är inte längre densamma sedan systemet med

Transkript

1 1994 rd- LaUB 26- RP 231 Lagutskottets betänkande nr 26 om regeringens proposition med förslag till ändring av lagar angående högsta domstolens domförhet Riksdagen remitterade den 21 oktober 1994 den i rubriken nämnda propositionen nr 231 till lagutskottet för beredning. Lagutskottet har inhämtat utlåtande av grundlagsutskottet i ärendet. Utlåtandet bifogas detta betänkande (GrUU 26). Utskottet har hört lagstiftningsdirektören Jan Törnqvist och lagstiftningsrådet Juhani Hirvonen vid justitieministeriet, riksdagens justitieombudsman Jacob Söderman, justitiekanslersadjointen Jukka Pasanen vid justitiekanslersämbetet, presidenten i högsta domstolen Ola vi Heinonen, presidenten i Helsingfors hovrätt Olli Huopaniemi, advokaten Seppo Kemppinen vid Finlands Juristförbund, advokaten Arto Ullakonoja vid Finlands Advokatförbund och advokaten Markku Fredman vid Finlands Demokratiska Jurister rf. Regeringens proposition I propositionen föreslås att de stadganden i regeringsformen, lagen om högsta domstolen och militära rättegångslagen som gäller högsta domstolens domförhet skall ändras så att ärenden som gäller besvärstillstånd avgörs i en sammansättning som består av högst tre medlemmar. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter att de har antagits och blivit stadfåsta. Utskottets ställningstaganden Allmän motivering Enligt propositionens motivering har antalet medlemmar i högsta domstolen minskats samtidigt som antalet inkommande ärenden har ökat. I propositionen görs den bedömningen att arbetsbördan för högsta domstolens medlemmar ytterligare kommer att växa när de muntliga förhandlingarna ökar. Dessutom kommer EV-medlemskapet samt de omfattande lagstiftningsreformerna att innebära att styrningen av rätts- praxis kommer att accentueras. För att högsta domstolen på bästa möjliga sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter förutsätts det mer resurser för prövningen av besvär. I propositionen föreslås därför att den arbetstid som används för prövning av besvär utökas genom att antalet medlemmar i avdelningarna minskas vid behandlingen av ansökningar om besvärstillstånd. Enligt grundlagsutskottets utlåtande kan det antal medlemmar i en avdelning som utgör förutsättning för domförhet inte få bli beroende av högsta domstolens arbetsordning, utan det måste stadgas om saken i en lag. Enligt grundlagsutskottets åsikt bör det ytterligare utredas om det är förenligt med medborgarnas rättsskydd att en sammansättning med en medlem tillåts i ärenden som gäller besvärstillstånd. Lagutskottet har kommit fram till att avgörandet i ett ärende som gäller besvärstillstånd i detta skede inte kan anförtros en avdelning med en enda medlem, utan minst två medlemmar bör delta i ärendets behandling. Högsta domstolens status som fullföljdsdomstol är inte längre densamma sedan systemet med besvärstillstånd togs i bruk. Medborgarnas rättsskydd realiseras i allmänhet i tings- och hovrätterna medan högsta domstolen koncentrerar sig på att styra och förenhetliga rättspraxis genom prejudikat. I regeringens proposition görs den bedömningen att största delen av ansökningarna om besvärstillstånd är klara- oberoende av om det föreligger en grund för besvärstillstånd eller inte- och att lejonparten av besvärstillstånden beviljas på prejudikatsgrunder. Utskottet anser att det för de högsta domstolarna typiska kollegiala beslutsfattandet bör bibehållas också i dessa fall, eftersom det då är möjligt att växla åsikter och prövningen blir allsidigare och mer enhetlig. Det slutresultat utskottet föreslår har också påverkats av att det antal medlemmar som behövs för avgörande i tingsrätterna och hovrätterna under de två senaste åren har minskats radikalt. Utskottet finner det ytterst angeläget att det bättre än för närvarande tillses att högsta domstolen har tillräckliga resurser. Utskottet är med

2 rd- LaUB 26- RP 231 vetet om att propositionens syften inte på alla punkter nås i och med att utskottet föreslår ändringar i regeringens proposition och att högsta domstolens resurser av denna orsak måste utökas i motsvarande grad. Utskottet har redan tidigare uppmärksammat högsta domstolens otillräckliga resurser i sitt utlåtande om budgetpropositionen för 1995 (LaUU 7). Utskottet uppmärksammar dessutom laggranskningsrådets nuvarande situation. Lagen om laggranskningsrådet tillämpas inte Därefter kommer medlemskapet i laggranskningsrådet att belasta de högsta domstolarnas knappa resurser. Utskottet har förutsatt att det utan dröjsmål utreds hur de högsta domstolarnas sakkunskap ändamålsenligare kunde anlitas i principiellt viktiga lagstiftningsprojekt (LaUB rd). Utskottet påpekar att det inte känner till en sådan utredning, varför utskottet påskyndar saken. Detaljmotivering l. Lag om ändring av 54 Regeringsformen för Finland Enligt vad utskottet erfarit och enligt grundlagsutskottets utlåtande är lagförslagets ordalydelse felaktig. Avsikten har varit att i stadgandet uttömmande räkna upp de ärenden som kan behandlas i en sammansättning med färre än fem medlemmar. I förslaget saknas ärenden som gäller extraordinärt ändringssökande och besvär över försäkringsdomstolens beslut. Lagutskottet föreslår i överensstämmelse med grundlagsutskottets utlåtande att 54 3 mom. regeringsformen ändras så att högsta domstolen är domför med fem medlemmar om inte i lag särskilt stadgas om ett annat antal medlemmar. 2. Lag om ändring av 7 a lagen om Högsta domstolen På ovan anförda grunder föreslår utskottet att lagförslagets 7 a 2 mom. ändras så att ärenden som gäller besvärstillstånd skall handläggas på avdelningar med två eller tre medlemmar. Detta betyder att det stadgas om högsta domstolens beslutförhet i en sammansättning med färre än fem medlemmar i en lag såsom grundlagsutskottet har förutsatt. Utskottet föreslår att paragrafens 5 mom. ändras så att där uttryckligen konstateras att en avdelning med en medlem är beslutför i ärenden som gäller säkringsåtgärder eller förbud mot eller avbrytande av verkställighet. Besluten i dessa ärenden är i allmänhet temporära till sin natur och förutsätter ofta snabba beslut för att syftet med dem skall nås. 3. Lag om ändring av 3 militära rättegångslagen Den ändring utskottet ovan föreslår i fråga om det domföra antalet medlemmar i ärenden som gäller besvärstillstånd förutsätter också att 3 mom. i lagförslagets 3 ändras. Med stöd av det ovan anförda föreslår lagutskottet vördsamt att lagförslagen skall godkännas sålydande:

3 Högsta domstolens domförhet 3 l. Lag om ändring av 54 Regeringsformen för Finland I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som 67 riksdagsordningen stadgar, ändras 54 3m om. Regeringsformen för Finland, sådant det lyder i lag av den 2 februari 1979 (l 05/ 79), som följer: 54 Högsta domstolen är domför med fem medlemmar, om inte i lag särskilt stadgas om ett större eller (utesl.) mindre antal medlemmar. Ikraftträdelsestadgandet (Såsom i regeringens proposition) 2. Lag om ändring av 7 a lagen om Högsta domstolen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 22juli 1918 om Högsta domstolen 7 a 2 och 5 mom., sådana de lyder, 2 mom. i lag av den25mars 1983 (330/83) och 5 mom. i lag av den 23 december 1981 (971/81), samt fogas till7 a sådan den lyder ändrad genom lag av den 2 februari 1979 (l 06/79) samt nämnda lagar av den 23 december 1981 och den25mars 1983, ett nytt 7 mom. som följer: 7a Ärenden som gäller meddelande av besvärstillstånd skall handläggas och avgöras på en avdelning med minst två och högst tre medlemmar, om inte frågan om meddelande av besvärstillstånd i fall som avses i 30 kap. 3 2 mom. rättegångsbalken har hänskjutits till avgörande i samband med handläggningen av besväret. Ärenden som gäller säkringsåtgärder eller förbud mot eller avbrytande av verkställighet kan (utesl.) avgöras på en avdelning med bara en medlem. (7 mom. såsom i regeringens proposition) Ikraftträdelsestadgandet (Såsom i regeringens proposition)

4 rd- LaUB 26- RP Lag om ändring av 3 militära rättegångslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras 3 3 mom. militära rättegångslagen av den25mars 1983 (326/83) som följer: 3 I högsta domstolen skall, då ett militärt rättegångsärende handläggs utöver ordinarie sammansättning finnas två militära ledamöter, dock inte när ett ärende handläggs på en avdelning med mindre än fem medlemmar. Ikraftträdelsestadgandet (Såsom i regeringens proposition) Samtidigt föreslår utskottet att detförsta lagförslaget skall behandlas på det sätt 67 2 mom. riksdagsordningen föreskriver. Helsingfors den 7 februari 1995 I den avgörande behandlingen deltog vice ordföranden Halonen samt medlemmarna Aittoniemi, Hassi, Häkämies, Komi, Korteniemi, Piha, Polvi, Rossi, Savela, Seivästö, Subola och Tykkyläinen.

5 Högsta domstolens domförhet 5 RIKSDAGENS GRUNDLAGSUTSKOTI Bilaga Helsingfors den 20 december 1994 Utlåtande nr 26 Till Lagutskottet Lagutskottet begärde genom en skrivelse av den 27 oktober 1994 utlåtande av grundlagsutskottet om regeringens proposition nr 231 med förslag till ändring av lagar angående högsta domstolens domförhet. Utskottet har hört lagstiftningsdirektören Jan Tömqvist vid justitieministeriet, presidenten i högsta domstolen Olavi Heinonen, presidenten i högsta förvaltningsdomstolen Pekka Hallberg, professom Mikael Hiden och professom Ilkka Saraviita. Vidare har utskottet fått ett skriftligt utlåtande av riksdagens justitieombudsman Jacob Söderman och fogat det till handlingarna. Grundlagsutskottet har behandlat saken från statsförfattningsrättslig synpunkt och anför vördsamt följande. Regeringens proposition Regeringen föreslår att det som stadgas i regeringsformen, lagen om högsta domstolen och militära rättegångslagen om högsta domstolens domförhet skall ändras så att ärenden som gäller besvärstillstånd avgörs i en sammallsättning som består av högst tre medlemmar. Arenden som gäller beviljande av besvärstillstånd handläggs för närvarande i högsta domstolen i en sammansättning med tre medlemmar. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så fort som möjligt sedan de blivit antagna och stadfåsta. Den föreslagna ändringen i 54 3m om. regeringsformen skall behandlas i grundlagsordning. Utskottets ställningstaganden Enligt utskottets mening är det inte längre ändamålsenligt att det stadgas i regeringsformen om högsta domstolens minsta möjliga domföra sammansättning. Enligt en utredning som utskottet fått är lydelsen i lagförslaget dock felaktig på denna punkt eftersom där inte nämns någonting om extraordinärt ändringssökande och besvär över försäkringsdomstolens beslut. Utskottet anser att felet enklast rättas till genom att 54 3 mom. får följande lydelse: "Högsta domstolen är domför med fem medlemmar, om inte i lag särskilt stadgas om ett större eller (utesl.) mindre antal medlemmar." A v ett grundlagsstadgande som detta framgår att en domför sammansättning i princip består av fem medlemmar och att ett mindre antal medlemmar enligt lagen bara kommer i fråga i fall som uttryckligen stadgas genom lag. A v den allmänna doktrinen om behörigheten att utfårda författningar följer att det inte är möjligt att delegera en sådan behörighet genom lag till en författning på lägre nivå. Meningen med propositionen är dock att högsta domstolen i sin arbetsordning kan reglera närmare om en ansökan om besvärstillstånd skall handläggas enligt föredragning för en, två eller tre medlemmar. Enligt utskottets uppfattning är detta inte förenligt med 54 3m om. regeringsformen som nu föreslås bli ändrad, utan det andra lagförslaget bör ändras så att det av själva lagtexten framgår hur många medlemmar som utgör en domför sammansättning om de är fårre än fem. En likadan anmärkning kan anföras mot det tredje lagförslaget. Enligt utskottets mening bör det ytterligare utredas om det är förenligt med medborgamas rättsskydd att en sammansättning med en medlem tillåts i ärenden som gäller besvärstillstånd. På grund av 57 regeringsformen gäller den föreslagna ändringen i regeringsformen också högsta förvaltningsdomstolen, vilket inte nämns i propositionen. Enligt vad utskottet har erfarit anses det inte finnas något behov av att stadga att högsta förvaltningsdomstolen är domför med en mindre sammansättning än tre medlemmar. Med hänsyn till att den domföra sammansättningen också i detta fall med stöd av 54 3 mom. beror på behöriga stadganden i lagen innebär 57 enligt

6 rd-laub 26- RP 231 utskottets mening inget hinder för att 54 3 m om. ändras på detta sätt. Med stöd av det ovan sagda anför grundlagsutskottet vördsamt att detförsta lagförslaget bör behandlas i den ordning som föreskrivs i 67 riksdagsordningen och att lagutskottet även i övrigt beaktar det som anförs i detta utlåtande, då det utarbetar sitt betänkande. I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Niinistö, vice ordföranden Alho samt medlemmarna Koskinen, Laine, J. Leppänen, Moilanen, Nikula, Varpasuo, Viljanen, Vistbacka, Vuoristo, Vähänäkki och Väistö.