LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/1998 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av utsökningslagen INLEDNING

Transkript

1 LaUB 29/1998 rd - RP 275/1998 rd LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/1998 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av utsökningslagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 13 januari 1999 en proposition med förslag till lag om ändring av utsökningslagen (RP 275/1998 rd) tilllagutskottet för beredning. Lagmotioner I samband med denna proposition har utskottet behandlat en lagmotion med förslag tilllag om ändring av 39 kap. l stramagen (LM 82/1998 rd Annika La pintie /vänst m.fl.), som riksdagen remitterade till utskottet den 6 oktober 1998, en lagmotion med förslag tilllag om ändring av 4 kap. utsökningslagen (LM 106/1998 rd -Johannes Koskinen /sd m.fl.), som riksdagen remitterade till utskottet den 20 oktober 1998,och en lagmotion med förslag tilllag om ändring av32kap. l straffiagen(lm 126/1998rd Kari Myllyniemi /cent), som riksdagen remitterade till utskottet den 19 november sakkunniga Utskottet har hört - lagstiftningsrådet Tuula Linna, justitieministeriet - överkommissarie Risto Karhunen, inrikesministeriet - projektchefmarkku Hirvonen, finansministeriet - president Jussi Kivinen, Kouvola hovrätt - lagman Teuri Brunila, Åbo tingsrätt - överinspektör Ilkka Stenius, exekutionsverket i Helsingfors härad - häradsfogde Jarmo Kivistö, exekutionsverket i Jyväskylä härad - kriminalinspektör Kim mo Markkula, centralkriminalpolisen - justitieförvaltningschef Ari Ranta, länsstyrelsen i Södra Finlands län - advokaten Jyrki Pekkala, Finlands Advokatförbund - direktör Erkki Kontkanen, Bankföreningen i Finland - statsåklagare Matti Nissinen, Suomen Syyttäjäyhdistys ry - vicehäradshövding Hannu Ijäs, Finska Försäkringsbolagens Centralförbund - juridiske ombudsmannen Juha Ahvenniemi, Företagarna i Finland - avdelningschef Antti Maijala, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT - ombudsman Marjatta Prosi-Berggren, skuldrådgivning rf - professor Erkki Havansi professor Juha Pöyhönen. RP rd LM 82/1998 rd LM 106/1998 rd LM 126/1998 rd

2 LaUB 29/1998 rd- RP 275/1998 rd PROPOSITIONEN OCH LAGMOTIONERNA Propositionen Regeringen föreslär att till utsökningslagen fogas bestämmelser som gör det möjligt att förhindra att någon genom konstgjorda arrangemang undandrar sig utsökning. Syftet med propostionen är att främja dels en jämlik behandling av gäldenärerna vid utsökningsförfarandet, dels resultaten av utsökningen när gäldenären på otillbörliga sätt försöker undvika att fullgöra sina skyldigheter. I utsökningslagen föresläs en bestämmelse om att ett arrangemang, vars rättsliga form inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte och som uppenbart används för att undvika utsökning eller undanhälla borgenärerna egendom, inte utgör något hinder för utmätning. Utmätning får dock inte vidtas om en utomstäende gör det sannolikt att utmätningen kränker hans verkliga rätt. Enligt förslaget skall det bli omöjligt att undvika utsökning med hjälp av obefogat stora naturaförmåner. Tillämpningsområdet för bestämmelsen om fastställande av skälig lön föresläs bli utsträckt också till gäldenärens eget företag när det är klart att gäldenären försöker undvika utsökning. Dessutom ingår i förslaget en bestämmelse som gör det möjligt att hindra gäldenären att använda sig av ett konto med kredit och därvid undvika utsökning. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Lagmotionerna Lagmotion rd I lagmotionen föresläs att 39 kap. l strafflagen ändras så att konton med kredit öppnade i borgenärens namn i en bank eller ett kreditinstitut skall jämställas med försök att öka förpliktelserna, ett av rekvisiten för oredlighetsbrott, om gäldenären genom detta agerande försökt göra sig insolvent eller väsentligt förvärra sin insolvens eller medvetet äventyra betalningen till borgenärerna i det fall att han eventuellt försätts i likvidation. Lagmotion 106/1998 rd I lagmotionen föresläs att 4 kap. utsökningslagen kompletteras med en ny 34, vars syfte är att förhindra att bankkkonton med kredit systematiskt används för att undvika utsökning. Lagmotion 126/1998 rd I lagmotionen föresläs att 39 kap. l strafflagen ändras så att tillämpningsområdet för oredlighetsbrott breddas avsevärt. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Allmänna synpunkter Propositionen innebär en principiellt viktig reform. Den nya lagstiftningen har beretts relativt snabbt för att man skall fä bukt med aktuella problem. Ett effektivt instrument vid bekämpning av yrkesmässiga ekobrott är att se till att gärningsmannen går miste om nyttan av brottet. Ett av de stora hindren vid spårningen av brottsnytta har varit benämningsprincipen, som strikt följts vid utsökning och som avser att den form rättshandlingen givits i princip anses vara den riktiga. Där- för har egendom inte kunnat utmätas om ägandet genom simulerade rättshandlingar eller på annat sätt givits en form som inte motsvarar sakens verkliga natur. Propositionen har ansetts vara positiv. Speciellt viktigt har man ansett det vara att särbehandlingen av gäldenärerna minskar alltmer och att man får tillgäng till bestämmelser genom vilka man kan ingripa i så kallade starka gäldenärers agerande. Utskottet finner förslaget behövligt och ändamälsenligt och tillstyrker lagförslaget i propositionen med följande anmärkningar och ändringsförslag. 2

3 LaUB 29/1998 rd- RP 275/1998 rd Den allmänna bestämmelsen om konstgjorda arrangemang ( UL 4 kap. 9 4 och 5 mom.) I common law-länder, där man sedan gammalt känner till såväl nominellt som reellt aktieägande, har man redan för länge sedan vidtagit mått och steg med tanke på missbruk. Exempelvis i England har skillnaden mellan aktieägare och bolag i rättspraxis kunnat förbigås genom att "lyfta på slöjan" (lifting veil). Nu håller den finska rätten på att utvecklas i samma riktning. Den föreslagna allmänna bestämmelsen gäller utomstående, som är ägare - om också på ett konstgjort sätt- till föremål som skall utmätas, och ger rätt att åsidosätta den benämningsprincip som tillämpats vid utmätning och aktiebolagens särskilda rättskapacitet. För att balansera upp detta betonas rättsskyddet för utomstående i förslaget. Bestämmelsen fungerar så att utmätningsmannen först skall förete bevis för att arrangemanget är konstgjort. Därefter kan den utomstående förhindra utmätning genom att lägga fram sannolika skäl för att hans rätt blivit kränkt. Om den utomstående lyckas förhindra utmätningen, återstår för borgenärerna bestämmelserna om återvinning och kvarstad för att trygga sina fordringar. Den allmänna bestämmelsen har ansetts lång och tung. För att göra strukturen mindre kompakt föreslår utskottet att bestämmelsen delas upp på två moment. Den första meningen blir 4 mom. och där skrivs den egentliga huvudregeln in. Resten av texten hänförs, efter vissa ändringar av hänvisningar, till ett 5 mom. med bestämmelser om bland annat rättsskyddet för utomstående. Bestämmelsen om naturaförmåner ( UL 4 kap. 6 b ) I bestämmelsen understryks att en gäldenär som får naturaförmåner inte får åläggas en alltför tung börda när det gäller att bevisa att naturaförmånerna kan acceptera.,jlj:!stämmelsen avses bli tillämpad bara på flagratf överdimensionerade naturförmåner, typ lyxbostäder, lyxbåtar, resor till södern eller andra liknande förmåner som sätter en guldkant på tillvarom och gör livet angenämt. För att gäldenärer med sedvanliga eller i det närmaste sedvanliga naturaförmåner inte skall åläggas en alltför tung bevisbörda, bör bestämmelsen om bevisbördan formuleras allmännare så att det anges att gäldenären i tolkningsfall anses ha fullgjort sin bevisskyldighet och att utmätningen därmed avskrivs. Utskottet föreslår att bestämmelsen kompletteras med ordet "uppenbart" som följer: "... om inte gäldenären kan visa att naturaförmånerna är nödvändiga för att trygga hans egen och familjens utkomst eller att de annars är uppenbart motiverade... " Utnyttjande av konto med kredit för att kringgå utsökning ( UL 3 kap. 36 a ) Hittills har användningen av konton med kredit i syfte att undgå utmätning inte utgjort något större problem i praktiken. En bestämmelse om detta är dock på sin plats, om inte för annat så för sin preventiva funktion. Bestämmelsen kan också ha positiva effekter för den allmänna betalningsmoralen. Regleringen i den föreslagna bestämmelsen är inte särskilt sträng för att den normala kreditgivningen inte skall rubbas. Gäldenären kan efter förbudet utan hinder av bestämmelsen dirigera sina inkomster efter eget val. Om gäldenären låter pengarna gå in på ett vanligt konto i en annan penninginrättning kan de mätas ut på normalt sätt. Om gäldenären lyckas öppna ett nytt konto med kredit i en annan penninginrättning, kan förbud utfårdas omedelbart med stöd av paragrafen. I det fallet har man med utgångspunkt i gäldenärens tidigare agerande på det sätt som avses i paragrafen kunnat notera att gäldenären använder sig av konton med kredit för att undandra sig utsökning. Utskottet har fört en diskussion om terminologin i bestämmelsen. Med uttrycket "lyfter kredit" avses att ta ut pengar från kontot inom ramen för kreditlimiten. I slutet av paragrafen betraktas frågan ur banksynvinkel och där används i brist på bättre alternativ uttrycket "kredit eller tilläggskredit som beviljats". Termen "tillläggskredit" avses tydliggöra tillämpningsområdet. Enligt utskottets åsikt motsvarar formuleringen paragrafens syften. Utskottet föreslår 3

4 LaUB 29/1998 rd- RP 275/1998 rd dock en språklig korrigering i den finskspråkiga texten, nämligen att ordet "hyväksikäyttäen" skrivs som två ord. Korrigeringen påverkar inte den svenska texten. Införande av den nya lagstiftningen samt utbildning och uppföljning i anknytning härtill Den nya lagstiftningen innebär att specialindrivningen får högre prioritet inom utsökningsväsendet En effektiv specialindrivning kräver betryggande resurser och ny kompetens av personalen. Den på generalklausuler baserade behörigheten åter förutsätter högklassiga kunskaper och färdigheter. Regeringen understryker i propositionen utbildningens betydelse. Också utskottet lyfter fram utbildningen och utgår från att såväl utmätningsmännen som de biträdande utmätningsmännen får en effektiv och motiverande utbildning, som är skräddarsydd för respektive uppgiftsområden och motsvarar det faktiska behovet. Reformen kan leda till ett ökat antal besvär gällande utmätningar. Därför bör också domarna på ett lämpligt sätt introduceras i den nya Jagstiftningen för att det snabbt skall uppstå en enhetlig rättspraxis. Regeringen lovar i propositionen att konsekvenserna av de nya bestämmelserna kommer att följas upp noga för att upptäcka problem med rättsskyddet och andra missförhållanden. Om det behövs ses bestämmelserna över i samband med följande etapp av totalreformen av utsökningslagen. Då blir det också aktuellt med att ta ställning till om de biträdande utmätningsmännen bör få större befogenheter och rätt att verkställa en så kallad interimistisk säkringsutmätning också när frågan i övrigt hör till häradsfogdens exklusiva behörighet. Också kreditinstitutens rätt till kvittning i utmätningssituationer bör utredas i sin helhet i detta sammanhang. En uppföljning är viktig också med tanke på hur de nu föreslagna reglerna skall vidareutvecklas, menar utskottet. Redan nu har det slagits fast att en översyn av bestämmelserna om utsök- ningsutredningar hör till de första åtgärderna. Därefter följer en med kriminalisering förenad skärpt bestämmelse, som förpliktar gäldenären att uppge sina fordringar hos tredje part. Den aviserade översynen av rekvisiten för gäldenärsbrott är enligt utskottet absolut behövlig och nödvändig i och med att medborgarnas respekt för Jagen därmed kan fås att öka. De finländska utsökningsmyndigheternas befogenheter sträcker sig inte utanför finländskt territorium. Den nuföreslagna lagstiftningen ger rätt att ingripa bara i situationer där tillgångarna finns i Finland. För att finländska domar skall kunna verkställas utanför landets gränser krävs det internationella överenskommelser. Ju mer den internationella brottsligheten sväller ut desto mer ökar behovet av ett intensivt samarbete mellan tvångsverkställande myndigheter, men å andra sidan försvåras ett intensifierat samarbete av att utsökningssystemen i så hög grad avviker från varandra i de olika länderna. Inom EU pågår dock en översyn av Bryssel- och Luganokonventionerna. Ambitionen är att få till stånd bättre fungerande arrangemang. Enligt utredning till utskottet är portföret dock trögt för konventionsförhandlingarna. Därför förutsätter utskottet att de finländska representanterna aktivt arbetar för att vid förhandlingarna gå in för praktiska frågor och resultat. Lagmotionerna Utskottet har behandlat frågan utifrån propositionen. A v detta följer att Jagmotionerna skall förkastas. Förslag till beslut Med stöd av det ovan sagda föreslår lagutskottet vördsamt att lagförslaget godkänns med ändringar (Utskottets ändringsfors lag) och att lagmotionerna 82/1998 rd, 106/1998 rd och 126/1998 r d förkastas. 4

5 LaUB 29/1998 rcl- RP 275/1998 rd Utskottets ändringsförslag Lag om ändring av utsökningslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i utsökningslagen av den 3 december 1895 ( ) l kap. 5 l punkten och 4 kap. 9 b l mom., dessa lagrum sådana de lyder, l kap. 5 l punkten i lag och 4 kap. 9 b l mom. i lag 197/1996, samt fogas till 3 kap. en ny 36 a, till 4 kap. 6 b, sådan den lyder i lag , ett nytt 3 mom. och till 9, sådan den lyder delvis ändrad i lag 394/1973, nya 4 och 5 mom. som följer: l kap. Allmänna stadganden 5 (Som i RP) 3 kap. Allmänna stadganden om verkställighet av domar och utslag 36 a (Som i RP) 4kap. Om utmätning 6b Om värdet av de naturaförmåner som nämns i l mom. uppenbart i syfte att undvika utsökning är så högt att det belopp som förutsätts i lagen inte skulle kunna utmätas av den i pengar utbetalade lönen, får utmätningsmannen efter att ha hört gäldenären och arbetsgivaren samt vid behov även borgenären utfärda ett betalningsförbud på samma sätt som om ett tillräckligt stort belopp av lönen utbetalades i pengar, om inte gäldenären kan visa att naturaförmånerna är nödvändiga för att trygga hans egen och familjens utkomst eller att de annars är uppenbart motiverade. Som naturaförmån betraktas också en nyttjanderätt för vilken i verkligheten inte uppbärs vederlag, om egendomen med beaktande av karaktären av verksamheten hos arbetsgivaren eller en annan överlåtare av nyttjanderätt som avses i l mom. huvudsakligen är avsedd för gäldenärens privata bruk. Arbetsgivaren är skyldig att minst en gång i månaden, enligt det betalningsförbud som delgivits honom, betala det utmätta beloppet till utmätningsmannen. Frågan om betalningsförbud enligt detta moment kan föras till domstol för avgörande så som bestäms i 9 kap En invändning om att egendomen tillhör en utomstående förhindrar inte utmätning av egendomen, om det konstateras, att den utomstående har en ställning som grundar sig på ett förmögenhets- eller annat arrangemang vars rättsliga form inte motsvarar sakens egentliga natur eller syftemål med beaktande av att gäldenären har motsvarande bestämmanderätt som en ägare eller kan vidta motsvarande åtgärder som denne eller av de fördelar han fått och av andra motsvarande omständigheter, och den rättsliga formen uppenbart används för att undvika utsökning eller undanhålla borgenärerna egendomen. ( Utesl.) Utmätning får dock inte verkställas om en utomstående som deltar i arrangemanget gör det sannolikt att utmätningen kränker hans verkliga rätt. Utmätningfår verkställas med stöd av 4 mo m. endast om den utsökta fordran sannolikt inte annars kan indrivas hos gäldenären till fullt belopp inom skälig tid. Utmätningsmannen skall före utmätningen ge gäldenären och den utomstående samt vid behov borgenären tillfälle att bli hörda på lämpligt sätt, om det är möjligt utan att verkställigheten störs. Det som bestäms i 4 mom. om egen- 5

6 LaUB rd- RP rd dom gäller också inkomst som gäldenären dirigerar till ovan nämnda arrangemang. Frågan om huruvida utmätningen kränker den utomståendes verkliga rätt kan föras till domstol för avgörande så som bestäms i 9 kap Vad som i 3 kap. 34 e-34 g bestämsom uppgifterom en gäldenär gäller också uppgifter om en utomstående som avses i detta 4 mom. (Nytt 5 mom.) 9b (Som i RP) Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP) Helsingfors den Il februari 1999 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Henrik Lax /sv vordf. Matti Vähänäkki /sd med!. Sulo Aittoniemi /cent Juhani Alaranta /cent Janina Andersson /gröna Toimi Kankaanniemi /fkf Juha Karpio /sam! Pekka Kuosmanen /sam! Annika La pintie /vänst Markku Pohjola /sd Pekka Saarnio /vänst Jukka Tarkka /ungf. 6

7 LaUB 29/1998 rd- RP 275/1998 rd RESERV A TION Motivering Föreslagna 3 kap. 36 a hindrar inte alls att det "tricksas" med konton med kredit. Ett konto med kredit, som öppnats före förbudet, kommer fortfarande att kunna användas för detta ändamål. Förslag Vi föreslår att 3 kap. 36 a i lagförslaget godkänns med följande ändringar: 36 a Om det konstateras att gäldenären uppenbart i syfte att undandra sig utsökning genom att utnyttja ett konto med kredit eller andra motsvarande krediter så att han lyfter kredit eller till- läggskredit och dirigerar sina tillgodohavanden eller sin inkomst till ett sådant konto, får utmätningsmannen förbjuda gäldenären att till utsöningsborgenärens skada återbetala eller annars betala en kredit som lyfts (U tes!.). Förbudet skall omedelbart delges också kreditgivaren. ( Utesl.) En betalning i strid mot förbudet är utan verkan. Kreditgivaren får inte heller använda betalningar som gjorts för återbetalning av en i förbudet avsedd kredit för kvittning till den del betalningarna motsvarar en kredit eller tilläggskredit som beviljats efter delfåendet av förbudet. Kreditgivaren är skyldig att till utmätningsmannen redovisa de medel som inbetalats genom en verkningslös åtgärd vid äventyr att det icke redovisade beloppet omedelbart kan utmätas hos kreditgivaren. (2 mom. som LaUB) Helsingfors den Il februari 1999 Sulo Aittoniemi /cent Toimi Kankaanniemi /fkf 7

8