LAGUTSKOTTETSBETÄNKANDE 13/1997 rd

Transkript

1 LAGUTSKOTTETSBETÄNKANDE 13/1997 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av militära disciplinlagen och vissa därtill hörande lagar INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 28 april 1997 proposition 40/1997 rd med förslag tilllag om ändring av militära disciplinlagen och vissa därtill hörande lagar tilllagutskottet för beredning. Utlåtande I enlighet med riksdagens beslut har försvarsutskottet lämnat utlåtande i ärendet (FöUU rd), som medföljer som bilaga till detta betänkande. sakkunniga Utskottet har hört - äldre regeringssekreteraren Timo Turkki, försvarsministeriet - lagstiftningsrådet Jukka Lindstedt,justitieministeriet - avdelningschef Juhani Uusitalo och polisöverinspektör J orma Toivanen, inrikesministeriet - biträdande avdelningschef Hannu Tuomola, huvudstaben - tingsdomare Olli Myllykangas, Helsingfors tingsrätt - ordförande Henrik Söderman, Finlands Beväringsförbund. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår att militära disciplinlagen ändras så att arrest inte längre påförs i disciplinärt förfarande. Enligt förslaget revideras bestämmelserna om verkställighet av vissa straff och görs vissa ändringar som föranleds av att annan lagstiftning har ändrats. Regeringen föreslår att en bestämmelse om utegångsstraff tas in i strafflagen. Militära rättegångslagen föreslås bli ändrad så att också ett annat ringa brott, som har begåtts genom samma gärning som ett militärt brott, kan behandlas i den ordning som lagen anger. Dessutom föreslås att tjänstebeteckningarna ändras så att de motsvarar ändringarna i lagstiftningen. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter att de har antagits och blivit stadfåsta. RP 40/1997 rd

2 UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering A v de orsaker som anges i propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen men med följande anmärkningar och ändringsförslag. l. Lagen om ändring av militära disciplinlagen 19. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka militära förmän och myndigheter som får fatta beslut om anhållande. Regeringen föreslår att paragrafen ändras och att beslut om anhållande också kan fattas av garnisonens vakthavande befäl i beredskap. Förslaget motiveras med att det inte alltid är möjligt att i truppförbanden nå en person som har rätt att fatta beslut om tvångsmedel. I l kap. 6 tvångsmedelslagen bestäms vilka tjänstemän som är anhållningsberättigade inom polisen, tullen och åklagar- och gränsbevakningsväsendet. Dessa tjänstemän har så gott som utan undantag juridisk utbildning, polisutbildning eller någon annan därmed jämförbar specialutbildning, som gör att de har behövliga kunskaper för att verkställa förundersökning och använda straffprocessuella tvångsmedel. I praktiken är det poliser med lång erfarenhet och rätt hög tjänsteställning som fattar merparten av besluten om anhållande. Utskottet anser att det av rättsskyddskäl inte är möjligt att bevilja garnisonens vakthavande befäl i beredskap anhållningsrätt, eftersom dessa inte förutsätts ha den utbildning eller erfarenhet som behövs för att fatta rättsliga beslut. Förslaget är inte heller motiverat av praktiska skäl, eftersom truppförbanden har flera behöriga personer som beslutar om gripande, en lindrigare form av tvångsmedel än anhållande. En person som gripits får hållas kvar högst 24 timmar, vilket är en tillräckligt lång tid för att en behörig tjänsteman skall hinna avgöra om den gripne skall anhållas eller ej. A v dessa orsaker föreslårutskottet att paragrafen stryks ur lagförslaget. Till följd härav måste också ingressen ändras. 25. Paragrafen innehåller bestämmelser om två straffprocessuella tvångsmedel: beslag och husrannsakan. Enligt förslaget skall till paragrafen för tydlighetens skull fogas ett 3 mom., som anger att inspektion av beväringars skåp inte betraktas som husrannsakan. Försvarsutskottet har i sitt utlåtande framhållit att det för tydlighetens skull är skäl att ange syftet med bestämmelsen enligt motiveringen till propositionen också i lagutskottets betänkande. Husrannsakan, som är ett rättsligt tvångsmedel, och den inspektion av ordningen som ingår i veckoprogrammet för grundenheterna under beväringststjänstgöringen måste hållas klart i sär. Till inspektionen hör att granska ordningen i de värnpliktigas utrustningsskåp och eventuellt även att granska försvarsmaktens utrustning i skåpet. Inspektionen gäller dock inte de värnpliktigas personliga egendom, som förvaras på ett särskilt ställe i skåpet. Utskottet föreslår att momentet preciseras så att syftet med bestämmelsen klart anges i lagen. 3. Lagen om ändring av militära disciplinlagen 8. Enligt förslaget skall i l mom. intas en bestämmelse om när andra än militära brott av ändamålsenlighetsskäl kan behandlas som militära rättegångsärenden. I momentet hänvisas till 10 kap. rättegångsbalken, som delvis upphävdes i samband med reformen av rättegångsförfarandet vid brottmål i underrätter. Utskottet föreslår att hänvisningen i stället skall gälla 4 kap., Om laga domstol, i lagen om rättegång i brottmål (689/1997). Också i 8 2 och 3 mo m. görs hänvisningar till upphävda bestämmelser i rättegångsbalken. Lagtekniska ändringar måste därför göras i dessa moment. Utskottet föreslår att lagförslaget kompletteras med 2 och 3 mom., där hänvisning inte längre görs till de upphävda bestämmelserna i rättegångsbalken utan till motsvarande gällande bestämmelser. Till följd av dessa ändringar måste också vissa ändringar göras i ingressen. 2

3 LaUB 13/1997 rd- RP rd Förslag till heslut Med anledning av det ovan anförda föreslår lagutskottet vördsamt att det andra lagförslaget godkänns utan ändringar och att det första och tredje lagförslaget godkänns medföljande lydelse: l. Lag om ändring av militära disciplinlagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i militära disciplinlagen av den25mars 1983 (331/1983) 33 2 och 3m om., sådana de lyder i lag 652/1991, ändras l, 2 3 och 4 mom., 8 2 mom., 9, lo och 12, 18 l punkten, (utesl.) 25 a, 27 2 mom., 36, 38 3 mom., 39 3 mom., 41,44 och 45, 45 a l mom. och 45 b, av dessalagrum 2 3 och4mom., 12, 27 2mom., 38 3mom.,44, 45a l mom. och45b sådana de lyder i nämnda lag 652/1991, (utesl.) 25 a sådan (utesl.) den lyder i lag 1259/1988, samt 36 och 39 3 mom. sådana de lyder i lag , samt fogas tilllagen en ny 23 i stället för den 23 som upphävts genom nämnda lag 1259/1988 och till 25, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 1259/1988, ett nytt 3 mom. samt i stället för den 40 som upphävts genom lag 374/1990 en ny 40 som följer: l, 2, 8-10, 12 och (Utesl.) Som husrannsakan betraktas inte inspektion av ordningen i ett sådant skåp för utrustning som disponeras av den som tjänstgör enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor och skicket på försvarsmaktens utrutstning i skåpet. 25 a, 27, 36, 38-41,44, 45 a och 45 b Ikraftträdelsebestämmelsen 3

4 3. Lag om ändring av militära rättegångslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i militära rättegångslagen av den 25 mars 1983 (326/1983) 8 (utesl. ), l O l m om. och 21, av dessa lagrum 8 sådan den delvis lyder i lag 709/l99l, som följer 8 Om en krigsman eller någon annan som lyder under 45 kap. strafflagen åtalas både för ett brott som skall behandlas såsom ett militärt rättegångsärende och för ett annat brott, får åtalet för det förstnämnda brottet prövas vid den domstol som enligt 4 kap. lagen om rättegång i brottmål ( ) är behörig att behandla åtalet för det sistnämnda, när det på grund av ärendets natur eller utredning i ärendet eller av någon annan särskild orsak är ändamålsenligt. Om ett annat brott än ett sådant som skall behandlas som ett militärt rättegångsärende har begåtts genom samma gärning som ett brott vilket skall behandlas som ett militärt rättegångsärende och om det förstnämnda brottet är ringa jämfört med det sistnämnda samt om en gemensam behandling av de åtal som gäller brotten är ändamålsenlig, kan också ett åtal som gäller ett annat brott än ett sådant som behandlas som ett militärt rättegångsärende prövas i den ordning som anges i denna lag. Då två eller flera, av vilka någon varken är en krigsman eller annars lyder under 45 kap. strafflagen, är åtalade för delaktighet i ett brott som avses i 2, får ärendet under de förutsättningar som stadgas i l mom. för samtligas del prövas vid den domstol som enligt 4 kap. lagen om rättegång i brottmål är behörig i fråga om någon av de delaktiga. (Nytt 2 mom.) En domstol, vars behörighet följer av denna paragraf, skall behandla ärendet i sin ordinarie sammansättning. Då dess behörighet bestäms skall inte 4 kap. 11 lagen om rättegång i brottmål tillämpas (Nytt 3 mom.) lo och 21 Ikraftträdelsebestämmelsen Helsingfors den 16 oktober 1997 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Henrik Lax /sv vordf. Sulo Aittoniemi /cent medl. Juhani Alaranta /cent Janina Andersson /gröna Toimi Kankaanniemi /fkf Juha Karpio /saml Pekka Kuosmanen /saml Annika Lapintie /vänst Kari Myllyniemi /cent Reino Ojala /sd (delvis) Markku Pohjola /sd Heikki Rinne /sd Pekka Saarnio /vänst Jukka Tarkka /ungf. 4

5 FÖRSVARSUTSKOTTETS UTLÅTANDE rd Bilaga Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av militära disciplinlagen och vissa därtill hörandelagar Till Lagutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 28 april 1997 regeringens proposition rd med förslag tilllag om ändring av militära disciplinlagen och vissa därtill hörande lagar tilllagutskottet och bestämde samtidigt att försvarsutskottet skall lämna utlåtande i ärendet till lagutskottet. sakkunniga Utskottet har hört - äldre regeringssekreteraren Timo Turkki, försvarsministeriet - lagstiftningsrådet Antti Pihlajamäki, justitieministeriet - biträdande avdelningschef Hannu Tuomola, huvudstaben - kapten Ensio Mäntysalo, Artilleribrigaden - ordförande Henrik Söderman, Finlands Beväringsförbund. Dessutom har utskottet fått ett skriftligt utlåtande från staben för gränsbevakningsväsendet vid inrikesministeriet. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår att bestämmelserna om arrest i militära disciplinlagen ändras så att de står i samklang med 6 3m om. regeringsformen, som ändrades i samband med reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt förslaget skalllagen ändras så att arrest inte längre påförs i disciplinärt förfarande. Arrest kan dock också i fortsättningen utdömas av domstol. Bestämmelserna om verkställigheten av vissa straff revideras och vissa sådana ändringar av lagen görs som föranleds av att annan lagstiftning har ändrats. I bestämmelsen i 45 kap. 25 strafflagen, som gäller olovligt avvikande från arresten och brott mot andra utegångsbegränsningar eller utegångsförbud skall enligt förslaget skrivas in också ett utegångsstraff. Enligt den nuvarande formuleringen gör sig en krigsman som olovligen avlägsnar sig från det område utegångsförbudet gäller skyldig till brott endast i det fall att han påförts utegångsförbud, men inte då han utstår utegångsstraff. Militära rättegångslagen föreslås bli ändrad så att det i den ordning lagen anger blir möjligt att behandla också andra ringa brott som har begåtts genom samma gärning som ett militärt brott. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det de har antagits och blivit stadfåsta. 5

6 UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Militära disciplinlagen Enligt utredning till utskottet anses arreststraffet vara det effektivaste av de påföljder som kan påföras i militärt disciplinförfarande. Det anses också avvika från övriga påföljdsalternativ. Trots det, vilket också framgår av propositionen, utgör arreststraffen endast 2,6 procent av samtliga påföljder som påförts i disciplinärt förfarande under Å andra sidan påpekas att arreststraff också i fortsättningen kan utdömas av domstol. Också i dagens läge kan den straffade själv föra saken till domstol. Frågan löstes i själva verket redan i samband med revisionen av bestämmelserna om de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt utskottet är den praktiska betydelsen av den föreslagna ändringen mycket liten. Vissa andra straff- utegångsförbudet och utegångsstraffet - har i detta sammanhang inte ansetts strida mot regeringsformen trots att också de innebär ett visst mått av frihetsberövande. Om arrest endast får påföras av domstol kommer arreststraffets betydelse som strafform att minska, menar utskottet. Det kan också uppstå problem i samband med verkställigheten av arreststraffen, och de värnpliktiga försätts i olika ställning beroende på tjänstgöringstid. Behandlingen av saken som ett åtalsärende vid domstol, möjligheten att anmäla missnöje, besvärstiden och behandlingen av eventuella besvär vid hovrätten innebär sannolikt, i synnerhet när det gäller en kortare tjänstgöringstid, att arreststraffet inte hinner verkställas under tjänstgöringstiden. Om tjänstgöringstiden har gått ut, kan arreststraffet visserligen förvandlas till avgift. Propositionen utgår från att beloppet vid disciplinböter är detsamma för reservister och värnpliktiga. F ör reservisterna kan böterna härigenom i vissa fall vara mycket små jämfört med deras inkomster. Utredningen till utskottet visar dock att de disciplinära påföljderna till exempel för försummelse i fråga om repetitionsövningar i allmänhet består av något annat än böter. Enligt förslaget skall i militära disciplinlagen tas in en ny bestämmelse som gäller kroppsvisite- ring av säkerhetsskäl i samband med gripande. Bestämmelsen stämmer överens med motsvarande bestämmelse i polislagen; i samband med att polisen griper eller anhåller en person har den rätt att kroppsvisitera den gripne för att förvissa sig om att han inte medför föremål eller ämnen som kan äventyra förvaringen eller leda till att den gripne kan utsätta sig själv eller andra för fara. De farliga föremålen och ämnena skall tas ifrån den som visiteras. De skall dock återlämnas vid frigivningen om det inte finns några hinder för detta enligt lag. Det har hittills inte funnits några bestämmelser om kroppsvisitering av säkerhetsskäl som har gällt de militära myndigheterna, och den nya bestämmelsen måste därför anses nödvändig. Regeringen konstaterar att det är ett vedertaget förfarande att ordningen i skåp som överlåtits till dem som fullgör sin värnplikt får inspekteras. Skåpen är enligt propositionen avsedda för förvaring av utrustning som hör till försvarsmakten. Det är därför inte möjligt att ställa samma krav på inspektion av skåp som när det är fråga om husrannsakan enligt tvångsmedelslagen. Den föreslagna preciseringen av 25 militära disciplinlagen torde därför vara helt på sin plats i den mån den gäller försvarsmaktens utrustning och granskningen gäller ordningen i skåpet. Enligt utredning till utskottet är avsikten med preciseringen av 25 endast att fastställa nuvarande praxis, vilket också talar för den. Om det är meningen att "inspektionen" skall gälla enbart ordningen med nuvarande begränsningar, måste detta dock för tydlighetens skull nämnas i motiveringen till betänkandet. I praktiken förvaras också civilegendom i skåpen. Den civila egendomen förvaras på en särskild hylla eller i en låda och utsätts i dagens läge inte för ordningsinspektion. Detta har enligt uppgift till utskottet lett till vissa praktiska problem. Trots det har man inte för avsikt att ändra praxis i detta avseende genom den nya bestämmelsen. Integritetsskyddet för civilegendom kan anses vara annorlunda än för försvarsmaktens utrustning. Vid brottsmisstanke kan också innehållet i civillådan inspekteras, vilket utskottet finner riktigt. 6

7 Försvarsutskottet fåster lagutskottets uppmärksamhet vid den föreslagna 25 a som gäller prov för förare av ett motordrivet fordon eller andra som utför något annat uppdrag som nämns i 23 kap. strafflagen. Lagutskottet behandlar för närvarande regeringens proposition om ändring av 23 kap. strafflagen (RP 32/1997 rd) som, om den godkänns, leder till att bestämmelserna om straff också för andra trafikbrott än rattfylleri tas in i 23 kap. strafflagen. Det nya kapitlet gäller alla som använder vägar, dvs. var och en som rör sig på en väg eller befinner sig i ett fordon på en väg. Om denna ändring i strafflagen träder i kraft före ändringen i militära disciplinlagen måste 25 a militära disciplinlagen innehålla en hänvisning till de paragrafer i 23 kap. strafflagen som uttryckligen gäller rattfylleri. strafflagen och militära disciplinlagen Försvarsutskottet har inte funnit något att anmärka mot de ändringar som föreslås i strafflagen. Den föreslagna ändringen i 8 militära rättegångslagen är enligt uppgift till utskottet av särskilt stor betydelse för gränsbevakningsväsendets verksamhet. Det är motiverat att fel som eventuellt begås vid inrese- och utresekontrollerna, som numera utgör en viktig del av gränsbevakningsväsendets uppgifter, kan behandlas med den domstolssammansättning som anges i militära rättegångslagen. Utan denna ändring skulle fall som leder till åtal behandlas enligt rättegångsförfarandet vid brottmål och sakkunskapen skulle kanske inte alltid räcka till för att bedöma hur en åtalad gränsbevakare påverkats av en order eller befallning given av hans förman. Utlåtande På grund av det ovanstående anför försvarsutskottet vördsamt som sitt utlåtande tilllagutskottet att lagutskottet bör beakta det som sägs i detta utlåtande när det sätter upp sitt betänkande. Helsingfors den 16 september 1997 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Kalevi Lamminen /saml vordf. Jaakko Laakso /vänst medl. Reijo Kallio /sd Antero Kekkonen /sd Ossi Korteniemi /cent Maija-Liisa Lindqvist /cent Raimo Mähönen /sd Tuija Nurmi /saml Erkki Partanen /sd Matti Ryhänen /cent Raimo Tiilikainen /sv Jorma Vokkolainen /vänst. 7

8