FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE"

Transkript

1 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avgjorda Inkomna Anhängiga Helsingfors förvaltningsdomstol - Kouvola förvaltningsdomstol Kuopio förvaltningsdomstol - Rovaniemi förvaltningsdomstol - Tavastehus förvaltningsdomstol - Uleåborgs förvaltningsdomstol - Vasa förvaltningsdomstol - Åbo förvaltningsdomstol - Ålands förvaltningsdomstol - Marknadsdomstolen - Försäkringsdomstolen - Högsta förvaltningsdomstolen

2 2 1 FÖRORD 3 2 VERKSAMHETEN I HUVUDDRAG 4 3 DET OMGIVANDE SAMHÄLLET 9 4 FÖRVALTNINGSDOMSTOLSSYSTEMET 32 5 RESURSER, MÅLSÄTTNINGAR OCH VERKSAMHET FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS RESURSER FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS MÅLSÄTTNINGAR ANTALET BEHANDLADE ÄRENDEN MÅLSÄTTNINGAR OCH RESULTAT DE REGIONALA FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA MARKNADSDOMSTOLEN FÖRSÄKRINGSDOMSTOLEN HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN 64 6 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS SAMARBETE 69 7 KVALITETSKONTROLL 70 8 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS UTBILDNINGSARBETSGRUPP 75 9 UTLÅTANDE OM UTVÄRDERING OCH BEKRÄFTELSE AV INTERN KONTROLL FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSMÅLSÄTTNINGAR I SAMMANDRAG KONTAKTUPPGIFTER 79 Sid. Bilaga 1 De regionala förvaltningsdomstolarnas nyckeltal Bilaga 2 Genomsnittliga behandlingstider för avgjorda ärenden enligt regional förvaltningsdomstol och huvudgrupp

3 3 1 FÖRORD Detta är förvaltningsdomstolarnas gemensamma verksamhetsberättelse. Statens budget- och bokslutssystem och därmed även innehållet i denna berättelse regleras särskilt av Finlands grundlag (731/1999) samt lagen (423/1988) och förordningen (1243/1992) om statsbudgeten. Eftersom verksamhetsberättelsen dikteras av statens budget- och bokslutssystem, upptas en stor del av innehållet i berättelsen av siffror, ekonomi, resurser och ärendemängder. Utöver denna gemensamma årsberättelse publicerar de flesta förvaltningsdomstolar egna årsberättelser, i vilka de närmare redogör för sin verksamhet. Allmänna förvaltningsdomstolar är högsta förvaltningsdomstolen och de åtta regionala förvaltningsdomstolarna, dvs. förvaltningsdomstolarna i Helsingfors, Kouvola, Kuopio, Rovaniemi, Tavastehus, Uleåborg, Vasa och Åbo. Dessutom har man försökt få med uppgifter om Ålands förvaltningsdomstols verksamhet. Även Ålands förvaltningsdomstol är en regional förvaltningsdomstol, men den verkar i anslutning till Ålands tingsrätt. Specialdomstolarna inom förvaltningsrättskipningen är marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen. Förvaltningsdomstolarnas beslut är viktiga inte bara för parterna, utan även i allmännare bemärkelse, eftersom besluten på många sätt inverkar på samhällets funktions- och konkurrensförmåga. Högsta förvaltningsdomstolen, finansministeriet och Statistikcentralen inleder just nu ett gemensamt forskningsprojekt, inom vars ram man klarlägger på vilket sätt verksamheten inom förvaltningen och verksamheten inom förvaltningsrättskipningen kommer i kontakt med varandra samt vilken betydelse förvaltningsdomstolarnas avgöranden har för produktiviteten i förvaltningen. Resultaten av denna utredning kan man sedan använda när man utvecklar förvaltningen. Utredningen kan generera material för flera syften: programmet för bättre reglering, den nationella konkurrensförmågan och välfärden. Under verksamhetsåret klarade förvaltningsdomstolarna jämförelsevis väl sin grundlagsenliga uppgift att meddela rättsskydd, även om man inte till alla delar lyckades nå de mål som ställts för antalet avgöranden. Förvaltningsdomstolarnas verksamhet ska fortfarande utvecklas mot större öppenhet genom att man går in för att oftare hålla muntliga förhandlingar. Även handläggningstiderna ska uppmärksammas. Därför måste förvaltningsdomstolarna även i framtiden garanteras tillräckliga resurser. Innehållet i denna verksamhetsberättelse behandlades av förvaltningsdomstolarnas chefsdomarsammanträde. I sammanträdet deltog högsta förvaltningsdomstolens president samt de regionala förvaltningsdomstolarnas, marknadsdomstolens och försäkringsdomstolarnas överdomare. Helsingfors Pekka Hallberg President i högsta förvaltningsdomstolen

4 4 2 VERKSAMHETEN I HUVUDDRAG Hur rättsskyddet tillgodoses. Förvaltningsdomstolarnas verksamhet grundar sig på grundlagens bestämmelser om rättsskydd och principerna för en rättsstat. Enligt 2 3 mom. i Finlands grundlag ska all utövning av offentlig makt bygga på lag och i all offentlig verksamhet ska lag noggrant iakttas. Enligt 21 1 mom. i samma lag har var och en rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. För att en rättstat ska fungera och den offentliga maktutövningen vara legitim måste det finnas väl tilltagna möjligheter att söka ändring i förvaltningsärenden. Statens, kommunernas och religiösa samfunds beslut samt beslut av andra organ som utövar offentlig makt kan vid behov överklagas hos förvaltningsdomstolarna. De bestämmelser som förvaltningen och således även förvaltningsdomstolarna tillämpar kännetecknas av ständiga förändringar, i takt med förändringarna i samhället. Samtidigt tenderar de finska, europeiska och internationella rättssystemen att bli allt mer detaljerade. Myndigheter som utövar offentlig makt får därför ständigt komplexare rättskällor att tillämpa när de fattar sina beslut. Förvaltningsbesluten innebär också att förvaltningsdomstolarna hela tiden får nya typer av juridiska problem att ta ställning till. I de regionala förvaltningsdomstolarna var målens handläggningstider under till vissa delar längre än under Detsamma gällde marknadsdomstolens och försäkringsdomstolens handläggningstider. I högsta förvaltningsdomstolen lyckades man däremot förkorta handläggningstiderna. Handläggningstiderna är fortfarande ett problem, men ett problem som har ett klart samband med de resurser som står till förvaltningsdomstolarnas förfogande. Kvalitetskontrollen och förvaltningsdomstolarnas gemensamma kvalitetssystem behandlas närmare i kapitel 7, Kvalitetskontroll. Man kan säga att förvaltningsdomstolarna med hänsyn till lagstiftningsreformer inom förvaltningsrättskipningen under relativt väl har klarat av sin grundlagsenliga uppgift att meddela rättsskydd. Inverkan på samhället. Förvaltningsdomstolarnas beslut är viktiga inte bara för parterna, utan även i allmännare bemärkelse, eftersom besluten på många sätt inverkar på samhällets funktionsoch konkurrensförmåga. De bestämmelser som tillämpas i förvaltningen och följaktligen även i förvaltningsdomstolarna kännetecknas av att de ständigt förändras i takt med förändringarna i samhället. Genom förvaltningsbeslut får förvaltningsdomstolarna därför ständigt nya typer av rättsliga problem att avgöra. I sin utövning av offentlig makt fattar myndigheterna årligen miljoner förvaltningsbeslut på olika områden och nivåer av förvaltningen. Dessa beslut kan vid behov överklagas hos förvaltningsdom-

5 5 stolarna. De största ärendegrupperna hänför sig till beskattningen, social- och hälsovården, idkandet av näringar, miljön och den kommunala förvaltningen. Även om det i förvaltningen finns rättelseförfaranden som oftast gör det möjligt att rätta klara fel, medför det stora antalet förvaltningsbeslut att förvaltningsdomstolarna årligen får över rättstvister att avgöra. Närmare uppgifter om de ärenden som förvaltningsdomstolarna behandlar ingår i kapitel 3 Det omgivande samhället. Kontakterna mellan förvaltningsrättskipningen och förvaltningen kan avbildas som en pyramid. Pyramidens bas utgörs av basnivån inom förvaltningen, där årligen miljoner förvaltningsbeslut fattas inom området för beskattning, social trygghet, idkande av näring, miljö och kommunal förvaltning. Det huvudsakliga ansvaret för välfärden vilar på denna nivå. Problem från samtliga dessa områden kanaliseras sedan till förvaltningsdomstolarna. Endast en relativt liten del av förvaltningsbesluten överklagas till domstolarna. Mellaninstanserna avgör ca ärenden och högsta förvaltningsdomstolen ärenden. Juridifieringen av samhället, det ökade antalet rättsregler samt gemenskapsrättens ökade inverkan medför å andra sidan att medborgarna söker rättsskydd hos förvaltningsdomstolarna i allt svårare juridiska frågor. Avgöranden i vilka domstolarna tolkar nya bestämmelser och rättspraxis är följaktligen viktiga för en fungerande förvaltning. Med tanke på hela den offentliga förvaltningens funktionsförmåga och således även det finländska samhällets konkurrensförmåga är det även viktigt att rättstvisterna inom förvaltningen kan avgöras av förvaltningsdomstolarna så snabbt som möjligt och med väl motiverade beslut. HFD 4000 Regionala förvaltningsdomstolar Marknadsdomstolen Försäkringsdomstolen Årligen miljoner förvaltningsbeslut om BESKATTNING SOCIAL TRYGGHET MILJÖ KOMMUNER NÄRINGAR Högsta förvaltningsdomstolen, finansministeriet och Statistikcentralen inleder just nu ett gemensamt forskningsprojekt, inom vars ram man klarlägger på vilket sätt verksamheten inom förvaltningen och verksamheten inom förvaltningsrättskipningen kommer i kontakt med varandra samt vilken betydelse förvaltningsdomstolarnas avgöranden har för produktiviteten i förvaltningen. I utredningen beaktas de olika förfarandena för rättelse av förvaltningsbeslut samt antalet besvär i

6 6 förvaltningsdomstolarna. Man har inte för avsikt att följa med avgörandena i enskilda ärenden, utan snarare klarlägga servicenivån, produktiviteten och funktionsförmåga samt kvaliteten hos besluten vid offentlig maktutövning. Forskningsmaterialet är till en början den statistik som förvaltningen tillhandahåller. Eftersom uppföljningen med hjälp av statistik och detaljnivån hos statistiken varierar mellan de olika förvaltningsområdena, bidrar den utredning som nu inleds samtidigt till att göra uppföljningen med hjälp av statistiska uppgifter enhetligare och till att ge en helhetsbild av förvaltningen på dess olika nivåer. Forskningsmaterialet utgörs av statistiska indelningar från olika jämförelseår. I vissa ärendegrupper finns detaljerade uppgifter om rättelseförfaranden. Förvaltningsdomstolarna tillämpar en gemensam klassificering av ärenden (över 200 kategorier). På detta sätt genererar uppföljningen av besvärsärendena även material som betjänar programmet för en bättre reglering. Omständigheter som är föremål för särskild uppföljning är handläggningstiderna, utgången i de ärenden som behandlas, informationen och kostnadseffektiviteten. Resurser. Om man ser på den offentliga förvaltningens andel av den nationella ekonomin är förvaltningsdomstolarnas resurser anspråkslösa. Inom stats- och kommunalförvaltningen sköts rättsskyddet därför mycket kostnadseffektivt genom förvaltningens rättelseförfaranden och förvaltningsdomstolarnas verksamhet. Detta beror bland annat på att det inte finns så många bestämmelser om det formella förfarandet i förvaltningsprocessen, på den aktiva processledning och utredningsskyldighet som föreskrivs i 33 i förvaltningsprocesslagen (586/1996) samt på att förvaltningsdomstolsprocessen huvudsakligen är skriftlig. Det gäller också att se på statens kostnader för offentlig rättshjälp. Största delen av rättshjälpsbyråernas åtgärder gäller domstolar som avgör tviste- och brottmål. Den som söker rättsskydd hos förvaltningsdomstolarna kan också oftast föra sin talan utan statlig eller privat rättshjälp. Dessutom kan en enskild part endast i undantagsfall förpliktas att ersätta motpartens kostnader, om motparten är en myndighet eller ett offentligt samfund. I förvaltningsärenden garanteras klienterna alltså tillgång till rättsskydd med liten kostnadsrisk. Förvaltningsdomstolarna personresurser uppgick till sammanlagt 688 årsverken (675 år 2006) och deras verksamhetsutgifter till sammanlagt euro ( år 2006). De realiserade årsverkena och verksamhetsutgifterna för åren och 2006 presenteras nedan. Uppgifter från Ålands förvaltningsdomstol ingår inte i siffrorna. årsv årsv. euro 2006 euro Förvaltningsdomstolarna sammanlagt 688,2 675, De regionala förvaltningsdomstolarna 449,2 442, Marknadsdomstolen 21,8 18, Försäkringsdomstolen 118,5 112, Högsta förvaltningsdomstolen 98,7 102, Under hade förvaltningsdomstolarna till sitt förfogande 13 flera årsverken än under 2006.

7 7 Verksamhet. Under avgjorde förvaltningsdomstolarna rättskipningsärenden, dvs. 286 flera ärenden än under Förvaltningsdomstolarnas gemensamma målsättning var att avgöra rättskipningsärenden, varför de alltså avgjorde färre rättskipningsärenden än vad målsättningen förutsatte. Antalet åren och 2006 avgjorda ärenden framgår nedan. Uppgifterna från Ålands förvaltningsdomstol ingår inte i siffrorna. avgjorda 2006 avgjorda Förvaltningsdomstolarna sammanlagt De regionala förvaltningsdomstolarna Marknadsdomstolen Försäkringsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen Närmare statistiska uppgifter ingår nedan i 5 kap. Resurser, målsättningar och verksamhet. Verksamhetslokaler. Förvaltningsdomstolarnas lokaler borde vara ändamålsenliga och uttryckligen lämpa sig för domstolsverksamhet. Följaktligen borde de vara lämpliga både för domstolssammanträden, dvs. föredragningar och överläggningar mellan domarna, och för kundtjänst och muntliga förhandlingar. De största utrymmesproblemen har för närvarande Kuopio förvaltningsdomstol, Helsingfors förvaltningsdomstol, Ålands förvaltningsdomstol och försäkringsdomstolen. Kuopio förvaltningsdomstols verksamhetslokaler har från 2.7. belagts med användningsförbud av den anledningen att inomhusluften där är skadlig för hälsan. Personalen arbetar därför i tre olika byggnader. Något beslut om byggande av nya verksamhetslokaler har ännu inte fattats. Helsingfors förvaltningsdomstols lokaler är inte ändamålsenliga. Förvaltningsdomstolen har problem med att ordna muntliga förhandlingar, eftersom man har tillgång endast till två sådana sessionssalar som lämpar sig för ändamålet. Försäkringsdomstolen arbetar i så trånga lokaler att arbetet blir lidande. Det händer att till och med tre föredragande får dela på ett rum och försäkringsdomstolen lider direkt brist på behövliga mötes- och sessionslokaler. Detta påverkar omsättningen av föredragande i domstolen och således även dess resultat. I resultatförhandlingarna för år 2008 kom man överens om att för försäkringsdomstolens behov hyra tilläggsutrymmen om ca 600 kvadratmeter, som skulle ligga i anslutning till de nuvarande. Denna plan har dock inte förverkligats. I stället medför de reparationer som genomförs för att tillgodose behov hos andra lägenhetsinnehavare i fastigheten att över 20 arbetsrum i försäkringsdomstolen kommer att vara ur bruk under flera månaders tid. De regionala förvaltningsdomstolarna, marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen borde förfoga över lokaler som bättre än de nuvarande skulle återspegla deras växande betydelse som besvärs-

8 8 instanser. När det gäller förvaltningsdomstolarna har justitieförvaltningen inte under de senaste åren på ett sakenligt sätt sörjt för investeringarna i verksamhetslokaler. I förvaltningsdomstolarnas rättskipning har inte förekommit problem som skulle ha berört frågan om oberoende, men rättskipningen måste också te sig oberoende i medborgarnas ögon. Därför har även förvaltningsdomstolarnas lokaler betydelse för det intryck som uppstår. Sammandrag. Under fullgjorde förvaltningsdomstolarna jämförelsevis väl sin grundlagsenliga rättsskyddsuppgift, även om de målsatta ärendemängderna inte till alla delar nåddes. Förvaltningsdomstolarna fick under året ca färre ärenden än vad de avgjorde. Antalet anhängiga ärenden minskade alltså tydligt, vilket innebär att handläggningstiderna för avgjorda ärenden kan komma att förkortas. Denna fråga behandlas närmare i stycket 5.3 Antalet behandlade ärenden målsättningar och resultat. Förvaltningsdomstolarna försöker kontinuerligt förbättra sin verksamhet genom att förbättra rättegångsförfarandet och beslutskvaliteten, men också genom att försöka effektivera sin verksamhet. Möjligheterna att på detta sätt öka det årliga antalet avgöranden i rättskipningsärenden är dock begränsade. Det är därför viktigt att statsmakten beviljar förvaltningsdomstolarna tillräckliga resurser, så att de utan att ge avkall på beslutens kvalitet kan avgöra flera rättskipningsärenden än vad de samtidigt får nya ärenden. På detta sätt kan den genomsnittliga handläggningstiden i förvaltningsdomstolarna så småningom förkortas. Eftersom förvaltningsdomstolarnas avgöranden påverkar det omgivande samhället, bör en resurssatsning på förvaltningsdomstolarna inte bedömas enbart utgående från budgetramarna för justitieministeriets förvaltningsområde. Förvaltningsdomstolarna behandlar ärenden från samtliga ministeriers förvaltningsområden, varför frågan om tillräckliga resurser ska bedömas med utgångspunkt i hela den statliga och kommunala förvaltningen och ekonomin. När riksdagen fattar statsekonomiska beslut, bestämmer den samtidigt hur väl dess lagstiftande vilja förverkligas inom förvaltningen. Ett effektivt förvaltningsdomstolssystem med tillräckliga resurser förbättrar samhällets funktions- och konkurrensförmåga. Samtidigt skapas även förutsättningar för vår välfärd.

9 9 3 DET OMGIVANDE SAMHÄLLET Allmänt. De bestämmelser som tillämpas i den statliga och kommunala förvaltningen är stadda i ständig förändring, varför förvaltningsdomstolarna ständigt får avgöra nya typer av rättstvister och bedöma lagligheten av förvaltningsmyndigheternas avgöranden. Förändringarna i samhället och i den lagstiftning som reglerar den offentliga förvaltningen kan även medföra överraskningar i det antal ärenden som förvaltningsdomstolarna får att behandla. Exempel på ärendegrupper i vilka det har varit svårt att förutse hur många rättegångar som blir anhängiga har i Helsingfors förvaltningsdomstol varit bilskatte- och utlänningsärendena, i marknadsdomstolen ärenden som har gällt offentlig upphandling och energimarknaden samt i högsta förvaltningsdomstolen senast miljöärendena och ärenden som har gällt utsläppshandeln. Den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen påverkas av den förändrade åldersstrukturen hos befolkningen, som kommer att ha vittgående följder för den offentliga ekonomin samt statens och kommunernas förvaltning. Förändringarna i befolkningsstrukturen kräver också kontinuerlig omarbetning av lagstiftningen, vilket har som följd att förvaltningsdomstolarna får ta ställning till social- och hälsovårdsfrågor som berör välfärdssamhällets grundvalar. Statsrådets produktivitetsprogram (Statsrådets beslut om ramar för statsfinanserna 2011, VM 5/214/2006) förpliktar ministerierna att ta fram produktivitetsförbättrande åtgärder så att tillräckliga åtgärder fortfarande kan vidtas även om finansieringen till verksamheten minskar. I ett beslut om ramarna för verksamheten ställde regeringen målet att personalen inom statsförvaltningen ska minska med årsverken fram till Enligt beslutet innebär detta att justitieministeriets förvaltningsområde ska minska sin personal med 720 årsverken. Dessutom har statsminister Matti Vanhanens II regering i ett annat beslut om dessa ramar fogat en ytterligare målsättning till den tidigare, som alltså innebar en minskning med årsverken, och ställt som ytterligare mål att personalen inom statsförvaltningen ska minska med årsverken. De enskilda åtgärdernas inverkan på produktiviteten har ännu inte till samtliga delar kunnat utvärderas. I detta skede är det inte heller ännu möjligt att exakt bedöma hur produktivitetsprogrammet kommer att inverka på de allmänna regionala förvaltningsdomstolarnas verksamhet. Produktivitetsprogrammets inverkan har dock varit föremål för utvärdering bland annat när riksdagen godkände den nya barnskyddslagen (RP 252/2006). Reformen medför nya uppgifter för de regionala förvaltningsdomstolarna. I sitt utlåtande (GrUU 58/2006 rd) med anledning av regeringens proposition konstaterade även riksdagens grundlagsutskott att om beslutsfattandet i första instans flyttas från de kommunala myndigheterna till våra nuvarande åtta förvaltningsdomstolar måste betydande extra resurser avsättas för förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen, som enligt förslaget kommer att bli den enda besvärsinstansen. Grundlagsutskottet konstaterade också att i annat fall finns det risk för att ärendena inte kommer att behandlas skyndsamt och med samma tvärfackliga sakkunskap eller att de inte uppfyller kravet på en rättvis rättegång. Lagutskottet konstaterade i sitt utlåtande med anledning av propositionen (LaUU 22/2006) att förslaget innebär en avsevärd förändring i förvaltningsdomstolarnas verksamhet i nämnda ärenden. Förvaltningsdomstolarnas uppgift att i första instans fatta beslut och utfärda tillfälliga föreskrifter blir en helt annan än nu då förvaltningsdomstolarna behandlar underställnings- och besvärsärenden. Förfarandet blir mer

10 10 invecklat och fjärmas från den lokala nivån. Vidare konstaterade lagutskottet att till följd av de nya uppgifterna kommer beslutsfattandet i första instans och de muntliga förhandlingarna att öka, vilket gör att förvaltningsdomstolarna kommer att behöva betydligt mer resurser. Lagutskottet har särskilt fäst uppmärksamhet vid att samtidigt som förvaltningsdomstolarnas arbetsmängd ökar, pågår det s.k. produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen, vilket hotar leda till nedskärningar också i rättsväsendets personal. Enligt lagutskottet finns det risk för att rättssäkerheten, individernas välfärd och företagens konkurrenskraft försämras. I det föreslagna systemet är högsta förvaltningsdomstolen den enda instans där tvångsomhändertaganden kan överklagas. Utskottet anser det motiverat att systemet för ändringssökande omfattar två nivåer just i ärenden som gäller tvångsomhändertaganden. De allmänna förvaltningsdomstolarnas ekonomiska och personaladministrativa stödfunktioner har centraliserats till justitieförvaltningens servicecentral, som inledde sin verksamhet Med reformen eftersträvades större effektivitet. Samtliga funktioner, såsom personalförvaltningens serviceportal Hertta, har inte ännu under året stått till förfogande. Under 2006 övergick de allmänna förvaltningsdomstolarna och år försäkringsdomstolen till XP -operativsystemet. Övergången har inte skett helt utan problem. Det största bekymret har varit att applikationerna, särskilt de notesbaserade systemen, har fungerat trögt i det nya operativsystemet. Högsta förvaltningsdomstolen, de regionala förvaltningsdomstolarna och försäkringsdomstolen har i en gemensam arbetsgrupp behandlat frågor i anslutning till dessa domstolars dokumenthantering. Arbetsgruppens slutrapport blev klar i september (Högsta förvaltningsdomstolens publikationer 1/). Arbetsgruppen föreslog bland annat följande: Förfarandet att handlingar returneras till en lägre instans för förvaring utvidgas till att omfatta samtliga ärenden i vilken beslutet har fattats av en myndighet som i sin egen verksamhet underlyder arkivverket. I distributionen av beslutsavskrifterna övergår man till elektronisk distribution mellan förvaltningsdomstolarna. Detsamma gäller distributionen till de myndigheter som kan ta emot beslutsavskrifter i elektronisk form. Domstolarnas registratorskontor förses med multifunktionsapparater med tillräcklig kapacitet, varefter scanningen av handlingarna för införande i ärendehanteringssystemet inleds. När en handling vid elektronisk korrespondens i ett ärende anländer elektroniskt, överförs den till ärendets plats i ärendehanteringssystemet. Mellan e-posten och ärendehanteringssystemet skapas en länk, med vars hjälp handlingarna överförs från e-posten till ärendehanteringssystemet. När beslut har tagits om eventuell fortsatt användning av Lotus Notes -systemet eller om ett ersättande system efter att den pågående perioden för planeringen av verksamheten och ekonomin (VEPperioden) har gått ut 2011, inleds den datatekniska struktureringen av handlingarna, och kontrollen av att handlingarna motsvarar gällande standarder. Beslutet om vilket system man önskar välja borde fattas så snart som möjligt, så att procedurernas fortskridande inte försvåras. Vid valet gäller det att beakta att användningen av Lotus Notes samt kontorsprogrammen SmartSuite och OpenOffice kan medföra kompatibilitetsproblem, som måste beaktas i planeringen. Den elektroniska editeringen av handlingar tar tid och kräver resurser av domstolarna. Detta bör beaktas vid ändringen av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/1993) så, att för elektroniska handlingarna kan uppbäras avgifter på samma sätt som för handlingar i pappersform.

11 11 Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp, som har fått i uppgift att utreda hur förvaltningsdomstolarna har sin ärendehantering ordnad samt olika domstolars arbetsprocesser och problemen i dessa, i behövlig utsträckning göra en jämförelse mellan de ärendehanteringssystem som de olika förvaltningsdomstolarna i Europa använder, komma med förslag till utveckling av förvaltningsdomstolarnas ärendehanterings- och rapporteringssystem samt utreda hur detta eventuellt påverkar andra rapporterings- och ärendehanteringssystem, komma med förslag om hur kunder bättre kunde betjänas elektroniskt, utreda hur ärendehanteringssystemet eventuellt påverkar behovet av personalresurser, komma med konkreta förslag om hur, när och till vilka kostnader utvecklingsprojekt kan inledas samt följa med hur utvecklingsprojekten framskrider och stöda dem. Arbetsgruppen ska avge sin rapport senast Utvecklingsuppgifterna för 2009 samt eventuella utvecklingsprojekt planeras i arbetsgruppen före och utvecklingsuppgifterna för 2010 på motsvarande sätt före Gemenskapsrätten. Det är i allmänhet förvaltningsmyndigheterna som tillämpar Europeiska unionens författningar och den nationella lagstiftning som grundar sig på dessa författningar. Därför blir det ofta förvaltningsdomstolarna som får ta ställning till tolkningsfrågor i gemenskapsrätten. Detta blir aktuellt bland annat i konkurrensärenden, ärenden som gäller indirekt beskattning, sociala ärenden och miljöärenden, i vilka gemenskapsrätten har stor betydelse. Under begärde Finland i fem fall förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol (EU-domstolen). I fyra av dessa framställdes begäran av högsta förvaltningsdomstolen (C-73/07, C- 303/07, C-317/07 och C-523/07). Högsta domstolen framställde en begäran. Åren 1995-, dvs. under de tretton första åren av EU-medlemskapet, har Finland i 52 fall begärt förhandsavgörande av EU-domstolen. Över hälften av fallen har haft anknytning till förvaltningsrättskipningen. Åren begärdes förhandsavgörande i tjugotvå fall av högsta förvaltningsdomstolen (C-412/96, C-237/97, C-513/99, C-9/00, C-101/00, C-113/01, C-114/01, C-244/02, C-319/02, C-365/02, C-184/04, C-520/04, C-50/05, C-231/05, C-240/06, C-366/06, C-435/05, C-464/06, C-73/07, C-303/07, C-317/07 och C-523/07), i ett fall av Kuopio förvaltningsdomstol (C-136/00), i ett fall av Helsingfors förvaltningsdomstol (C-398/03), i ett fall av Rovaniemi förvaltningsdomstol (C-289/05), i ett fall av Ålands förvaltningsdomstol (C-42/02), i ett fall av försäkringsdomstolen (C-351/00), i två fall av före detta Nylands länsrätt (C-213/96, C-233/97) samt i ett fall av före detta Lapplands länsrätt (C-389/99). Under samma tid har dessutom landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd sänt en begäran (de gemensamt behandlade ärendena C-9/97 och C-118/97), prövningsnämnden en (C-333/00) samt det tidigare konkurrensrådet likaså en (C-18/01). En begäran om förhandsavgörande innebär att rättegången i den nationella domstolen avbryts. I EGdomstolen har behandlingen av en begäran om förhandsavgörande i genomsnitt tagit två år i anspråk.

12 12 Högsta förvaltningsdomstolens framställningar. Enligt 99 2 mom. i grundlagen kan de högsta domstolarna göra framställningar hos statsrådet om vidtagande av lagstiftningsåtgärder. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde en framställning hos statsrådet om ändring av lagstiftningen om förvaltningsrättskipning. I framställningen föreslog högsta förvaltningsdomstolen ändringar i 49 lagar inom olika ministeriers behörighetsområden. Lagändringarna trädde i kraft (Finlands författningssamling Nr ). Genom lagändringarna förbättrades förvaltningsdomstolarnas verksamhetsbetingelser genom att besvären över förvaltningsdomstolarnas beslut i större utsträckning än tidigare behandlas av de regionala förvaltningsdomstolarna innan de kommer till högsta förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolarnas arbete effektiverades också genom ändringar som innebär att vissa frågor gällande förfarandet samt vissa ärenden får avgöras i en domstolssammansättning med färre domare. I sin framställning föreslog högsta förvaltningsdomstolen att lagen skulle ändras så, att det inte längre skulle vara tillåtet att separat överklaga en regional förvaltningsdomstols beslut som gäller verkställighet. Denna behövliga reform har dock ännu inte genomförts. Bestämmelser i speciallagar gör bestämmelserna om sökande av ändring invecklade och är ägnade att vålla problem i lagtillämpningen. Högsta förvaltningsdomstolen har 6.3. gjort en framställning till statsrådet om att lagstiftningsåtgärder ska vidtas för att påskynda behandlingen av besvär som gäller miljöskydds- och vattenärenden i första instans. I sin framställning konstaterade högsta förvaltningsdomstolen att miljötillståndsärenden som avses i miljöskyddslagen (86/2000) samt vattenhushållningsärenden som avses i vattenlagen (264/1961) har stor betydelse för medborgare, företag och ekonomin. Den med tanke på utvecklingen av det allmänna förvaltningsprocessuella systemet överskådligaste och i praktiken bäst fungerande lösningen vore att dela upp handläggningen av besvär över beslut som avses i miljöskyddslagen och vattenlagen mellan Vasa och Kuopio förvaltningsdomstolar samt anvisa behövliga tilläggsanslag för inrättandet av förvaltningsdomartjänster inom teknik och naturvetenskaper. Initiativet har inte lett till lagstiftningsåtgärder. Justitieministeriet följer dock med hur ärendemängden i dessa ärenden utvecklas samt resursbehovet. Högsta förvaltningsdomstolen har gjort en framställning till statsrådet om att lagstiftningsåtgärder ska vidtas så, att mom. i markanvändnings- och bygglagen ändras till att motsvara allmänna rättsskyddsprinciper. Enligt markanvändnings- och bygglagen, som trädde i kraft från ingången av 2000, överklagas kommunernas beslut om att godkänna general- och detaljplaner hos de regionala förvaltningsdomstolarna och vidare hos högsta förvaltningsdomstolen. Enligt ursprungliga 3 mom. i 191 i markanvändnings- och bygglagen är dock ändringssökandet i högsta förvaltningsdomstolen begränsat så, att andra än kommunen inte har rätt att söka ändring i ett beslut av den regionala förvaltningsdomstolen med vilket denna har upphävt en kommunal myndighets beslut att godkänna planen. Undantag gäller för stranddetaljplaner vilkas utarbetande har skötts av markägaren. I dessa fall har även markägaren rätt att överklaga den regionala förvaltningsdomstolens beslut att upphäva planen. I praktiken kan det dock vara oklart huruvida det är fråga om en strandplan vars utarbetande har skötts av markägaren eller inte. Bestämmelsen

13 13 har i praktiken visat sig problematisk i synnerhet i situationer där generalplanebeslut delvis har upphävts i den regionala förvaltningsdomstolen. Bestämmelserna om hur ändring söks enligt markanvändnings- och bygglagen har senast ändrats med en lag som trädde i kraft 1.3. (1441/2006). I detta sammanhang ändrades dock inte innehållet i mom., som efter lagändringen blev 4 mom. Ovan nämnda rättsskyddsproblem kan inte i rättspraxis lösas på ett sätt som vore allmängiltigt och på ett tillfredsställande sätt skulle ta hänsyn till den helhet som systemet i fråga utgör. Lagen om högsta förvaltningsdomstolen (1265/2006), som trädde i kraft 1.1., betonar högsta förvaltningsdomstolens ställning som högsta domstol och samarbetet med de regionala förvaltningsdomstolarna. Till den tillsyn som högsta förvaltningsdomstolen ska utöva hör tillsynen över rättskipningens enhetlighet, handläggningstiderna samt att domstolarna har tillräckliga resurser. Dessutom omfattar tillsynen att högsta förvaltningsdomstolen ordnar rådplägningsdagar och ser till personalutbildningen. Högsta förvaltningsdomstolens arbetsordning (193/) har trätt i kraft Beredningen av författningar. Under den riksdagsperiod som nu avslutas gavs ungefär författningar, som omfattar ca sidor. Årligen genomfördes totalreformer, som även berörde viktiga lagar. Problemet är dock att man i samband med delreformer sällan klarlägger vilka verkningar ändringarna kommer att få. Ett annat problem är lagstiftningens kortsiktighet, dvs. att man genom lagstiftning endast försöker komma åt missförhållanden. Olika krav ställs på lagreglerna. Bestämmelserna i skattelagarna ska enligt grundlagen vara särskilt exakta. Om grunderna för skatteplikt och skattens storlek samt den skattskyldiges rättsskydd ska bestämmas i lag. Ett annat rättsområde som berör alla är den sociala lagstiftningen, vars betydelse ökar när befolkningens medelålder stiger. Det krävs mycket av såväl lagstiftarna som dem som tillämpar lagarna för att man ska kunna säkerställa en rättvis behovsprövning, förstå de omständigheter i vilka människor lever och skapa fungerande system. Miljöärendena kännetecknas i sin tur av att normerna inom detta rättsområde är flexibla. Tillämpningen kräver tillgång till de nyaste forskningsrönen och beredskap för ännu ovissa verkningar. Inom samtliga rättsområden är rättskipningen föremål för nya förväntningar. Åtgärdsprogrammet för en effektivare reglering (Statsrådets kanslis publikationsserie, publikation 8/2006) slår fast de författningspolitiska principer och riktlinjer för hur rättsordningen ska utvecklas så, att den tryggar i synnerhet företagens verksamhetsförmåga och medborgarnas möjligheter att vara verksamma, samt de principer och metoder som ska iakttas i lagberedningsprocessen för kontinuerlig utvärdering av lagstiftningens kvalitet och funktionsduglighet. Åtgärdsprogrammet utgår från att en lyckad lagstiftning som resultat av en väl utförd lagberedning gynnar såväl medborgarnas välfärd som företagens konkurrensförmåga. I åtgärdsprogrammet föreslås att 11 principer ska omfattas. Av dessa berör de sju första allmänt frågan hur man med lagstiftningens hjälp kan främja välfärden och konkurrensförmågan, medan de fyra återstående preciserar vilka faktorer som ska beaktas i lagstiftningen för att den nationella ekonomins tillväxtvillkor och företagens konkurrenskraft ska stärkas.

14 14 Arbetsgruppen för utvecklande av statsrådets lagberedning (SÄKE II -arbetsgruppen) har lämnat sin slutrapport (Justitieministeriets arbetsgruppsbetänkande :14). Arbetsgruppens uppdrag har varit att fortsätta samarbetet mellan ministerierna i syfte att utveckla lagberedningen samt att finna medel och metoder att skapa en gemensam god lagberedningskultur inom statsrådet och ministerierna. De viktigaste grupper av frågor och åtgärder som arbetsgruppen har behandlat har handlat om hur man kan förbättra kvaliteten i utvärderingen av lagförslagen konsekvenser, göra lagberedningen mera planbunden, förbättra utbildningen om lagberedning samt stöda ministeriernas interna arbete med att förbättra lagberedningen. Samtidigt har arbetsgruppen också varit ett viktigt forum för utbyte av information och nya idéer. Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för utvecklande av statsrådets lagberedning (SÄKE III -arbetsgruppen), som ska stöda och koordinera ministeriernas arbete med att utveckla sin lagberedning. Arbetsgruppens har i uppdrag att stöda ministerarbetsgruppen och delegationen för bättre lagstiftning i deras arbete med att finna medel och metoder att skapa en gemensam god lagberedningskultur inom statsrådet och ministerierna. I sin revisionsberättelse (Revisionsberättelse 140/, beredningen av Natura nätverket) har Statens revisionsverk konstaterat att tidtabellen för beredningen av nätverket var synnerligen stram. Beredningen av Natura nätverket var en alltför stor och krävande uppgift för naturskyddsförvaltningen. Dessutom försvårades beredningen bl.a. av problem med EU:s informationssystem. Beredningen var dock kostnadseffektiv; kostnaden var 2,5 euro per hektar. Enligt revisionsverket planerades beredningen av Natura inte tillräckligt i början av beredningsprocessen. Revisionsverket konstaterade att erfarenheterna av Naturaprocessen har ökat naturskyddsförvaltningens kommunikationsförmåga samt förståelsen för skyddets samhälleliga dimensioner. I sin revisionsberättelse har revisionsverket dessutom konstaterat att Naturaprocessen har varit krävande för högsta förvaltningsdomstolen hela personal. Naturabesvären blev den genom tiderna största gruppen ärenden hos högsta förvaltningsdomstolen. Uppgiftens vidd återspeglas bland annat däri, att besluten i Naturaärendena sammanlagt omfattar ca sidor. De besvär som anfördes över statsrådets beslut om nätverket representerade 1998 tjugoåtta procent av samtliga ärenden som under året inkom till högsta förvaltningsdomstolen. Även ur ett internationellt perspektiv är det fråga om en exceptionellt omfattande domstolsprocess. I statsbudgeten hör domstolarnas verksamhetsutgifter till justitieministeriets huvudtitel. Förvaltningsdomstolarna tillämpar dock huvudsakligen lagar som inte har beretts av justitieministeriet utan av andra ministerier, främst handels- och industriministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisningsministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbetsministeriet, finansministeriet och miljöministeriet. Även de myndigheter i vilkas beslut ändring söks hos förvaltningsdomstolarna hör för det mesta till andra ministeriers förvaltningsområden än justitieministeriets, eller är en del av den kommunala förvaltningen. Eftersom förvaltningsdomstolarna får sina ärenden från flera olika ministeriers verksamhetsområden, påverkas resursförbrukningen på flera andra områden inom förvaltningen av förvaltningsdomstolarnas verksamhet för att avgöra sina ärenden. Utlänningsärendena är ett enkelt

15 15 exempel. Om Helsingfors förvaltningsdomstol har resurser att snabbt avgöra de utlänningsärenden som koncentrerats till denna förvaltningsdomstol, minskar kostnaderna för asylsökandena inom de övriga ministeriernas förvaltningsområden. Inbesparingarna på de övriga förvaltningsområden kan vara mångfaldiga. När de materiella regler som förvaltningsdomstolarna tillämpar bereds av flera olika ministerier, är det svårt att i lagberedningen på ett övergripande sätt bedöma hur en ny lagstiftning kommer att påverka förvaltningsdomstolarnas verksamhet. I verksamhetsprogrammet för rättsskyddspolitiken 2011 konstateras att om reformer utan tillräcklig utredning bereds sektorvis, blir det svårare att förverkliga lagstiftarens vilja. Samarbete mellan dem som bereder lagarna och förvaltningsdomstolarna är en nödvändighet. I detta syfte försöker förvaltningsdomstolarna samla ett gemensamt material som kunde stå till lagberedningens förfogande. Ett tydligt exempel på problemen med sektorbunden lagberedning är ändringarna av bilskattelagen (1482/1994), som har beretts av finansministeriet och av vilka de senaste trädde i kraft (266/2003 och 340/2003), (1074/2003 och 1159/2003), (1277/2004 och 1278/2004), (1126/2005), 1.1. (1450/2006) och (235/). Lagändringen 1311/ har ännu inte trätt i kraft. Av de förhandsavgöranden som högsta förvaltningsdomstolen har begärt av Europeiska gemenskapernas domstol har två gällt bilskatt (C-101/00 Tullombudet och Siilin samt C-365/02 Lindfors). Ändringarna av bilbeskattningen har medfört talrika besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol samt vidare hos högsta förvaltningsdomstolen, utan att det ändrade antalet rättskipningsärenden som dessa domstolar har fått att avgöra i tillräcklig omfattning har föregripits i dimensioneringen av resurserna. Vid utgången av var bilskatteärenden anhängiga hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Hos tulldistrikten fanns vid samma tidpunkt ansökningar om ändring i beslut om bilskatt. Av dessa uppskattas ca ärenden få en fortsättning genom besvär. I bilbeskattningen har man nu lyckats nå en reform som beaktar miljökonsekvenserna och målet är att så småningom få en nyare bilpark. Bilbeskattningen av begagnade bilar som importeras till landet är dock fortfarande ett problem. På denna punkt har den nya lagen (1311/) inte medfört någon förändring. Riksdagens lagutskott har i sitt utlåtande över regeringens proposition om statsbudgeten (LaUU 12/ rd) konstaterat att situationen är ohållbar både med tanke på de skattskyldigas förväntningar på rättsskydd enligt 21 i grundlagen och när det gäller att använda domstolsväsendets resurser på ett rationellt sätt. Utskottet har ansett det nödvändigt att regeringen skyndsamt ser över lagstiftningen så att tolkningsfrågor som gäller bilbeskattningen inte behöver föras till förvaltningsdomstolarna i nuvarande omfattning. Situationen kan åtgärdas såväl genom klarare materiella bestämmelser om bilbeskattningen som genom ett rättelseyrkandeförfarande för bilskatt.

16 16 Nedan nämns exempel på sådana reformer av bestämmelserna inom vissa ministeriers förvaltningsområden som påverkar förvaltningsdomstolarnas verksamhet. Justitieministeriet har tillsatt en kommission som har i uppdrag att bereda ett förslag om ökad användning av rättelseyrkanden som rättsskyddsmedel. Kommissionen ska särskilt utreda om rättelseyrkanden kan användas i större utsträckning och på vilket sätt detta i så fall ska ske samt om det å andra sidan vore skäl att utveckla rättelseyrkandet till ett allmänt obligatoriskt förstadium till ändringssökande. Samtidigt ska kommissionen utreda behovet av allmän reglering av förfarandet med rättelseyrkande samt lägga fram förslag till eventuella ändringar i specialregleringen om dessa. I sitt arbete ska kommissionen beakta målsättningarna i produktivitetsprogrammet för justitieministeriets förvaltningsområde. Kommissionen ska ha sitt förslag klart senast Rättelseyrkandekommissionen har givit en mellanrapport (Justitieministeriets kommittébetänkande :1). I mellanrapporten behandlas bakgrunden till systemet med rättelseyrkanden, hur systemet utvecklats och hur det ser ut i dag, så som frågan om vilken tillämpning systemet i huvuddrag har och vilka krav på förfarandet som ställs vid handläggning av rättelseyrkanden och vid beslutsfattandet. Även drag som kommer fram i en internationell jämförelse lyfts i korthet fram. Det nuvarande systemet med rättelseyrkanden bedöms i belysning av de behov att utveckla det som har blivit aktuella. Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp, som fick i uppdrag att göra ett förslag till effektiva rättsmedel som en part kan anlita mot dröjsmål vid rättegång. I sitt betänkande (Justitieministeriets arbetsgruppsbetänkande 2006:21) föreslår arbetsgruppen bestämmelser om nya rättsmedel som en part kan använda för att förhindra eller få gottgörelse för dröjsmål vid rättegång. Syftet med propositionen är att förbättra parternas rättsskydd och fullgöra de förpliktelser som följer av Europarådets människorättskonvention. En arbetsgrupp som justitieministeriet hade tillsatt för att utveckla rättegångsförfarandet i mål som gäller immaterialrättigheter gav sitt betänkande (arbetsgruppbetänkande :20). I betänkandet föreslås att handläggningen av immaterialrättigheter ska koncentreras till marknadsdomstolen, med undantag av brottmål. Detta skulle t.ex. för de ärenden som nu behandlas i patentoch registerstyrelsens besvärsnämnd innebära att besvär som gäller invändningar samt för de ärenden som nu behandlas i de regionala förvaltningsdomstolarna innebära att ärenden som gäller registrering av domännamn koncentreras till marknadsdomstolen. Justitieministeriet har tillsatt en kommission att fortsätta arbetet med att utveckla förvaltningsprocessen så, att rättsliga problem kan avgöras snabbare, mångsidigare och till lägre kostnader än tidigare. Kommissionen har i uppdrag att komma med förslag till rättskyddsmedel för det fall att myndigheterna förhåller sig passivt, förslag till revidering av de allmänna förvaltningsprocessuella bestämmelserna samt förslag om de olika förvaltningsdomstolsnivåernas uppgifter och ställning i rättsskyddssystemet. Kommissionens mandat har börjat och upphör Justitieministeriet och handels- och industriministeriet (från arbets- och näringsministeriet) har tillsatt en gemensam arbetsgrupp, som fick i uppgift att bereda ett förslag till reform av rättsskyddssystemet vid offentlig upphandling. Arbetsgruppen ska utreda behovet att reformera de rättsskyddsmedel som står till förfogande vid offentlig upphandling. Målet är att skapa tydliga förutsättningarna för när rättsskyddsmedel kan anlitas och göra dem sådana, att ärendena både i fråga om innehållet och i fråga om tidsåtgången behandlas effektivt, så att man på detta sätt kan

17 17 trygga rättsskyddet och verksamhetsförutsättningarna för dem som deltar i ett upphandlingsförfarande. En lag om ändring av lagen om förvaltningsdomstolarna (675/2006) har trätt i kraft Enligt lagen är huvudregeln fortfarande den att en förvaltningsdomstol är domför med tre ledamöter. I de fall som särskilt nämns i lagen är en förvaltningsdomstol dock domför även med färre ledamöter. En förvaltningsdomstol är domför i en sammansättning med två ledamöter, om inte den fråga som ska avgöras i ärendet på grund av sin natur kräver en sammansättning med tre ledamöter och domstolen ska avgöra ett fullföljdsärende om vilket närmare bestäms i 12 a i nämnda lag. I de fullföljdsärenden som nämns i lagens 12 b är en förvaltningsdomstol domför även med en enda ledamot. Lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/) har trätt i kraft Lagen tillämpas på behandlingen av förvaltningsprocessärenden och på rättegångshandlingar i förvaltningsdomstolarna. I synnerhet när det gäller anteckningarna i förvaltningsdomstolarnas diarier har tillämpningen av lagen inte varit problemfri. Inrikesministeriet. I maj 2005 inleddes arbetet på en kommun- och servicestrukturreform. Detta arbete, som enligt sitt finskspråkiga namn har kallats Paras -projektet, genomfördes med en ramlag. Lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/) samt lagen om ändring av kommunindelningslagen (170/) trädde i kraft Lagen anger riktlinjerna och ramarna för kommun- och servicestrukturreformen. Ramlagen påverkar inte direkt förvaltningsrättskipningen, utan den inverkan som ramlagen om kommun och servicestrukturreformen har för förvaltningsrättskipningen och rättsskyddet konkretiseras i det kommande lagberedningsarbetet samt omorganiseringen av den kommunala förvaltningen och servicen. I förvaltningsdomstolarna kan man förutse en ökning av antalet ärenden som gäller tillgången till service och servicens kvalitet, i synnerhet rättstvister som berör hälso- och sjukvårdstjänster, kommunindelningsärenden samt kommunalbesvär i frågor som berör kommunernas personal och dess ställning. Riksdagen har förutsatt att regeringen 2009 lämnar en redogörelse till riksdagen om genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen samt om hur målen för ramlagen om reformen har uppnåtts. Jord- och skogsbruksministeriet. En arbetsgrupp som justitieministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet gemensamt har tillsatt och givit i uppdrag att reda ut om landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd kan dras in och de ärenden som nämnden behandlar kan överföras till de regionala förvaltningsdomstolarna gav sitt betänkande (Justitieministeriets arbetsgruppsbetänkande :1). För det första föreslår arbetsgruppen i sitt betänkande att ändring i de kommunala landsbygdsnäringsmyndigheternas beslut inte längre ska sökas genom besvär utan så, att rättelseyrkande ska framställas hos arbetskrafts- och näringscentralen. För det andra föreslår arbetsgruppen att ändring i de ärenden i vilka landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd nu är behörig i stället ska sökas hos de allmänna regionala förvaltningsdomstolarna. För det tredje föreslås att grunderna för beviljande av besvärstillstånd ändras så att de till alla delar motsvarar bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen. Arbetsgruppen har även gjort den bedömningen att behandlingen av stödfrågor som hänför sig till gårdsbruk kräver särskild sakkunskap i agrikulturella frågor och därför föreslår arbetsgruppen att ändring i dessa ärenden alltid ska få sökas hos en enda förvaltningsdomstol, dit dessa ärenden koncentreras, dvs. Tavastehus förvaltningsdomstol. Besvär över beslut som fattas av länsstyrelsen i landskapet Åland ska dock anföras hos Ålands förvaltningsdomstol. Ändring i

18 18 beslut som gäller stöd för renhushållning och naturnäringar samt stöd som beviljas enligt skoltlagen ska sökas hos Rovaniemi förvaltningsdomstol, dit dessa ärenden koncentreras. I fråga om stöd som hänför sig till utvecklingen av landsbygden ska besvär som gäller stöd för utvecklingen av landsbygden och fiskerihushållningen däremot fr.o.m. programperioden 2013 få anföras hos samtliga regionala förvaltningsdomstolar. På samma sätt ska besvär i övriga ärenden som nu hör till landsbygdsnäringarnas besvärsnämnds behörighet, dvs. ärenden som gäller fiske, jakt, Forststyrelsen myndighetsbeslut, djursjukdomar, skydd för växters sundhet och stadgarna för delägarlag som avses i lagen om samfälligheter få anföras hos samtliga förvaltningsdomstolar. De regionala förvaltningsdomstolarna behandlar redan nu ärenden som motsvarar de sistnämnda ärendegrupperna, vilka alltså föreslås fördelas på dessa domstolar. Enligt arbetsgruppen förutsätter överföringen av ärendena att ett anslag som motsvarar de nuvarande kostnaderna för landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd överförs från jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde till justitieministeriets förvaltningsområde och att justitieministeriets förvaltningsområde dessutom beviljas ett tilläggsanslag om euro. Justitieministeriet har konstaterat att regeringens proposition lämnas till riksdagen när finansieringen av reformen har ordnats. Ändringarna kan träda i kraft tidigast från början av Att få finansieringen ordnad borde dock inte vara ett hinder för reformen, när rättsskyddssynpunkter beaktas. Enligt gällande lag överklagas landsbygdsnäringarnas besvärsnämnds beslut direkt hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvärsnämndens behörighetsområde regleras i lagen om landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd (1203/1992) samt i speciallagstiftning. Handels- och industriministeriet (från arbets- och näringsministeriet). Lagen om utsläppshandel (683/2004) trädde i kraft Med stöd av lagen beviljade statsrådet utsläppsrätter för åren Rätterna beviljades specificerade enligt anläggning. Beslutet grundade sig på ett nationellt förslag till fördelningsplan, som Europeiska unionens kommission hade antagit Utsläppsrätterna ska regelbundet sökas på nytt. I beslut som meddelas med stöd av lagen om utsläppshandel söks ändring hos de allmänna regionala förvaltningsdomstolarna. Med anledning av det beslut som statsrådet fattade anfördes 12 och med anledning av det beslut som statsrådet fattade två besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Lagen om ändring av elmarknadslagen (1172/2004) trädde i kraft Lagen om ändring av naturgasmarknadslagen (1293/2004) trädde i kraft och innebär att naturgasmarknadsmyndigheten ska fastställa de metoder enligt vilka naturgasnättjänster ska prissättas innan de börjar tillämpas. Såväl beslut som fattas med stöd av elmarknadslagen som beslut som fattas med stöd av naturgasmarknadslagen överklagas beroende på ärendet antingen hos de allmänna regionala förvaltningsdomstolarna eller hos marknadsdomstolen. Under 2005 överklagades Energimarknadsverkets beslut i 77 fall, 2006 överklagades inget beslut och överklagades Energimarknadsverkets beslut i 11 fall. Reformen av upphandlingslagstiftningen har trätt i kraft 1.6. (lagen om offentlig upphandling 348/ och lag om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster 349/). Genom denna reform implementerades Europaparlamentets och rådets direktiv

19 /18/EG och 2004/17/EG (det så kallade klassiska direktivet och det så kallade direktivet för särskilda sektorer). Rättskyddsmedlen ändrades inte när upphandlingslagstiftningen reviderades. Lagen om offentlig upphandling tillämpas av marknadsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen. Handels- och industriministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda behoven att ändra lagen om konkurrensbegränsningar. Arbetsgruppen ska avge sitt förslag inom Social- och hälsovårdsministeriet. Bestämmelserna om vårdgaranti trädde i kraft (RP 77/2004 rd med förslag till lagar om ändring av folkhälsolagen, lagen om specialiserad sjukvård samt vissa andra lagar). Lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (575/2000) ändrades så, att ändring i beslut som gäller olycksfallsskyddet söks hos försäkringsdomstolen. Vid utgången av 2006 upphörde verksamheten i de socialförsäkringsnämnder som verkar vid Folkpensionsanstalten. Ändring i ärenden som dittills hade överklagats hos dessa nämnder söks nu direkt hos besvärsnämnden för social trygghet (tidigare hos prövningsnämnden) och därefter vidare hos försäkringsdomstolen. Det är fråga om sjukförsäkrings-, barnbidrags-, moderskapsunderstödsoch militärunderstödsärenden samt ärenden som gäller stöd för hemvård av barn. Ändringarna baserade sig på förslag av kommittén för ändringssökande i beslut om social trygghet (kommittébetänkande 2001:9). En ändring är också att i ärenden som gäller undanröjande av beslut har behörigheten övergått till besvärsnämnden för social trygghet, besvärsnämnden för olycksfallsärenden, besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden. Behörigheten att undanröja ett beslut som Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden har fattat om en förmån som avses i lagen om studiestöd övergick 1.5. på besvärsnämnden för studiestöd. Besvärsnämndernas beslut i ärenden som gäller undanröjande kan överklagas hos försäkringsdomstolen. Bestämmelserna om arbetspension för löntagare inom den privata sektorn sammanfördes från 1.1. till en ny lagstiftning. Ändringarna grundar sig på regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om pension för arbetstagare och till vissa lagar som har samband med den (RP 45/2005 rd). Lagen om pension för arbetstagare (395/2006) trädde i kraft 1.1., likaså lagen om pension för företagare (1272/2006), lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) samt nya lagar om statens pensioner (1295/2006) och sjömanspensioner (1290/2006) och en lag om ändring av lagen om kommunala pensioner (1293/2006). En ny barnskyddslag (417/) har trätt i kraft De viktigaste ändringarna gäller omhändertagande av barn och beslutsprocessen i dessa ärenden. Enligt den nya lagen kommer besluten om att tvångsomhänderta barn att i första instans fattas av förvaltningsdomstolarna och inte såsom hittills av kommunernas socialnämnder. Högsta förvaltningsdomstolen blir då den första och enda besvärsinstansen.

20 20 Högsta förvaltningsdomstolen har 5.3. tillsatt en arbetsgrupp för utvärdering av hur väl den nya barnskyddslagen kan fungera och vad verkställigheten av den förutsätter när lagen träder i kraft Arbetsgruppen har haft i uppdrag att redan i förväg utvärdera hur väl det nya annorlunda beslutsförfarandet vid omhändertagande av barn kan komma att fungera, klarlägga vad som behövs för att man i de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen ska ha beredskap att ta sig an de nya uppgifter som barnskyddslagen medför, kalkylera de tilläggsresurser som varje enskild domstol kommer att behöva, förbereda utbildning som behövs med anledning av den nya lagstiftningen samt planera uppföljningen av verkställigheten av lagen. Arbetsgruppen har i mån av möjlighet även tagit hänsyn till de förväntningar som man på kommunnivå ställer på det nya beslutsförfarandet och utvärderat reformens inverkan på kommunernas möjligheter att fungera i dessa ärenden. I sin daterade slutrapport har arbetsgruppen gjort den bedömningen att de regionala förvaltningsdomstolarnas uppgifter som första beslutsinstans vid tvångsomhändertagande av barn skiljer sig väsentligt från deras tidigare uppgifter som underställnings- och besvärsmyndigheter. Behandlingen av ärendet utgår inte längre från ett beslut av det organ som svarar för socialvården i kommunen, utan från en ansökan av en kommunal tjänsteinnehavare. I lagens 44 finns uttryckliga bestämmelser om vad ansökan ska innehålla. Bristfälliga ansökningar kan medföra att man ofta måste begära komplettering och det är inte heller annars möjligt att hinna inhämta och sammanställa all behövlig utredning innan ansökan lämnas till den regionala förvaltningsdomstolen. Dessa omständigheter samt det att man betydligt oftare än hittills hör parterna och ordnar muntlig förhandling kan också medföra att handläggningstiden i de regionala förvaltningsdomstolarna inte blir särskilt mycket kortare än hittills, vilket man har önskat. Behovet att fatta beslutet är inte heller alltid brådskande. I vissa krisfall kan det tvärtom vara mycket motiverat att följa med hur situationen utvecklas. I synnerhet när det gäller hörandet av parterna och muntlig förhandling, anser arbetsgruppen att det är viktigt att parterna när de hörs får tydlig information även om möjligheten att begära muntlig förhandling. Detta är av betydelse också när det gäller handläggningen av fortsatta besvär, om muntlig förhandling begärs först i högsta förvaltningsdomstolen, fastän begäran kunde ha framställts redan i den regionala förvaltningsdomstolen. Med tanke på ett fungerande beslutsförfarande är det viktigt att en muntlig förhandling, som en part har rätt till enligt 38 i förvaltningsprocesslagen och artikel 6 i Europeiska människorättskonventionen, ordnas redan i förvaltningsdomstolen, och att högsta förvaltningsdomstolen koncentrerar sig på att ordna endast sådana muntliga förhandlingar som är behövliga för utredningen av målet på det sätt som avses i 37 i förvaltningsprocesslagen. Den nya lagen medför också att förvaltningsdomstolarna vid tvångsomhändertaganden får vissa interimistiska beslut att fatta. I 39 i barnskyddslagen föreskrivs om den längsta tiden före en brådskande placering av ett barn. Enligt 4 mom. i samma paragraf kan förvaltningsdomstolen dock förlänga en brådskande placering den tid som behövs för att ett ärende som gäller omhändertagande ska kunna beredas för beslut.

FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 37 471 39 577 31 768 Avgjorda Inkomna Anhängiga 31.12. Helsingfors förvaltningsdomstol Kouvola förvaltningsdomstol Kuopio förvaltningsdomstol Rovaniemi förvaltningsdomstol

Läs mer

FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Helsingfors förvaltningsdomstol - Kouvola förvaltningsdomstol Kuopio förvaltningsdomstol - Rovaniemi förvaltningsdomstol - Tavastehus förvaltningsdomstol

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 243/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 58 lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar samt 68 skoltlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

Förvaltningsdomstolarnas avgöranden 2012

Förvaltningsdomstolarnas avgöranden 2012 Rättsväsende 2013 Förvaltningsdomstolarnas avgöranden 2012 Förvaltningsdomstolarna avgjorde 20 600 ärenden år 2012 Förvaltningsdomstolarna behandlade år 2012 totalt 20 600 ärenden, dvs. 6 procent färre

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 19 oktober 2012 554/2012 Lag om ändring av lagen om kommunala pensioner Utfärdad i Helsingfors den 19 oktober 2012 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om avgifter för patent- och registerstyrelsens prestationer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

RP 35/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om domännamn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 35/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om domännamn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om domännamn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om domännamn ändras enligt erfarenheterna

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

ANM rapporter 17/2013

ANM rapporter 17/2013 ANM rapporter 17/2013 Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens byrå 26.3.2013 Samarbetsombudsmannen Verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens tillsyn över

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 207/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49 Helsingfors/Mariehamn 15.10.2013 Nr 32/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 18.9.2013, nris 187 och 190/2013. Till Justitieministeriet Ärende

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 52/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på investeringar inom utvecklingsområdet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 februari 2015 71/2015 Lag om ändring av lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Utfärdad i Helsingfors den 6 februari 2015 I enlighet

Läs mer

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 .1.2015 PROTOKOLL Nummer 6 22.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Närvarande Frånvarande Justerat CG - RN - VT - CA - WV FK

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Lag om europaandelslag

Lag om europaandelslag Liite 4 Lagförslag Lag om europaandelslag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpliga bestämmelser och tillämpningsområde På ett europaandelslag tillämpas rådets förordning (EG) nr 1435/2003

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen årsberättelse 00 högsta förvaltningsdomstolen årsberättelse 00 Rättvisa, makt och ansvarsförhållanden... Besvärssystemet inom förvaltningsrättskipningen... Om verksamhetsåret

Läs mer

Begäran om utlåtande om slutbetänkandet om utvecklingen av rättsskyddssystemet

Begäran om utlåtande om slutbetänkandet om utvecklingen av rättsskyddssystemet BEGÄRAN OM UTLÅTANDE 3.2.2010 TEM/301/03.01.06/2010 Mottagare enligt sändlistan Begäran om utlåtande om slutbetänkandet om utvecklingen av rättsskyddssystemet vid offentlig upphandling Justitieminsteriet

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 Helsingfors/Mariehamn 21.1.2013 Nr 7/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 28.11.2012, nris 187,190, 192, 194, 196, 198 och 200/2012 Till Justitieministeriet

Läs mer

75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter

75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter 106/2013 75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar rapporten om helsingforsförsamlingarnas

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66)

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Målnummer: Ö1473-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-10-30 Rubrik: Fråga om Miljööverdomstolen varit skyldig att inhämta förhandsavgörande från

Läs mer

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation

Läs mer

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen (688/2001) och 7 c i lagen om statsbudgeten (423/1988),

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 9.2 Utkast till lag Ny dammsäkerhetslag 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Syfte Syftet med denna lag är att garantera säkerheten i samband med anläggande, underhåll och drift av dammar samt att minska

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Antal ärenden som väckts 1.1.2009 ärenden som inkommit 2006 18 ärenden som inkommit 2007 230 ärenden som inkommit 2008 804 Sammanlagt 1 052 Under 2009

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 mars 2006 Nr 187 193 INNEHÅLL Nr Sidan 187 Lag om ändring av lagen om domännamn... 593 188 om domännamnsförvaltning i landskapet Åland...

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 274/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om villkoren för deltagande i kostnaderna för produktionsstödet för el som produceras vid vissa vindkraftverk som byggs i landskapet

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av hovrättslagen och 1 och 2 i lagen om förvaltningsdomstolarna samt av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem PROPOSITIONENS

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

RP 93/2007 rd. I propositionen föreslås att lagen om farledsavgift ändras. Farledsavgiftens pris per enhet och avgiftens maximibelopp per fartygsanlöp

RP 93/2007 rd. I propositionen föreslås att lagen om farledsavgift ändras. Farledsavgiftens pris per enhet och avgiftens maximibelopp per fartygsanlöp RP 93/2007 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om farledsavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om farledsavgift ändras.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Några historiska milstolpar Medeltidens landskapslagar, stadslagar, 1734 års lag, 1809-1917 Det nordiska lagstiftningssamarbetet Lagstiftningens roller

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att det stiftas en ny

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009 2 Målen med principbeslutet Syftet med detta principbeslut är att komma överens om den interna arbetsfördelningen inom statsrådet på området

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president 7 STATISTIK Uppgifter och åtgärder Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden 1) Statsrådets

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE Tredje Statsmakten Media AB Holländargatan 8 B 111 36 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 361/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv och med förslag till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 5 maj 2004 Nr 324 329 INNEHÅLL Nr Sidan 324 Lag om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen

Läs mer

Besvärsmyndighet Ändring i besluten i 24, 27 och 30 kan sökas genom kommunalbesvär hos Helsingfors förvaltningsdomstul.

Besvärsmyndighet Ändring i besluten i 24, 27 och 30 kan sökas genom kommunalbesvär hos Helsingfors förvaltningsdomstul. Förbud att söka ändring BESVÄRSANVISNING (Kommunalbesvär) Eftersom besluten i 23, 25-26 och 28-29 endast gäller beredning eller verkställighet, kan kom munalbesvär inte anfö ras över besluten (KomL 91).

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

RP 217/2005 rd. I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen

RP 217/2005 rd. I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 kap. 6 och 15 kap. 2 i sjukförsäkringslagen samt 12 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor I mål om överprövning av offentlig upphandling har kammarrätt ansetts inte vara förhindrad att pröva omständigheter som åberopats

Läs mer