Master i Gestaltpsykoterapi. Alkoholbehandlare. en studie av faktorer för denna grupps överlevnad i yrket. av Ulla Stenwall, T34/MA4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Master i Gestaltpsykoterapi. Alkoholbehandlare. en studie av faktorer för denna grupps överlevnad i yrket. av Ulla Stenwall, T34/MA4"

Transkript

1 Master i Gestaltpsykoterapi Alkoholbehandlare en studie av faktorer för denna grupps överlevnad i yrket av Ulla Stenwall, T34/MA4 e-post: Mastersuppsats Januari 2006 Handledare: Ingrid Hylander, fil.dr. IBU Linköpings universitet

2 Abstract Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att alkohol - behandlare utvecklas och kvarstannar i sitt yrke. I teoriavsnittet där jag använt litteraturstudier beskriver jag: 1. Minnesotamodellens syn på behandlarrollen och kopplingen till AA: s 12 stegs program. 2. Ett professionellt förhållningssätt i behandlingsarbete och vad det innefattar samt begreppet wounded healers. 3. Relevanta delar av gestaltterapin som är applicerbara på behandlarrollen. Den metod jag använt har sin utgångspunkt i grundad teori och bygger på öppna kvalitativa intervjuer i flera steg. Sex personer är intervjuade, varav en kvinna, och samtliga arbetar med beroendebehandling. Fem av dessa har ett eget alkohol- eller drogberoende bakom sig. Intervjuerna har genom systematisk kodning och komparation gett en generaliserad bild av hur alkoholbehandlare förhåller sig i sitt yrke. Resultatet presenteras i form av nio olika faktorer. Rubrikerna på dessa är: 1. Så här gjorde jag - Den egna erfarenheten som grund. 2. Utforskar nyfiket det som händer. 3. Lär ständigt av sina erfarenheter. 4. Hanterar det svåra mötet med sig själv. 5. Fyller på med yrkeskunskaper och annat stöd. 6. Lutar sig mot den yttre strukturen 7. Överlåter ansvar till klienten. 8. Lever ett vanligt liv bredvid. 9. Bygger upp en yrkesidentitet. Mina slutsatser av den här undersökningen är att det finns flera samverkande faktorer som bidrar till att alkoholbehandlare blir kvar i yrket. Dessa samverkar i en process som är viktig för att behandlaren skall utvecklas i yrkesrollen och hitta en professionell hållning till arbetet. Det framträder två mönster hos behandlarna, där det ena är en process från att mera oreflekterat användande av sig själv mot ett ökat bevarande och det andra från ett mer tillbakahållet bevarande mot ett mera reflekterat användande. Resultat bekräftas av den befintliga teori jag hänvisar till. Samtidigt ser jag en möjlighet att komplettera denna med den teori som ligger till grund för gestaltterapin. Det skulle berika och fördjupa behandlarens strävan mot en professionell hållning och då främst via de begrepp jag valt att lyfta fram; ökad medvetenhet och ansvar. Ulla Stenwall T34/MA

3 Innehåll FÖRORD... 3 INTRODUKTION... 4 Bakgrund... 4 Undersökt fenomen... 6 TEORETISK ÖVERSIKT... 8 Tidigare forskning... 8 Professionell hållning... 8 Överföringar och projektioner Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram Wounded healers Gestaltterapiteori SYFTE Avgränsningar och fokus METOD Forskningsstrategi Metod för datainsamling Undersökningens kvalitet RESULTAT Stödjande faktorer i arbetet som alkoholbehandlare DISKUSSION OCH SLUTSATSER Diskussion av resultatet och slutsatser Diskussion av metoden Idéer till fortsatt forskning Slutkommentar KÄLL OCH LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA 1 ANONYMA ALKOHOLISTERS TOLV STEG BILAGA 2 ANONYMA ALKOHOLISTERS TOLV TRADITIONER BILAGA 3 FRÅGOR I FÖRSTA INTERVJUSKEDET Ulla Stenwall T34/MA

4 Förord Who will do the hard thing? Those who can. Who will do the impossible thing? Those who care. Japanskt ordspråk Att skriva är svårt. Att skriva den här mastersuppsatsen har för mig i perioder varit ren och skär vånda. Samtidigt har lusten, intresset och nyfikenheten funnits där och drivit på mig. Nu är den klar! I ett förord skall man tacka och jag har mycket jag känner tacksamhet för. Dels min arbetsplats, Forsa Folkhögskola, som varit grunden för min lärarbana och alla dessa möten med elever som jag haft förmånen att följa på deras väg till att bli behandlare. Och dels gestaltpsykoterapeututbildningen, där jag fick göra min resa och möta både mig själv och mina kära kamrater och som öppnade nya dörrar i mitt liv. Det finns många som gett mig stöd i uppsatsskrivandet. Främst ni alkoholbehandlare som jag haft förmånen att intervjua och som delat med er av erfarenheter och tankar och gett mig mycket att fundera över. Utan er har den här uppsatsen inte blivit gjord! Vill också tacka handledare Ingrid som introducerat mig i Grundad teori och med fast hand lotsat mig framåt i processen. Tack också till Christel, att få följa ditt skrivande och diskussionen i handledningsgruppen har varit roligt och givande. Tack till dig Katarina för att du så generöst bidragit med en struktur och klokhet som varit ovärderlig för mig och som fick mig att sätta igång. Jag har behövt bolla mina tankar under gång och både kollega Peter och vännen Finn har tålmodigt lyssnat och kommit med värdefulla reflektioner runt ämnet. Sedan ett tack till er som läst mina utkast och givit mig värdefull feedback, speciellt Boel, Linda och Susanne. Till sist min familj, mina älskade döttrar Karin (för datasupport) och Hanna och min mamma, som på olika sätt stöttat mig och låtit mig vara ifred under skrivandet gång. Ulla Stenwall T34/MA

5 Introduktion Bakgrund Att arbeta med vårdande och terapeutiska yrken ställer stora krav på individen. Förutom att man ska äga kunskaper och kompetens om mänskliga utvecklingsprocesser och om de problemområden man möter, skall man också inta en professionell hållning med empati, lagom distans och etiska ställningstaganden. Det innebär att på ett lämpligt sätt hantera problem man i vardagen men också det som våra ryggsäckar påminner oss om. Under mitt tidigare yrkesverksamma liv på 80-talet som socialarbetare och kurator aktualiserades problematiken i min närhet genom kollegor som slutade efter kort tid, bytte yrkesbana helt eller blev sjukskrivna för olika former av utmattningssymtom. Men där fanns också de som fortsatte, både med arbetet men också med att hitta olika utvecklingsvägar för sig själva i yrkesrollen. Idag arbetar jag som handledare och gestaltterapeut och har via utbildning och genom nya erfarenheter ytterligare förstått vikten av att kunna förhålla sig till de problem man möter i jobbet. Dels till problem som uppstår runt klienter men också till sig själv och sin egen historia och hur denna balans sedan samspelar och skapar det jag kallar för professionell hållning. Sedan längre tid tillbaka arbetar jag också med att utbilda behandlare inom missbruksvården. 1 Det är ett yrkesområde som möter en tung problematik och där de utbildningar som erbjuds är relativt korta. Att jag valt denna yrkesgrupp som fokus för den här undersökningen, kommer av ett intresse för enskilda individers processer i yrkesutvecklingen och jag länge önskat fördjupa mig i fenomenet. Nu fanns möjligheten att lyfta fram vad som bidrar till att man som alkoholbehandlare stannar kvar och utvecklas i sitt arbete. 1 Jag väljer i undersökningen att kalla dessa för alkoholbehandlare. Det finns ingen nationell yrkesbeteckning idag utan det varierar utifrån olika arbetsplatser, alltifrån alkoholterapeut, behandlingsassistent, behandlingspedagog, addictolog m.fl. Som behandlare så är man inte fokuserad på en speciell drog utan satt att möta olika former av beroendeproblem. Ulla Stenwall T34/MA

6 Att arbeta med missbruk 2 Det dagliga praktiska arbetet med beroendeklienter är enligt min mening bland det tyngsta man kan arbeta med som behandlare. Man får ta del av svåra livsöden, starka känslor av skuld, skam, sorg och smärta och det finns ofta ett starkt motstånd inom den beroende att ta emot hjälp. Man kanske är mer eller mindre tvingad in i behandling och det är motståndet som blir behandlarens utmaning, att ibland arbeta med människor som inte vill. Alkoholterapeuten och författaren Craig Nakken (1996) beskriver beroendet som en patologisk kärleksrelation till ett objekt (i det här fallet droger). Där drogen upplevs som lösningen på missbrukarens problem samtidigt som det ger kraftiga konsekvenser, ofta med för tidig död. Det innebär i praktiken att det är förändringsprocesser, som kräver tålamod och uthållighet från behandlarens sida. Dessutom blir knappt 20 % 3 av klienterna varaktigt nyktra eller hjälpta och där ett behandlingsavbrott ofta leder till återfall och försämring. Jag kommer inte att utveckla teorier om beroendeproblematiken ytterligare i den här uppsatsen utan hänvisar läsaren till aktuell litteratur inom området. Alkoholbehandling kräver en bred kompetens, teoretiskt och praktiskt. Man skall både arbeta med klienter i grupp och individuellt, ha god insikt om olika psykologiska processer och gruppfenomen, föreläsa och informera, ha kontakt med remittenter, känna till lagstiftning, sköta administration mm. De olika behandlingsinstanserna avgör själva vilka formella eller praktiska kompetenser som är önskvärda för anställning. Ibland saknas formella utbildningskrav och det är personlighet och erfarenhet som räknas eller så erbjuds internutbildning på behandlingshemmen. 2 Jag använder begreppen missbruk och beroende i uppsatsen. Rent diagnosmässigt enligt DSM IV är det två olika nivåer på problemen där missbruk är likvärdigt med ett skadligt bruk men inte ett utvecklat beroende. Men i dagligt tal, både inom vården och allmänt i media m.m., så används ordet missbruk som en övergripande beskrivning av all skadlig användning av alkohol och psykofarmaka och vid all användning av illegala droger. Jag väljer här att använda båda begreppen utan att ta ställning till någon medicinskt skillnad. 3 Siffran är tagen från en föreläsning med Arne Gerdner, doktor i medicinsk vetenskap vid Mitthögskolan Källan är oviss, men siffran den förekommer i olika former av statistik ifrån flera behandlingshem. Ulla Stenwall T34/MA

7 Undersökt fenomen Sammanfattningsvis så är alkoholbehandlaryrket på flera plan krävande och mångfacetterat. Det skiljer sig från det traditionella psykoterapiarbetet på flera sätt men en av de största skillnaderna är att det ofta saknas krav på egen terapi eller annan personlig problemhantering i de utbildningar som finns. I det avseendet står man som alkoholbehandlare sämre rustad när man ger sig ut i yrket. En annan påtaglig skillnad är att arbeta med ofta omotiverade klienter med starka försvarssystem och i många fall en kombination av missbruk, psykiatrisk problematik, kriminalitet och större social utslagning. Kombinationen mellan svåra klienter, breda kompetenskrav, relativt korta utbildningar och kanske en egen problematik att hantera innebär en stor belastning på den enskilde alkoholbehandlaren. Det leder allt för ofta till att man slutar inom yrket eller pressar sig för hårt med personliga konsekvenser som följd. Samtidigt finns de alkoholbehandlare som både hittar vägar till utveckling, som bibehåller intresset och engagemanget och dessutom tar hand om sin egen person och sitt liv i övrigt. Med denna bakgrund är det för mig intressant att lyfta upp det positiva som bär de behandlare som väljer att utvecklas i yrket Personlig relation till fenomenet Mitt liv har på flera sätt präglats av alkohol. Från allra första början genom min uppväxt för att sedan, mer eller mindre medvetet, leda mig in på socialarbetarbanan. Jag har under flera år arbetat med missbruk, förebyggande, motiverande, åtgärdande och nu sedan fjorton år som utbildare. Från att ha varit en del av behandlingsinsatsen har jag idag förmånen att få utbilda den personal som skall stå vid frontlinjen. Jag arbetar på folkhögskola med olika former av utbildning för blivande och varande alkoholbehandlare. Ett arbete där jag känner stort engagemang och intresse, både för undervisningen i sig men också för beroendeproblematik i stort. Jag har under årens lopp haft möten med många elever med varierande bakgrund men med en gemensam önskan att få arbeta och verka inom beroendebehandlingens område. Många av eleverna har haft visioner och önskningar att hjälpa och som flera beskriver det betala tillbaka det de själva fått. En drivkraft som kan vara en stor tillgång i arbetet men jag har också sett hur den för alltför många försvårat den professionella utvecklingen och till och med lett till att arbetet blivit en fara för deras egen hälsa och nykterhet. Ulla Stenwall T34/MA

8 Som verksam gestaltterapeut parallellt med det pedagogiska arbetet så har mitt intresse för de inre processerna hos psykoterapeuter, mig själv i första hand, ökat. Hur viktigt det är att i allt behandlande arbete med människor medvetandegöra egna motiv och behov. Att härbärgera och hantera sina känslomässiga svårigheter för att kunna verka i mötet med klienterna på ett professionellt sätt. Den erfarenheten samt mitt arbete och stora intresse i frågan innebär att jag på olika sätt personligen är involverad i den frågeställning jag lyfter upp. Ytterligare en aspekt på min personliga inblandning i fenomenet är att jag har en förförståelse inom ämnesområdet som kan ta sig uttryck i ett speciellt språkbruk eller att jag blir obegriplig för utomstående i mitt skrivande. Detta har jag försökt att minimera genom att låta flera oinitierade läsa och kommentera innan jag gått vidare i skrivningen. Ulla Stenwall T34/MA

9 Teoretisk översikt Eftersom den här undersökningen handlar om alkoholbehandlares utveckling i sitt arbete har jag sökt bland teorier som belyser behandlarrollen. Först kommer jag att ringa in begreppet professionell hållning för att sedan se hur man inom Anonyma Alkoholisters 12- stegsprogram ser på behandlarens uppgift. Vidare väljer jag att ta upp begreppen överföring och projektion då dessa är centrala i ett behandlingssammanhang. Därefter en kort beskrivning av Wounded healers och avslutningsvis valda delar av gestaltterapiteori för att ge det perspektivet på behandlarens funktion. Tidigare forskning Jag har sökt i flera större databaser för att hitta tidigare undersökningar som belyser behandlarens roll inom missbruksvården. Tyvärr har jag inte hittat några som tar upp den specifika problematiken. Däremot finns det en uppsjö av undersökningar/forskning på missbruket i sig och verksamma metoder inom området men det är inte direkt relevant för min frågeställning. I tidigare mastersuppsatser i gestaltpsykoterapi vid Gestalt Akademin har Anne Kinghed Forsgren (2003) beskrivit Professionella hjälpares syn på sin egen hälsa och Tanja Christensen (2005) Upplevelsen av meningsfullhet hos behandlingspersonal på ett behandlingshem. Professionell hållning Det finns inte mycket skrivet om det specifika i en alkoholbehandlares situation utan mera allmänt om behandlarrollen i stort och vad som kännetecknar ett professionellt förhållningssätt. Jag har valt det som fokus i litteratursökningen då jag anser det relevant till undersökningens frågeställning. Frågan om vad en professionell hållning hos en hjälpare egentligen innebär har engagerat många forskare och författare under de senaste årtiondena och en av drivkrafterna har nog varit att ringa in utbrändhetsfenomenet. Det finns idag en allmän bild att det är viktigt att hitta ett förhållningssätt till sitt arbete men också till sig själv och sina erfarenheter för att både ha något att erbjuda klienten och att förhindra att man sliter ut sig själv i jobbet. Ulla Holm (1987:42) har försökt att sammanfatta begreppet Ulla Stenwall T34/MA

10 Professionell hållning innebär en ständig strävan att i yrkesutövandet styras av det som - på kort och lång sikt gagnar den hjälpsökande, inte av de egna behoven, känslorna och impulserna En sådan hållning omfattar flera olika kompetenser som också är universella för all kontakt med hjälpsökande människor och Holm räknar upp Kunskap, Självkännedom, Empati, Självreflektion och Självdisciplin som de viktigaste. Lägger man sedan till hur förankringen i ett eget liv ser ut, egen erfarenhet av droger samt bakgrund och värderingar så skapas den ram inom vilken missbruksbehandlaren tar ansvar för hur hon använder sig själv som instrument i arbetet och behandlingsrelationen. (Melin & Näsholm, 1998). Vi tittar nu lite närmare på de olika faktorerna. Kunskap Inom missbruksområdet finns det en brist på vetenskapligt baserad kunskap om utfall av behandlingsinsatser, om vad som är rätt och fel. Istället är det ett arbetsområde fyllt av ideologier och metoder och många behandlare tar avstånd ifrån kunskap som inte utvecklats inom den egna ideologiska ramen. Men kunskaper är naturligtvis viktiga, dels rent faktiska kunskaper inom specialområdet missbruk men också kunskap om människan. Holm (2001) poängterar att den viktigaste kunskapen för en professionell hållning är kännedom om människans utveckling, psykologiska försvar, omedvetna drivkrafter och kunskap om kommunikation som ett led i att skapa relation. Kunskap handlar om att tillgodogöra sig fakta och olika teorier men också om erfarenheter från livet i stort och vana inom yrket. Det är först när man förmår att använda den kunskap man har som den blir verksam i jobbet (Melin & Näsholm, 1998). Ibland kan denna informella förtrogenhetskunskap vara svårt att uttrycka i ord och den benämns också i olika sammanhang för tyst kunskap, att veta vad man ska eller bör göra i en specifik situation utan att riktigt kunna förklara. Men den finns likväl där och är inom många praktiska yrkesområden den mest bärande. (Molander, 1993). Utbildning är förstås en viktig bas för förståelsen för det professionella handlandet men det krävs också mycket träning och upplevda erfarenheter för att hitta ett sätt som inte dränerar hjälparen eller kränker den hjälpsökande. Ulla Stenwall T34/MA

11 Självkännedom Kravet på självkännedom är grundläggande i den professionella hållningen (Holm, 2001) och det innebär att ha kunskap om sig själv och hur man med sin egen person påverkar mötet med klienten och förhåller sig till behandlingsarbetet. Det innebär bl.a. att medvetandegöra de egna känslorna och behoven för att sedan kunna skilja ut dem från klientens och att inte låta dessa styra kontakten med den hjälpsökande. Psykologen Ursula Lork (2004) poängterar att människans första impuls är ofta att tillfredställa sina egna behov och att behoven hos behandlarna är flera och mångfasetterade. Ulla Holm (2001) tar upp behandlarens vilja att vara omtyckt eller behövd, behovet att vara duktig och duglig eller att få stå i centrum och behoven av makt och kontroll. Problemet är inte om vi har eller inte har dessa behov utan hur vi hanterar dom. Psykoanalytikern Schmidbauer (1987) tar ett steg längre när han beskriver hjälpandet som en drog som skapar ett beroende hos hjälparen att få hjälpa. Han tar upp risken med att hjälparen lever ut sina egna behov via klienten istället för att titta på sig själv och sitt eget känsloliv och på det sättet skapar osunda allianser. Empati Ulla Holm (2001) beskriver kortfattat empati som förmågan att sätta sig in i och förstå en annan människas känslor och situation. Empati har en central plats i en behandlares professionella hållning. Den hjälpare som empatiskt kan uppfatta vad som ligger bakom en hjälpsökandes utspel och beteenden, har större förutsättningar att ta hand om dessa reaktioner på ett sätt som möter den hjälpsökandes behov och som inte är styrt av behandlarens egna känslor. Förmågan till empati grundar sig på en kombination av erfarenhet och självkännedom men förutsätter också en rad kognitiva och känslomässiga funktioner hos behandlaren. Självreflektion och Självdisciplin Det här är egentligen steget som följer på god självkännedom och som innebär att kunna ta ett steg tillbaka och betrakta sig själv och det som händer i behandlingssituationen med en viss distans. Vad är min del i det hela? istället för det blev bara så och vad är mitt syfte med det jag gör och på vilket sätt är det bra för klienten? Holm (2001) understryker att medvetenheten om de egna känslorna och behoven inte automatiskt medför att man låter bli att leva ut dem eller låter bli att utnyttja klienten. För den skull krävs en självdisciplin för att man ska avstå från att i första hand följa de egna behoven. Det här är Ulla Stenwall T34/MA

12 svårt och det visar sig ofta i de försök som görs för att legitimera att man lever ut vissa behov genom klienten med det är bra för klienten att. De inre behoven som pockar på är ofta starka. Det krävs både en kunskap om sambanden och en stor förmåga till att titta inåt på sig själv. Att bli medveten om vad som händer och sedan att tillägna sig ett etiskt tänkande, det är en process som hela tiden bör vara aktuell i behandlingsarbetet Förankring i eget liv När den egna personen används som ett viktigt redskap i arbetet finns risk att gränsen mellan yrkes-jag och privat-jag blir oklar (Melin & Näsholm, 1998) För att orka med de krav och de påfrestningar som behandlarrollen innebär behöver behandlaren ett eget liv där de egna behoven kan bli tillfredställda. Det innefattar t.ex. känslomässig näring via familj, anhöriga eller vänner där behoven av mänsklig kontakt, kärlek och gemenskap kan fyllas på. Men det innebär också former av intellektuell näring och möjlighet till vila och reflexion som motvikter till arbetet. Näsholm understryker att de viktigaste delarna i livet måste ske i privatlivet, som en buffert mot yrkesrollen, istället för att arbetet skall tillfredställa de grundläggande behoven. Egen erfarenhet av missbruk De flesta behandlare har, liksom alla människor, kommit i kontakt med alkohol och droger och dess effekter och behandlaren kan i sitt yrke aldrig vara opåverkad av dessa erfarenheter. De kan ha mött missbruk i familjen, hos andra närstående, på tidigare arbetsplatser eller så kan de ha erfarenhet av ett eget beroende. Egna erfarenheter ger unika möjligheter till igenkännande men det innebär också risker. Om den egna erfarenheten ska vara till nytta så krävs det att det egna missbruket inte längre pågår, utan man lever nykter och har fått tillräcklig distans till sina problem. Det krävs vidare att en djupare känslomässig bearbetning har skett. Det gäller också om det finns missbruksproblem i omgivningen, att problemen inte är akuta och att distansen också finns där Då kanske man på ett konstruktivt sätt kan använda kunskapen för att hjälpa andra (Melin & Näsholm 1998). Samma författare påvisar att upplevelsen av missbruk hos närstående, kanske är behandlaren själv ett vuxet barn till missbrukare, kan leda till överidentifiering eller överdriven distansering. Risken finns att man omedvetet fortsätter att agera i den roll man tidigare tilldelats eller tagit i förhållande till missbrukaren. Risk för överidentifikation finns Ulla Stenwall T34/MA

13 också om man drar likhetstecken mellan klientens missbrukshistoria, tankar och känslor, och sin egen, vilket innebär att möjligheten att möta klientens specifika behov minskar. Bakgrund och värderingar Förutom kunskaper så bär behandlaren med sig attityder och värderingar som styr vad de ser och hur de bedömer. Det kan handla om bakgrundsupplevelser, social tillhörighet, stil och språk som påverkar ens förhållningssätt. Man kanske arbetar med människor från andra utländska kulturer och religionsområden men skillnader finns också, och de varierar väl så mycket, inom den svenska kulturen. Missbruk och kriminalitet av olika slag är laddade begrepp för många och det kan vara svårt att skilja på person och beteende. Här är det viktigt att medvetandegöra sina egna fördomar och bilder av, i det här fallet, klienter i behandling. (Melin & Näsholm 1998) Koppling till alkoholbehandlare De faktorer som beskrivits som viktiga för ett professionellt förhållningssätt är naturligtvis också applicerbara på alkoholbehandlarens yrkesroll. Det räcker inte med enbart faktakunskaper om beroendeproblematik och olika behandlingsmetoder utan det är viktigt att kunna reflektera över det som händer i behandlingssituationen, både inom en själv och med klienten. Att dessutom ha självdisciplin som innebär att kunna hantera de egna känslorna och behoven som uppstår utan att agera ut dem gentemot klienten eller gruppen. Det är också viktigt att ha en medvetenhet om de värderingar man bär med sig från uppväxten och livet i övrigt och hur de påverkar ens förhållningssätt. Överföringar och projektioner. Överföringar och projektioner är två vanliga fenomen inom terapeutiskt hjälparbete och som kan få en avgörande betydelse hur behandlarens relation till klienten utvecklas. När en hjälpsökande riktar starka känslor mot hjälparen så avser de känslorna oftast inte hjälparen personligen utan hör hemma i den personens emotionella minnesbank. Känslorna överförs på hjälparen och kan väcka starka känslor. Att bli föremål för starka känslor som upplevs som positiva är ofta behagligt och det är lätt att förledas av dem; att känna sig extra viktig, bra, behövd etc. När de starka känslorna består av det vi upplever som negativt; t.ex. ilska eller misslyckande, så är det mindre trevligt. Som behandlare kan Ulla Stenwall T34/MA

14 man alltså via överföring uppleva sig som idealiserad eller till och med hatad och det är lätt att ta det personligt och att reagera irrationellt tillbaka. Det är därför viktigt som behandlare att kunna se att det inte handlar om denne personligen utan om klientens känslor och dennes tidigare relationer. (Lork, 2004) Det som i terapeutiska sammanhang kallas för projektioner är närbesläktat med överföringar. Att projicera innebär att föra över egna föreställningar på andra människor. Det handlar ofta om känslor och föreställningar som den hjälpsökande har svårt att hantera och därför tillskriver behandlaren. Missbruk och beroenden skapar ofta mycket projektioner och är ett viktigt försvar för att den beroende ska fortsätta att agera ut sitt beroende. Det innebär att behandlaren utsätts för en uppsjö av känslor som den beroende har svårt med, sorg, vrede, skam och skuld. (Nakken, 1996) Det kan också visa sig i att man skyller på andra för sina problem eller lägger över sitt eget ansvar på andra människor. Här är det viktigt att ha kunskap om dessa processer och att stå stadigt i sig själv som behandlare för att inte ta in det som inte har med en själv att göra. Samtidigt som det är lika viktigt att bli varse när man själv som hjälpare projicerar känslor på klienten. För att kunna hantera projektioner ifrån klienterna och de överföringar som finns på ett professionellt sätt så krävs en ökad medvetenhet om sig själv och de egna känslomässiga svårigheterna. En sådan medvetenhet bör vara en fortgående process parallellt med klientarbetet. Koppling till alkoholbehandlare Som alkoholbehandlare så utsätts du för starka projektioner ifrån klienterna. En beroende person har under sitt missbruk utvecklat starka psykologiska försvar och har behövt sitt försvar för att kunna fortsätta att missbruka. Detta försvar finns med även till en början i behandlingen och ju mer omotiverad en beroende är att ta itu med sina problem, ju starkare försvar (Nakken, 1996). Att ta emot klienternas projektioner kan vara tungt för behandlaren och det är viktigt att förstå vad som händer med klienten så att man inte reagerar projektivt tillbaka. Om man som behandlare har liknande erfarenheter av missbruksproblematik, kanske i sin närhet, så är det lätt att överföringar och parallella processer uppstår. Man kanske känner igen sin pappa som var alkoholist i någon av klienterna och det väcker känslor och gamla beteenden till liv. Ulla Stenwall T34/MA

15 Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram Eftersom de behandlare som ingår i min undersökning alla arbetade i någon form av behandling som grundar sig på det som kallas 12- stegs programmet är det på sin plats att göra en kortare beskrivning. 12-stegsprogrammet har sin upprinnelse i Anonyma Alkoholister 4 (AA) som grundades redan 1935 i Ohio, USA.(AA: s historia i Sverige 1996) och kom till Sverige på 40-talet via den s.k. länkrörelsen. AA är en sammanslutning av människor med en gemensam önskan att sluta dricka alkohol och har utvecklats till det man idag kallar för självhjälpsgrupper. I USA spred sig grupperna snabbt. Man beslöt att på något sätt dokumentera det verksamma arbetet i grupperna, vad det var som egentligen fungerade och bidrog att de beroende förmådde att hålla sig nyktra. Det arbetet utmynnade i utgåvan av den s.k. Stora boken (Anonyma Alkoholister 1976) där man beskrev arbetsgången i det som fortfarande kallas för de 12 stegen (se Bilaga 1). Grundtanken i 12-stegsprogrammet är att man hjälper varandra via alkoholist till alkoholist, främst genom att lyssna på andra och att dela med sig av sina erfarenheter på möten. När man medvetet vill hjälpa någon som är aktiv i sitt beroende kallas det för 12: e stegs arbete och det är tydligt beskrivet i texterna: För budskapet vidare till andra alkoholister! Du kan hjälpa när ingen annan kan. (Anonyma Alkoholister kap.7) Det man gör i det läget är ofta att berätta om sig själv och sin egen livshistoria och hur man gått tillväga för att bli nykter. De 12 stegen är ett självhjälpsprogram och inget behandlingsprogram. AA 5 tar inte ställning i något som handlar om behandling förutom att det finns anvisningar hur AA i mötets form skall finna en plats på institutioner (AA i vården, 2004). 4 AA är en gängse förkortning av själphjälpsrörelsen Anonyma Alkoholister 5 Idag finns en uppsjö av självhjälpsgrupper över hela världen. De 12 stegen för varje grupp ser i princip lika ut och jag har för enkelhetens skull valt endast Anonyma alkoholister i min skrivning. Alkoholist kan också ersättas med drogberoende eller narkoman vilket saknar betydelse i min text. Ulla Stenwall T34/MA

16 Minnesotamodellens syn på behandlaren. Däremot så startades alkoholistbehandling på ett sjukhus ramar i Minneapolis, Minnesota, USA i början av 50-talet (Svenska rådet för alkohol och beroendefrågor 2005) där man i behandlingen så småningom kom att bygga på innebörden av 12 stegsprogrammet. Behandlingsformen var ny i sitt slag och nådde goda resultat och kom också till Sverige 1984 och då myntades även begreppet Minnesotamodellen. Det har kommit att bli en benämning på alla former av behandling som på något sätt kopplas till de 12 stegen och har beröringspunkter med den ursprungliga behandlingsidén. Idag är det en av de mest spridda behandlingsformerna i Sverige och finns i olika former av sluten och öppenvård. Idén om att alkoholister hjälper alkoholister fördes vidare i den behandling som utvecklades och man anställde från början i huvudsak nyktra alkoholister som behandlare. Behandlarna sågs i första hand som rollmodeller som hade egen erfarenhet av ett beroende och att de själva genomgått behandling. Från början anställdes nynyktra alkoholister då det saknades personal och utbildning inom området. Med tiden blev det viktigt att de hade ett par års nykterhet bakom sig och de skulle vara rollmodeller på flera sätt, genom att ha ett välförankrat liv i samhället där de levde som de lärde. När de mötte klienter i behandlingssituationen så presenterade de sig som i första hand alkoholister och det blev också den viktigaste grunden för kontakt och tillitsskapande. 6 I mitten av 1980-talet kom en ny riktning av Minnesotaidén till Sverige som kallades två hatts filosofi (Provita, 2006) och den innebar att man som behandlare inte använde sig själv som modell utan man skilde tydligt på yrkesroll och privatliv. Behandlaren ledde gruppen utifrån ett mera objektivt perspektiv och att man generaliserade sina egna erfarenheter. Syftet från början var att undvika utbrändhet och personliga problem med gränsdragningar men det resulterade också i att det ofta blev en allt för stor distans mellan behandlare och klient. Idag finns båda synsätten inom behandlingshemmen, fast mera uppblandade, men tanken om rollmodellens betydelse är fortfarande rådande. 6 Detta bygger på en tradition från AA. Innan en mötesdeltagare säger något på ett AA möte så presenterar han/hon sig som förnamn, alkoholist. Gruppen svarar Hej, förnamn. Samma modell förekommer i behandlingssammanhang när behandlaren inleder en gruppsession e.d. Ulla Stenwall T34/MA

Master i Gestaltpsykoterapi. Alkoholbehandlare. en studie av faktorer för denna grupps överlevnad i yrket. av Ulla Stenwall, T34/MA4

Master i Gestaltpsykoterapi. Alkoholbehandlare. en studie av faktorer för denna grupps överlevnad i yrket. av Ulla Stenwall, T34/MA4 Master i Gestaltpsykoterapi Alkoholbehandlare en studie av faktorer för denna grupps överlevnad i yrket av Ulla Stenwall, T34/MA4 e-post: ulla-stenwall@spray.se Mastersuppsats Januari 2006 Handledare:

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Forshaga kommun samverkar med Karlstad universitet och arbetslivet

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap Att leda mig själv och andra utifrån den jag är - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Frågor och svar om steg 1 Conscientia grundutbildning V 2.4. Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna och svaren gällande vår utbildning.

Frågor och svar om steg 1 Conscientia grundutbildning V 2.4. Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna och svaren gällande vår utbildning. Frågor och svar om steg 1 Conscientia grundutbildning V 2.4 Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna och svaren gällande vår utbildning. 1. Vad är Conscientiametoden? Det är en ny form av terapi

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET Metodhandledning för Karriärpaketet Det här materialet ger en kort handledning i hur du som vägledare/coach kan arbeta med Karriärpaketet tillsammans med klienten. Till

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Forsa folkhögskola. Mer om utbildningen

Forsa folkhögskola. Mer om utbildningen Mer om utbildningen De kunskaper du får på beroendeterapeututbildningen ger dig en bred bas som vilar i aktuell forskning och beprövade erfarenheter. De kursansvariga Chris Barrett och Catarina Hedblom

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare RUTIN Alkohol Hudiksvalls kommun och andra droger - ett hjälpmedel för dig som ledare Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förebyggande åtgärder 3. Representation 4. Tecken på skadligt bruk/beroende 5.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Åk 1 Åk 2 Åk 3. visar initiativförmåga i verksamheten Eleven önskar vara med i möten med olika yrkesgrupper tillsammans med sin handledare.

Åk 1 Åk 2 Åk 3. visar initiativförmåga i verksamheten Eleven önskar vara med i möten med olika yrkesgrupper tillsammans med sin handledare. Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om Eleven skall observera och tillgodogöra sig den information man får vid introduktionen. Eleven ska visa förståelse för vikten av att vara i tid. uppvisar

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 16 september 2015 20 maj 2016 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Arete Meritering erbjuder via två program: Meriteringsprogrammet Arete (MA) samt Förstelärarmeritering Arete (FA), särskilt yrkesskickliga lärare:

Arete Meritering erbjuder via två program: Meriteringsprogrammet Arete (MA) samt Förstelärarmeritering Arete (FA), särskilt yrkesskickliga lärare: Sammanställning utvärderingar MA och FA Arete Meritering erbjuder via två program: Meriteringsprogrammet Arete (MA) samt Förstelärarmeritering Arete (FA), särskilt yrkesskickliga lärare: En strukturerad

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa Högkänslighet Comfort Zone, november 2010 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

timmar, medan de europeiska kraven är 1600 timmar. Hos GIS år du 2025 timmars undervisning över 4 år.

timmar, medan de europeiska kraven är 1600 timmar. Hos GIS år du 2025 timmars undervisning över 4 år. Våra utbildningar, studieplaner Gestalt psykoterapeut, 4 år Organisationskonsult och coach, 4 år GIS-Internationals 4-åriga utbildningar uppfyller både danska och europeiska krav och certifieringer. Med

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Din karriär och utveckling

Din karriär och utveckling Din karriär och utveckling Din karriär Framåt uppåt i cirkel? Det är mycket som händer i ditt liv och i ditt arbetsliv. Din karriär, utveckling, trygghet och lön är vårt intresse. Det kan vara svårt att

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Utbildningar. Vidareutbildning för behandlare/terapeuter/pedagoger MÅNGSBO VÅRD AB. Process och kommunikation. en termin

Utbildningar. Vidareutbildning för behandlare/terapeuter/pedagoger MÅNGSBO VÅRD AB. Process och kommunikation. en termin MÅNGSBO VÅRD AB Utbildningar Vidareutbildning för behandlare/terapeuter/pedagoger Process och kommunikation en termin En utbildning som ska ge redskap att se och förstå processer och se hur man på olika

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer