem- och konsumentkunskap (HKK) ,2 Idrott och hälsa (IDH) ,5 Matematik (MA) ,7 BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 12(16)

15 Betyg minst godkänt, andel i % flickor pojkar Moderna språk (MSPR) ,4 Musik (MU) ,1 Biologi (BI) ,4 Fysik (FY) ,5 Kemi (KE) ,3 Geografi (GE) ,5 Historia (HI) ,2 Religionskunskap (RE) Samhällskunskap (SH) ,5 Slöjd (SL) ,4 Svenska (SV) ,9 Svenska som andraspråk (SVA) Teknik (TE) ,2 Reflektioner, slutsatser, lärdomar: Elevernas resultat är förhållandevis tillfredsställande men det finns en oro över att allt fler elever inte når målen i idrott. Orsakerna kan vara flera, dels samhällsutvecklingen i stort där det blir mindre och mindre rörelser i stora befolkningsgrupper. Det kan också bero på att elever känner obehag inför att visa sig inför andra. Idrottslokalen kan vara ett hinder, den är inte anpassad efter dagens önskemål. Ungdomar vill känna avskildhet i omklädningsrummet vilket inte alltid är möjligt klarade 89 % minst godkänd i de nationella proven i matematik, årskurs 9. Föregående år klarade 83 % minst nivån godkänd. I avsikt att höja resultaten i matematik har det avsatts 20 % tjänst till matematikutveckling samt har lärarna med stöd av statsbidrag fortbildats i matematik. Engelskan i de nationella proven i årskurs 9 presterar eleverna goda resultat och följer trenden i hela riket. Åtgärder för fortsatt utveckling: I verksamheten måste arbetet med att förstärka elevernas självkänsla prioriteras samt vore en viss ombyggnad av befintliga lokaler önskvärt så att eleverna får möjlighet att byta om i avskildhet. Mer fördjupning i de nya kursplanerna samt att förstärka bedömningskompetensen hos personalen bör bli ett prioriterat områden. Även de skritliga omdömena och elevernas utvecklingsplan är ett sådant område. Kopplingen och återkopplingen mellan arbete och kunskapskrav på elevens resultat skall vara tydliga. Behörighet till gymnasieskolan i (%) ÅR Behörighet till gymnasieskolan (%) , ,2 95,6 94, BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 13(16)

16 Reflektioner, slutsatser, lärdomar: Behörigheten är marginellt högre än föregående år men nämnas bör att kraven för behörighet har ökat. Från 2011 krävs för lägsta behörighet att man har godkänt i svenska, engelska och matematik samt i ytterligare fem valfria ämnen. Tidigare år behövdes endast godkänt i svenska, engelska och matematik. Det förekommer en till tre elever varje läsår som inte ges något betyg alls. Det kan dels bero på att någon kommer nyanländ från ett annat land med annat språk men det förekommer också elever som har gått i svensk skola och förskola som lämnar skolan utan ett enda betygspoäng. Åtgärder för fortsatt utveckling: Fördjupning och fokus på kursplanerna, förstärkning av lärarnas bedömmarkompetens. Fokusera och utveckla lärarens betydelse för elevernas lärande och se till att lärarna har behörighet i det ämne de skall undervisa i. Utveckla bra dokumentation och dialoger som förtydligar för eleverna hur de skall utvecklas optimalt. Elever i behov av särskilt stöd skall ges maximalt stöd så att de når målen. Faktiskt meritvärde Definition: Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvarar värde 10, Väl godkänd värde 15 och Mycket väl godkänd värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. I analysen ingår endast elever som fått betyg i ett eller flera ämnen. Summering av varje avgångselevs meritvärde dividerat med antal avgångselever i kommunen. Meritvärde har beräknats för avgångselever som har fått betyg i ett eller flera ämnen. Resultat på kommunnivå avser endast kommunala skolor, d.v.s. skolor där kommunen är huvudman. Summering av varje avgångselevs meritvärde dividerat med antal avgångselever på skolan. Meritvärde har beräknats för avgångselever som har fått betyg i ett eller flera ämnen. Resultat på skolnivå avser både kommunala och fristående skolor (skolor med enskild huvudman och som ger eleverna slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet). ÅR Faktiskt meritvärde Gullmarsskolan Faktiskt meritvärde riksgenomsnitt 216,2 212,8 209,1 218,2 212, ,8 225,8 221,8 211, Reflektioner, slutsatser, lärdomar: Lysekil presterar stabilt högt meritvärde trots att det under senare år inte varit lika högt som i början av 2000-talet. Det är ett högt resultat i förhållande till riksgenomsnitet. Beträffande de höga meritvärden som redovisas för åren så kan de till viss del förklaras av att vi inte hade validerat de betyg som sattes. Idag förekommer ett kvalitetssäkrande system för rättning av de nationella prov, både på den egna skolan och inom det s.k. V8 kommunerna. Ingen lärare rättar sina egna prov och under läsåret rättas 16 elevexempel av lärarna inom respektive kommun inom V8 för att se att om bedömningarna har en samsyn. Vilket ämne som rättas bestäms löpande varje år för att undvika alltför hög arbetsbelastning på lärarkåren. BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 14(16)

17 Åtgärder för fortsatt utveckling: se åtgärder för behörighet till gymnasiet. Det sker ett förtydligande på fritidshemmens uppdrag. Kommungemensamt dokumentationsmaterial för uppföljning av varje fritidshems måluppfyllelse relaterat till nationella styrdokumenten skall utarbetas. Utvärdering av fritidshemmens verksamhet redovisas, i samband med det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet, till bildningsnämnden en gång per läsår. Målet är uppnått. Rutiner och riktlinjer för fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete är framtaget. Förskolans pedagogiska uppdrag skall säkerställas så att det främjar barns utveckling, kreativitet och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för verksamheten. Kommungemensamt dokumentationsmaterial för uppföljning av varje förskolas måluppfyllelse relaterat till nationella styrdokument skall utarbetas. Utvärdering av förskolans verksamhet redovisas, i samband med det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet, till bildningsnämnden en gång per läsår. Målet är delvis nått, fortsatt arbete pågår. Utveckla fritidsverksamheten Eftersom de idrottsanläggningar som fritidsverksamheten hyr ut har en hög bokningsgrad kan detta ses som en god kommunal service. De idrotts- och friluftsanläggningar som finns under Fritids ansvar har ett medel eller stort behov av underhåll eller upprustning, om medel inte tillförs i den storlek som behövs bör alternativet vara att avveckla lämpliga anläggningar så en budgetbalans uppstår. Ett rikt kulturliv Folkbiblioteken i Lysekils kommun, med stadsbibliotek i Lysekil samt filialer i Brastad och Grundsund, är tillsammans en arena för kultur och information. De utgör dessutom en viktig mötesplats för barn och vuxna, åretruntboende och turister. Olika åldrar och samhällsgrupper möts och tar del av utbudet av litteratur och övrig media, utställningar, samhällsinformation samt inspirerande möten med olika kulturutövare. Biblioteken har ett väl fungerande och givande samarbete med olika aktörer i kommunen, t ex ABF, Bokia, Sällskapet Strömstierna och flera andra föreningar. Detta resulterar i evenemang som Bokens dag, Frukost i det gröna och Kulturveckan, samtliga mycket välbesökta och uppskattade. Samarbete sker också ständigt mellan Lysekils bibliotek och övriga folkbibliotek i regionen och inom Femstad, t ex i form av gemensamma litteraturinköp och fjärrlån. Folkbiblioteket står för fri tillgång till information och kultur. Här ryms såväl viktig samhällsinformation som litteratur och kulturevenemang. Biblioteket tillhandahåller publika datorer med internet och flera databaser, dagstidningar och tidskrifter, information om pågående evenemang i kommunen, kommunpolitisk information som kallelser och protokoll, specialmedia för personer med läs- och skrivsvårigheter och funktionshinder etc. Under 2012 har t ex kurser i grundläggande dator- och internetanvändning anordnats, samtliga har varit fulltecknade och mycket uppskattade. Kurserna är en del av det nationella projektet DigiDel 2013 och syftar till att minska den digitala klyftan i landet. BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 15(16)

18 Stadsbiblioteket med filialer arbetar för att ge fullgod service i en geografiskt utspridd kommun, såväl till åretruntboende som till sommargäster och tillfälliga besökare. Syftet är att fungera som en informationscentral, kunna ge besökare svar på olika typer av frågor och finna den information de söker. Verksamheten kompletteras av tjänsten Boken kommer, där socialbibliotekarien har kontakt med låntagare som av olika anledningar inte själva kan ta sig till biblioteket. Dessa får media (ofta tal- och ljudböcker eller böcker med stor stil) levererade hem till dörren. Servicen till BVC och skolor är också väl inarbetad i form av klassbesök, bokprat, lovverksamhet, möten med pedagoger etc. Biblioteket är dessutom en viktig plats för nyanlända invandrare som ofta behöver hjälp med litteratur på lätt svenska, läroböcker samt samhälls- och kommuninformation på nätet eller via annan media. Det finns också tidningar och böcker på olika språk samt möjlighet att fjärrlåna böcker från andra bibliotek. Fjärrlånetjänsten används flitigt av vuxenstuderande i kommunen, då många studerar på distans. Kulturveckan firade 5-årsjubileum och invigdes av kulturministern. Biblioteket har ordnat kurser i det nationella projektet DigiDel 2013 som syftar till att minska den digitala klyftan i landet. Åren som kommer Barn och elevunderlaget för de kommande fem åren är relativt konstant. Ökande efterfrågan inom förskolan gör att de utökade förskoleavdelningarna som nämnden genomfört under 2012 kan komma att behöva kompletteras. Barnantalet på Skaftö sjunker. Implementering av den reviderade läroplanen för förskolan och den nya läroplanen för skolan kommer även fortsättningsvis att vara i fokus. Med stärkta krav på behörig personal kommer nämnden att behöva prioritera kompetensutveckling. Samtidigt bedöms ett 20-tal medarbetare gå i pension de närmaste fyra åren. Ovanstående innebär ett rekryteringsbehov. Kravet på lärarlegitimation kommer att visa vilka kompetenser som saknas i kommunen och vilka som behöver kompletteras. Lärarbehörigheten och legitimationen kan medföra omstrukturering av lärare samt kräver ett ökat samarbete mellan lärarna på de olika skolorna. De nya styrdokumenten förutsätter en ökad användning av digitala läromedel och verktyg. Förvaltningen planerar för fortsatta satsningar inom IKT. LiA-projektet kommer att bidra till ökat lärande i arbetslivet och kommer att pågå under BILDNINGSNÄMND, Årsrapport 16(16)

19 1/2 Bildningsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: Förvaltning: Bildningsförvaltningen/Fritid Handläggare: Torgny Jansson Telefon: E-post: PRINCIPDISKUSSION OM BRASTAD ARENA Bildningsnämndens ordförande redogjorde för sina tankar om framtida drift gällande Brastad Arena. Eftersom Stångenäs AIS är ensam hyresgäst på Arenan och de intilliggande gräsplanerna skulle föreningen likt många andra föreningar i våra angränsande kommuner kunna drifta fotbollsplanerna själva. Avtal skulle kunna tecknas mellan SAIS och kommunen vilket förhoppningsvis skulle innebära ekonomiska fördelar för bägge parter. Kommunfullmäktige antog under 2012 en handlingsplan där ett antal områden omnämns vilka anses nödvändiga att gås igenom för att uppnå större effektivitet och ekonomiskt resursutnyttjande. Ett sådant område benämns Projekt/delgrupp 5-teknik och har bl.a till uppgift att se över de avtal och överenskommelser som finns mellan kommunen och det kommunala bolaget LEVA. Ett av uppdragen inom projektet är att se över och utvärdera alternativa utföranden som t.ex inom egen förvaltning (fastighet), inom LEVA eller extern upphandling. En förändring till föreningsdrift av Brastad Arena tillsammans med intilliggande fotbollsplaner skulle kunna lyftas in i Projekt/delgrupp 5-teknik och bedömmas i förhållande till andra alternativa utförandemodeller. Förslag till beslut Bildningsnämndens AU beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen inom Projekt/delgrupp 5-teknik bedöma föreningsdriftsmodellen utifrån kvalité, ekonomi och långsiktighet i förhållande till alternativa driftsformer. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

20 2/2 Bildningsförvaltningen Sarah Isberg Bildningschef.. Torgny Jansson Enhetschef Fritid